Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 4 mars 2008, hotell Continental, Stockholm

Transkript

1 Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 4 mars 2008, hotell Continental, Stockholm Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: FS ledamöter: Rolf Carlsson (Ordf.), Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Karin Mattsson (fr o m 2 a), Mikael Peterson, Lennart Pettersson (fr o m 2 a), Kerstin Rosén, Börje Sandgren, och Pia Zätterström (fr o m 2 a) Personalens representant: Thomas Eklund Valberedningen: Madeleine Melander Riksidrottens personal: Håkan Danielsson (FR), Mikael Santoft (GS), och Karin Karlsson t o m 2 a. Solveig Lundström och Lena Puhasmägi Thomas Karlsson 1.a) Sammanträdets öppnande Ordf öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna, samt upplyser att Solveig Lundström lämnat sent återbud p g a akut sjukdom. 1.b) Protokolljusterare FS beslutar att till protokolljusterare utse Kerstin Rosén att tillsammans med Ordf justera dagens protokoll. 1.c) Anmälan av föregående protokoll FS beslutar att notera de två utsända protokollen från december och januari, samt det vid mötet utdelade från telefonsammanträdet den 27 februari. 1.d) Godkännande av föredragningslistan FS beslutar att godkänna den vid mötet utdelade nya föredragningslistan, med ändring av rubriceringen av ärende 2 a) till Uppföljning av Ordförandekonferensen i november mm. 2.a) Uppföljning av Ordförandekonferensen i november mm. Ordf. lämnar över ordet till Karin Karlsson som låter respektive ledamot sammanfatta sin uppfattning om distriktsordförandekonferensen i Madrid i november Härefter påminner hon om vad som behandlades under konferensen. Programmet utgick från tre block: - Framtid; SISU Idrottsutbildarna om 5-10 år så där - Erfarenhetsutbyte; mellan distrikt och mellan distrikt och riks - Information; satsningar och projekt som är på gång Inledningsvis fick alla konferensdeltagare redovisa vilka förhoppningar och förväntningar man hade på dagarna i Madrid. Det som framkom sorterades in under följande rubriker:

2 Ett ännu mera enat SISU! Framtidsfrågor vilka utmaningar står vi inför? Komma varandra närmare Få lära känna varandra ökad insikt om varandra! Resonemang om hur bidrag från kommun och landsting ska säkras! Få uppleva gemenskap ett SISU! Utifrån förda framtidsdiskussioner identifierades slutligen nedanstående framtida sju utvecklingsområden för SISU Idrottsutbildarna i prioritetsordning: 1. Säkerställa en hög kompetensnivå bland alla personalkategorier 2. Tydliggöra SISU:s uppdrag; en gemensam bild, gemensam värdegrund och gemensamma förhållningssätt 3. Göra SISU mera känt marknadsföring 4. Säkerställa och öka resurserna från stat, kommun och landsting 5. Hitta, finna och utveckla ett smidigt regelverk och relevanta fördelningsnycklar 6. Strategi vad gäller hur SISU ska möta och förhålla sig till konkurrensen från andra aktörer 7. Organisationsöversyn; den interna strukturen Med dessa utvecklingsområden som utgångspunkter leder Karin Karlsson ett processarbete med inslag av gruppdiskussioner med efterföljande korta redovisningar. Härefter föredrar Jane Andersson sina tankar om hur SISU Idrottsutbildarna ska kunna vara mer proaktivt i sin verksamhet och utgår från frågorna; - vem tar initiativet vem ska ta initiativet? - vilken utveckling ska ledas? - hur fungerar samspelet mellan de olika idrottsorganisationerna? Hon anlägger även ett europeiskt/internationellt perspektiv på rådande situation. Hennes klara utgångspunkt är att respektive SF äger sin egen idrott, och tar upp skillnaden mellan de små och stora SF:n när det gäller utbildningsinsatser, samt understryker att vi idag har fyra olika typer av distriktsverksamhet och ställer frågan hur detta ska kunna gå att förena i ett gemensamt SISU Idrottsutbildarna, med en gemensam utbildningsverksamhet. Hon efterlyser en kraftfullare styrning av de centralt anställda UC, ett centralt styrt basutbud av utbildningsinsatser, ett system som innehåller ekonomiska sanktioner/belöningar, utifrån att dagens bidragssystem kan uppfattas som en motfaktor. Hon undrar också hur distrikten DF och SISU-distrikten - ska se ut i framtiden? Ska de ha gemensamma kanslier och personunion i styrelserna? Måste UC alltid vara den högste tjänsteman i distriktet? Hennes slutsatser sammanfattas i frågorna: För vem och hur gör vi våra verksamhetsplaner, hur följer vi upp, och anpassar oss till SF:s krav? Härefter genomförs smågruppsdiskussioner utifrån hennes frågeställningar med kortare redovisningar. FS beslutar, utifrån den omfattande och vägledande diskussionen, att uppdra till GS/FR att återkomma med förslag till åtgärder, inklusive eventuella förändringar av verksamhetsplanen b) Reviderade riktlinjer för rapporteringsbar verksamhet Enligt tidigare beslut i FS ska dialogen om regelverket för rapporteringsbar verksamhet fortgå under Den 6-7 februari genomfördes ytterligare en dialog med SISU-distrikten i syfte att förfina och klargöra vad statsbidragsberättigad verksamhet är. Där lyftes bl.a. definitionerna av och förutsättningarna för maxtid, max antal deltagare, dans, praktik,

