Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den mars 2007, Bosön

Transkript

1 Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den mars 2007, Bosön Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: FS ledamöter: Rolf Carlsson (Ordf.), Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Solveig Lundström, Jan Olofsson, Mikael Peterson, Lena Puhasmägi, Kerstin Rosén, Börje Sandgren och Pia Zätterström Personalens representant: Olle Kristensson. Valberedningen: Madeleine Melander Riksidrottens personal.: Håkan Danielsson (FR) Karin Mattsson och Mikael Santoft (RC) Thomas Karlsson Det noteras att torsdagens sammanträde genomfördes relativt informellt gemensamt med RS, varvid punkterna - 2 c) SISU-stämman 2007: FS svar på inkomna motioner (de fyra gemensamma motionerna) - 2 d) Bosön Idrottsfolkhögskolas grafiska profil (muntlig föredragning av Mattias Claesson, Riksidrotten) - 2 e)riksidrottsforum (muntlig föredragning av Karin Karlsson, Riksidrotten), förbereddes för respektive styrelses beslutsfattande under fredagen. Det gemensamma sammanträdet avslutades med gemensam middag i Mästarvillan. 1.a) Sammanträdets öppnande Ordföranden öppnar fredagens sammanträde och hälsar samtliga välkomna, och speciellt valberedningens Madeleine Melander. 1.b) Protokolljusterare att till protokolljusterare utse Pia Zätterström att tillsammans med Ordf justera dagens protokoll, och att uppdraget även inkluderar torsdagskvällens gemensamma diskussioner med RS 1.c) Anmälan av föregående protokoll Protokollet från det föregående sammanträdet noteras och läggs utan kommentarer till handlingarna. 1.d) Godkännande av föredragningslistan att godkänna föreslagen föredragningslista, med förändringen att rapporten 3 a) Nya Handslaget behandlas som ett beslutsärende (p 2 h), och att som ny rapport i stället under 3 a) behandla Strategi för idrottsrörelsens framtida finansiering. 1

2 2.a) SISU Idrottsutbildarna i framtiden - Förslaget från beredningsgruppen Vid FS sammanträde den 14 januari 2007 behandlades under denna ärenderubrik regeringens riktlinjer för statsbidrag m a a att regeringen tagit beslut om en ny finansieringsväg för SISU Idrottsutbildarna och gällande riktlinjer för Enligt beslutet ska medlen användas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet, och arbetet med att utbilda ledare för idrottens behov liksom arbetet med värderingsfrågor anges vara särskilt angelägna. FS konstaterade att eftersom SISU nu får medel från Utbildnings- och kulturdepartementet ges bättre förutsättningar att uppfylla de särskilda behov av utbildning som finns inom idrotten idag. Det var därför angeläget att påbörja ett utvecklingsarbete inom SISU, för att dels kartlägga idrottens behov och önskemål av utbildning, och dels skapa förutsättningar för SISU att ska ha kraft att fortsätta att växa med bibehållen kvalité. Utvecklingsarbetet påbörjades omgående och ska pågå intensivt under hela 2007, och syfta till att dels fastställa riktlinjerna inför , dels att på kort sikt föreslå hur de ännu inte avsatta 40 miljonerna ska användas i 2007 års verksamhet. För att utarbeta strategier och riktlinjer för hur SISU Idrottsutbildarna i framtiden bör arbeta för att fortsatt utgöra en stark och efterfrågad resurs till idrotten beslöts att en beredningsgrupp skulle utses. Gruppen leds av Mikael Peterson (MP) från FS, och består därutöver av Pia Zätterström från FS, Katarina Halvardsson, ordförande SISU Norrbotten, Sören Karlström, ordförande SISU Västergötland, Annelie Larsson, Svenska Fotbollförbundet, Lennart Pettersson, Svenska Mångkampförbundet samt Tommy Ohlström, ordförande Korpen Svenska Motionsförbundet. Till dagens möte föreligger gruppens slutförslag. Det har kompletterats med ett av FR upprättat Förslag till budget, roll- och ansvarsfördelning i särskild utbildningssatsning. MP redogör för föreliggande förslag informerar om det bakomliggande arbetet med föreliggande dokument samt upplyser att ytterligare tre möten är planerade fram till sommaren, och att gruppen därefter avses upplösas. Kritik framförs mot fördelningen enligt budgetförslaget, framförallt mot hur stor del av medlen som föreslås till riksnivån, och att en annan fördelning krävs, bl a för att kunna försvara beslutet för SISU-distrikten. Ordf. konstaterar att gruppens förslag innebär att mycket av medlen kommer att användas för personalkostnader, och att därför framfört förslag från Börje Sandgren att FS beslut även bör vara en miniminivå för distrikten för 2008, bör tillstyrkas. Under diskussionen framförs dessutom förslagen att FS ska besluta att; - definiera och i framtiden arbeta efter begreppen Distriktsnivå och Nationell nivå - förslagen i handlingen Förslag till budget, roll- och ansvarsfördelning i särskild utbildningssatsning justeras vad avser de två sista områdena - Kvalitetsutveckling respektive Koordinering/utvärdering á tio procent vardera så att dessa slås ihop till ett område á 20 procent totalt - fastställa riktvärden avseende de 40 Mkr innebärande att maximalt 30 Mkr ska fördelas till insatser inom den definierade Distriktsnivån, och maximalt 10 Mkr ska fördelas till insatser inom den definierade Nationella nivån - medlen erhålls efter upprättande av en enklare utbildningsplan - FS presidium beslutar om den faktiska medelstilldelningen efter beredning av RC/FR. 2

