Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008"

Transkript

1 Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008 Av Maria Kulander och Hans Lind april 2009 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Stockholm 2009 Uppsats nr 49 1

2 Sammanfattning Sammanfattningsvis är den typiska husköparen en familj där de vuxna är över 30 år och där man har ett eller två barn under 18 år. Detta speglar rimligen också att allt fler, särskilt i storstadsregionerna bildar familj och skaffar barn relativt sent. Därmed är man över 30 när det är dags att skaffa ett egnahem. I diagrammet framgår att ca 50 % befinner sig inom inkomstintervallet kr i familjens disponibla inkomst per månad. Knappt 15% har en lägre inkomst medan nästan 25% har en inkomst i intervallet % har en sammanlagd disponibel inkomst på över kr. Sammanfattningsvis kan vi säga att den genomsnittliga hushållsinkomsten är hög - nästan 40% har en disponibel inkomst över kr per månad. I tabell 2.3 framgår att för 85% av hushållen gäller man är född i Sverige av svenska föräldrar. 12% är födda utomlands, medan bara 3% är födda i Sverige av utländska föräldrar. Att den sista gruppen är så liten beror nog åtminstone delvis på att husköparna är så pass gamla och att många i den senare gruppen är relativt unga. I tabell 2.5 visas en sammanställning av vilken kommun som man bodde i tidigare. Där framgår att den största gruppen är de som flyttat inom samma kommun. Endast 5% kom från från kommuner utanför Stockholms län. I tabell 2.6 på nästa sida redovisas vilken boendform man hade tidigare och en majoritet tidigare bodde i bostadsrätt. Endast 16% ägde tidigare inte någon bostad. Ser vi närmare på sammansättningen bland olika grupper så kan vi i tabellen nedan se att: - De som flyttat från annan kommun i Stockholms län bodde i högre grad i bostadsrätt: Här finns de som flyttar från bostadsrätt centralt i staden till en förortskommun. - De som kommer från utanför länet ägde tidigare i hög grad en villa eller radhus. Här kan man spekulera om att det rör sig om familjer som flyttat till Stockholm pga det fått jobb där och att man var relativt etablerad i sin tidigare kommun. - De som bodde i hyresrätt flyttade i högre grad inom samma kommun. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning och genomförande Bakgrund och syfte Urval och genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsdata Hushållsstorlek och hushållssammansättning Inkomster Bakgrund När köpte man huset Tidigare boende: kommun och upplåtelseform Hur länge planerade man att bo i den nya bostaden Pris och finansiering Priset Pris vid försäljning av tidigare bostad Belåningsgrad Hjälp från släkt och närstående Var lånade man? Räntebindningstider Vad påverkade valet av räntebindningstid Närmare analys av vissa grupper Hushåll med hög belåningsgrad Hur många som oroar sig inom olika kategorier? Avslutande kommentarer...24 Bilaga: Enkät om finansiering av bostadsköp

4 1. Inledning och genomförande 1.1 Bakgrund och syfte Ett bostadsköp är med få undantag den största affär som ett hushåll gör. Sedan mitten på 1990-talet har bostadspriserna stigit kraftigt, särskilt i storstadsregionerna. Hushållens låneskulder har ökat på i takt med de ökade priserna. Figur 1.1 hämtad från Riksbankens stabilitetsrapport (2007:2) illustrerar denna utveckling. Figur 1.1 Utveckling av huspriser och skuldsättning I debatten har det uttryckts oro över att hushåll kanske lånat mer än de långsiktigt klarar av. Den ekonomiska kris som nu drabbat stora delar av världen har naturligtvis ökat denna oro och i flera länder har priser fallit kraftigt och antal husförsäljningar orsakade av att hushållen inte klarat lånen har ökat. I Sverige har vi ännu (april 2009) inte sett samma utveckling. Allt detta leder till frågan om hur hushållens lånesituation egentligen är och i hur hög grad man oroar sig för att klara sin framtida ekonomi. Den utredning, som initierades tillsammans av KTH och Mäklarsamfundets forskningsfond, startade med konstaterandet att även om vi har information på aggregerad nivå av den typ som redovisades ovan så har vi mycket dålig kunskap om situationen på hushållsnivå. 4

5 De frågor vi var särskilt intresserade av var: - Hur höga är bostadsköpares belåningsgrad eller lite bredare: Hur finansierade man sitt bostadsköp? - Vilken typ av lånevillkor har man valt, vilket innefattar både räntebindningstider och amorteringstakter. - Oroar man sig för att klara sin situation? - Finns det skillnader mellan olika grupper, t ex beroende på inkomst, om man redan tidigare ägt en bostad eller beroende på hur mycket man lånat. Hur stora är i så fall dessa skillnader? 1.2 Urval och genomförande För att få in uppgifter på hushållsnivå var det relativt tidigt klart att den enda metoden som var praktiskt möjlig är en postenkät direkt till de som köpt en bostad. Tyvärr visade det sig omöjligt att på något enkelt sätt få fram adresser till hushåll som köpt bostadsrätt och studien har därför avgränsats till hushåll som köpt egnahem, där lagfartsregister har kunnat användas för att få fram uppgifter om namn och adress. Förutom detta rent praktiska argument finns det också en poäng med att studera just husköpare. De som köper hus är typiskt sett barnfamiljer och den ekonomiska situationen för just denna grupp kan vara särskilt intressant eftersom de sociala konsekvenserna i detta fall blir betydligt större än om t ex en ensamstående bostadsrättsägare får ekonomiska problem. Den finansiella och ekonomiska krisen började i Sverige i början av hösten Vi ville studera de hushåll som köpt hus innan denna kris började. Det var ju då som priserna steg snabbt och långivningen var som generösast. Vårt urval är därför hushåll som fick lagfart under perioden januari-mitten av maj 2008, vilket innebar att huset köptes från slutet av 2007 till april Tidsintervallet valdes bl a för att få med tillräckligt många köp. Studien fokuserar på Stockholmsregionen, bl a därför att priserna där stigit kraftigt och för att inte dra in för många påverkande faktorer i studien. För att få en spridning i ekonomisk situation valdes ett antal kommuner ut. Förutom Stockholms kommun valdes två norrortskommuner med högre priser och inkomster och två söderortskommuner med lägre priser och inkomster ut. Data kommer inte att redovisas på kommunnivå utan detta urval gjordes enbart för att få tillräckligt många hushåll i olika inkomstgrupper och för att försöka få med en grupp av husköpare med utländsk härkomst. Av ekonomiska och praktiska skäl begränsades urvalet till ca 1000 hushåll. Som nämndes ovan valdes tidsintervallet och det geografiska området så att vi skulle få detta antal. I tabell 1.1 på nästa sida framgår urvalet från de olika kommuner mer i detalj. Det är alltså en totalundersökning givet denna avgränsning. Sen är det självklart en bedömningsfråga om liknande resultat skulle erhållits med andra geografiska avgränsningar. Vi återkommer till det i slutavsnittet. 5

6 Tabell 1.1 Urval: Antal försäljningar i utvalda kommuner Jan Feb Mars April Totalt Stockholm Norrort Täby Danderyd Söderort Botkyrka Södertälje Summa totalt: Enkäterna skickades ut under februari 2009 med kuvert från KTH. I ett följebrev framgick att studien gjordes i samarbete med Mäklarsamfundet. För att garantera anonymitet fanns inga koder eller liknande på enkäterna och därmed kunde vi inte veta vilka som svarat. Vi valde detta även om en konsekvens var att riktade påminnelser inte kunde skickas. Eftersom den total svarsfrekvensen (se nedan) bedömdes som acceptabel skickades inte heller någon allmän påminnelse ut. 1.3 Svarsfrekvens Totalt skickades 987 enkäter ut och i början av april när den sista registreringen av enkätsvar genomfördes hade det kommit in 367 svar vilket innebär en svarsfrekvens på ca 37%. En viktig fråga är om det finns skäl att tro att det finns några systematiska skillnader mellan de som svarat att köpargruppen som helhet. Det är rimligt att anta att grupper med sämre kunskaper i svenska är underrepresenterade, men detta kompenseras delvis av vårt urval av kommuner. Den centrala frågan är om t ex belåningsgrader och ekonomisk situation påverkar benägenheten att svara. Här kan emellertid sambanden gå i flera riktningar. Den som har ekonomiska problem och kanske lånat för mycket kan å ena sidan känna att man inte orkar fylla i enkäter. Å andra sidan kan en enkät om bolånesituation kännas särskilt viktig för denna typ av hushåll och att man därför blir mer intresserad och tar sig tid att svara. I andra sammanhang har framkommit att yngre personer kanske är mindre benägna att svara på enkäter än äldre hushåll, så det kan finnas en viss snedvridning i ålderfördelningen bland de som svarat. 6