3 samverkan, dela grupper m.m. som numera inarbetats i förslaget till regelverk, liksom ett avsnitt om vem som har verksamhetsansvaret. FR kompletterar möteshandlingen med en muntlig bakgrund. Börje Sandgren, Jane Andersson m fl föreslår vissa justeringar i texten. FS beslutar, att, med beaktande av framförda förslag om justeringar i texten, komplettera förhållningssätt och riktlinjer för rapporteringsbar statsbidragsberättigad verksamhet fr.o.m enligt bilaga 1. 2.c) Röstlängd för SISU-distrikten Thomas Karlsson upplyser att FS av förbiseende inte behandlade ifrågavarande ärende på sitt januarimöte, vilket innebar att FS (samtliga ledamöter förutom Mikael Peterson) genom e- mailväxling i mitten av februari gav sitt godkännande till föreliggande förslag till röstlängder för SISU-distrikten. Denna beslutshantering önskar han få noterad till detta protokoll. Thomas Eklund föreslår att FS i framtiden, t ex på FS decembermöten, beslutar att delegera ifrågavarande uppdrag till FR att hantera. FS beslutar att notera till protokollet att beslutet om röstlängd för SISU-distrikten fattades genom växling i mitten av februari; och att i framtiden genom beslut på decembermötena delegera till FR att hantera ärendet. 2.d) Verksamhetsberättelse med årsredovisningen 2007 för SISU Idrottsböcker (Ärende rörande SISU Idrottsböcker AB) Det noteras att handlingarna förelåg till telefonsammanträdet den 27 februari, men att ärendet då bordlades. FR kompletterar handlingarna genom att dela ut PowerPoint-bilder upprättade av revisorerna för slutrevisionsmötet. Bolagsstyrelsen beslutar att godkänna Verksamhetsberättelsen med årsredovisningen 2007 för SISU Idrottsböcker AB. 2.e) Firmatecknings- och attesträtt SISU Idrottsböcker AB (Ärende rörande SISU Idrottsböcker AB) Firmatecknare för SISU Idrottsböcker är registrerade hos Bolagsverket. Firman tecknas av styrelsen, av två styrelseledamöter i förening, eller av en styrelseledamot i förening med Ing- Marie Leidhammar. Dessutom har VD Mikael Santoft rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. Föreligger ett förslag till attest- och avtalsteckningsrätt för SISU Idrottsböcker AB Bolagsstyrelsen beslutar att anta förslaget till attest- och avtalsteckningsrätt enligt bilaga 2. Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna 3 a. Idrottsböcker AB: Progressrapport december januari Det noteras att bolagsstyrelsen önskar ett sammanträde under 2008 där bolagets verksamhet och framtida utveckling ska diskuteras.