3 - De kommunala/regionala bidragen Föreligger en sammanställning distriktsvis avseende statusen per den 15 mars gällande de regionala och kommunala bidragen, som kompletteras av en muntlig föredragning av FR. - Strategi för stöttning av behövande SISU-distrikt Ärendet bordläggs.. - DOF-konferensen den 11 maj En diskussion förs angående behovet och lämpligheten av att genomföra den sedan tidigare beslutade Distriktsordförandekonferensen den 11 maj kl Vidare diskuteras lämpligheten av att bjuda in till ytterligare en Distriktsordförandekonferens den 15 juni, i samband med invigningen av Riksidrottsmuseet. att med utgångspunkt i förslaget från Beredningsgruppen, och med ledning av de förda diskussionerna, fastställa inriktningen för SISU Idrottsutbildarnas utökade uppdrag avseende 2007 (bilaga 1); att i framtiden arbeta med begreppet Distriktsnivån och i den innefatta målgrupperna Specialdistriktsidrottsförbund och föreningar, och begreppet Nationell nivå och i den innefatta Specialidrottsförbund (SF) och Medlemsorganisationer (MO); att med vissa justeringar fastställa förslaget till fördelning av de 40 Mkr, innebärande bl a att max 30 Mkr för Distriktsnivån och max 10 Mkr för Nationell nivå ska vara riktvärden för fördelningen; att det till grund för faktisk medelstilldelning inom ramen för de 40 Mkr ska krävas någon form av enklare utbildningsplan som kansliet ges i uppdrag att utforma direktiven för; att medelstilldelningen, efter beredning av kansliet, ska beslutas av FS presidium; att som en avsiktsförklaring uttala att medelstilldelade långsiktiga utbildningsplaner ska tilldelas motsvarande medel även för 2008, under förutsättning att inga avgörande avvikelser sker avseende statsbidraget till SISU Idrottsbildarna; att notera den mottagna informationen om situationen avseende de framtida regionala och kommunala bidragen och uttala att denna fråga är en av de viktigaste för SISU Idrottsutbildarna i framtiden; att bordlägga frågan om en strategi för stöttning av behövande SISU-distrikt; och att genomföra den planerade distriktsordförandekonferensen den 11 maj kl som planerat, och även inbjuda till en motsvarande konferens den 15 juni i samband med invigningen av Riksidrottsmuseet. 2.b) Verksamhetsinriktningen På föregående FS-sammanträde den 26 februari diskuterades verksamhetsinriktningen FS uppdrog därvid till RC/FR att, i samråd med Ola Lundberg, utifrån den förda diskussionen återkomma med ett slutligt förslag till Verksamhetsinriktning till detta sammanträde. Det slutliga förslaget som föreligger är kompletterat med de ekonomiska förutsättningarna för förslaget, vilka enligt SISU Idrottsutbildarnas stadgar ska ingå i verksamhetsinriktningen. att efter vissa justeringar anta verksamhetsinriktningen för SISU Idrottsutbildarna (bilaga 2); och att lägga fram verksamhetsinriktningen till SISU Idrottsutbildarnas förbundsstämma

