Verksamhetsinriktning

Transkript

1 Verksamhetsinriktning

2 Verksamhetsinriktning Ett gemensamt och samlat ställningstagande om verksamhetsinriktningen för de närmaste åren ger förutsättning för kraftsamling och samsyn inom de olika enheter av SISU Idrottsutbildarna, som i verksamhetens genomförande ska gå från ord till handling. Genom stämmobeslutet klargör företrädare för SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer samt representanter för distrikten sin vilja och ambitioner för verksamhetsutvecklingen under perioden. En lyhördhet för idrottens behov av utbildning och lärande är avgörande för forts framgångsrik verksamhet. För studieförbundet gäller dessutom det särskilda kravet från Folkbildningsrådet på samtliga nivåer i organisationen fastställa styrdokument, som förutom verksamhetsinriktning/plan också utgörs av utvärderingsplan och verksamhetsberättelse. Uppdraget Idrotten Vill lägger fast det är på den lokala nivån, i idrottens föreningsliv som idrottsverksamheten formas. Kraften i utvecklingen är människors engagemang, eget tänkande och egna initiativ. Genom folkbildningsuppgiften, och i dess olika former, kan människor skaffa sig inspiration, kunnande och handlingskraft vara delaktiga i utvecklingen. Det yttersta syftet med samhällets stöd till folkbildningsarbetet är stärka demokratin, ge människor möjlighet skaffa nya kunskaper samt utveckla sina intressen. Basen för idrottsverksamheten i Sverige är således den lokala föreningsverksamheten. Den ideella kraften utgör ryggraden i föreningsverksamheten. Det är därifrån som såväl breddidrott (för barn, ungdomar och vuxna) som elitidrott (för ungdom och vuxna på olika nivåer) utgår. Det är också där människor kan finna gemenskap och glädje i sitt idrottsintresse. Genom idrottsrörelsens demokra- 2 3

3 tiska uppbyggnad från förening till SF utvecklas idrotten utifrån behov och önskemål samt i takt med samhällsutvecklingen. Idrottsrörelsen är en betydande del i samhällslivet och tar också sitt ansvar för samhällets utveckling. Inom idrotten möter barn och ungdomar en positiv uppväxtmiljö som formas genom insatser av en mängd ideella ledare på olika nivåer och uppgifter. Möjligheten till fysisk aktivitet och gemenskap ryms inom begreppet folkhälsa. Idrottens stora betydelse inom den ideella sektorn och i sociala ekonomin är uppenbar. Den ideella kraften bär upp idrotten. För idrottsrörelsen även fortsättningsvis ska ligga i frontlinjen ställs stora krav på kompetensutveckling och ett brett allsidigt lärande hos alla de människor som är engagerade - inte bara genom folkbildningsarbetet utan också regionala och centrala ledarutbildningar. SISU Idrottsutbildarnas mångfacetterade studie- och utbildningsuppdrag formas i mötet mellan föreningars behov och regionala/centrala ambitioner samt initiativ hos SF/MO. SISU Idrottsutbildarna genom egna insatser och i samverkan med olika organisationer ska stärka demokratin inom idrottsrörelsen och därmed bidra till samhällets utveckling Verksamhetsidén SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet. Hög beredskap, stora möjligheter. SISU Idrottsutbildarna kan genom sin riksomfande distriktsorganisation och i den lokala närvaron möta idrotts-sverige på bred front och erbjuda ett rikt utbud av studiemöjligheter. SISU Idrottsutbildarna har genom studieförbundet en unik möjlighet med folkbildningsarbetets olika former, möta människors och föreningslivets varierande behov, där deltagande i studierna är fritt och frivilligt och de lokala förutsättningarna präglar innehållet. Genom förlaget (SISU Idrottsböcker) skapas studiematerial för folkbildning samt litteratur för idrottsutveckling och eget lärande. Idrottsfolkhögskolan kan erbjuda längre utbildningar samt kortkursverksamhet. Projekt, uppdrag och medverkan i utvecklingsprocesser ryms också inom SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. SISU Idrottsutbildarnas förbundskansli har ett övergripande utvecklingsansvar en uppgift som är tredelad strategisk ledning av och stöd i verksamhetsfrågor till SISU Idrottsutbildarnas distrikt, samverkan med och resurs för SF/MO och övrig idrott samt samordning av demokratiprocessen inom SISU Idrottsutbildarna. såväl utåt mot samhället samt inåt i idrotten tydliggöra studieförbundets omfande verksamhet och särskilda möjligheter inte minst för deltagare med invandrarbakgrund. studieförbundet engagerar underrepresenterade målgrupper i såväl verksamhet som beslutande organ. förlaget (SISU Idrottsböcker) utvecklar läromedel inom området Friskvård och hälsa samt idrottens olika ledarutbildningar. Bosöns idrottsfolkhögskola utvecklar mångsidighet, flexibla metoder och pedagogisk kvalitet i de nya kursplanerna för de längre utbildningarna uppdragsverksamheten upplevs som professionellt och flexibelt genomförd och därmed stimulerar fler SF/MO samverka med och utnyttja SISU Idrottsutbildarnas kompetens. 4 5