4 3 b. Kvalitetsutvecklingsprojektet Det noteras att fördelningsbeslutet ska tas av FS i samband med jämställdhetsutbildningen den 7 april. 3 c. Jämställdhetsarbetet En bred diskussion uppkommer, samt noteras att en jämställdhetsutbildning kommer att genomföras tillsammans med RS på kvällen den 7 april. 3 d. Statsbidragsfördelningen 3 e. Satsning på unga ledare 3 f. Ungdomsrådet 3 g. Bosön IFHS grafiska manual 3 h. Organisationsutredningen GS ger en muntlig rapport. 3 i. Gustav i framtiden 3 j. GS-rapport med RS-protokoll 3 k. Ordförandens rapport Ordf uppger att han inte har något att rapportera. 3 l. FS-ledamöternas rapporter Kerstin Rosén informerar om att Riksidrottsforum kommer att hållas fr o m fredag lunch den 7 november och att kamratmiddagen kommer att genomföras på lördag kväll. 4. Kommande FS-sammanträden maj 12 -, Stockholm augusti 10 18, Stockholm, parallellt med RS september 10 16, Stockholm 4. 6 november, 14 19, Umeå Vid protokollet Thomas Karlsson Justeras Rolf Carlsson, förbundsordförande Kerstin Rosén, förbundsledamot

5 Bilaga 1 Förhållningssätt och riktlinjer för rapporteringsbar statsbidragsberättigad verksamhet inom studieförbundet SISU Idrottsutbildarna från 2008 Fastställd av FS Det här styr oss! Stämmobeslut SISU-stämman 2007 beslutade att SISU Idrottsutbildarna ska arbeta fram principer för hantering av rapporteringsbar statsbidragsberättigad verksamhet som är enkla, kommunicerbara och som stödjer idrottens organisation. Dessa principer kräver klara avgränsningar och måste utgå från: Idrottens behov Statens motiv för anslaget SISU Idrottsutbildarnas verksamhets mervärde för lärandet Interna fördelningsprinciper som ska vara rättvisa samt stimulera till att uppfylla idrottens behov och statens motiv. Statens syfte: Stödet ska användas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Arbetet med att utbilda ledare för idrottens behov, liksom arbetet med värderingsfrågor, är särskilt angeläget. Vår verksamhetsidé: SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet. Vår värdegrund: Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten Vill. Det är den idémässiga bas vi har som utgångspunkt i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO. Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår bildningsverksamhet utgår från idrotten och dess behov.

6 Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare, men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet, vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning, samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. Verksamhetsansvar Förbundsstyrelsen har gentemot regeringen ett övergripande ansvar för all hantering av den statsbidragsberättigade verksamheten för hela organisationen. Det innebär ansvar för den interna fördelningen av statsbidraget och att verksamheten rapporteras till regeringen på ett sätt som motsvarar intentionerna med bidraget. Distriktsstyrelsens roll är enligt SISU Idrottsutbildarnas stadgar (2 Åligganden): 1. Utifrån överordnade beslut planera, samordna och utveckla SISU Idrottsutbildarnas verksamhet inom distriktet. 4. Inom ramen för av förbundsstyrelsen utfärdade anvisningar ansvara för distriktets totala verksamhet och ekonomi. 6. Kontrollera att gällande anslagsbestämmelser följs. 8. tillse att statsbidragen till verksamheten används på rätt sätt. Att flytta godkännandeansvaret så långt ut som möjligt i leden är en av grundtankarna i folkbildningen, vilket ger större möjlighet till flexibilitet och nyskapande. Detta får emellertid inte skymma det faktum att ansvaret för vilken enskild verksamhet, som genomförs och rapporteras som god folkbildning, vilar på SISU Idrottsutbildarnas distrikt och dess utbildningschef. Anordnarskap SISU Idrottsutbildarna ska vara lokal anordnare av all verksamhet som avses att rapporteras som statsbidragsberättigad. Att SISU Idrottsutbildarna är anordnare ska framgå såväl vid inbjudan som vid genomförandet av den rapporterade verksamheten. Exempelvis ska vår logotyp vara väl synlig på inbjudningar, kallelser, annonser etcetera. Anordnarskapet kan inte överlåtas till samverkanspart. I anordnarskapet ingår det också att säkerställa att deltagaren vet att det är studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som är anordnare. Avgränsningar Statsbidragets syfte är inte att vara ett allmänt verksamhets- eller organisationsstöd för föreningen för att finansiera verksamhet. Det är viktigt att dra en klar och tydlig gräns mellan studier och utövande idrott respektive traditionella aktiviteter inom föreningslivet (det vi brukar kalla ordinarie verksamhet)! Det innebär att ordinarie verksamhet i form av årsmöten/stämmor, styrelsemöten, valberedningsarbete eller kommittéarbete inte är statsbidragsberättigad verksamhet. Planerings- och idéarbete (med kunskapsinhämtande som tydlig bas) inför ett arrangemang är rapporteringsbar verksamhet, liksom kompetenshöjande studier inför olika uppdrag.

7 Verksamhet kopplad till våra verksamhetsformer under schemalagd skoltid eller verksamhet som får annat statligt stöd är inte bidragsberättigad. Aktivutbildning i samband med tävling och/eller match, exempelvis samlingar, kan inte redovisas inom ramen för studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten. Redovisning av Statsbidraget Verksamheten ska vara förrapporterad då den redovisas för statsbidrag. SISU Idrottsutbildarna kan av andra skäl och med annan finansiering genomföra verksamhet, som inte rapportas för statsbidraget. Det kan exempelvis vara verksamhet inom skolans ram eller andra utbildningsuppdrag inom idrotten. Personnummer På närvarolistan för lärgrupp, kurs och utvecklingsarbete ska personnummer (tio siffror) och namn anges för att säkerställa att skattemedel används på det sätt som avsetts. Deltagarens samtycke krävs inte då uppgifterna är nödvändiga i samband med vår myndighetsutövning. Utbildningstimme Utbildningstimmen utgör grunden för lärgrupp, kurs, föreläsning och utvecklingsarbete, men är olika värd beroende på vilken verksamhetsform som används. En utbildningstimme är 45 minuter. För att vara bidragsberättigad ska aktiviteten bestå av minst tre deltagare och omfatta minst en utbildningstimme. Priogrupp Ledare är under en prioriterad målgrupp. Verksamhet för ledare inom ramen för lärgrupp och kurs ger dubbelt bidrag. Definition på ledare är: Organisationsledare För att bedriva en bra idrott i föreningar och förbund är det en grundförutsättning att ha engagerade och kunniga organisationsledare. Organisationsledare är alla de som utvecklar, planerar, driver och administrerar organisationen och dess verksamhet, exempelvis styrelser, kommittéer, valberedning och anställda. Aktivitetsledare Aktivitetsledare är de som möter och leder utövaren i aktiviteter, träning och/eller tävling, exempelvis tränare, ledare, coacher, mentorer, domare och funktionärer. Verksamhetsformer Inom SISU Idrottsutbildarna finns följande verksamhetsformer inom ramen för den rapporterbara statsbidragsberättigade verksamheten: Lärgrupp Kurs Föreläsning Utvecklingsarbete Kulturprogram exklusive föreläsning. Lärgrupp En lärgrupp kan jämföras med studiecirkeln. Metodiken är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt av varje grupp. Lärande sker i planerade studier över tid med

8 utgångspunkt från ett lärande material som alla deltagare har tillgång till. Lärandet sker i miljöer anpassade för lärgruppens arbete. För att räknas som en lärgrupp ska följande uppfyllas: Det ska finnas en inriktning/ett tema och en plan som inkluderar en tidsplanering. Det ska finnas en av SISU Idrottsutbildarna godkänd lärgruppsledare. Lärgruppsledare är i regel utbildad av SISU Idrottsutbildarna. Minst tre deltagare inklusive lärgruppsledare ska delta. Lärgruppen ska pågå minst en utbildningstimme. Studiebesök/expertmedverkan/samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. Lärgrupp på distans Lärgrupper kan bedrivas helt eller delvis på distans och samma grundregler som för vanliga lärgrupper gäller då. Kravet är att man varit uppkopplad i det virtuella klassrummet. Är distansinslagen betydelsefulla för studierna kan lärgrupp rapporteras som distanslärgrupp även om mindre än 50 procent av tiden varit på distans. Avgränsning/ej rapporteringsbar verksamhet Ingen utövande idrottsverksamhet eller ordinarie föreningsverksamhet kan godkännas som rapporteringsbar för statsbidrag. Kurs För att räknas som kurs ska följande uppfyllas: Det ska finnas en inriktning och ett uttalat utbildningsmål. Kursen ska ha en fastställd kurs- och timplan som består av minst tre utbildningstimmar. Det ska finnas en av SISU Idrottsutbildarna godkänd utbildare. Kursen ska ha minst tre deltagare (exklusive utbildaren). Avgränsning/ej rapporteringsbart Kurser som är SF:s egna tränar- och ledarutbildningar, som ligger inom ramen för förbundets utbildningsstrategier. Föreläsning För att räknas som föreläsning ska följande uppfyllas: Föreläsningen ska vara en enskild företeelse, som inte är rapporteringsbar i samband med annan verksamhetsform. Det ska finnas en inriktning/ett tema. Det ska finnas en av SISU Idrottsutbildarna godkänd föreläsare/expert. Föreläsningen ska ha minst tio deltagare exklusive föreläsaren. Föreläsningen ska pågå minst en utbildningstimme. Process/utvecklingsarbete Verksamhetsformen utvecklingsarbete syftar till att vara en resurs som stärker organisation, struktur och utveckling av styrdokument. Arbetet är främst riktat till organisationsledare.

9 För att räknas som process/utvecklingsarbete ska följande uppfyllas: Det ska finnas en inriktning som syftar till att stärka och vitalisera aktiviteter och verksamheter i föreningen/organisationen. Ett processarbete ska vara avgränsat i tid. Arbetet/processen ska utmynna i någon form av dokumentation/handlingsplan. Det ska finnas en utbildad processledare, godkänd av SISU Idrottsutbildarna, som leder utvecklingsarbetet. Processledaren ska inte vara från den egna föreningen. Minst tre deltagare, exklusive processledaren, ska delta. Kulturprogram Med kulturprogram avses teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning som framförs eller visas för publik. Programmen ska ha en sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke. Ett kulturprogram, som rapporteras för statsbidrag ska pågå minst i 30 minuter. Kulturprogram genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarande. Kulturprogram kan inte ges på distans. SISU Idrottsutbildarnas roll som anordnare av ett kulturprogram ska tydligt framgå vid inbjudan till och genomförande av varje program. Vid varje kulturprogram ska det finnas en företrädare för SISU Idrottsutbildarna närvarande som ansvarar för programmets genomförande och rapportering. Ett kulturprogram kan innehålla flera inslag med olika medverkande. Ett sammanhållet program som vänder sig till samma publik redovisas som ett program även om det finns flera medverkande eller fler kulturformer i det. För att redovisas som olika arrangemang under samma dag ska programmen vara tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika program och inte i efterhand delas upp. Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas, oavsett visningstidens längd.