4 2.c) SISU-stämman FS svar på inkomna motioner Föreligger förslag till FS utlåtanden över de sex inkomna motionerna till SISU-stämman, varav fyra är gemensamma med RF. Inriktningen av FS förslag till utlåtanden i dessa diskuterades under ett gemensamt sammanträde med RS under torsdagskvällen. - FS förslag till stämman: Stadgerevidering På FS-sammanträdena den 9 november 2006 och den 14 januari 2007 behandlades översynen av SISU:s stadgar, varvid det vid det senare beslöts att utsända de då principbeslutade stadgeförslagen på remiss till SF/MO och SISU-distrikten. Detta har genomförts varvid det kan noteras det inkommit svar från 20 SF och åtta SISUdistrikt. - Föredragningslista och arbetsordning Föreligger ett förslag till föredragningslista och ett inte helt färdigställt förslag till arbetsordning. Det som saknas är textavsnitt rörande den nya teknik som ska användas vid stämman. Denna text kommer att färdigställas efter det att information erhållits från den ansvariga samordningsgruppen för RIM. - Övrigt Mikael Peterson rapporterar från samordningsgruppen för RIM, och informerar om det beslutade ramschemat som tidigare distribuerats till ledamöterna. Pia Zätterström informerar om att gruppen beslutat att byte av ombud endast kommer att tillåtas i samband med ajourneringar av mötet. att med vissa justeringar anta förslagen till utlåtanden över motionerna att läggas fram till SISU Idrottsutbildarnas förbundsstämma 2007; att respektive FS-ledamot som haft ansvar för beredandet av förslaget till utlåtandet också har föredragningsansvaret vid stämman; att med vissa justeringar fastställa förslaget till stadgeändringar att läggas fram till stämman 2007; att fastställa föredragningslista, och föreliggande förslag till arbetsordning med de kompletteringar som blir nödvändiga utifrån teknikanvändningen, för stämman 2007; och att notera övrig information. 2.d) Bosön Idrottsfolkhögskolas grafiska profil Ärendet föredrogs muntligen av Riksidrottens Mattias Claesson under det gemensamma sammanträdet med RS, för att beslutas av FS vid sitt enskilda sammanträde. Föreslås att Bosön Idrottsfolkhögskola upphör att använda en logotype innehållande SISU Idrottsutbildarnas logotype. att förändra Bosön Idrottsfolkhögskolas logotype enligt förslaget samt uppdra till RC att återkomma med förslag till ny logotype. 2.e) Riksidrottsforum En muntlig diskussion vid det gemensamma mötet med RS genomförs i syfte att för framtiden utvärdera de fem Riksidrottsforum (RIF) som hittills genomförts sedan 1998 vad gäller 4

5 upplägg och syften mm, för att för framtiden eventuellt förändra syftet med RIF, och för att därmed ha större möjligheter att ställa krav på intresserade distrikt. att bordlägga ärendet. 2.f) SISU Gästrikland begäran om förlängd amorteringstid SISU Gästrikland har inkommit med en ansökan om förlängning av amorteringstiden på det tidigare beviljade lånet om kr. Av en upprättad rapport från Riksidrottens controller Bengt Carlsson - behandlad under 2 g) vid sammanträdet den 14 januari framgår att den ekonomiska ställningen i SISUdistriktsförbund Gästrikland är svag. Ordf och FR har dessutom varit på besök i distriktet och bl a diskuterat föreliggande ekonomiska situation. att med kommande bidrag som säkerhet bevilja SISU-distriktsförbund Gästrikland förlängning av amorteringstiden på det tidigare beviljade lånet om kr, innebärande att lånet skall vara amorterat senast vid utgången av g) Riktlinjedokumentet Med anledning av att Folkbildningsrådet beslutat om nya kriterier och fördelningsprinciper från den 1 januari 2007, vilka FS tidigare fattat beslut om att följa under 2007 avseende de 90 Mkr som är avsedda att användas för motsvarande verksamhet som tidigare, föreslås ändringar i SISU Idrottsutbildarnas s k Riktlinjedokument, Statsbidragsberättigad folkbildning i studieförbundet. Förhållningssätt och riktlinjer. att fastställa tilläggen till Riktlinjedokumentet enligt förslaget att tillämpas under 2007 (bilaga 3). 2.h) Nya Handslaget Föreligger en handling Nya Handslaget En särskild satsning på idrotten som bl a innehåller ett avsnitt om ledarförsörjning, vilket ligger inom ramen för SISU idrottsutbildarnas ansvarsområde. att uppdra till RC att återkomma med förslag till fördelningsmodell när det gäller Nya Handslagets ledarförsörjningsdel; och att i övrigt notera innehållet i handlingen. Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna: 3.a Strategi för idrottsrörelsens framtida finansiering Föreligger ett utlåtande till dagens RS-sammanträde inklusive RS förslag - Strategi för idrottsrörelsens framtida finansiering att föreläggas RF-stämman. 3.b Medlemskapet i FBF Ordf redogör för årsmötet i Folkbildningsförbundet den 19 april, varvid styrelsens förslag till stadgeändringar kommer att behandlas. De innebär att SISU Idrottsutbildarna inte kommer att 5