7 2. Bakgrundsdata 2.1 Hushållsstorlek och hushållssammansättning De första frågorna i enkäten rörde hushållsstorlek och hushållssammansättning. I tabell 2.1 redovisas hushållsstorleken och som man kan förvänta sig är husköpare i huvudsak familjer. Medelvärde på antalet personer i hushållet på 3,5 och hushåll med 3 eller 4 personer dominerar starkt med ungefär en tredjedel var. Tabell 2.1 Totala antalet personer i hushållet Antal i hushållet Antal hushåll Procent eller fler 15 4 Totalt antal svar Ser vi på antalet barn under 18 år bekräftas bilden av den typiska familjestrukturen. Nästan alla hushåll med 3 personer har 1 barn under 18 år (87%) och nästan alla hushåll med 4 personer har 2 barn under 18 år (91%). Denna bild förstärks ytterligare när ålderstrukturen bland de vuxna studeras. Den klart dominerande gruppen är i ålder år; 70 % har svarat att två personer i familjen är i denna ålder, och ca 15 % att en av familjemedlemmarna är i denna ålder. De allra flesta hushåll, ca 85 %, har svarat att ingen i familjen är i åldern år. Lika många har svarat att det inte heller finns någon familjemedlem i åldern år, och hela 97 % har svarat att ingen är äldre än 65 år. Sammanfattningsvis är den typiska husköparen en familj där de vuxna är över 30 år och där man har ett eller två barn under 18 år. Detta speglar rimligen också att allt fler, särskilt i storstadsregionerna bildar familj och skaffar barn relativt sent. Därmed är man över 30 när det är dags att skaffa ett egnahem. 2.2 Inkomster I tabell 2.2 redovisas svaren på frågan om den samlade disponibla hushållsinkomsten efter skatt och inklusive eventuella bidrag per månad. Relativt grova intervall användes för att minska risken att hushållet såg det som en känslig fråga som man inte ville besvara eller som gjorde att man inte ville besvara enkäten. 7

8 I diagrammet framgår att ca 50 % befinner sig inom inkomstintervallet kr i familjens disponibla inkomst per månad. Knappt 15% har en lägre inkomst medan nästan 25% har en inkomst i intervallet % har en sammanlagd disponibel inkomst på över kr. Sammanfattningsvis kan vi säga att den genomsnittliga hushållsinkomsten är hög - nästan 40% har en disponibel inkomst över kr per månad. Tabell 2.2 Familjens disponibla inkomst Disponibel inkomst Antal hushåll Procent Totalt antal svar Bakgrund När det gäller finansiering har det i olika sammanhang diskuterats att det bland vissa grupper av hushåll med en utländsk bakgrund finns andra mönster, t ex att man lånar mer inom släkt och egna nätverk än från formella svenska institutioner. Därför hade vi med en fråga om bakgrund som är utformad utifrån hur den klassificering normalt görs i olika officiella sammanhang. I tabell 2.3 framgår att för 85% av hushållen gäller man är född i Sverige av svenska föräldrar. 12% är födda utomlands, medan bara 3% är födda i Sverige av utländska föräldrar. Att den sista gruppen är så liten beror nog åtminstone delvis på att husköparna är så pass gamla och att många i den senare gruppen är relativt unga. Tabell 2.3 Hushållens bakgrund Antal Procent hushåll Både jag och minst en förälder är födda i Sverige Jag är född i Sverige, men båda mina föräldrarär födda utomlands 9 3 Jag är född utomlands Totalt antal svar

9 2.4 När köpte man huset Urvalet av hushåll är gjort utifrån när man fick lagfart. Eftersom det kan gå kortare eller längre tid mellan att köpekontraktet skrevs på och det faktiska tillträdet ställdes en kompletterande fråga om när köpekontraktet skrevs. Här får man dock vara medveten om att alla kanske inte är medveten om skillnaden mellan olika dokument, vilket gör att frågan kan ha misstolkats av vissa hushåll så man bör fokusera på relativt grova mönster. Svar där en tidpunkt efter april 2008 angavs har strukits. I tabell 2.4 framgår att det är en relativt jämn spridning i kontraktstidpunkt från november 2007 till april 2008, med flest köpekontrakten i november-december Tabell 2.4 När köpekontraktet skrevs År Månad Antal Andel 2007 före okt 17 5% okt 34 11% nov 60 19% dec 64 20% 2008 jan 35 11% feb 38 12% mars 37 12% april 32 10% Totalt % 2.5 Tidigare boende: kommun och upplåtelseform I tabell 2.5 visas en sammanställning av vilken kommun som man bodde i tidigare. Där framgår att den största gruppen är de som flyttat inom samma kommun. Endast 5% kom från från kommuner utanför Stockholms län. Tabell 2.5 Var man bodde tidigare Antal Andel Övriga landet (el utomlands) 17 5% Annan kommun i Stockholms län % I samma kommun som nu % Totalt % I tabell 2.6 på nästa sida redovisas vilken boendform man hade tidigare och en majoritet tidigare bodde i bostadsrätt. Endast 16% ägde tidigare inte någon bostad. Om man uppgivet flera alternativ, t ex att man flyttat ihop med en från hyresrätt och en från ägd bostad, har det kodats som man tidigare bodde i ägd bostad. 9

10 Tabell 2.6 Tidigare boendeform Antal Andel Egen bostadsrätt % Egen hyreslägenhet 50 14% Egen villa, radhus eller kedjehus 97 28% Annat t ex andrahandskontrakt, inneboende 7 2% Totalt % Ser vi närmare på sammansättningen bland olika grupper så kan vi i tabellen nedan se att: - De som flyttat från annan kommun i Stockholms län bodde i högre grad i bostadsrätt: Här finns de som flyttar från bostadsrätt centralt i staden till en förortskommun. - De som kommer från utanför länet ägde tidigare i hög grad en villa eller radhus. Här kan man spekulera om att det rör sig om familjer som flyttat till Stockholm pga det fått jobb där och att man var relativt etablerad i sin tidigare kommun. - De som bodde i hyresrätt flyttade i högre grad inom samma kommun. Tabell 2.7 Andel från olika boendeformer beroende var man bott tidigare Tidigare boendeform Tidigare kommun Övriga landet (el utomlands) Annan kommun i Stockholms län I samma kommun som nu Egen bostadsrätt 29% 67% 51% 55% Egen hyreslägenhet 6% 12% 16% 14% Egen villa, radhus eller kedjehus 53% 18% 32% 28% Annat 12% 3% 1% 2% Totalt 100% 100% 100% 100% Total Det kan vidare noteras att de som kommer från ett annat län i högre grad bodde i villa/radhus tidigare och här kan man spekulera om att det rör sig om familjer som flyttat till Stockholm pga det fått jobb där och var relativt etablerad i sin tidigare kommun. De som kommer från annan kommun i Stockholms län kom i mycket högre grad från bostadsrätt och det skulle stämma med en hypotes om att barnfamiljer söker sig från mer centralt belägna bostadsrätter till radhus/villa i en förortskommun. 10

11 2.5 Hur länge planerade man att bo i den nya bostaden Den sista allmänna frågan rörde hur länge de hade planerat att bo kvar i den nya bostaden då de skrev köpekontraktet. Tanken var att frågan skulle ge en bild av hushållens syn på sin boendekarriär. Det som kan konstateras i tabell 2.8 är att för i stort sett alla så handlade det om ett mer långsiktigt boende. Endast 1% sa att de planerade att bo mindre är 3 år. De flesta svarade antingen 3 år eller mer eller så hade de inga bestämda planer: 49 % respektive 50%. Diagram 2.8 Boendeplaner Boplaner Totalt Procent 3 år eller mer % Jag hade inga bestämda planer % Mindre än 3 år 5 1% Totalt % 11