4 Det lokala gensvaret Det lokala gensvaret på SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är minst sagt imponerande (och för en utanförstående t.o.m möjligen svårt förstå). Dessutom fortsätter verksamheten öka i omfning och kvalitet! Under senast redovisat år (2004) genomförde mer än idrottsengagerade deltagare över en och en halv miljon studietimmar i form av nästan studiecirklar och grupper. Statistiskt sett innebär det upp emot ledare/aktiva dagligen träffas i studiecirklar. Till detta kan vi sedan lägga varje dag drygt deltar i kulturprogram. Sammantaget innebär detta SISU Idrottsutbildarna anordnar folkbildningsverksamhet i föreningar (i RF:s föreningsregister). Dessutom deltar drygt 400 idrottsledare per dag, året runt, i central och regional ledarutbildning (utanför folkbildningen) dvs totalt ca ledare/år. Och den lokala verksamheten fortsätter växa behovet och intresset är näst intill omättligt! Att nå och engagera många inom idrottsrörelsen i studier ser SISU Idrottsutbildarna som en fråga om kvalitet i uppdraget. bredda SISU Idrottsutbildarnas förankring i föreningslivet genom under perioden nå ut till i storleksordningen 10 procent nya föreningar Förankringen/värdegrunden SISU Idrottsutbildarna har som sin vision och ledstjärna Vi är där när idrotten lär! Visionen vilar på följande ställningstaganden och formulerade värdegrund: Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten Vill. Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av lära av andra men också lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå ifrån idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är vara en resurs för idrotten utanför MO. Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår bildningsverksamhet utgår ifrån idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt vara. Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. Särskilda utmaningar under Demokrati och föreningskunskap är frågor som är avgörande för föreningslivets framtid inte minst gäller det kunna möta och engagera ungdomar, utveckla former som är raktiva för människor och uppmärksamma underrepresenterade gruppers förutsättningar och intressen. Utvecklingen inom civilsamhället med lokal mobilisering påverkar även idrottsrörelsen. 6 7

5 För kunna erbjuda en positiv uppväxtmiljö och ett långsiktigt idrottsintresse för barn och ungdomar krävs fortsa satsningar på ledarförsörjning och utbildning samt även nya former av ledarskap. Sådana insatser får också direkta effekter i flera led inte bara för målgruppen utan också för deras omgivning och samhället i stort. I mötet med idrottsrörelsen ska barn/ungdomar få egna upplevelser av både delaktighet och ansvar. Ungdomar ska också stimuleras till ledaruppgifter. Pedagogiskt måste också möjligheten utnyttja modern kommunikationsteknik och studieformer utvecklas. En av de stora utmaningarna under perioden kommer med stor säkerhet ligga inom området (folk)hälsa. Idrotten kan här erbjuda gemenskap inom sitt omfande föreningsliv samt meningsfulla fysiska aktiviteter i kombination med kunskap om kost- och levnadsvanor. Något som också kan medverka till skapa ett livslångt idrottsengagemang. Lika möjligheter och rätt till engagemang. Att detta ska gälla för alla är för idrotten, som folkrörelse, en självklarhet men ändå krävs aktiva ställningstaganden och riktade insatser för förverkliga det. Det kan handla om möten mellan människor med olika kulturell bakgrund, om överbrygga gränser mellan generationer eller olika funktionella förutsättningar. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden är det övergripande målet för idrottens jämställdhetsplan som förväntas beslutas på Riksidrottsmötet Insatser inom dessa områden har för SISU Idrottsutbildarna hög prioritet! Handslaget, den kraftfulla satsningen på öppna dörrar för fler in till barn- och ungdomsidrotten, visar på alla nivåer kreativitet och vilja till förnyelse. Behovet av fler ledare är den stora nyckelfrågan. Utvecklingsprocessen förutsätter också utbildningsinsatser av varierande slag och i bred samverkan mellan olika aktörer, såväl centralt som lokalt. Inom Handslaget skapas en mängd mötesplatser för tänka nytt. Tränare och ledar. Det är en självklar strävan erbjuda alla idrottare en möjlighet till träning och tävling oavsett idrottslig ambitionsnivå. Genom utbildning av tränare, ledare och andra resurspersoner på såväl central som lokal nivå kan så många som möjligt ges optimala förutsättningar utveckla sin talang. I samverkan med olika forskningsinstitutioner kan såväl stöd som nya rön tillföras idrotten. Elitidrott, är en del av den svenska sammanhållna idrottsrörelsen. Det krävs särskilda insatser för utveckla och lyfta de lärande processerna inom elitidrotten. Utveckling av utbildningsinsatser riktade mot elitidrott skall ges hög prioritet. fördjupa samarbetet med SF/MO stimulera ledare till såväl utbildning för som engagemang i ledaruppdrag medverka till en trygg idrottsmiljö för barn och ungdomar genom kvalitetssäkring av klubbens verksamhet förstärka barns idrottsupplevelser genom deltagande i barnkulturgrupper erbjuda SF/MO utvecklingsstöd för framtagning av strategier för förbundets/ föreningens hälsofrämjande aktiviteter samt stimulera till samtal om idrottens roll i samhället utveckla former för möten och gemenskap där människor med varierande bakgrund kan förena delaktighet och lärande inom Handslaget vara en resurs för verksamhets-, utbildnings- och metodutveckling med fokus på allas rätt vara med erbjuda tränare och ledare på elitnivå särskild utbildning/kompetensutveckling offensivt satsa på nå fler idrottsungdomar genom utnyttjande av ny teknik, särskilt inom folkbildningsuppgiften. 8 9

6 Ekonomiska förutsättningar All verksamhet som SISU Idrottsutbildarna genomför måste vara finansierad. För få del av samhällets folkbildningsstöd krävs studieförbund och folkhögskola bedriver en verksamhet som ligger i linje med/inom ramen för folkbildningens intensioner och villkor. Andra insatser förutsätter uppdrag eller annan finansiering. Utvecklingen av folkbildningsstödet på kommunal/landstingsnivå inger emellertid oro då minskningar sker på många håll. Möjligen sker en viss kompensation genom riktat projektstöd. Även det statliga folkbildningsbidraget råder det osäkerhet om, då Folkbildningsrådet för närvarande arbetar med ta fram ett nytt fördelningssystem, som ska gälla fr.o.m delta i lokal samverkan mot nedskärningar av det lokala och regionala folkbildningsstödet aktivt tillsammans med idrotten medverka till en gemensam grundsyn på samhällets stöd till folkbildningen Slutord Kunniga, engagerade, motiverade medlemmar i idrottsrörelsen är en förutsättning för kunna förverkliga de höga ambitioner, som präglar idrotten inför morgondagen. Det gäller alla de människor som redan är delaktiga och av olika skäl och på olika sätt bidrar till utvecklingen. Och det ska även gälla alla de som vi vill inspirera förverkliga sina idrottsintressen samt tillgodose behov av fysisk aktivitet och gemenskap. Idrotten Sveriges främsta folkrörelse är en integrerad kraft i samhällsutvecklingen och i alla de lokala idrottsföreningarna blir idrottens samhällsnytta konkret. Kvaliteten i den lokala verksamheten beror på de många ideella ledarnas förmåga och kompetens. Samhällets krav på ökande insatser och i mötet med nya utmaningar, ökar också behovet av nya kunskaper och insikter ett lärande som måste kombineras med delaktighet, ansvar och handlingskraft. Kunskap är idag en färskvara som ständigt måste förnyas. SISU Idrottsutbildarna är en integrerad del i idrotten och genom intim samverkan med idrottens olika organisationer kommer SISU Idrottsutbildarna leva upp till förtroendet och uppdraget vara den samlade studie- och utbildningsorganisationen! Rolf Carlsson Ordf SISU Idrottsutbildarna Karin Msson Ordf Riksidrottsförbundet 10 11

7 Idrottens Hus, Stockholm Tel: Fax: