Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2008, City Office, Stockholm

Transkript

1 Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2008, City Office, Stockholm Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: 1.a) Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Rolf Carlsson (Ordf), Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Solveig Lundström, Mikael Peterson, Lennart Pettersson, Lena Puhasmägi, Kerstin Rosén, Börje Sandgren, och Pia Zätterström Personalens representant: Thomas Eklund Valberedningen: Tord Wickzell Riksidrottens personal: Håkan Danielsson (FR), samt Mattias Claesson p 1 a) - d), 2 c) och 2 g), och Anna Fredriksson under p 1 a) 1 d) och 2 c). Karin Mattsson och Mikael Santoft (GS) Thomas Karlsson Ordf öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna, och speciellt till Tord Wickzell från valberedningen, samt till Mattias Claesson och Anna Fredriksson från RF:s avdelning för kommunikation och samhällskontakter. Ordf upplyser att Karin Mattssons frånvaro beror på stundande bröllop kommande helg. 1.b) Protokolljusterare att till protokolljusterare utse Lennart Pettersson att tillsammans med Ordf justera dagens protokoll. 1.c) Anmälan av föregående protokoll att notera protokollet från senaste mötet den 27 maj. 1.d) Godkännande av föredragningslistan att godkänna föredragningslistan, med justeringarna att inleda med ärende 2 c) i närvaro av Mattias Claesson och Anna Fredriksson, och härefter ärende 2 g) och rapport 3 e) i närvaro av Mattias Claesson, samt att behandla rapporterna 3 f) och 3 g) i samband med behandlingen av ärende 2 e) Distriktsuppföljning, och att behandla 2 b) Halvtidsavstämning Verksamhetsplanen samt ärenden inför SISU-stämman 2009 som en rapport. 2.a) Fråga om medlemskap i ekonomiska föreningen Lillsved Föreligger en möteshandling av vilken framgår att Svenska Gymnastikförbundet erbjuder såväl Sv Riksidrottsförbund som SISU Idrottsutbildarna medlemskap i ekonomiska föreningen Lillsved.

2 Erbjudandet behandlades av RS vid junimötet då frågan bordlades för att behandlas av RS vid dagens RS-sammanträde. Ärendet diskuteras. att uppdra till GS/FR att återkomma med ett förslag till beslut som bl a innehåller en redogörelse för dagens RS-beslut och de bakomliggande diskussionerna för detta. 2.b) Halvtidsavstämning Verksamhetsplanen samt ärenden inför SISU-stämman 2009 Handlingen kompletteras med en muntlig föredragning av FR, och av Ordf avseende Bosöstiftelsen. att med godkännande notera rapporten. 2.c) SISU Idrottsutbildarnas Kommunikationsstrategi En första version av denna kommunikationsstrategi presenterades på FS sammanträde i maj 2008, varvid FS efter att ingående ha diskuterat förslaget, beslutade att uppdra till GS att med ledning av den förda diskussionen återkomma med slutligt förslag till dagens sammanträde. Kommunikationsstrategin tar sin utgångspunkt i SISU Idrottsutbildarnas uppdrag. Syftet med en kommunikationsstrategi är att stödja och stärka organisationen så att man kan uppnå verksamhetens mål med hjälp av kommunikation. En övergripande strategi beslutas av FS. Därefter ska en kommunikationspolicy och en mediepolicy utarbetas, vilka ska godkännas av FS. Parallellt med framtagandet av policies sker en årsplanering över den planerade kommunikationen som ska bedrivas under Här ingår såväl intern som extern kommunikation. Inför 2009 tas en ny kommunikationsplan fram. Dessa planer tas fram under ledning av GS och ska godkännas av FS. Möteshandlingarna kompletteras med muntlig föredragning av Anna Fredriksson och Mattias Claesson från Riksidrottens avdelning Samhällskontakter och kommunikation, främst utifrån de förändringar som genomförts i texten till följd av de diskussioner som fördes och de medskick som gjordes vid ärendets behandling vid senaste sammanträdet. att, med vissa justeringar, anta förslaget till kommunikationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna enligt bilaga. 2.d) Riksidrottsforum 2010 I mars 2008 uppmanades SISU Idrottsutbildarnas distriktsförbund att i samverkan med DF ansöka om värdskapet att arrangera Riksidrottsforum (RIF) Vid sista ansökningsdag i mitten på april hade tre ansökningar inkommit; SISU Skåne, SISU Sörmland och SISU Väst. De tre distrikten har besökts under försommaren med syfte att presentera förutsättningar och möjligheter till att arrangera RIF De tre distrikten har genomfört mycket bra presentationer och förberedelser inför mötet, som innehållit besök på hotell, möteslokaler och kontakter med kommunföreträdare.

3 I början av augusti meddelade SISU Väst att avsedda möteslokalerna i Svenska Mässan inte längre är tillgängliga för den planerade helgen november 2010, varför distriktet därför inte kan arrangera RIF. Däremot står de till förfogande om mötet flyttas fram en vecka. I diskussionerna framhåller Lennart Pettersson att Ordf. bör ombesörja att SOK blir inbjudna till RIF och då också ges möjlighet att aktivt medverka under programpunkten rörande organisationsöversynen. att bordlägga ärendet till nästkommande sammanträde den 30 september. 2.e) Distriktsuppföljning Som framgår av möteshandlingarna har den samlade ekonomiska ställningen i SISUdistrikten stärkts kraftigt under Rapporten som omfattar perioden visar även på en förstärkning mellan 2005 och Totalt har det samlade egna kapitalet mellan 2005 och 2007 ökat med 30 miljoner kronor varav 23 miljoner kronor uppkommit mellan 2006 och Till detta föreligger också sammanställningar över den ekonomiska utvecklingen (omsättning, resultat och eget kapital) i både DF och SISU-distrikten under 2006 och Utfallet är inte överraskande men mer dramatiska för SISU-distrikten än för DF. Exempelvis har resultatet efter fördelning förbättrats med 244 procent för dessa jämfört med resultatet i DF som också förbättrats, men endast med 41 procent. Vid en jämförelse av omsättningen mellan de två distriktsorganisationerna i respektive distrikt framgår att SISU-distrikten generellt är ekonomiskt starkast. Det är också intressant, förutom storleken på eget kapital, att se hur eget kapital är fördelat på de båda organisationerna inom respektive distrikt. Bifogas även de åtta studieförbundens, som får det statliga bidraget från Folkbildningsrådet, bidragsutveckling. att godkänna föreliggande rapport om SISU-distriktens ekonomiska ställning; att uppdra till FR att följa upp rapportens olika nyckeltal tillsammans med dem som redovisades vid FS-sammanträdet den 27 maj för jämförelse med 2008 års; och att uppdra till FR att finna former för dialog med distriktsföreträdare om den stora ökningen av eget kapital och risker med detta. 2.f) Idrottens ledarskapsprogram 09/10 Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna har i samverkan med Idrottsakademin genomfört en första omgång av Idrottens ledarskapsprogram(ilp), från mars 2007 t.o.m. maj Utbildningen har finansierats genom medel från Idrottsakademin. Det är totalt kr, som Idrottsakademin har ställt till RF:s förfogande och som SISU Idrottsutbildarna som utbildningsaktör har fått för genomförandet av utbildningen. ILP riktar sig till unga organisationsledare eller anställda inom idrottsrörelsen med ambitionen att i framtiden arbeta i ledande befattning på förbunds-, distriktsförbunds- eller föreningsnivå. Utbildningen har varit framgångsrik, deltagarna har varit mycket nöjda, och syftet med utbildningen har uppnåtts. Utbildningen har varit kostnadsfri för deltagarna, frånsett kostnader för resor till utbildningar och träffar med mentorer. Tolv deltagare genomgick den första utbildningen och de antogs efter en längre antagningsprocess.

4 Efterfrågan kring ytterligare ett program är stort och därför föreslås att RF tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, i samverkan med Idrottsakademin, bjuder in till och genomför ytterligare en omgång av Idrottens ledarskapsprogram att godkänna rapporten; och att ställa sig positiv till att genomföra ytterligare ett Idrottens ledarskapsprogram. 2.g) Valstrategier Arbetet inför och under valrörelsen 2006 var framgångsrik på flera sätt för för RF och idrottsrörelsen. Främst var de löften och de faktiska resultat som gavs mycket bra med höjdpunkten när statsminsister Fredrik Reinfeldt i sin första regeringsförklaring lyfte de frågor som idrotten drivit under valrörelsen. För RF var själva arbetssättet med stor involvering av såväl SF, SISU Idrottsutbildarna som DF en framgång. En verktygslåda med fakta och argument togs fram för att fler skulle kunna bära på idrottsrörlsens gemensamma argument. Fler budbärare, men med samma budskap. Frågan om valstrategi och valarbete är också, åtminstone vid några tillfällen, en fråga som lyfts på Riksidrottsmöten. GS menar att RS bör lägga fram en plan för hur arbetet inför valet ska se ut för RF-stämman Planen bör utgå från de erfarenheter som gavs efter förra valrörelsen. En mycket tydlig sådan är att tidigt involvera SF och DF i arbetet. GS har därför föreslagit att RS tillsätter en arbetsgrupp med representanter för SF och DF inom kort för att lägga upp planen och börja skissa på vilka frågor som idrottsrörelsen ska driva inför valet Handlingen kompletteras med muntlig föredragning av Mattias Claesson. Vid den efterföljande diskussionen diskuteras att även FS ges möjligheten att nominera en representant att ingå i arbetsgruppen, och att FS bör överväga att tillsätta en arbetsgrupp för det regionala arbetet med respresentanter för SISU-distrikten. Lennart Pettersson framhåller att det vore önskvärt att RS inbjuder SOK att delta i det kommande valstrategiska arbetet, trots att SOK valde att avstå från motsvarande arbete inför valet att uppdra till GS att sondera möjligheterna för FS att nominera en representant att ingå i den av RS tillsatta arbetsgruppen; och att uppdra till GS att med ledning av de förda diskussionerna återkomma med ett förslag till en arbetsgrupp för det regionala valstrategiarbetet med respresentanter för SISU-distrikten. 2.h) Förberedelser av gemensamma diskussionsärenden med RS Inför det gemensamma mötespasset med RS förbereds de ämnen som båda styrelserna i förväg anmält för diskussioner och avstämningar, nämligen; Organisationsöversynen Idrottsstödsutredningen Avstämningar av respektives verksamhetsplaner Valstrategier, inkl fp:s idrottspolitiska program Riksidrottsforum 2008 Det gemensamma kansliet uppföljning mm

5 att med ledning av de förda diskussionerna inta en gemensam ståndpunkt till de olika ämnena under mötet med RS. Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna 3 a. Idrottsböcker AB: Progressrapport maj 3 b. Medlemskonsekvenser av den nya organisationen Svenska Skyttesportförbundet 3 c. Ekonomisk rapport 3 d. FP:s idrottspolitiska program 3 e. Rapport från aktiviteterna i Almedalen 3 f. Kommunbidragen g. RF:s IT-investering och fortsatt utveckling inklusive lägesrapport 3 h. Verksamhetsavstämning 3 i. IFHS Bosön 3 j. GS-rapport med RS-protokoll 3 k. Ordförandens rapport Ordf passar på att varmt tacka för arrangerad mottagning och middag under gårdagen m a a 70-årsdagen. Ordf uppger att han har representerat SISU under 11 dygn under OS i Beijing tillsammans med Leif B. Beslutas att framföra SISU:s stora tack till SOK för inbjudan att delta. 3 k. FS-ledamöternas rapporter 4. Kommande FS-sammanträden september 10 16, Stockholm 2. 6 november, 14 19, Umeå januari, 10 15, Stockholm Vid protokollet Thomas Karlsson Justeras Leif Bolin, vice ordförande Lennart Pettersson, förbundsledamot

6 Kommunikationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna Inledning Sammanfattning av SISU Idrottsutbildarnas kommunikationsstrategi : 1. Skapa goda förutsättningar för att lyckas med kommunikationen. 2. Arbeta planerat med varumärkesvård. 3. Arbeta planerat med internkommunikation. 4. Arbeta planerat med marknadskommunikation. 5. Förbättra förutsättningar för en lärande organisation. Bilaga Bakgrund Kommunikation används för att överföra budskap mellan en organisation och dess önskade målgrupper. En kommunikationsstrategi anger hur man ska använda kommunikation för att uppnå de mål som organisationen har satt upp. En strategis kärna är att vi ser hindren för att uppnå målen men vi ska också tänka på hur vi kommer över dem! En strategi ska ligga till grund för kommunikationsarbetet i en organisation. Genom att utgå från organisationens mål, göra en analys av nuläge och framtid, kan en strategi skapas som sedan omsätts i praktiken. Syfte, avgränsningar och definitioner Syftet med kommunikationsstrategin är att stödja och stärka SISU Idrottsutbildarna så att vi kan uppnå verksamhetens mål. Strategin gäller SISU Idrottsutbildarna riks. Den är även en riktlinje för SISU Idrottsutbildarnas distrikt i arbetet med att ta fram lokala kommunikationsstrategier. Bosön Idrottsfolkhögskola på ingår ej i strategin, inte heller bokförlaget SISU Idrottsböcker. Strategin har sin utgångspunkt i SISU Idrottsutbildarnas uppdrag och i den verksamhetsinriktning som beslutades på SISU-stämman. Kommunikationsstrategin ska ses över inför varje ny stämmoperiod. Definition av vi I denna strategi används begreppet vi. Här avses SISU Idrottsutbildarna med alla anställda och förtroendevalda på riksnivå. Strategin är även tillämplig i vissa delar för SISU Idrottsutbildarnas distrikt, exempelvis när det gäller varumärkesvård och internkommunikation. Rikskansliets och utbildningschefernas roller ska beskrivas i SISU Idrottsutbildarnas kommunikationspolicy. Metod För att skapa en kommunikationsstrategi genomfördes en analys under våren Syftet med analysen var att få en bild av hur SISU Idrottsutbildarnas position ser ut gällande: organisation/miljö marknad/konkurrenter intressenter

7 Insamlingen av material för analysen skedde dels genom intervjuer och processarbeten med personer i SISU Idrottsutbildarnas organisation, dels genom inläsning av interna protokoll från möten med förbundsstyrelsen, distriktschefer med flera. Syftet var att få en överblick över SISU Idrottsutbildarnas situation när det gäller att leva upp till vår verksamhetsidé och vår vision. Sedan genomfördes en SWOT-analys för att redovisa styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hur vi kan använda kommunikation för att nå våra mål för sorterades sedan fram. 2. SISU Idrottsutbildarnas huvudsakliga mål under Det här ska SISU Idrottsutbildarna uppnå: SISU Idrottsutbildarna ska vara attraktivt och ha en stark position: Som idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. I relation med stat, landsting och kommun. I relation med övriga organisationer och samhällsaktörer. Som den naturliga samarbetspartnern för idrottens utveckling inom SISU Idrottsutbildarnas område. Genom att agera utifrån idrottsrörelsens behov och önskemål. Det här gör SISU Idrottsutbildarna: Vi är en resurs och stöd i SF/MO:s lärande och utveckling. Vi är en resurs och stöd i SISU-distriktens och DF:s lärande och utveckling. Vi producerar utbildningsmateriel för idrotten. Under är det extra viktigt att fokusera på att: Stärka idrottens ledar- och tränarutveckling. Stärka idrottens organisatoriska utveckling. Utveckla gränsöverskridande utbildningar och mötesplatser. Så här ska SISU Idrottsutbildarna jobba: Anpassa arbetssätt och organisation till idrottens behov. Utveckla verktyg, metoder och modeller som syftar till delaktighet och lärande. Marknadsföra SISU Idrottsutbildarna. Stärka Bosön IFHS kvalitet och konkurrenskraft. Intensifiera påverkansarbetet och omvärldsbevakningen. Vi vill uppnå följande: Vårt varumärke står för: SISU Idrottsutbildarna skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet. Budskap: Vi kan idrott.

8 Vi utbildar och utvecklar idrotten. Vi är där när idrotten lär. Vilket tonläge ska kommunikationen ha? Folkligt, dynamiskt genom dialog. I vilka kommunikationskanaler ska vi huvudsakligen synas? Personliga möten Webben (intranät, extern hemsida) Trycksaker 3. Kommunikationshinder Organisatoriska hinder: Organisationen med riks och 21 distrikt där det finns olika bilder av vad SISU Idrottsutbildarnas uppdrag är. Det har saknats ett kontinuerligt kommunikationsarbete, därför finns det ingen tydlig sammanhållande kraft/röd tråd. Svårt att kommunicera vårt erbjudande till idrottsförbund/-föreningar/mo på ett tydligt sätt. Resursbrist för att arbeta som en lärande organisation. Psykologiska hinder: Vi är ingen enad SISU-familj. Det finns olika grenar: SISU riks, SISU-distrikten, Bosön IFHS, SISU Idrottsböcker. Idrottsförbund/-föreningar ser oss ibland som en kassako och förstår inte vårt mervärde. Kunskapen om hur riks och distrikten kan arbeta med planerad kommunikation är bristfällig. Även den praktiska färdigheten är begränsad ute i landet. 4. Strategi i fem delar Följande delar är rangordnade efter i vilken ordning de kommer att genomföras. 4.1 Skapa goda förutsättningar för att lyckas med kommunikationen. Skapa tydliga ramar för kommunikationen. En kommunikationspolicy ska tas fram med riktlinjer för kommunikationen i hela organisationen. Vår kommunikation ska vara snabb, saklig och tydlig. Policyn beskriver hur vi ska kommunicera och bör bland annat innehålla följande: Intern information prioriteras före extern. Etiska regler ska finnas och följas. Kommunikationsavdelningen leder och samordnar SISU Idrottsutbildarnas kommunikationsverksamhet. Avdelningen har internt tre roller: en strategisk roll, en genomföranderoll och en serviceroll. Utbildningscheferna har det yttersta informationsansvaret i distrikten.

9 Riks ska ge distrikten ett konsultativt stöd i deras kommunikationsverksamhet. Samordning kan ske när det gäller verksamhet av gemensam natur, exempelvis större satsningar eller kommunikation med idrottspolitisk karaktär. Ha en kommunikationsorganisation med tillräckliga resurser för att jobba på lång sikt med kommunikation. Utbilda förtroendevalda, anställda på förbunds- och distriktsnivå så att de kan vara vår förlängda arm och arbeta med kommunikation. Skapa goda ekonomiska förutsättningar för SISU-organisationen genom goda relationer och kontakter med regering, riksdag och Sveriges Kommuner och Landsting. Exempel på kommunikationskanaler: lobbning, medieutspel, event med mera. 4.2 Arbeta planerat med varumärkesvård Att vårda SISU Idrottsutbildarnas varumärke är viktigt för att skapa en tydlig och korrekt bild av vad vi står för. Det gäller att vara tydlig i alltifrån vår vision och värdegrund, till vårt erbjudande och hur vi ser ut rent grafiskt. Dessa faktorer påverkar hur allmänheten ser på oss. /Faktaruta, med en illustration där tre cirklar hakar i varandra/ Varumärkesvården delas upp i tre delar: Identitet Profil Image /Slut faktaruta/ kultur och helhetsbild i organisationen (produkter, kommunikation, anställdas beteende, service) den bild organisationen vill förmedla (logotyp, policy, riktlinjer) den bild som allmänheten har av organisationen Fokusera på identiteten. När vi är säkra internt på vad SISU Idrottsutbildarna står för och har ett tydligt erbjudande till idrottsförbund/-föreningar/mo över hela landet är vi starka nog att påverka bilden som omvärlden har av oss. Imagen kommer att förändras successivt när vi är säkra på vår identitet. Det är framförallt mötet med idrottsförbund/-föreningar/mo som kan påverka deras bild av oss. Arbeta upp en god relation till media. Media, framför allt idrottens egna tidningar, är en viktig kanal att nå ut via. Skapa en mediepolicy som komplement till kommunikationspolicyn. (Se även marknadsföring.) En mediepolicy beskriver hur vi ska arbeta med media. Exempelvis bör följande delar ingå: Mål med mediekontakterna Informationen ska vara öppen, lättillgänglig, snabb, aktiv, trovärdig, begriplig och målgruppsanpassad Förhållningssätt Stöd Ansvar Målgrupper Kanaler Verktyg

10 Krishantering Arbeta aktivt med krishantering. En kris kan rasera även det starkaste varumärkets image. Att vara förberedd när en krissituation uppstår är viktigt för att ge information på ett trovärdigt sätt. I arbetet ingår bland annat att skapa en krisgrupp samt en krislista, som uppdateras ett par gånger om året, bestäm vilket mandat krisgruppen har, hur media hanteras och öva krissituationer. Visa upp en tydlig profil. Namnet SISU Idrottsutbildarna ska alltid finnas med som avsändare på material från oss. Detta gäller både riks och distrikten. Här ska de grafiska riktlinjer som finns i Kommunikationsmanual för SISU Idrottsutbildarna följas. Var tydlig med anordnarskapet. Vi ska visa att vi är avsändare genom att använda vår logotyp på inbjudningar med mera och därmed positionera oss som idrottens studie-, bildnings och utbildningsorganisation. 4.3 Arbeta planerat med internkommunikation I arbetet med internkommunikation är det viktigt att främja dialogen och den nära kontakten mellan medarbetarna. Brist på dialog kan leda till bristande lojalitet och oengagerad personal. För att bygga en säker identitet hos samtliga förtroendevalda och anställda är det viktigt att jobba med tydlighet om vad SISU Idrottsutbildarna är och att ha en planerad internkommunikation. Med internkommunikation avses här den kommunikation som sker inom SISU Idrottsutbildarnas organisation, mellan förtroendevalda, anställda på rikskansliet och kollegorna i distrikten. Interninformationen ska bland annat: Sprida och genomsyra mål, uppgifter och regler för verksamheten. Ge ledningen tillförlitliga uppgifter om tillståndet i organisationen och om tillförlitligheten i den information som kommer från ledningen. Vårda organisationskulturen. Initiera samtal inom hela SISU Idrottsutbildar-organisationen om vår uppgift. Använd intranätet för att kommunicera löpande kring verksamhet och organisationskultur. Det personliga mötet och dialogen ska användas när möjlighet finns. Satsa på att utbilda våra förtroendevalda och anställda så att de är goda ambassadörer utåt. Hitta former för att undersöka/hitta index om hur motiverade våra kollegor är och om de har kunskap om våra verksamhetsmål. 4.4 Arbeta planerat med marknadskommunikation På en mer konkurrensutsatt marknad är det viktigt att vi kommunicerar vårt utbud på ett tydligt sätt som tilltalar idrottsförbund-/föreningar/mo. Vi kan exempelvis jobba med reklam, PR, säljstöd, direktmarknadsföring, internet, mässor, sponsring och personlig försäljning. det personliga mötet är vår viktigaste kanal ut till idrottsförbund-/föreningar/mo. Vi ska vara tillgängliga och lyssna på vad de vill ha. ta fram ett presentations-/säljmaterial som kan lämnas efter samtalet. Webben ( är en viktig kanal för att kommunicera vårt erbjudande. Lanseringen av den nya hemsidan måste prioriteras, liksom att SISU-distrikten får hjälp att ta fram en lokal sajt.

11 Jobba i kampanjform. En kampanj på våren, en på hösten. Skapa ett enat budskap och erbjudande över hela landet. Ordna ett event för idrottsförbund-/föreningar/mo och deras utbildningsansvariga/ chefer/anställda. Erbjud dem kompetensutveckling och skapa en chans för oss att visa upp vårt erbjudande. Gör en årlig målgruppsundersökning med samtliga SF/MO. (Vad tycker de som anlitar oss idag? Vilka anlitar inte alls med oss idag? Varför?) Här kan SF-dialogen vara ett forum för informationsinhämtning. Mät nöjdheten hos de som anlitar oss och utvärdera våra insatser. Att vår målgrupp är nöjd och lojal är viktigt för oss. Gör en årlig Nöjd SF/IF-undersökning som ger ett jämförbart index. SF-dialogen kan vara ett tillfälle för informationsinsamling. Gör obligatoriska utvärderingar med kursdeltagare och dem som använder oss för processledning. Bevaka konkurrenterna och marknaden. Spana på konkurrenterna. Arbeta aktivt med PR. När vi har något att säga ska vi göra det. En redaktionell artikel är ofta mer uppmärksammad hos tidningsläsaren än en annons. När vi har kampanj, hitta historier och vinklingar som säljer och därmed skapar rätt bild av oss i media. 4.5 Förbättra förutsättningarna för en lärande organisation Skapa plats (förslagsvis en sida på intranätet) och tid för att dela med sig av metoder och verktyg, samtal kring pedagogik. Ordna möten för utbyte av kunskap och reflektion. Processledar-konventet är ett bra exempel.