12 3. Pris och finansiering 3.1 Priset I diagram 3.1 redovisas hur priserna på de köpta fastigheterna fördelar sig mellan olika prisintervall. Stapelns höjd visar antalet köp i det aktuella intervallet. I rutan uppe till höger i diagrammet redovisas medelpriset och antalet svar på den aktuella frågan, vilket i detta fall var 366. Medelpriset på den nya bostaden var alltså 4,2 milj kr, med en standardavvikelse på 2,5 miljoner. Spridningen är alltså stor. Medianvärdet (det mittersta värder) var 3,6 miljoner. Ett femtiotal objekt låg under 3 miljoner och ungefär lika många objekt hade ett pris över 6 miljoner. Diagram 3.1 Observerade bostadspriset Histogram (with Normal Curve) of Bostadspris Mean StDev N Frequency Bostadspris

13 Ett annat sätt att beskriva fördelningen av priserna är en s.k Box-plot som redovisas i figur 3.2. Den mittersta linjen i den grå boxen i figuren anger medianpriset - dvs det pris som det finns lika många högre som lägre observationer. I detta fall var medianvärdet (det mittersta värder) 3,6 miljoner. Den under kvartilen, dvs det värde som en fjärdedel av observationerna låg under var ca 3 miljoner och den övre kvartilen ca 5 miljoner, dvs en fjärdedel av husen kostade mer än 2 miljoner.. Diagram 3.2 Boxplot för priset Boxplot of Bostadspris Bostadspris Pris vid försäljning av tidigare bostad Vi frågade även om vilket pris man fått ifall man sålt en annan bostad i samband med köpet. Medelvärdet för detta pris bland de som sålt, som framgår av diagram 3.3 miljoner, dvs knappt 1 miljon mindre än det man betalade. Fördelning av erhållna priser redovisas i diagram 3.3 och 3.4. Medianvärdet är 3 miljoner, och att skillnaden är mindre mellan medelvärde och median beror på att det finns färre extremt höga priser vid försäljningarna av de tidigare bostäderna. 13

14 Diagram 3.3 Erhållet pris för såld bostad Histogram (with Normal Curve) of Pris, tidigare boende Mean StDev N Frequency Pris, tidigare boende Diagram 3.4 Box-plot för erhållet pris för såld bostad Boxplot of Pris, tidigare boende Pris, tidigare boende

15 3.3 Belåningsgrad Nästa fråga i enkäten var hur stor del av köpesumman som finansierades med egen insats och hur mycket som var lån. Ibland summerade de angivna beloppen inte till det angivna priset och var då i regel något högre. Vår tolkning var att den svarande då räknade in nedlagda kostnader utöver köpesumman, dvs upprustningar som köparen gjorde. I dessa fall reducerades den egna insatsen så att summan stämde med priset. Genom att dividera lånebeloppet med det betalda priset erhöll vi belåningsgraden och den redovisas i diagram 3.5 och 3.6. I diagram 3.5 framgår av rutan längst upp till höger att den genomsnittliga belåningsgraden vad 63%. I absoluta tal var dock det vanliga en belåningsgrad på ca 80%. Det genomsnittliga värdet var 63% och medianvärdet 70%. Den övre kvartilen var 88%, dvs en fjärdedel hade en låneandel på över 88%. Diagram 3.5 Belåningsgrad (lån/pris) Histogram (with Normal Curve) of Låneandel av pris Mean 0,6331 StDev 0,3103 N Frequency ,00 0,45 0,90 1,35 1,80 Låneandel av pris 2,25 2,70 3,15 I Box-plotten nedan framgår medianvärdet samt övre och nedre kvartil. Medianvärdet låg på 70%. Drygt en fjärdedel av det svarande hade en belåningsgrad under 50% och en fjärdedel hade en belåningsgrad över 88%. 15

16 Diagram 3.6 Box-plot för belåningsgrad 1,2 Boxplot of Låneandel av pris 1,0 Låneandel av pris 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 3.4 Hjälp från släkt och närstående I enkäten ingick även en fråga om man i samband med köpet fått hjälp av släktingar eller närstående. De allra flesta 88 % - svarade att de inte fått detta. Denna andel var något lägre bland hushållen med utländsk bakgrund där 17% fått hjälp jämfört med 12% för samtliga svarande. 7 % av samtliga svaranden sade att de fått hjälp genom gåva och 5 % svarade att de fick hjälp via förmånligt lån av närstående. Av dem som fick gåva 25 personer - så var det genomsnittliga beloppet 2,6 milj kr, men då är det en person som fått 7 miljoner kronor som drar upp medelvärdet. Medianbeloppet är kr. Av dem som fick ett förmånligt lån 18 stycken så var genomsnittsbeloppet kr och medianvärdet kr. Högsta belopp på lån var kr. 3.5 Var lånade man? Vid en förfrågan vilken typ av bank som användes så svarade hela 98 % att vanliga banker användes, typ Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SBAB. 3.6 Räntebindningstider En fråga handlade om hur stor andel av lånen som var med rörlig ränta och hur stora andelar som var bunden på 1-2 år respektive 3 år eller med. I diagram 3.7a framgår svaren när det gällde hur stor andel av lånen som var med rörlig ränta. 1,00 i figuren betyder att 100% av lånet var med rörlig ränta och 0 betyder att inget var med 16

17 rörlig ränta. Av figuren framgår av rutan längst upp till höger att det genomsnittliga andelen rörlig ränta var 65%. Hälften av de svarande (180 av 358) hade hela lånet på rörlig ränta, medan 14% (51 av 358) hade allt bundet. Diagram 3.7a: Andel av lånet med rörlig ränta: Antal hushåll i olika intervall 200 Histogram of Rörlig ränta/3 mån Normal 180 Mean 0,6540 StDev 0,3894 N Frequency ,25 0, , ,50 0,75 1,00 Rörlig ränta/3 mån 0 1,25 1,50 Andelen lån med rörlig ränta bland de som svarat på enkäten ligger i linje med fördelningen i utlåningen som helhet: se figuren nedan som kommer från Riksbankens stabilitetsrapport (2008:2), dvs ca 60% av utlåningen är rörlig ränta. 17

18 I diagram 3.7b framgår svaren på frågan hur stor andel man hade bundet 3 år eller mer. Där framgår att genomsnittet var 16%. Ca 3% av de svarande hade allt bundet på 3 år eller mer. 66% (235 av 358) hade inget bundet på 3 år eller mer. Diagram 3.7b: Andelen lån bundet på 3 år eller mer: Antal hushåll i olika intervall Histogram of Ränta 3 år eller mer Normal 235 Mean 0,1623 StDev 0,2615 N 358 Frequency ,4-0, ,0 0,2 0,4 Ränta 3 år eller mer 0, , ,0 Vi har även tittat särskilt på de hushåll som har en hög belåningsgrad (80% eller högre), vilket var 120 hushåll. Fokuserar vi på andelen som har mer än 80% av lånet på rörlig ränta så är denna andel 52% i hela gruppen (se diagram 3.7a). Bland hushållet med hög belåning är motsvarande andel 42%, dvs man är lite mer försiktiga i denna grupp. 3.7 Vad påverkade valet av räntebindningstid Ser man på I enkäten ingick även frågor om vad som påverkade valet av räntebindningstid. Dessa gjordes för en annan studie och redovisas inte här. 18

19 3.8 Amorteringar Svaren på frågan om amorteringar kan ha givit upphov till vissa feltolkningar, eftersom beloppen ibland verkat orimligt stora i relation till hushållens inkomst. Ett antal personer kan alltså ha svarat på fel tidsperiod, dvs amortering per kvartal eller per år. De som är med i redovisningen nedan är alla som svarat maximalt 5000 kr och/eller där amorteringarna är mindre än 10 % av den uppgivna disponibla inkomsten. I diagram 3.8 redovisas amorteringar för de 317 hushåll som svarat och som uppfyllde kontrollvillkoret ovan. Ca 60% amorterar ingenting. Medelvärdet på summan som amorteras per månad, med dem inkluderade, blir 918 kr/månad. Detta motsvarar ca kr per år, vilket motsvarar knappt en halv procent av det genomsnittliga lånet på ca 2.5 miljon. Diagram 3.8 Amortering per månad Histogram of Amortering Normal 200 Mean 917,5 StDev 1563 N Frequency Amortering Även här har vi sett närmare på gruppen med hög belåning och i gruppen som helhet var det alltså ca 60% som inte amorterade något. Motsvarande siffra för gruppen med en belåningsgrad över 80% var 38%, dvs denna grupp amorterar i något högre grad. 19

20 3.8 Ändringar av lånevillkor Vid förfrågan om man ändrat villkoren under det senaste halvåret (dvs under hösten 2008) så svarade 88% att de inte har ändrat på något (se diagram 3.9). Den vanligaste ändringen bland de få som ändrat var att man bundit en större del av låneräntan (6%) eller amorterar mer (4%). Diagram 3.9 Ändringar av lånevillkor Diagram 17: Har ni ändrat lånevillkoret under det senaste halvåret? 4% 2% 6% Ja, jag amorterar idag mer Ja, jag amorterar idag mindre Ja, jag har bundit räntan på en större del av lånebeloppet Nej 88% 3.9 Oro för den ekonomiska situationen De allra flesta - 85 % av de svarande känner ingen oro för att klara sina bostadskostnader under 2009 (se diagram 3.10). 13 % känner en liten oro och 2 % känner en stor oro. Diagram 3.10 Oro för boendekostnaderna Diagram 18: Känner ni oro för att klara era bostadskostnader under 2009? 13% 2% Ja, liten oro Ja, stor oro Nej, ingen oro 85% 20

21 4. Närmare analys av vissa grupper Syftet med detta kapitel är att se lite närmare på grupper som kan tänkas ha en mer besvärlig situation och om deras situation avviker väsentligt från det som kom fram i föregående kapitel. Vi börjar med att ge en bild av dem som har en hög belåningsgrad (som här definieras som 80% eller mer). eftersom det kan 4.1 Hushåll med hög belåningsgrad I tabell redovisas fördelningen av olika egenskaper hos de som har hög belåningsgrad. I tabell 4.1 kan vi se att de som kommer från hyreslägenhet är klart överrepresenterade i denna grupp. De utgjorde 14% av samtliga svarande men 32% av de som har hög belåning. De som redan tidigare ägde ett hus är klart underrepresenterade. Tabell 4.1. Tidigare boendeform av dem som har hög belåningsgrad i procent Tidigare boendeform Andel bland de med hög belåningsgrad Andel av samtliga bboeoendeform Annat t ex andrahandskontrakt, inneboende 3 2 Egen bostadsrätt Egen hyreslägenhet Egen villa, radhus eller kedjehus Totalt I tabell 4.2 redovisas inkomstfördelningen i den aktuella gruppen och det är inga stora skillnader gentemot gruppen som helhet. De både extremgrupperna är något underrepresenterade bland de som har hög belåningsgrad. Man kan tolka det som att de som har lägst inkomst bland köparna inte har möjlighet att låna så mycket utan måste ha mycket eget kapital, medan de med högst inkomst kanske också har tillgångar som gör att de inte behöver låna så mycket. Tabell 4.2 Inkomstgrupper för dem som har hög belåningsgrad Disponibel inkomst Andel bland de med hög belåningsgrad Andel av samtliga Totalt

22 I tabell 4.3 redovisas bakgrunden för hushållen i denna grupp och vi kan där se att det är en par procentenheter högre andelar för de som är födda utomland eller vars föräldrar är födda utomlands. Tabell 4.3 Bakgrund bland dem som har hög belåningsgrad Bakgrund Andel bland de med hög belåningsgrad Andel av samtliga Både jag och minst en förälder är födda i Sverige Jag är född i Sverige, men båda mina föräldrar är födda utomlands 5 3 Jag är född utomlands Totalt Hur många som oroar sig inom olika kategorier? I tabell 4.4 har vi sammanställt hur stora andel inom olika grupper som oroar sig för sin ekonomiska situation. Först kan konstateras att det i alla grupper är mindre än 10% som har stor oro för sina boendekostnader. Andelen som oroar sig är högst bland de som är födda utomlands, men här måste betonas att detta är en mycket liten grupp i absoluta tal (ca 40 personer), dvs i absoluta tal är det 3 hushåll i denna grupp som sagt att de oroar sig mycket. Därmed kan vi inte tala om statistiskt belagda skillnader. Lägger vi ihop de som oroar sig lite och de som oroar sig mycket är andelen dock 35% i denna grupp, vilket klart avviker från gruppen som helhet. Andelen som oroar sig är är också högre än genomsnittet bland de som bott i hyreslägenhet och som har en lägre inkomst. Däremot skiljer sig inte de med hög belåningsgrad för genomsnittet på denna punkt, vilket kanske kan förklaras med observationen ovan att de med lägst inkomster är underrepresenterade i denna grupp. 22

23 Tabell 4.4 Andel som oroar sig inom olika grupper Grupp Nej ingen oro Ja, liten oro Ja. stor oro Antal i gruppen Alla De som bott i hyreslägenhet Inkomst Inkomst Inkomst Inkomst Hög belåningsgrad Född utomlands Född i Sverige av föräldrar födda i Sverige I Riksbankens Stabilitetsrapport nr (s 44f) görs olika "stresstester" för att undersöka hur hushållen klarar olika ekonomiska förändringar (arbetslöshet, räntehöjningar) och huvudresultatet är att de allra flesta hushåll kan förväntas klara sina betalningar. Risken för stora kreditförluster inom bankväsendet pga utlåning till svenska hushåll är liten, och det resultatet är i linje med svaren i vår enkät. 23

24 5. Avslutande kommentarer Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen: - Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%), även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%. - En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda fallet är det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir stora kreditförluster för bankerna. Ska man peka på några oroande drag är det: - Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar. - Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad. 24

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden 2014

Den svenska bolånemarknaden 2014 Den svenska bolånemarknaden 214 1 APRIL 214 1 april 214 Dnr 13-7755 Innehåll SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 4 SVENSKA BOLÅNETAGARE 7 Blancolån 8 Hushåll med belåningsgrader över

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Bolånet & Amorteringen del 2

Bolånet & Amorteringen del 2 Bolånet & Amorteringen del 2 - Det nya amorteringskravet gör att fyra av tio hushåll inte vill belåna sig till mer än halva bostadsvärdet - Endast en minoritet kommer att ha råd att förverkliga sin villadröm

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012 Rapport Den svenska bolånemarknaden 13 mars 212 13 mars 212 Dnr 11-6461 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Beskrivning av undersökningen 4 Låntagaranalys 6 Belåningsgrader 6 Skuld- och räntekvot 8 Amorteringstid

Läs mer

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97

Läs mer

PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning PROMEMORIA Datum 2013-10-15 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm Sten Hansen Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010 Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Februari innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Beskrivning av stickprov och undersökning 5 Bostäder och geografisk fördelning 5 Företagens bedömning

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011 Resultatpresentation Om undersökningen Genomförd via postal och webbenkät Undersökningen har genomförts under perioden 2011

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Bostaden & investeringen del 2

Bostaden & investeringen del 2 Bostaden & investeringen del 2 - Den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha 1,3 miljoner sparat i sin bostad - Framtidens boendekostnader oroar betydligt fler hyresgäster än bostadsägare - Lågt byggande

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Arvodesenkät. Resultat 2014. Egenföretagare. www.dik.se/lonestatistik

Arvodesenkät. Resultat 2014. Egenföretagare. www.dik.se/lonestatistik Resultat 2014 Egenföretagare Arvodesenkät www.dik.se/lonestatistik DIK:s arvodesstatistik för egenföretagare baseras på en årlig enkät som vänder sig till förbundets medlemmar som angett att de bedriver

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden 2013

Den svenska bolånemarknaden 2013 Den svenska bolånemarknaden 213 7 MARS 213 7 mars 213 Dnr 13-2825 Innehåll SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 4 LÅNTAGARANALYS 7 Belåningsgrader 7 Amorteringstid och amorteringsfrihet

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7 Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 Risker i utlåning till småhus och bostadsrätter 2 Prisutveckling på bostadsmarknaden 3 BANKERNAS

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Resultat från TNS-SIFO undersökning Bostadsägare & Bostadsspekulanter

Resultat från TNS-SIFO undersökning Bostadsägare & Bostadsspekulanter Resultat från TNS-SIFO undersökning Bostadsägare & Bostadsspekulanter Riksrepresentativt urval med 1014 svenskar i åldrarna 15-79. Öppen fråga: Vad upplever du som mest oroande eller stressande kopplat

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer