Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 5 februari 2006, Jurys Inn Custom House, Dublin

Transkript

1 Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 5 februari 2006, Jurys Inn Custom House, Dublin Närvarande: Förhinder: Vid protokollet: FS ledamöter: Rolf Carlsson (Ordf), Jane Andersson (JA), Leif Bolin (LB), Ola Lundberg (OL), Jan Olofsson (JO), Mikael Peterson (MP), Lena Puhasmägi (LP), Börje Sandgren (BS), Solveig Lundström (SL), och Pia Zätterström (PZ). Personalens representant: Olle Kristenson (OK) Riksidrottens personal m.fl: Håkan Danielsson (FR), samt valberedningens Solveig Sundeqvist (valberedningen). Karin Mattsson, Kerstin Rosén och Mikael Santoft. Thomas Karlsson 1. Sammanträdets öppnande Ordf öppnar mötet och hälsar samtliga välkomna, med ett särskilt välkommen till valberedningens ordförande Solveig Sundequist. 1.a Protokolljusterare Till protokolljusterare av protokollet utses Lena Puhasmägi. 1.b Anmälan av föregående protokoll Det ojusterade protokollet från föregående möte noteras och läggs efter vissa justeringar till handlingarna. 1.c Godkännande av föredragningslistan Det beslutas att komplettera föredragningslistan med som ärende 3 e) Rapport från Valberedningen, 3 f) Loggboken och SF-möten, 3 g) Varumärken och logotypes mm. och som p 4) Kommande sammanträden. Med dessa kompletteringar godkänns förslaget till föredragningslista. 2.a) Röstlängd för distriktsstämmor mm 6 kap. 4 stadgarna för SISU Idrottsutbildarna lyder bl.a.: Ombudsplatserna fördelas i enlighet med av FS upprättad röstlängd, vilken för SF tillhörande RF grundas på upprättad röstlängd för DF-stämma. Andra medlemsorganisationers distriktsorgan erhåller samma röstetal som distriktsorgan av motsvarande storlek enligt ovan. Upprättad röstlängd gäller oförändrad fram till dess ny röstlängd erhållits. 2 kap. 4 normalstadgarna för SISU-distrikt lyder: Rösträtten vid distriktsstämma bestäms genom röstlängd som har upprättats av FS årligen före den 1 mars. Röstlängden gäller oförändrad till dess ny röstlängd erhållits. Föreligger ett förslag till röstlängd för distriktsstämmor 1

2 Härutöver föreligger dessutom ett förslag till FS-ledamöters representation vid SISUdistriktens årsmöten, varvid noteras att årsmötet i Västernorrland rätteligen avhålles i Kramfors istället för angivet Härnösand. I samband med detta uppkommer diskussioner om huruvida distrikten i realiteten hellre önskar FS-ledamots närvaro vid normalt styrelsemöte i stället för vid årsstämman. att fastställa röstlängden för medlemsorganisationer som inte är SF enligt bilaga 1; och att SDF:s antal ombud vid SISU-distriktsstämma är motsvarande som för DF-stämman i respektive distrikt; samt att under avslutningen av distriktsordförandekonferensen diskutera huruvida distrikten hellre önskar FS-ledamots närvaro vid styrelsemöte i stället för vid årsstämma. 2.b) Deltagarundersökningen 2005 Föreligger ett omfattande material med anledning av att Folkbildningsrådet för fjärde gången genomfört en stor undersökning om vilka som deltagit i studieförbundens studiecirkelverksamhet, och motiven för det. Undersökningen baseras på 2004 års studiecirklar. Mer än deltagare har besvarat frågorna i enkäten, vilket motsvarar drygt 49 procent av de utvalda). Undersökningen visar att SISU Idrottsutbildarna har mycket nöjda studiecirkeldeltagare och visar mycket höga resultat avseende deltagarnas upplevelse av cirkelns kvalitet och cirkelledarens förmåga att leda gruppen. SISU Idrottsutbildarnas deltagare är de som allra tydligast uttalar ett stort kunskapsintresse. För SISU Idrottsutbildarnas del finns det emellertid en hög andel 29.4 procent - av de tillfrågade i deltagarundersökningen som svarat nej på enkätens första fråga: Deltog du 2004 i den studiecirkel som är förtryckt ovan? Folkbildningsrådet gjorde under försommaren 2005 uppföljande intervjuer i fyra studieförbund med dem som svarat att de inte deltagit i den cirkeln de enligt studieförbundens registrering varit deltagare i. Av de för SISU Idrottsutbildarnas 272 st som man sökte fick man inte kontakt med 96, eftersom uppgifter saknades på hur man skulle kunna nå dem. Dessutom saknades telefonnummer för 44 st, eller var felaktigt, och en var bortrest. Dessutom har tre avböjt att svara, en var cirkelledare och sex svarade per telefon. SISU Idrottsutbildarnas analys av orsakerna till svaren från de övriga som svarat har delats in i tre troliga grupper: Deltagit i cirkeln, men inte varit medveten om att det rörde sig om en studiecirkel i SISU Idrottsutbildarnas regi. Studiecirkeln har genomförts men den undersökta personen deltog aldrig, eller bara några få gånger. Har ej gått cirkel 2004, (vilket 41 st håller fast vid). Föreligger dessutom en av SISU Idrottsutbildarna framtagen Kommunikationsstrategi, samt åtgärdsplaner från samtliga SISU-distrikt med anledning av utfallet av undersökningen, kompletterad med av FS den 16 januari antagen åtgärdsplan, samt en redogörelse för av SISU Idrottsutbildarna hittills vidtagna åtgärder. Det noteras dessutom att frågan ingående behandlats som en punkt under den pågående distriktsordförandekonferensen, och diskussionerna och slutsatserna från dessa entydigt kan sammanfattas med att reaktionerna ute i distrikten från allmänhet, media, kommuner etc. vad avser det negativa utfallet för SISU i undersökningen, så gott som helt uteblivit. Den 2

3 gemensamma uppfattningen bland konferensdeltagarna synes vara att det för SISU:s del nu mer handlar om att blicka framåt, än att snegla bakåt att godkänna SISU Idrottsutbildarnas föreliggande föreslagen åtgärdsplan; och att notera åtgärdsplanerna från samtliga distrikt; och att godkänna föreliggande kommunikationsstrategi i frågan; samt att notera föreliggande redovisning av vad som hittills vidtagits av FS och kansliet. 2.c) Utvärderingsplan för , efter muntlig föredragning av RC, att med ledning av förda diskussioner, och med beaktande av vad som framkommer vid distriktsordförandekonferensens avslutande arbetspass, uppdra till RC/FR att återkomma med förslag till utvärderingsplan för d) UC i framtiden Föreligger bl a ett förslag till framtida överenskommelser med distrikten om UC:s anställningsvillkor, ansvar, arbetsuppgifter mm. som också utgjort arbetsmaterial för grupparbetsdiskussioner under distriktsordförandekonferensen. PZ redogör för hur arbetsgruppen har planerat det kommande arbetet, som fr o m nu ska ha sitt avstamp i redovisningen från grupparbetsdiskussionerna. Målet är att ett slutligt förslag till överenskommelse ska föreligga till presentation vid kommande Riksidrottsforum. att godkänna arbetsgruppens planerade arbete, innebärande en avslutning vid Riksidrottsforum i Skövde den november e) Finansieringen för SISU Idrottsutbildarna i framtiden Som mötesmaterial föreligger debattartiklar i tidigare nummer av svensk Idrott, liksom en kommande signerad Korpens ordförande Tommy Ohlström, tillika partikassör i Arbetarpartiet Socialdemokraterna. Härutöver redogör Ordf för utgångspunkten för ärendets behandling genom att informera om de diskussioner som förts med statsrådsberedningen vid möte som SISU Idrottsutbildarna inbjöds till, och neutralt deltog i. Han analyserar övergripande resultaten i form av en s k SWOT-analys - från grupparbetena i denna fråga under distriktsordförandekonferensen och anser dessa sammanfattningsvis vara objektiva. Han erinrar om att FS i samband med grupparbetsredovisningen lovade att tillsätta en arbetsgrupp i frågan, samtidigt som han understryker att kärnfrågan inte är huruvida Studieförbundet SISU idrottsutbildarna ska finnas kvar i framtiden utan enbart rör hur förbundets utbildningsverksamhet ska finansieras. Ordf upplyser att RS är informerad om innehållet i mötet med statsrådsberedningen, och synes ha uppfattningen att det uteslutande är en SISU-fråga, slutföra. Han uppger slutligen att Karin Mattsson uppgivit sig villig att ingå i en eventuell arbetsgrupp. att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda och slutligen rekommendera strategiska vägval för den framtida finansieringen av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet; och att till ledamöter i gruppen utse presidiet och Karin Mattson, i egenskap av RS ordförande; och att utse två ordföranden från SISU-distrikt ett stort och ett litet att ingå i gruppen som ledamöter; och att dessa ska utgöras av Sören Carlström, Västergötland, respektive Nina Halvardsson, 3

4 Norrbotten, under förutsättning att de accepterar uppdraget; samt att arbetsgruppen ska bedriva sitt uppdrag skyndsamt, dock utan någon tidsplan. Det noteras att Carlström och Halvardsson senare under avslutningen av distriktsordförandekonferensen åtager sig uppdraget. 2.f) SISU Idrottsutbildarnas interna fördelningssystem av statliga medel I Folkbildningsrådets PM angående ny fördelningsmodell till studieförbunden ingår bl.a. följande avsnitt: I praktiken innebär detta att studieförbunden kontinuerligt ska ta ställning till om verksamhet, som finansieras med det statliga bidraget överensstämmer med av riksdagen beslutade syften med bidraget. För att på ett tillförlitligt sätt klara denna gränsdragning krävs förutom kriterier för statsbidragets användning även rutiner för regelbunden granskning och kontroll av verksamheten. Kriterierna för statsbidraget till studieförbunden är utformade för att vara ett stöd i att styra ekonomiska resurser till verksamhet som ligger i linje med statens syften. De fördelningsprinciper för anslaget, som fastställs av Folkbildningsrådet, bör därför följas i studieförbundens interna fördelning av statsbidraget. Med anledning av detta har FS förutsättningslöst arbetat fram följande förslag modell: Grundbidrag Grundbidraget ska medverka till att ge distrikten möjligheter att arbeta mot sina mål och leva upp till de förväntningar som stämmobeslut givit uttryck för. Genom grundbidraget ges distrikten stabila arbetsförutsättningar över tid samtidigt som det skapas förutsättningar för långsiktiga satsningar där våt profil och ideologiska särart kan förtydligas. Till grundbidrag 60 procent fördelas som ett grundbidrag. Beräkningsunderlag för bidraget 2007 är ett genomsnitt av utbetalt statsbidrag år 2005 och Grundbidraget ligger fast i två år, Bidraget omfördelas vartannat år. För år är ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag åren beräkningsunderlag. Förstärkningsbidraget, som är ett tilläggsbidrag för verksamhet till vissa målgrupper räknas dock inte med i beräkningsunderlaget. Verksamhetsbidrag Vi ska vara lyhörda och möta omvärldsförändringar och göra anpassningar utifrån nya förutsättningar och nya behov av folkbildning. Det verksamhetsrelaterade bidraget innehåller två delar: Kulturprogrambidrag Riksdag och regering har i anslutning till nuvarande kulturpolitiska mål uttryckt att folkbildningen bör kunna spela en central roll. Dessa höga förväntningar följs upp i förordningen för statsbidrag till folkbildningen där ett av syftena är att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Kulturprogramverksamhetens ställning ska stärkas och distrikten ges bättre förutsättningar att förändra och utveckla verksamheten. Fr.o.m. verksamhetsåret 2007 införs ett särskilt bidrag till kulturprogramverksamhet. 10 procent avsätts till kulturprogramsverksamhet. 4

5 Bidraget till kulturprogram år beräknas på ett genomsnitt av genomförda kulturprogram år 2004 och Därefter omfördelas bidraget varje år och beräknas i förhållande till antal statbidragsberättigade kulturprogram tidigare verksamhetsår. Verksamhetsrelaterat bidrag Den verksamhetsrelaterade bidragsdelen beräknas genom en sammanvägning av flera mätbara enheter: antalet studiecirklar, deltagare och studietimmar i studiecirkel samt med halva värdet antalet arrangemang, deltagare och studietimmar i annan folkbildningsverksamhet. 30 procent avsätts till ett verksamhetsrelaterat bidrag. Bidraget omfördelas vare år. För 2007 är genomförd verksamhet åren 2004 och 2005 fördelningsgrund. Verksamhetsbidraget år 2008 grundas på statsbidragsberättigad verksamhet år Förstärkningsbidrag Enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen är personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa särskilt viktiga målgrupper. För att täcka merkostnader i denna verksamhet införs ett särskilt förstärkningsbidrag, som ersätter tidigare målgruppsbidraget. Verksamhet med prioriterade målgrupper berättigar i sig inte till förstärkningsbidrag eftersom det ingår i grunduppdraget. Från och med år 2007 införs förstärkningsbidrag för att täcka vissa merkostnader för särskilda insatser för dessa målgrupper. Detta bidrag föreslås få leva ett eget liv enligt senare anvisningar. Förslaget till modellen för internt fördelningssystem har utarbetats i en arbetsgrupp med FR tillsammans med en UC från varje region - Gert Carlsson, Blekinge, Patric Oscarsson, Gotland, Lars Ekengren, Hälsingland, och Jane Fernholm, Norrbotten. Dessa UC har i sin tur stämt av förslaget med övriga UC i sina regioner. Förslaget har dessutom bedömts i grupparbeten under pågående distriktsordförandekonferensen, och FR redogör för utfallet av grupparbetsdiskussionerna och anser att inga helt avvisande reaktioner till förslaget därvid framförts. Ordf anser att det borde strävas efter ett avsevärt enklare system än föreslaget, utan de komplicerade beräkningar föreslagen modell innebär. JO undrar om kommande folkbildningsproposition kommer att innehålla integrationsfrågorna som ett mål, och om det i så fall kan påverka förslaget. FR:s uppfattning härvidlag är att SISU Idrottsutbildarna knappast skulle få mer pengar för integrationsfrågor som ett mål, men att det möjligen kan påverka den interna fördelningen av statsbidraget. OK anser att det nya förslaget från Folkbildningsrådet innebär en systemförändring eftersom det får anses innebära ett tröghetssystem i stället för det aktualitetssystem som SISU önskat och drivit. FR anser att Folkbildningsrådets system bygger på en kvalitetsförhoppning i stället för en s k timjakt. Det noteras att det nya fördelningssystemet inte kommer att träda i kraft förrän tidigast från och med att uppdra till FR att, med ledning av förda diskussioner i FS och under distriktsordförandekonferensen, återkomma med ett förslag till internt fördelningssystem av statliga medel. 5

6 2.g) Bosön Idrottsfolkhögskolas strategigrupp FR föreslår att ordförande i Triathlonförbundet, Ria Damgren, utses till ledamot på den vakanta posten i Bosön Idrottsfolkhögskolas strategigrupp. att utse Ria Damgren till ledamot i Bosön Idrottsfolkhögskolas strategigrupp. 2.h) Arbetsgruppen för idrottens jämställdhetsplan OL uppger att ordföranden i Sv Ishockeyförbundet, Christer Englund, är villig att åta sig uppdraget att ingå som ledamot i Arbetsgruppen för idrottens jämställdhetsplan., under förutsättning att RS vid kommande möte fattar samma beslut, att utse Christer Englund att ingå som ledamot i Arbetsgruppen för idrottens jämställdhetsplan. 2.i) Förslag till teman och kompetensutveckling vid FSsammanträdena under 2006 FS bryter upp och sätter sig i mindre grupper och diskuterar behoven och formerna vad avser teman och kompetensutveckling i samband med kommande FS-möten. Vid återsamlingen redovisar grupperna sina förslag till ämnen etc som kan vara aktuellt att behandla framöver. Bl a följande tankar och ideér noteras: Varumärket/logotypes Den sociala ekonomin Aktiebolagslagen Hur att arbeta med omvärldsbevakning? Vad gör man på Riksidrottskansliets avdelningar? Vad gör dagens ungdom på sin fritid? Idrottspolitik Studiebesök på Ungdomsstyrelsen Studiebesök på SOK Studiebesök hos annan idrott/förening för insikt om utbildningsbehov mm. Information/studiebesök nya idrotter Skatteutredningen Organisationskunskap, t ex vad är, gör, hur fungerar t ex RS Kompetens om bidragsberättigad folkbildning Kunskap om verksamhetsutvärdering Verksamhetsinriktningens innehåll, uppföljning mm. Vad är Bosön IFS i förhållande till SISU, SISU Idrottsböcker AB till SISU? Förslagen i FS gamla lista Förberedelser för studiebesök i distrikten? Hur läser man en balansräkning? LB åskådliggör med ett exempel hur han i sin styrelseroll i Marknadsförbundet årligen får en helt uppdaterad pärm med aktuella mål-, värderings-, prioritetshandlingar etc. vilket han anses borde kunna omsättas till ledamotskapet i FS. att uppdra till presidiet att utifrån förda diskussioner och redovisade tankar och förslag från grupparbetsdiskussionerna återkomma med ett förslag till prioriteringar vad avser mötesteman 6

7 FS-möten och kompetensutveckling för FS-ledamöterna, där utgångspunkten ska vara att förbereda FS-ledamöterna för kommande besök i SISU-distrikten. 2.j) Distriktens stadgar FR upplyser att SISU Halland har bett om ett förhandsbesked inför sin stämma att få tillåtelse att frångå rekommendationen i 5 kap 1 Sammansättning i normalstadgarna för DISUdistrikten att personalens eventuella ledamot och ersättare ska vara man och kvinna. Efter diskussioner om stadgeregleringen och distriktens bundenhet av normalstadgarna mm är FS uppfattning att inte frångå stämmans beslut om lydelsen av ifrågavarande regel med nämnd rekommendation i Normalstadgarna. att avslå SISU Hallands begäran. Det noteras att OK i sin egenskap av tjänstgörande i SISU Halland inte deltar i beslutet. 3. Rapporter Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna: a) Verksamhet 2005 Rapport avseende den fortsatta granskningen av SISU Stockholm FR rapporterar att granskningen av SISU Stockholm ännu inte är klar, men att ett möte med UC är bestämt till vecka 7. Han redogör för de nya felaktigheter i redovisningen som konstaterats, och analyserna härav. Han avser att återkomma med en slutrapport till nästa möte. b) Personal FR rapporterar om rådande lägen i SISU-distrikten. c) Ordförandes rapport d) FS-ledamöternas rapporter SL rapporterar från Breddidrottsforum på Bosön den februari med 230 personer närvarande, främst från idrotten men även från t ex kommuners fritidsförvaltningar, med mycket goda och uppskattade föreläsare och bra seminarier. MP rapporterar att han har fört diskussioner med sin arbetsgivare Vägverket om att tillsammans med RF och SISU genomföra ett gemensamt projekt - "IdrottsOLA" - som skall ha till syfte att uppnå säkrare resande till och från idrottsutövning. Härefter har kontakt tagits från Vägverkets sida med Riksidrottens ansvarige, Rolf Jönsson. e) Valberedningen Valberedningens ordförande Solveig Sundequist rapporterar att valberedningens arbete fortgår och att man genomfört två sammanträden sedan SISU-stämman, varvid man bl a har upprättat en ansvarsfördelning mellan ledamöterna av MO. Hon påpekar vidare att av de tre nya ledamöterna har två redan närvarat under FS-möte. f) Loggboken och SF-möten g) Varumärken och logotypes mm. Mot bakgrund av de diskussioner som genomförts i frågorna under distriktsordförandekonferensen uppger FR att han anser sig ha fått i uppdrag att genast ta kontakt med de SISU-distrikt som kan anses bryta mot den fastlagda regleringen vad avser användning av logotypes mm. FS noterar att fattade beslut inte följs och uppdrar till kansliet/presidiet att återkomma med 7

8 en strategi om hur företeelserna ska åtgärdas, samt att också återkomma med ett förslag om hur profilkläderna är avsedda att användas. 4. Kommande sammanträde a) Nästa sammanträde Det beslutas att nästa möte ett telefonmöte genomförs den 1 mars med start kl b) Mötesplanering Det beslutas att det därpå följande mötet ett heldagsmöte genomförs den 3 maj. Tid och plats meddelas senare. Därpå följande möte är bestämt till den 31 maj. Slutligen är ett gemensamt konferensmöte med RS bestämt till den augusti, i samband med Friidrotts-EM. Planerna är att i samband härmed genomföra ett FS-möte på fm. den 13 augusti. Det tidigare planerade mötet den 17 augusti beslutas utgå. Vid Protokollet Thomas Karlsson Justeras Rolf Carlsson, förbundsordförande Lena Puhasmägi, förbundsledamot 8