6 uppfylla kraven för medlemskap i FBF. SISU kan därefter komma att uteslutas vid ett senare årsmöte, vilket kan bli ett extra sådant. En diskussion förs om huruvida det möjligen vore bättre att SISU Idrottsutbildarna begär sitt utträde, i stället för att uteslutas, varvid det beslutas att avvakta besluten på FBF:s årsmöte och härefter vid maj-sammanträdet beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas, samt att på FBF:s årsmöte argumenterar mot stadgeförslaget och om nödvändigt avger en reservation till protokollet mot stadgeändringsbeslutet, och vid valen pläderar för Ordf som styrelseledamot 3.c Idrottens Ideella Ledare 3.d Förslag till Nytt ELITSTÖD för svensk idrott 3.e Progressrapport jan 07 feb 07, SISU Idrottsböcker AB 3.f RC-rapport, med RS-protokoll 3.g Ordförandens rapport 3.h FS-ledamöternas rapporter Leif Bolin rapporterar att han representerade SISU vid de båda stämmorna i Västerbotten där han dessutom var mötesordförande. Pia Zätterström rapporterar att hon representerade SISU vid de båda stämmorna i Uppland, samt att hon tillsammans med RS-ledamoten Helén Wiklund Wårell haft diskussioner med representanter från Ungdomsrådet. Ola Lundberg rapporterar att han representerade SISU vid de båda stämmorna i Örebro. Mikael Peterson informerar om att Vägverket bidrar ekonomiskt till produktionen av RFskriften Näridrottsplatsen samt startar upp tillsammans med Idrottsrörelsen Idrotts-OLA (om säkrare transporter till och från idrottsplatserna). Solveig Lundström rapporterar att Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet tillsammans med sina partners Dagens Industri och SISU Idrottsböcker på Älvsjömässan den 16 mars korade "Årets friskaste företag" 2006, och där H M Kungen närvarade som prisutdelare. SISU Idrottsböcker hade en monter på mässan där hon berättade om förlagets utbud inom ledarskap, friskvård, träningslära, friskvård m.m. FR rapporterar om hur uppskattad personalkonferensen den mars syntes vara bland den anställda personalen runt om i Sverige. 4. Kommande FS-sammanträden 1) Den 10 maj , Örebro, i samband med RIM. 2) Den 12 maj, konstituerande sammanträde efter SISU-stämmans avslutning. 3) Den 14 juni kl , Stockholm, i samband med invigningen av Riksidrottsmuseet. Vid protokollet Thomas Karlsson Justeras Rolf Carlsson, förbundsordförande Pia Zätterström, förbundsledamot 6

7 Inriktning för SISU Idrottsutbildarnas utökade uppdrag 2007 Bakgrund SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation och har uppdraget att planera, organisera och genomföra idrottslig utbildning. SISU Idrottsutbildarnas uppdrag är att med flexibla metoder och verksamhetsformer tillmötesgå idrottsrörelsens behov av studier, bildning och utbildning. SISU Idrottsutbildarna skall med sin verksamhet vara till gagn för hela idrottsrörelsen. Idrottens behov har inte helt kunna tillgodoses genom de ramar och regler som studieförbunden inom Folkbildningsrådet följer. Därför får SISU Idrottsutbildarna från och med 2007 statligt stöd direkt från Utbildningsdepartementet i stället för från Folkbildningsrådet. Det nya uppdraget Det nya utökade uppdraget ger SISU Idrottsutbildarna möjlighet att bli en bättre resurs för idrottens utbildning och utveckling och vara än mer närvarande där idrotten lär. Regeringens riktlinjer till SISU Idrottsutbildarna innebär att vi får en större flexibilitet att forma verksamheten. Eftersom SISU Idrottsutbildarna inte längre står under Folkbildningsrådets regelverk kommer vi bättre att kunna möta förbunds och föreningars behov. Vi har en stor möjlighet att öka vår attraktionskraft inom idrottsrörelsen. Bilaga 1 Det statliga stödet till SISU Idrottsutbildarna ökade från ca 70 miljoner kronor 2006 till 140 miljoner kronor Den ytterligare ökningen av resurser beror på SISU Idrottsutbildarnas utökade uppdrag att erbjuda utbildning för att få fler och bättre idrottsledare. Utbildningsdepartementets riktlinjer till SISU Idrottsutbildarna anger att stödet ska användas till idrottens studie, bildnings- och utbildningsverksamhet. Ledarutbildning och värderingsfrågor är särskilt angelägna områden. Utbildningsdepartementet är tydligt med att de ökade resurserna inte utgör någon kompensation för det kommunala och regionala stödet till SISU Idrottsutbildarna. Trots det är de kommunala och regionala bidragen på flera håll inte garanterade för framtiden. SISU Idrottsutbildarnas distrikt har sedan hösten 2006 arbetat för att säkra detta stöd. Ett intensifierat påverkansarbete mot kommuner och landsting kommer att pågå under de närmaste åren. Finansiering 2007 SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse beslutade under hösten om följande fördelning av resurserna under miljoner kr ska användas till statsbidragsberättigad folkbildning under 2007 enligt de principer som tillämpats miljoner kr ska användas som stöd till omställningsarbete i SISU Idrottsutbildarna.. 40 miljoner kr ska användas till en särskild utbildningssatsning som beslutats efter en process med SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer. 7

8 Inriktningen av den särskilda utbildningssatsningen bygger på idrottens behov och insatserna är efterfrågade av SISU:s medlemsorganisationer i samtal, skrivelser och motioner till SISUoch RF-stämman. Under de första månaderna 2007 har en diskussion med SISU:s medlemmar pågått för att komma fram till hur de ökade resurserna ska användas på bästa sätt. Det har bland annat arrangerats ett rådslag med SF och MO, samt dialoger med förtroendevalda och tjänstemän i SISU-distrikten. Process Förbundsstyrelsen har beslutat att SISU Idrottsutbildarna ska fortsätta bedriva verksamhet efter Folkbildningsrådets regelverk under 2007 för att behålla stabilitet. Parallellt med detta ska vi utveckla verksamheten för att kunna nå fler ledare och aktiva blir alltså ett omställningsår då vi lever både med det gamla regelverket och tittar framåt på nya möjligheter för de närmaste åren. Förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen har haft, och kommer att ha, täta avstämningar för att hitta synergieffekter mellan det nya Handslaget och SISU:s särskilda utbildningssatsning. Under 2008 kommer den nya inriktningen att prövas. Inför varje SISU-stämma kommer sedan verksamheten att stämmas av med medlemsorganisationerna för att utvärdera om verksamhetens inriktning möter idrottens behov. Inriktning särskild utbildningssatsning för ledare För att starta den särskilda utbildningssatsningen för fler och bättre ledare, krävs att vi under de första åren kraftsamlar genom att sätta ramar, bygga strukturer, och utveckla modeller. Inom varje område kommer sedan att sättas mål. Det är avgörande att både fokusera på förbund och föreningar så att idrotten har möjlighet att utvecklas på längre sikt. SF har ansvaret för hela sin verksamhet inklusive utbildningsverksamheten. Ett särskilt arbete bör genomföras i syfte att skapa fördjupad delaktighet, engagemang och ansvar från SF. I det arbetet bör bland annat finansierings- och beslutsvägar prövas. För att möta idrottens behov är det viktigt att regelbundet följa upp arbetet och analysera i vilken grad vi uppnått målen, både kvantitativt och kvalitativt. Ett system för utvärdering och kvalititetssäkring ska därför tas fram. All vår verksamhet utgår från idrottsrörelsens riktlinjer och värdegrund, Idrotten Vill, och från SISU Idrottsutbildarnas värdegrund. SISU Idrottsutbildarna ska genomgående arbeta med värderingsfrågor i nedanstående ledarsatsningar. Det handlar till exempel om att alltid utgå från allas rätt att vara med oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, religion eller social bakgrund. Ledarsatsningarna kommer också innebära fokus på etik- och moralfrågor samt demokrati. Utbildning av organisationsledare För att bedriva en bra idrott i föreningar och förbund är det en grundförutsättning att ha engagerade och kunniga organisationsledare. Organisationsledare är alla de som utvecklar, planerar, driver och administrerar organisationen och dess verksamhet. Exempelvis styrelser, kommittéer, valberedning och anställda. SISU Idrottsutbildarna ska ta fram ett en modell för utbildning av organisationsledare, från grundutbildning till fortbildning. I arbetet bör också funderas kring rekrytering av dessa ledare. På vilket sätt kan vi utgöra ett stöd och resurs till att fler vill ta på sig ett uppdrag som organisationsledare? Modellen kan bl a innehålla utbildning och fortbildning inom specialområden som ekonomi, juridik, skatter, personalfrågor, styrelsearbete eller organisationsutveckling. Ett väl fungerande IT-stöd underlättar för föreningarna och organisationsledarna. SISU Idrottsutbildarna ska därför 8

9 erbjuda subventionerad utbildning för föreningar inom detta område som innefattar databas-, kommunikations-, idrottsadministrations- och kontorssystem. Att öka kunskapen hos organisationsledare är ett särskilt prioriterat område. Utbildning av aktivitetsledare Aktivitetsledare är de som möter och leder utövaren i aktiviteter, träning och/eller tävling. Exempelvis tränare, ledare, coacher, mentorer, domare och funktionärer. Flera av SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer har efterlyst utveckling av ledar- och tränarutbildning över idrottsgränserna. Det finns önskemål om en fortsättning på Plattformen som är en gränsöverskridande grundutbildning för barn- och ungdomsledare. 49 SF har hittills deltagit i Plattformen och SF:en ansvarar själva för den grenspecifika delen. Att få träffa personer som andra idrotter ger ett bredare perspektiv och har varit mycket uppskattat av Plattformens deltagare. Med bakgrund av detta ska SISU Idrottsutbildarna tillsammans med SF utveckla befintliga och nya gränsöverskridande utbildningskoncept. Till exempel en modell för gränsöverskridande utbildning efter Plattformen. Denna utbildning blir ett steg mellan Plattformen och Elittränarutbildningen. Vid sidan om utbildningen är det viktigt att främja nätverk och mötesplatser. Även Elittränarutbildningen ska utvecklas och förfinas. Stöd till SF:s utbildningsstrategier Riksidrottsförbundets projekt Ideella ledare ( ) stöder SF med att ta fram strategier för ledarförsörjning efter deras specifika behov och omständigheter. Cirka 45 SF har deltagit i projektet. Utifrån resultaten från Ideella ledare behövs fortsatt stöd för att på lång sikt kunna arbeta efter strategierna i idrottsföreningarna. Det handlar till exempel om att erbjuda SF att göra en översyn av sitt förbunds ledar- och tränarutbildning, att analysera behov och möjligheter och att tillsammans ta fram fungerande utbildningskoncept och material. Kvalitetsutveckling För att kunna utöka och öka kompetensen inom SISU Idrottsutbildarnas verksamhet krävs också resurser för att stärka vår egen organisation. Vi vill utveckla modeller för att säkra en kvalité i det vi erbjuder, och skapa utmaningar i våra ambitioner och målsättningar. Vi måste bli fler och bättre utbildare för att kunna möta idrottens behov av fler och bättre utbildade ledare. Vi vill höja lägstanivån på den service och kompetens som SISU Idrottsutbildarna erbjuder. Oberoende var man befinner sig i landet ska en idrottsförening möta ett likvärdigt utbud av utbildning, erbjudas lika hög kvalitet på utbildningen och möta lika kompetent personal hos SISU Idrottsutbildarna. Vi ska också tydliggöra vilket stöd distrikten behöver för att klara den önskvärda kvalitetsnivån. 9

10 SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning Vi är där när idrotten lär! Bilaga 2 Läsanvisning Enligt SISU Idrottsutbildarnas stadgar ska SISU-stämman fatta beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomiska förutsättningar. Verksamhetsinriktningen är medlemsorganisationernas uppdrag till SISU Idrottsutbildarna. Tidigare har SISU-stämman beslutat om en detaljerad verksamhetsinriktning med ekonomiska förutsättningar. Utifrån dessa ekonomiska förutsättningar har FS beslutat om SISU Idrottsutbildarnas årliga budget. FS föreslår en förändring i och med SISU-stämman Nyheten är att verksamhetsinriktningen tydligare ska peka ut de närmaste två årens fokuserade områden. FS ska sedan årligen besluta en mer detaljerad verksamhetsplan i samband med beslut om budget. Med tydligare koppling mellan verksamhetsplan och budget blir verksamheten bättre prioriterad, planerad och anpassad till de förändringar som sker i omvärlden. Samverkan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna har ett gemensamt kansli. Organisationerna ska samverka så att det främjar idrottsrörelsen. Rätt nyttjande och utveckling av den samlade kompetensen är en förutsättning för att ge optimalt stöd till SF/MO och SISU-distrikten/DF. 10

11 SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, är idrottens studie- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarnas medlemmar är efter därom gjord ansökan till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) anslutna specialidrottsförbund (SF) med ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övriga riksorganisationer (MO) som vunnit inträde i SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokala verksamhet distriktsförbund (SISU-distrikt) med lokala enheter. För att förbundsstyrelsen (FS) ska kunna leda och styra verksamheten mellan SISUstämmorna som hålls vartannat år, fattar stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomiska förutsättningar. Den verksamhetsidé och uppgift som beskrivs nedan grundas på SISU idrottsutbildarnas värdegrund och stadgar. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité. Vision och ledstjärna Vi är där när idrotten lär! Ambition SISU Idrottsutbildarna ska vara attraktivt och ha en stark position: Som idrottsrörelsens studie- bildnings- och utbildningsorganisation I relation med stat, landsting och kommun I relation med övriga organisationer och samhällsaktörer Som den naturliga samarbetspartnern för idrottens utveckling inom SISU Idrottsutbildarnas område. Genom att agera utifrån idrottsrörelsens behov och önskemål. 11

12 Värderingar som styr Våra insatser utgår alltid från lärande processer och utveckling Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten vill. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också lära varandra. All verksamhet skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Vi ska i all verksamhet utgå ifrån idrottens behov. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. För oss är det viktigt med en lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Uppgift och verksamhetsområden SISU Idrottsutbildarna ska: Utgöra en resurs och stöd i SF/MO:s lärande och utveckling Utgöra en resurs och stöd i SISU-distriktens och DF:s lärande och utveckling Producera utbildningsmaterial för idrotten Verksamheten är uppdelad i sju områden: Studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet Kursverksamhet Konferensverksamhet Projekthotell Processledning Idrottsfolkhögskola (Bosön) Förlaget SISU Idrottsböcker AB 12

13 Fokus Under skall SISU Idrottsutbildarnas arbete fokusera på nedanstående områden. Utifrån dessa områden fastställer förbundsstyrelsen årliga verksamhetsplaner för arbetet. All verksamhet skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. SISU Idrottsutbildarna ska arbeta för att: Stärka idrottens ledar- och tränarutveckling Tillsammans med SF utveckla koncept för ledar- och tränarutbildningar i enlighet med utfallet från projekt Ideella ledare. Vara en resurs för SF i framtagningen av en utbildningsstruktur från grundutbildning till elittränarutbildning. Vara en resurs för SF i framtagningen av utbildningsmaterial för tränarutbildning. Erbjuda utbildning för aktiva för att stärka deras egen idrottsliga utveckling samt skapa en grund för framtida ledaruppdrag. Stärka idrottens organisatoriska utveckling Erbjuda utbildning, utbildningsmaterial och processledning som syftar till att stärka och utveckla förening, SDF eller förbund med tonvikten på demokrati och föreningskunskap. Erbjuda kompetensutveckling för idrottsanställda. Genomföra en utbildningssatsning för förtroendevalda på alla nivåer. Utveckla gränsöverskridande utbildningar och mötesplatser Utveckla och erbjuda ledarutbildning över idrottsgränserna. Stimulera etablering av nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte. Förutsättningar: För att uppnå goda resultat inom de fokuserade områdena måste SISU Idrottsutbildarna : Anpassa arbetssätt och organisation till idrottens behov. Utveckla verktyg, metoder och modeller som syftar till delaktighet och lärande. Marknadsföra SISU Idrottsutbildarna. Stärka Bosöns Idrottsfolkhögskolas kvalitet och konkurrenskraft. Intensifiera påverkansarbetet och omvärldsbevakningen. 13

14 Ekonomiska förutsättningar Från 2007 får SISU Idrottsutbildarna statligt stöd direkt från utbildningsdepartementet i stället för via Folkbildningsrådet, som tidigare. Stödet ökade från cirka 70 miljoner kronor per år till 140 miljoner kronor per år. Eftersom SISU Idrottsutbildarna numera inte erhåller statligt stöd från Folkbildningsrådet har det lokala och regionala folkbildningsstödet på vissa håll börjat ifrågasättas. Att staten ökar stödet kan dock aldrig betyda att kommunerna ska skära ned. SISU idrottsutbildarna är fortfarande ett studieförbund som ägnar sig åt folkbildningsverksamhet. Ökningen av det statliga stödet innebär att SISU Idrottsutbildarna nu kan göra mer och nå fler. Men för att lyckas med det krävs ett bibehållet kommunalt och regionalt stöd. Regeringen har uttalat att man ser positivt på att det görs överenskommelser i kommuner och landsting/regioner om stödet till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. SISU Idrottsutbildarna ska Verka för långsiktigt och stabilt ekonomiskt stöd till SISU Idrottsutbildarnas studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet, nationellt, regionalt och lokalt. 14

15 Bilaga 3 Riktlinjedokumentet Statsbidragsberättigad folkbildning i studieförbundet. Förhållningssätt och riktlinjer Med anledning av att Folkbildningsrådet beslutat om nya kriterier och fördelningsprinciper från den 1 januari 2007, vilka FS tidigare fattat beslut om att följa under 2007 avseende de 90 Mkr som är avsedda att användas för motsvarande verksamhet som tidigare, har FS beslutat att fastställa nedan ändringar i SISU Idrottsutbildarnas s k Riktlinjedokument. Sid. 12 Sid. 13 Sid. 14 Sid. 16 Cirkelledaren Cirkelledaren ska vara godkänd av studieförbundet och ha fått en introduktionsutbildning. På (under ladda hem/studieplaner) finns en centralt framtagen mall. Deltagare Studiecirkeldeltagare ska få sådan information att de: - vet att de deltar i en studiecirkel, - vet vilket studieförbund som anordnar cirkeln de deltar i, - har möjlighet att ta ansvar för sitt lärande. I ett lärande perspektiv är en gruppstorlek på högst tolv personer att föredra. Cirkel med fler än tolv deltagare ska kunna motiveras av studieförbundet. Fr.o.m är personnummer obligatorisk uppgift på närvarolistan varför vi rekommenderar detta redan nu. Oönskad verksamhet Statsbidraget får inte fungera som ett allmänt verksamhets- eller organisationsstöd, som kan användas av föreningar och organisationer för att finansiera den egentliga verksamheten. Detta innebär att reguljär föreningsverksamhet aldrig kan redovisas som folkbildningsverksamhet. Exempel på reguljär föreningsverksamhet är styrelsesammanträden, föreningsmöten, kommittésammanträden, valberedningssammanträden och liknande. Verksamhet som syftar till utövande av lek, spel och idrott samt produktion/tillverkning kan inte rapporteras som satsbidragsberättigad studiecirkel. Utövande är i ett ämne och studier (teoretiska) är om ett ämne. Att lära sig spela kan inte rapporteras. Se upp med att inte blanda samman statsbidragsberättigad folkbildning och SDF-kurser. Tiden En studietimme omfattar 45 minuter och nio studietimmar är minimum för att cirkeln ska vara berättigad att utgöra underlag för statsbidrag. För att ge utrymme fördjupning och reflektion mellan sammankomsterna arbetar 15

16 Sid. 20 Sid. 21 Sid. 23 studiecirkeln under en längre tid och vid minst tre sammankomster. Maximalt gäller tre sammankomster om vardera fyra studietimmar per vecka. För varje enskild deltagare gäller att maximalt åtta timmar per dag fördelade på minst två cirklar kan rapporteras som underlag för statsbidrag. Av studieförbundet planlagd studiecirkel får pågå högst 40 veckor per år. Kulturprogram Tänk på Ett kulturprogram, som rapporteras för statsbidrag pågår minst 30 minuter. Kulturprogram genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarnade. Kulturprogram kan inte ges på distans. Ett eller flera kulturprogram Tänk på Ett kulturprogram kan innehålla flera inslag med olika medverkande. Ett sammanhållet program som vänder sig till samma publik redovisas som ett program även om det finns flera medverkande eller fler kulturformer i det. För att redovisas som olika arrangemang under samma dag ska programmen var tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika program och inte efterhand delas upp. Annan gruppverksamhet är nu Annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundet ska godkänna både arbetets inriktning och gruppens ledare och det är viktigt att anordnarskapet är tydligt. 16