Vad har vi gjort och hur har det gått?

Transkript

1 1 (29) Vad har vi gjort och hur har det gått? Sammanfattande utvärdering och resultatredovisning för Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Coco Dedering

2 2 (29) Denna rapport har sammanställts i januari 2013 av Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar län, projektledare för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Rapporten har godkänts av projektets styrgrupp den och såväl arbetsgrupp som styrgrupp har fått möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.

3 3 (29) Innehållsförteckning 1 NYTTAN MED PROJEKTET BAKGRUND OCH SYFTE BEFINTLIG KUNSKAP GER NY KUNSKAP! Trestegsraketen Förstudien lade grunden om delprojekt HARO-översikter hittills om delprojekt DAGS ATT BRYTA NY MARK! Strategisk kunskapsuppbyggnad om delprojekt Resultat av delprojekt 3A Lyckosamma, länsgemensamma aktiviteter Länsstyrelsernas egna projekt inom 3A FLER RESULTAT, MER UTVÄRDERING Engagerade projektmedarbetare och uppskattad samverkan Samfinansieringsmodellen bra Övrigt REFERENSER MER INFORMATION... 28

4 4 (29) 1 NYTTAN MED PROJEKTET BAKGRUND OCH SYFTE Denna sammanfattning syftar till att ge en bild av projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt och vad som har åstadkommits under de tre första åren. Projektet samordnas av Länsstyrelsen Kalmar län i egenskap av Vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt. Samtliga sju länsstyrelser i vattendistriktet medverkar operativt: Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland och Gotland. I styrgruppen medverkar även Riksantikvarieämbetet. Vi samarbetar med motsvarande projekt i Norra Östersjöns vattendistrikt och, mer intensivt med, Västerhavets vattendistrikts VaKul. Bakgrunden till satsningen kan sammanfattas så här: Sjöar och vattendrag har haft en mångfacetterad betydelse för människor och samhällsutveckling, från stenåldern fram till idag. Som en följd av detta finns ofta höga kulturhistoriska värden och värdefulla kulturmiljöer vid vattendragen. De bär på viktiga berättelser som behöver bevaras för framtida generationer. Samtidigt har människans historiska nyttjande av vattnet givit upphov till flera problem för miljön, naturen och vattenkvaliteten. Dessa problem behöver åtgärdas. I det sammanhanget är vattendirektivet och ökade satsningar på vattenförvaltning betydelsefulla. I princip alla åtgärder för att förbättra hydrologiska, ekologiska och biologiska förhållanden i och vid sjöar och vattendrag berör kulturmiljövärden, och oftast i negativ bemärkelse. Det handlar om borttagande av vandringshinder (dammar) som ofta enskilt eller som del i en kulturmiljö har kulturhistoriska värden. Ett annat exempel är återställning av fysiskt påverkade vattendrag där rensningar och andra kulturspår kan ha kulturhistoriska värden kopplat till flottning, kraftutvinning, dikning m.m. och därför bör sparas. Anläggande av beskuggande kantzoner (träd och buskar) kan vara olämpligt ur ett kulturmiljövårdande perspektiv, till exempel i fornlämningsmiljöer och vid madängar. Gamla industrier kan läcka farliga ämnen till vattnet, samtidigt som de kan vara kulturhistoriskt intressanta. Och så vidare. Intresse- och målkonflikter, olika lagstiftning som ibland står emot varandra och dåliga kunskapsunderlag för kulturmiljön är ett stort problem för samhället när åtgärder i och vid vatten ska genomföras. På senare år, mycket tack vare miljömålsarbetet, har tvärsektoriella arbetssätt utvecklats på många länsstyrelser. Kunskapen om de kulturmiljövärden som oftast berörs av dessa åtgärder är dock fortfarande mycket bristfällig, inga särskilda satsningar har vidtagits. Det leder till att det uppstår osäkerhet om vilka intressen som ska prioriteras var

5 5 (29) och onödig tillämpning av försiktighetsprincipen. Ett annat problem för vatten- och biotopvården är att åtgärder blir dyrare än nödvändigt och att genomförandet tar längre tid. Med bättre kunskap om kulturmiljöer är det dock möjligt att i högre grad och snabbare prioritera/göra avvägningar mellan intressen. Det innebär, utöver de kvalitativa aspekterna, en rationalisering av handläggning och andra rent ekonomiska vinster för samhället. Det övergripande syftet med projektet är mycket nogsamt formulerat: att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Det handlar även om att utföra rätt åtgärd på rätt plats till rätt kostnad. Projektet är direkt relaterat till att underlätta genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten men också uppfyllandet av det tvärsektoriella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och de statliga målen för kulturmiljön, Kulturminneslagens portalparagraf m.m. Vattendirektivets mål är att alla vatten ska ha god status Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innebär att Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. De statliga målen för kulturmiljön innebär bl.a. att kulturarvets ska bevaras och försvaras. Enligt Kulturminneslagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vatten-/biotop-/naturvård ska dock inte bara beskrivas i negativa termer. Det finns mycket positivt att ta fasta på. Ibland sammanfaller önskvärda åtgärder, och man kan dra nytta av varandras perspektiv och kunskaper. Erfarenheterna visar att genom att jobba tvärsektoriellt fångas flers intresse och engagemang för miljöfrågorna. Det finns vinster i samordning vad gäller information, kunskapsuppbyggnad, praktiska åtgärder m.m. Behovet av förbättrade kunskapsunderlag för kulturmiljön vid vatten har resulterat i en särskild åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, Åtgärd 20: Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och

6 6 (29) vattenanläggningar som har ett särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. (Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt , sid. 12). Detta är bakgrunden till projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Det övergripande syftet med projektet är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Med bättre planeringsunderlag kan rätt prioriteringar av fortsatt åtgärdsarbete och kunskapsuppbyggnad göras, onödig tillämpning av försiktighetsprincipen undvikas och avvägningar mellan intressen göras snabbare och på en säkrare grund, möjligheten att uppfylla statliga mål för både kulturmiljön och vattenkvaliteten ökas, handläggningen på länsstyrelserna rationaliseras, i samband med prövning av olika slag. Det övergripande målet är att sammanställa och utveckla ett bra planeringsunderlag för kulturmiljön. Med bra avses i detta sammanhang i första hand bra i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet.

7 7 (29) 2 BEFINTLIG KUNSKAP GER NY KUNSKAP! 2.1 Trestegsraketen I Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) har vi valt ett angreppssätt som går ut på att börja med att sammanställa det vi vet, den kunskap vi faktiskt har om vattenanknutna kulturmiljöer, som en grund för prioritering av fortsatt kunskapsuppbyggnad inom projektet och i andra sammanhang. Genom att sammanställa befintlig kunskap per avrinningsområde har arbetet anpassats till vattenförvaltningens - och vattnets! - geografiska utgångspunkter. Detta har stärkt länsstyrelsernas samarbete över länsgränserna och bidragit till nya insikter. Arbetet har delats in i tre delprojekt, eller tre etapper om man så vill, med följande tilltänkta tidplan: Delprojekt 1 (förstudie) som i huvudsak fokuserat på att ta fram en distriktgemensam metod för avrinningsområdesvisa kunskapssammanställningar (HARO-översikter 1 ) Delprojekt 2 (HARO-översikter) med målet att berörda länsstyrelser ska ta fram HARO-översikter för samtliga avrinningsområden och kustområden i vattendistriktet, i enlighet med länsgemensam metod och kravspecifikation Delprojekt 3 (Strategisk kunskapsuppbyggnad) med målet att, genom inhämtning av ny kunskap och fältarbete, erhålla aktuella och förbättrade kunskapsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning, utifrån de brister och prioriteringar som identifierats tidigare i projektet , delprojekt 3A 2012, 3B 2013, 3C Delprojekt 2 har dragit ut på tiden för flera län, varvid arbetet fortsatt parallellt med att delprojekt 3 har startat. Se mer nedan. För varje delprojekt har effektmål och produktmål formulerats för att konkretisera arbetet och underlätta uppföljning, se Projektplan uppdaterad som även innehåller uppföljande kommentarer för de aktiviteter som slutförts. En viktig utgångspunkt för SÖVD-projektets upplägg var att samtliga länsstyrelser skulle medverka och engagera sig operativt i arbetet. Inom ramen för förstudien skedde den förankringen och glädjande nog valde samtliga län att hoppa på tåget. 1 Termen HARO-översikt inkluderar såväl huvudavrinningsområden som kustområden. Hav och kust ingår dock inte i kunskapsöversikterna.

8 8 (29) 2.2 Förstudien lade grunden om delprojekt 1 Inom delprojekt 1 gjordes 2010 en förstudie, en viktig grund för det fortsatta arbetet. Inom ramen för förstudien kartlades bl.a. vilka olika kunskapsunderlag rörande kulturmiljö som finns i olika län och som berör sjöar och vattendrag. Det visade sig att det fanns stora olikheter mellan länen. I till exempel Kronobergs län har kulturmiljövården inventerat och värderat kvarnar och sågar. Motsvarande inventering saknas i de andra länen. Jönköpings län har gjort systematiska kulturmiljöinventeringar av några vattendrag inom projektet KulturAqua och många industrimiljöer vid vattendragen är beskrivna och värderade inom ramen för en industriminnesinventering. Motsvarande saknas i de andra länen. Skåne hade till skillnad från övriga ett nyligen uppdaterat regionalt kulturmiljöprogram. Och så vidare. Samtliga län var dock överens om att befintliga kunskapsunderlag har stora brister i förhållande till just sjöar och vattendrag, och att underlagen ofta är föråldrade och inte anpassade efter dagens behov. Just de typer av kulturmiljöer som oftast berörs vatten- /biotopvårdsåtgärder saknas i våra kunskapsunderlag. Dammars kulturhistoriska värden har endast sporadiskt beskrivits och uppmärksammats. Detsamma gäller deras betydelse för kulturmiljön som helhet, trots att själva dammen ofta är förklaringen till kulturmiljöns historia och kontextuella sammanhang. Att det flottats så pass mycket även i södra Sverige var nytt för de flesta län. Detta har inte tidigare uppmärksammats i kulturmiljövårdens underlag. Förstudiens fokus låg på att ta fram en metod för HARO-översikterna, se mer nedan. Men snart visade det sig att vi behövde mer än så. Hur ska man definiera vattenanknutna kulturmiljöer? Hur ska man sortera ut relevant information ur kunskapsunderlagen, vad ska man leta efter, så att vi gör likadant? Är det några typer av miljöer vi bör vara extra uppmärksamma på i just det här vattendistriktet? Och så vidare. Resultatet av förstudien och delprojekt 1 blev därför mer omfattande än de på förhand stipulerade målen. Projektet har exempelvis utvecklat och definierat beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning, länsgemensamma kunskapsbehov, kulturhistoriska teman kopplade till vatten, definition av vattenanknutna kulturmiljöer och s.k. ansvarsmiljöer inom distriktet. Dessutom har en listning av sällsynta/unika limniska kulturmiljöer påbörjats utifrån vad vi tror oss veta (en rödlista). Metoden för HARO-översikterna togs fram utifrån en pilotstudie i Lyckebyåns avrinningsområde och diskussioner med referensgruppen. Vi beslutade vilka nationella och regionala kunskapsunderlag inom kulturmiljö, vattenförvaltning, natur- och fiskevård som skulle ingå och hur arbetet skulle genomföras. Det sammanställda materialet för varje avrinningsområde skulle presenteras i en enklare rapport och med ett antal kartbilagor.

9 9 (29) Metoden beskrivs steg för steg i förstudierapporten. Tidsåtgången beräknades till 2 veckor per kunskapsöversikt. Denna tid räknades upp något inför starten Från början var tanken att kunskapsställningarna i första hand skulle användas av länsstyrelserna själva, som underlag inför ställningstaganden om inhämtning av ny kunskap utifrån såväl vattenförvaltningens som kulturmiljövårdens behov, ur ett avrinningsområdesperspektiv. Efterhand blev det uppenbart att många fler kan ha intresse för materialet. Därför togs en bilaga med kortfattade beskrivningar av länsövergripande underlag fram och länen uppmanades att kompletterade denna med beskrivningar av sina egna, regionala underlag (kategoriinventeringar och liknande). Pilotstudien visade att en slags ny, aggregerad kunskap erhålls när allt material sammanställdes i GIS och text. Vad vet vi idag att det finns i just Lyckebyåns avrinningsområde ur olika aspekter? Vattnet står i fokus för kulturmiljöanalysen och det geografiska området utgår från avrinningsområdet och inte administrativa gränser, något som annars är ovanligt förekommande och möjliggör jämförelser över länsgränserna. Ett intressant exempel på detta från just pilotområdet är följande. Det var sedan tidigare känt att detta vattendrag utmärker sig i Kalmar län med avseende på madängar och bevarade ängslador (madhus, enligt lokal benämning). Vid genomgången visade det sig att sådana ängslademiljöer finns vid Lyckebyån även i Blekinge län medan de verkar saknas i andra inventerade blekingska vattendrag. Sammantaget för både Kalmar och Blekinge län framstår därför Lyckebyån som ett karaktärsvattendrag avseende bevarade lador vid våtslåttermarker. Pilotstudien med HARO-översikten visar även på möjligheterna att se potentiella konfliktområden, var det finns sammanfallande intressen, om något kulturhistoriskt tema eller typer av vattenanknutna kulturmiljöer framstår som extra vanligt, med mera. Kulturmiljövården tvingas sortera ut information ur, och analysera, sina underlag med nya vatten-ögon. Under delprojekt 1 ordnades två heldagsmöten, där samtliga länsstyrelser medverkade. En referensgrupp med representanter från såväl kulturmiljö, vattenförvaltning, fiske- och biotopvård knöts till förstudien (alla län representerade). Alla sju länsstyrelser engagerade sig i arbetet vilket gav mycket värdefull input. Det var tydligt att olika länsstyrelser hade nått olika långt kring de frågeställningar som projektet behandlar. Länsstyrelserna i Jönköping och Blekinge hade sedan tidigare jobbat med kunskapsuppbyggnad vad gäller kulturmiljöer vid vattendrag och hade ett bra tvärsektoriellt arbetssätt i vattenfrågor. För andra var det mycket nytt i såväl tanke som praktik. Ett resultat av projektets första år var även att ett samarbete med Västerhavets vattendistrikt påbörjades. Här startades ett motsvarande projekt några månader efter SÖVD:s start. Det innebar att vi kunde dra nytta av varandras arbete och samverka kring flera frågor. Skåne, Kronoberg och Jönköping ligger dessutom i både vattendistrikten.

10 10 (29) Resultat av delprojekt 1: Samtliga effekt- och produktmål är uppfyllda. Förstudien är slutförd och en rapport finns, med bl.a. nedanstående innehåll. En distriktsgemensam metod, kravspecifikation och rapportmall togs fram för avrinningsområdesvisa kunskapssammanställningar (HARO-översikter, kunskapsöversikter) inom delprojekt 2. Beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning identifierades och beskrevs. Kartläggning av vilka befintliga kunskapsunderlag som finns i de sju länen m.m. och identifiering av länsgemensamma kunskapsbehov. Framtagande av en definition av vattenanknutna kulturmiljöer. Listning av 25 kulturhistoriska teman knutna till sjöar och vattendrag. Listning av särskilda ansvarsmiljöer inom distriktet, samt numera unika/sällsynta limniska kulturmiljöer. Samtliga sju länsstyrelser visade stort intresse och engagemang och samtyckte till att gå vidare med delprojekt 2. Ett utvecklat och givande samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna i distrikten, och mellan vattenvård/biotopvård och kulturmiljövård på länsstyrelserna

11 11 (29) 2.3 HARO-översikter hittills om delprojekt 2 Delprojekt 2 påbörjades i februari 2011 och innebar att projektet gick in i intensiv och operativ fas för alla medverkande länsstyrelser. Projektet inleddes med en kick-off i form av en workshop i februari. Varje län tilldelades huvudansvar för att ta fram HARO-översikter för ett antal avrinningsområden/kustområden, huvudsakligen i enlighet med tidigare inom SÖVD fastställt så kallat delområdesansvar. Av personalmässiga tog dock Blekinge över Kronobergs huvudansvar för delområdet Blekingekusten, med undantag för Mörrumsåns avrinningsområde. Betingen för länen varierar mellan en HARO-översikt (Kronobergs län), till 12 st (Kalmar län). Se tabell på sid. 12. Det finns sammanlagt 74 huvudavrinningsområden och kustområden i distriktet. Många områden bedömdes som alltför små för att tarva en alldeles egen rapport/kunskapsöversikt, varvid flera små områden slogs ihop i en och samma kunskapsöversikt. På motsvarande sätt delades det mycket stora Motala ström upp i flera delområden med egna rapporter, för att det skulle bli hanterbart. Vid besluten om vilka områden som skulle slås ihop med vilka, och tillhöra en och samma HARO-översikt, har vattenrådens indelningar och ansvar i de flesta fall följts. Den planerade tidsplanen för delprojekt 2 har inte hållit. Arbetet skulle ha varit slutfört under 2011 men är fortfarande, vid 2013 års ingång, inte färdigt. 26 av 49 översikter är klara (januari 2013), se karta, tabell och bildgalleri nedan. Som framgår av kartan täcks i dagsläget ungefär 2/3 av distriktets yta in av färdiga HARO-översikter. Östergötland, Jönköping och Kronoberg är klara med sina beting. Fördröjningen beror bl.a. på att arbetet blev mer tidskrävande än beräknat, arbetsbelastning på enskilda handläggare/länsstyrelser, problem med personal och sjukskrivningar. Det kan även konstateras att flera kunskapsöversikter blivit mer ambitiösa än pilotstudien. Projektet drabbades även av förändringar inom GIS-området som stal tid för de flesta länsstyrelser. Slutförande av delprojekt 2 har därför pågått parallellt med att delprojekt 3 startade 2012: såväl styrgrupp som arbetsgrupp ansåg att projektet skulle tappa styrfart om de eftersläntrande HARO-översikterna skulle behöva inväntas. Själva tillgängliggörandet av kunskapsöversikter och kartbilagor på webben har också försenats till följd av hård arbetsbelastning på vattenmyndighetens kansli. Allt det material som länsstyrelserna har levererat är ännu inte utlagt på webben. Det handlar om kartbilagor till 13 av de färdiga kunskapsöversikterna, och översikter som levererats under

12 ÖSTERGÖTLAND GOTLAND JÖN KÖPIN G KALMAR KRONOBERG BLEKINGE SKÅNE Klara och levererade Huvudansvar 12 (29) Beting Kunskapsöversikter Kulturmiljö - vattenförvaltning Delprojekt 2 93/94 och Råå-åns haro 92/93 och Saxåns haro 91/92, 90/91 och Höje å haro 87/88 och Helge å haro 87 Skräbeån 92 Kävlingeån haro Kustområde 89/90 Nybroåns haro 90 Segeå Kustområde 88/89 3 av 10 Skåne summa 10 st haro-rapporter inkl kartbilagor 80/81Silletorpsån 81 Nättrabyån 81/82 Listerbyån/Angelån 82 Ronnebyån 82/83 Saxemara- Skönevik och 83/84 Väbynäs 83 Vierydsån 84 Bräkneån 84/85 Åryds-Hällarydsån och 85/86 Stärnö-Stilleryd 85 Mieån 86/87 Gallån-Orlundsån 79/80 del av (inom Blekinge län utom Brömsebäcken) Åbyån och Lillån) 0 av 10 Blekinge summa 11 haro-rapporter inkl kartbilagor 86 Mörrumsåns avrinningsområde 1 av 1 Kronoberg summa 1 haro-rapport inkl bilagor ska uppd Lyckebyåns haro (utgjorde pilotområde förstudien) Bruatorpsåns haro och 79/80 del av (inom Kalmar inkl Brämsebäcken) Hagbyåns haro och kustområde 78/79 (Halltorpsån) och 77/78 Ljungbyåns haro Snärjebäckens haro samt kustomr 76/77 (Kalmar) och 75/76 (Nävraån) Alsteråns haro och kustområde 75/76 och 74/75 Viråns haro Kustområde 73/74 Marströmmens haro och kustområde 72/73 och 71/72 Bostorpsströmmen haro Kustområde 70/71 och 69/70 Öland 10 av 12 Kalmar summa 12 haro-rapporter inkl kartbilagor 74 Emåns avrinningsområde Vättern och Vätterbäckarna (del av Motala ström haro) 2 av 2 Jönköping summa 2 haro-rapporter inkl kartbilagor Snoderåns haro Gothemsåns haro 117/118 Kustområde 118/117 Kustområde 1 av 4 Gotland summa 4 haro-rapporter inkl kartbilagor Storåns haro Vindåns haro Söderköpingsåns haro Kustområde 68/69 - obs problem? Stångåns aro (del av Motala ström haro) Svartåns aro (del av Motala ström haro) Övre Motalaström (del av Motala ström haro) Nedre Motalaström (del av Motala ström haro + kustomr 66/76 och del av kustomr 67/68 ) Finspångsåarnas vattenråds aro 9 av 9 Östergötland summa 9 haro-rapporter inkl kartbilagor Summa 25 Summa 49

13 13 (29) Vänstra sidan: Tabellsammanställning över HARO-översikter, huvudansvarig länsstyrelse samt huruvida HARO-översikten är klar och levererad. Högra sidan: Karta över klara och levererade HARO-översikter t.o.m. 31 januari 2013.

14 14 (29) de senaste månaderna. Se projektets hemsida: Samtliga sju länsstyrelser har engagerat sig i delprojekt 2 på ett bra sätt och har använt den gemensamma metod som tagits fram. Samverkan mellan länsstyrelserna har intensifierats eftersom många avrinningsområden berör flera län och det ställer högre krav på samverkan. Kunskapsöversikterna har uppskattats och används såväl internt inom länsstyrelserna, som externt, av t.ex. vattenråd och liknande. Under 2011 hölls två workshops och flera arbetsgruppsmöten, bl.a. för att synkronisera och stödja länsstyrelsernas arbete. Även under I och med delprojekt 2 spelade den större referensgruppen ut sin roll och ersattes av en operativ arbetsgrupp med de närmast berörda. Samarbetet över sektors- och länsgränser har varit fortsatt uppskattat. Länen anger att det tvärsektoriella arbetet har utvecklats och att kunskapsöversikterna har gett nya kunskaper och insikter på flera sätt, se mer nedan. Under 2011 fördjupades samarbetet med VaKul (Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt). Vi har bl.a. samverkat kring en gemensam lastbrygga för utbyte av GIS-data. Hösten 2011 ordnade Riksantikvarieämbetet ett nationellt seminarium med anledning av Åtgärd 20, med bra uppslutning från länsstyrelserna i SÖVD och där vi även bidrog i planering och med föredrag. Inför det seminariet togs även initiativ till ett förberedande möte med andra länsstyrelser, även i norra Sverige. Det resulterade en listning av gemensamma önskemål och förväntningar på Riksantikvarieämbetet och Åtgärd 20. Ansatsen att försöka dra ut så mycket som möjligt av de befintliga underlagen bedöms som lyckad. HARO-översikterna erbjuder ny kunskap och nya insikter om vattnets kulturhistoriska betydelse i resp. avrinningsområde, hittills kända/utpekade vattenanknutna kulturmiljöer, länsgränsers betydelse, var det finns sammanfallande intressen mellan vattenvård, naturvård och kulturmiljövård, områden med potentiella intressekonflikter och vilka vattendrag som bör prioriteras för kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltningsens statusklassningar, planer på biotop- och fiskevård, och så vidare, utifrån befintlig kunskap. När all digital kunskap läggs ovanpå varandra i GIS och kartor uppträder ibland mönster och sammanhang, som inte tidigare varit kända eller lika tydliga. Analyserna skulle dock kunna utvecklas ytterligare. En viktig fråga för framtiden när alla HARO-översikter är klara, är att gå igenom allt material och se vilka slutsatser som kan dras.

15 Bildgalleri färdiga rapporter inom delprojekt 2 15 (29)

16 16 (29) Arbetet med HARO-översikterna visar samtidigt på variationerna mellan län vad gäller tillgång på olika kunskapsunderlag. De brister i underlagen som tidigare identifierats har bekräftats och blivit ännu tydligare i och med genomgången. Det är även tydligt att länen inte tidigare samarbetat i önskvärd utsträckning t.ex. vid utpekande av nationellt värdefulla vatten där värdefulla områden stannar vid länsgränser trots att de inte borde. Även antikvariska bedömningar kan variera mellan län i sådana fall där det inte borde finnas några skillnader såsom i fornminnesregistret. Projektet har även tydliggjort länsstyrelsernas problem med spridd och ej kvalitetssäkrad GIS-data. Generellt visade det sig finnas stora brister vad gäller länsstyrelsernas olika GIS-skikt, med osäkerhet kring vem som gjort dem, i vilket sammanhang, aktualitet m.m. Några län uppger att kunskapssammanställningarna har tagits emot väl och uppskattats även utanför länsstyrelsens värld, av bl.a. vattenråden. Från projektledningens sida har vi avvaktat med utåtriktad information om HARO-översikterna till kommuner, föreningar och vattenråd eftersom många kunskapsöversikter fortfarande inte är klara och för de som är det saknas fortfarande en hel del kartmaterial på webben. I t.ex. Kalmar län har vattenvården gjort reklam för HARO-översikterna till vattenråden vilket genererat föreläsningar för tre vattenråd på temat kulturmiljö och vatten/vattenförvaltning. HARO-översikterna kan ha många användningsområden. De är en kunskapsbank för varje avrinningsområde, med förslag på prioritering av kunskapsuppbyggnad inför såväl vatten- /biotopvårdens åtgärder som för kulturmiljövårdens egna och oberoende behov. De kan även användas som underlag för informations- och vårdåtgärder. Några medverkande län har uttalat farhågor om att materialet kommer att falla i glömska när projektanställd personal slutar eller att kollegor inte har tid att ta till sig resultaten. För att råda bot på detta krävs länsstyrelse-interna åtgärder t.ex. i form av informationsmöten eller varför inte ett seminarium för de som jobbar med vattenfrågor. Vid årsskiftet intervjuade projektledaren alla som jobbat operativt med kunskapsöversikterna, som en del i utvärderingen 2. Även styrgruppen intervjuades. De fick bl.a. svara på frågor om projektet inneburit en utveckling av det tvärsektoriella arbetet på resp. länsstyrelse, hur samarbetet över länsgränserna upplevts och om man lärt sig något nytt eller fått några nya insikter i och med sin medverkan i och egna arbete inom projektet. Resultaten kommer att redovisas mer ingående i ett annat sammanhang men mycket av informationen som framkom finns med i denna rapport. Vad gäller det praktiska arbetet med översikterna kan konstateras att förutsättningarna sett olika ut på olika länsstyrelser. Några av de som jobbade/jobbar i projektet hade sedan 2 Intervjun med Gotland är fortfarande inte genomförd.

17 17 (29) tidigare stor erfarenhet av vattenanknutna kulturmiljöer medan det för andra var ett nytt fält. För de senare blev arbetet en ögonöppnare och de anger att de personligen lärt sig mycket. Åter andra hade inte jobbat i GIS tidigare, och stod för en ny utmaning där. Många fick sätta sig in i för dem helt nya kunskapsunderlag såsom biotopkarteringar och naturreservat, och upptäckte deras potential även för kulturmiljövården. Arbetet har ställt vissa krav på det interna tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna. I en del län fanns sedan tidigare ett väl fungerande samarbete, medan det på andra varit svagt utvecklat. Samtliga län anger att arbetet bidragit till att utveckla det tvärsektoriella arbetet, särskilt kulturmiljös samarbete med vattenförvaltningen och vice versa var något nytt. På de flesta länsstyrelserna har de antikvarier som jobbat med HARO-översikterna fått kontaktpersoner inom vatten- och naturvård som stöd eller att man bildat en arbetsgrupp. Så här i efterhand kan konstateras att det hade varit bra med en kurs där alla moment och kunskapsunderlag som skulle användas i HARO-översikterna gicks igenom. Nu var särskilt den för ändamålet nyanställda personalen hänvisad till vägledningen i förstudien, enskilda samtal med projektledaren och till arbetsgruppsmöten och workshops. Det var dock inte praktiskt möjligt att ordna en kurs eftersom de olika länen inte startade eller hade personal på plats samtidigt. Detta utgjorde för övrigt ett samarbetsmässigt problem. Alla avrinningsområden som skär över länsgränserna ställer stora krav på just samarbete, och ibland fanns inte personal med tid avsatt för ändamålet på endera länet. Man låg inte i fas med varandra och hade dessutom olika stora beting. Kunskaps- och erfarenhetsbytet mellan länsstyrelserna har dock över lag varit mycket uppskattat, se mer nedan. Resultat av delprojekt 2 hittills (fram till 2012): 25 av 49 kunskapsöversikter (rapporter och kartbilagor) är klara och levererade. Östergötland, Jönköping och Kronoberg är klara med sina beting. En majoritet av de resterande är påbörjade. 21 av de 25 levererade rapporterna har av vattenmyndighetens kansli lagts ut på projektets/vattenmyndighetens hemsida. För 13 av dessa 21 kunskapsöversikter kvarstår dock att även lägga ut kartbilagorna. HARO-översikterna erbjuder ny kunskap och nya insikter om vattnets kulturhistoriska betydelse i resp. avrinningsområde, hittills kända/utpekade vattenanknutna kulturmiljöer, länsgränsers betydelse, var det finns sammanfallande intressen mellan vattenvård, naturvård och kulturmiljövård, var det finns potentiella intressekonflikter och vilka vattendrag som bör prioriteras för kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltningsens statusklassningar, planer på biotop- och fiskevård, och så vidare, utifrån befintlig kunskap. Ett utvecklat och givande samarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna i distrikten, och mellan vattenvård/biotopvård och kulturmiljövård på länsstyrelserna.

18 18 (29) 3 DAGS ATT BRYTA NY MARK! 3.1 Strategisk kunskapsuppbyggnad om delprojekt 3 Delprojekt 3 ska drivas och har alltså påbörjats Det handlar om att bryta ny mark och inhämta av för ändamålet relevant ny kunskap genom arkivstudier, fältarbete, tillvaratagande av lokal kunskap m.m. Med hänsyn tagen till de olika behov som finns i länen, samt tillgången på tid, valde vi att i detta skede skippa kraven på en distriktsgemensam metod för delprojekt 3. Samordningen består av gemensamma ansökningar om finansiering, kontinuerligt erfarenhetsutbyte, gemensamma aktiviteter och eventuell samverkan vad gäller personal och eventuellt i fält för länsgemensamma avrinningsområden. I övrigt står det, under vissa förutsättningar, länsstyrelserna ganska fritt att utifrån resultaten av delprojekt 1-2 prioritera vad de vill och behöver satsa på i just sitt län. I början av 2012 fick alla medverkande länsstyrelser i uppdrag att ta fram länsvisa prioriteringar som underlag för bl.a. planering och medelsfördelning inom delprojekt 3. Inte överraskande såg prioriteringslistorna ganska lika ut. Att synkronisera inventerings- /fältmetodik bedömdes som alltför tidskrävande. Vi hade dock som målsättning att under 2012 genomföra test och utvärdering av de olika metoder för inventering och värdering som använts i NÖVD, Blekinge och Jönköping, som input till delprojekt 3 och ökad harmoniering mellan länen. 3.2 Resultat av delprojekt 3A Under 2012 har delprojekt 3A bedrivits parallellt med delprojekt 2, se ovan ang. delprojekt 2. Omfattningen av 3A blev mindre än planerat eftersom medel inte beviljades från Havs- och vattenmyndigheten och dessutom skulle användas till kunskapsöversikterna. Delprojekt 3A bedrevs på ungefär 1/4 av planerad budget. Vi kan ändå uppvisa mycket goda resultat Lyckosamma, länsgemensamma aktiviteter Under året har vi i egen regi och tillsammans med andra genomfört/medverkat i tre gemensamma aktiviteter i form av fältseminarier. Aktiviteterna är kopplade till produktmålen om länsgemensamma tester av olika metoder för inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer samt länsstyrelsernas önskemål om kompetensutveckling vad gäller flottningslämningar. De tre genomförda aktiviteterna var följande: 1) Värdering av vattenanknutna kulturmiljövärden den 7-8 maj 2012 i Västerås, som arrangerades av Länsstyrelsen Västmanlands län/norra Östersjöns vattendistrikt (NÖVD) och där projektledningen för SÖVD medverkade i planeringen av seminariets första dag. Samtliga länsstyrelser i Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) var inbjudna och 6 av 7 medverkade. Fokus låg på kunskap om och test av den metod som använts i NÖVD för inventering och

19 19 (29) värdering av vattenanknutna kulturmiljöer. Seminariet blev lyckat med bra diskussioner, fältövningar och dessutom presentationer av bl.a. Riksantikvarieämbetets pågående projekt Värdering och urval, Kultur Aqua och vad som gjorts i SÖVD. Se vidare särskild dokumentation som bilaga i Länsstyrelsen Västmanlands län rapport Vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt (Fogelberg 2013). 2) Som en fortsättning på Västerås-seminariet ordnade vi i SÖVD, tillsammans med VaKul/Västerhavet, seminariet Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer i Eksjö den 4-5 september Fokus låg på kunskap om och test av KulturAqua-metoden, som tagits fram och används i Jönköpings län. Även Blekinge läns metod för dokumentation av vattenanknutna kulturmiljöer presenterades. Samtliga länsstyrelser inom SÖVD, NÖVD och Västerhavet var inbjudna och från SÖVD deltog 6 av 7 länsstyrelser. Seminariet blev mycket uppskattat, med givande diskussioner. Se rapporten Dokumentation Seminarium om inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer Eksjö med omnejd 4-5 september 2012 (Dedering 2012). Oerhört värdefullt att träffas och diskutera frågor om kulturhistorisk värdering samt att titta på exempel i andra län. 2 investerade dagar i seminariet motsvarar många veckors arbete i kunskapsinhämtning. Citat från en av deltagarnas utvärdering av det gemensamma seminariet i Eksjö i september Slutsatsen från utvärderingarna är att det är mer än väl värt att inventera tid och resurser i länsgemensamma och praktiska seminarier. 3) Den 21 november ordnade VaKul, tillsammans med SÖVD, en kompetensutvecklingsdag om flottningslämningar, Fältseminarium om flottningslämningar och prioritering och planering av återställningsåtgärder i Alvesta, då 6 länsstyrelser delade med sig av sina kunskaper på området. Bl.a. redovisade Länsstyrelsen Kronobergs län sitt arbete inom delprojekt 3A med inventering av flottningslämningar, se mer nedan. Dagen blev mycket givande. Många bäckar små ger en stor å lyder talesättet. När alla län hade redovisat det lilla de vet från sitt län hade vi tillsammans en större referensbank vad gäller olika typer av flottningslämningar i södra Sverige och även exempel på hur man kan ta hänsyn till kulturmiljön vid biologisk återställning. Seminariedokumentationen är inte färdig. De gemensamma aktiviteterna under 2012 har blivit mycket uppskattade. Vi lär oss mycket av varandra. Vi har tvingats skärskåda grunderna för kulturhistorisk värdering och hur vi ska

20 20 (29) hitta effektiva, ändamålsenliga metoder för kunskapsuppbyggnad. Diskussionerna i fält bidrar till en ökad kalibrering i bedömningarna. Alla medverkande har blivit inspirerade och uppger att man tar med sig mycket hem som man kan använda. Genom att besöka andra län får man perspektiv på sitt eget på flera sätt: typen av vattenanknutna kulturmiljöer, hur man kan arbeta tvärsektoriellt etc. Fältseminariet i Eksjö KulturAqua utmanar oss att skärskåda grunder för kulturhistorisk värdering. Foto: Coco Dedering. Diskussion och fika vid Strömsholm i Västmanland där vi lärde oss mer om NÖVD:s inventeringsmetod. Foto: Coco Dedering.

21 21 (29) Länsstyrelsernas egna projekt inom 3A Ett problem har varit att projektbudgeten per län blev så pass mycket mindre än förväntat. Det har försvårat planering och genomförande. Några län anser att den egna projektadministrationen (anställa personal m.m.) varit för tidskrävande i relation till de få månader som pengarna räckt till. Vi kan dock vid årets slut konstatera att det har blivit ett bra utbyte av de investerade medlen: mycket ny och värdefull kunskap har tillförts. De upplägg och metoder som enskilda länsstyrelser använt för exempelvis kategoriinventeringar kan med fördel användas av flera. Länsstyrelsen Kalmar län har genomfört en selektiv kulturhistorisk dokumentation och värdering av vattenkraftverkens kulturmiljöer, Kulturhistorisk dokumentation av elektriska vattenkraftverk i drift i Kalmar län. Ett fyrtiotal miljöer har besökts, beskrivits och värderats på en skala från 1 (Mycket högt kulturhistoriskt värde), 2 (Högt kulturhistoriskt värde) och 3 (Begränsat kulturhistoriskt värde). Stor vikt har tillskrivits kraftverkens miljömässiga kontext. Slutprodukten är ett GIS-skikt med länkar till pdf-dokument för varje kraftverksmiljö, samt en sammanfattande rapport om metoden. Den framtagna metoden kan användas av fler län. Vänster: Karlshammars kraftstation en av åtta kraftverksmiljöer som bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde i Kalmar län och där anpassning till kulturmiljön behövs vid byggande av fiskvägar och liknande. Foto: Lotta Lamke. Höger: Framsida preliminär rapport. Länsstyrelsen Kronobergs län har genomfört en selektiv inventering av flottningslämningar, i första hand i vattendrag där biotopvårdsåtgärder och liknande planeras, Inventering av flottningslämningar och kulturhistorisk bedömning av vandringshinder i Kronobergs län Satsningen sorteras under och finansieras av såväl VaKul och SÖVD:s delprojekt 3A. Projektet bygger vidare på den förstudie kring flottningslämningar som genomfördes 2011 inom ramen för VaKul. Ett tjugotal vattendrag har inventerats punktvis. Totalt har 111

22 22 (29) platser vilket resulterade i 16 flottningslämningar. Flottningsmiljöerna har dokumenterats och värderats. Slutprodukten är ett GIS-skikt med länkar till pdf-dokument för varje flottningsmiljö, samt en rapport. Det utförda arbetet kan användas som modell för liknande inventeringar i både Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt. Vänster: en av de inventerade flottningslämningarna i Kronobergs län. Höger: framsida slutrapporten 2012 års arbete. Länsstyrelsen Jönköpings län har under 2012 fortsatt sina Kultur Aqua-inventeringar, i enlighet med den metod som tagits fram sedan tidigare. Detta har skett inom ramen för såväl VaKul som SÖVD:s delprojekt 3A och länsstyrelsens egna Kultur Aqua-projekt. Fältarbetet har under 2012 koncentrerats till Emåns huvudfåra och biflöden där det finns tjockskalig målarmussla och åtgärder är på gång (Brusaån och Lillån). Resultaten tillgängliggörs i en databas och rapportform och påträffade lämningar inrapporteras till fornminnesregistret. Vänster: en av de inventerade lämningarna under 2012, en dammvall i Stuverydsbäcken. Höger: framsida rapport från Länsstyrelsen Jönköpings län.

23 23 (29) Länsstyrelsen Östergötlands län har jobbat med att inventerat forn-, kulturlämningar och kulturmiljöer i ett par vattendrag, bl.a. del av Kisaån och Olstorpsbäcken, där biotopvårdsåtgärder för att gynna tjockskalig målarmussla med flera arter är på gång. Som underlag för fortsatt fältarbete har även arkivstudier och studier av historiska kartor genomförts. Resultaten presenteras i rapportform och påträffade lämningar registreras i fornminnesregistret. Länsstyrelsen Blekinge har under 2012 jobbat vidare med HARO-översikterna. Man jobbar parallellt med alla elva översikter. Analysdelen pågår fortfarande. Arbetet är inte slutfört på grund av personalförändringar, men ska vara klart under har även en arkivarie anlitats för arkivstudier vad gäller uppgifter om flottning, som underlag för kommande fältinventeringar. I första hand har olika arkiv identifierats för att se var handlingar som rör flottning kan finnas. Fokus har sedan varit på den äldre flottningen och kopplingen till flottans nya varv i Karlskrona. Bl.a. har Krigsarkivet och Riksarkivet besökts. För mer information, se särskild projektplan på Länsstyrelsen Blekinge. Länsstyrelserna i Skåne och på Gotland har inte påbörjat delprojekt 3 utan har använt 2012 års medel till färdigställande av kunskapsöversikter inom delprojekt 2. Länsstyrelserna har även i andra sammanhang utfört annat arbete som är mer eller mindre direkt relaterat till kunskapsuppbyggnad för det vattenanknutna kulturarvet. Ett exempel är att berörda länsstyrelser bidragit med underlagsmaterial till boken Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland som utkom 2012 på initiativ av branschorganisationen Skogsindustrierna. Utöver de gemensamma aktiviteterna har vi haft flera arbetsgruppsmöten inom delprojekt 3A där vi har delat med oss av resultaten från våra respektive delprojekt och diskuterat andra gemensamma frågor. Ett annat resultat av projektet var att flera länsstyrelser inom SÖVD och Västerhavet hösten 2012 gick samman om en projektansökan till Riksantikvarieämbetet för en treårig satsning på vård- och informationsåtgärder för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag, Vårda vattendragens kulturarv. Projektet beviljades medel i januari Såväl kunskap, organisation och nätverk i de distriktsomfattande projekten kan här tas tillvara vilket ger samordningsvinster och synergieffekter. Det bidrar för övrigt till uppfyllelse av den sista satsen i det övergripande målet för SÖVD:projektet Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet.

24 24 (29) Resultat av delprojekt 3A bl.a. Breddat erfarenhets- och kunskapsutbyte genom distriktsgemensamma fältseminarier där metoder för inventering och värdering testades och utvärderades, dels i egen regi tillsammans med VaKul (Eksjö) dels i NÖVD:s regi. Kompetensutvecklingsdag om flottningslämningar och biotopvårdsrestaurering tillsammans med VaKul. Länsstyrelsen Kronoberg har genomfört projektet Inventering av flottningslämningar och kulturhistorisk bedömning av vandringshinder i Kronobergs län Länsstyrelsen Kalmar län har genomför projektet Kulturhistorisk dokumentation av elektriska vattenkraftverk i drift i Kalmar län Länsstyrelsen Östergötland har inventerat vattenanknutna kulturmiljöer i två vattendrag. Länsstyrelsen Jönköpings län har under 2012 fortsatt sina Kultur Aqua-inventeringar, i bl.a. Emån. Länsstyrelsen Blekinge har genomfört arkivstudier vad gäller flottning som underlag för kommande fältinventeringar.

25 25 (29) 4 FLER RESULTAT, MER UTVÄRDERING 4.1 Engagerade projektmedarbetare och uppskattad samverkan Projektet har haft en väl fungerande och engagerad styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp. Styrgruppen bestående av vattenvårdsdirektören Dea Carlsson som hösten 2012 ersattes av Irene Bohman, miljövårdsdirektör Ola Broberg (Länsstyrelsen Jönköpings län), länsantikvarie Thomas Romberg (Länsstyrelsen Skåne), länsantikvarie Kjell-Håkan Arnell (Länsstyrelsen Kalmar län) och enhetschef Michael Frisk (Riksantikvarieämbetet, tidigare har även Karin Schibbye resp. Charlotte Hamilton representerat RAÄ i styrgruppen). Under 2010 var även länsrådet i Blekinge med, men den platsen är för närvarande vakant. Den tvärsektoriella konstellationen bedöms som viktig och lyckosam. Särskilt under förstudien knöts en referensgruppen till arbetet, bestående av ett tjugotal kontaktpersoner från länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland och Gotland, med kompetens inom kulturmiljö-, natur-, fiske- och vattenvård. Dessutom medverkar Jan Magnusson, projektledare för VaKul i Västerhavets vattendistrikt samt Kerstin Fogelberg, projektledare för kulturmiljö-vattenförvaltningsprojektet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sedan 2011 finns en arbetsgrupp med de personer som på länsstyrelserna jobbar mest operativt med utförandet av delprojekt 2-3. Konstellationen har under 2012 ändrats något på grund av personalomsättning samt ny, projektanställd personal. På varje enskild länsstyrelse finns dessutom en projektledare eller motsvarande, för genomförande av de egna delarna av projektet. Inom delprojekt 2-3 har i varierande grad interna, tvärsektoriella arbetsgrupper bildats på länsstyrelserna för att stödja den/dem som arbetar mer operativt med kunskapsöversikterna. Samverkan mellan länen har särskilt i delprojekt 2 inneburit täta kontakter. Det handlar om att tillgängliggöra länsspecifika och lokala kunskapsunderlag för varandra, läsa varandras texter, enas om prioriterade områden för kunskapsuppbyggnad m.m., särskilt för de länsgemensamma huvudavrinningsområdena. Den vattensamordnande chefsgruppen i Södra Östersjöns vattendistrikt får kopior på minnesanteckningar från styrgruppsmötena, och vid behov muntlig information vid sina ordinarie möten. Styrgruppen har sammanträtt cirka fyra gångar per år, i huvudsak per telefon. Utöver de fyra fysiska workshoparna som ordnats för medverkande länsstyrelser har regelbundna möten ägt rum via telefon och under 2012 via Lync (online-möten). Det senare har fungerat särskilt bra eftersom vi i Lync kan interagera mer och hålla presentationer för

26 26 (29) varandra. Projektledaren har noga dokumenterat samtliga möten, workshops och de gemensamma aktiviteter SÖVD haft huvudansvar. Projektet har en egen hemsida och sharepoint på vattenmyndigheternas webb. Den senare har periodvis inte fungerat bra eftersom lagringsutrymmet inte räckt till och Lst-IT inte lyckats lösa problemet. För utbyte av GISD-data nyttjar SÖVD samma lastbrygga som VaKul/Västerhavet. Att arbeta under ett gemensamt paraply har sparat tid för länsstyrelserna bl.a. eftersom projektledningen svarat för ansökningar om finansiering, framtagande av projektplaner, återrapporteringar m.m. Samarbetet mellan Västerhavet och SÖVD har också sparat såväl tid som energi, utöver kvalitativa vinster. Det nätverk och de samarbeten som har byggts upp har varit mycket uppskattade och fyller en viktig funktion i strävandet efter samspelta myndigheter och ökat erfarenhetes- och kunskapsutbyte. 4.2 Samfinansieringsmodellen bra Projektet har hittills finansierats av flera parter; Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Riksantikvarieämbetet samt de medverkande sju länsstyrelserna. Samfinansieringsmodellen har varit bra. Ett delat kostnadsansvar bidrar till fler parters engagemang för frågorna. Den enskilt största finansiären är Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen Kalmar har fungerat som brevlåda för pengarna till medverkande län som har fördelats enligt beslut av styrgruppen. För utfall investerade medel , se nedan. Länsstyrelsernas egen finansiering 2010 utgår från en uppskattad tid för medverkan i möten m.m., för åren 2011 och 2012 utgår beräkningen från länsstyrelsernas egna uppgifter om medfinansiering i tid och/eller pengar. För en mer detaljerad redovisning se Projektplan uppdaterad Summa totalt Vattenmyndigheten SÖVD ? Riksantikvarieämbetet länsstyrelsers egen finansiering Summa Utfall finansiering i kronor under åren för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Riksantikvarieämbetets såväl ekonomiska som principiella stöd har varit av stor betydelse för projektet. Riksantikvarieämbetet har varit uttalat positiv till SÖVD:s modell vad gäller såväl delat kostnadsansvar som val av metod. Havs- och vattenmyndigheten, som förfogar över ett stort anslag till vattenarbete, har tyvärr inte beviljat projektets ansökan om medel på 2 miljoner för 2012.

27 27 (29) 4.3 Övrigt Under har SÖVD-projektet presenterat sig i flera olika sammanhang, för exempelvis Vattendelegationen 2011, deltagarna vid konferensen Kulturarv vid vatten i Jönköpings län i augusti 2011, Nätverket för kommunala vattenförvaltningsfrågor i Södra Östersjöns vattendistrikt 21 januari 2011 och vid Riksantikvarieämbetets nationella möte om Åtgärd 20 den 20 oktober Information har även förmedlats i exempelvis vattenmyndigheternas nyhetsbrev Vattenblänk. Under de gångna åren har behovet av ett publikt informationsmaterial om bl.a. projektet diskuterats och planerats. Tyvärr har insatsen inte kunnat genomföras på grund av bristande finansiering och tid. På önskelistan för kommande år står bl.a. en länsgemensam och tvärsektoriell aktivitet i form av ett seminarium om goda exempel på tvärsektoriellt arbete i såväl teori och praktik vad gäller åtgärder i och vid sjöar och vattendrag. Ett av de viktigaste och mer övergripande resultaten av projektet så här långt är den utvecklade samverkan och nätverksbyggandet mellan olika sektorer men framför allt mellan länsstyrelserna. Samarbetet över läns- och distriktsgränser har gett nya perspektiv och insikter om det egna länet på flera sätt, t.ex. om tvärsektoriella arbetssätt och kulturmiljöinnehåll vid sjöar och vattendrag. Sett till den kunskapsuppbyggnad som projektet hittills har resulterat i kan bl.a. följande konstaterats. Till följd av att projektbudgeten blivit mindre än planerat har vi inte hunnit med så mycket som vi önskat. Ny värdefull kunskap har dock genererats och tack vare kunskapssammanställningarna har vi även försökt dra ut så mycket som möjligt att de befintliga kunskapsunderlagen. Sammanfattningsvis så är svaret på rapportens titelfråga Vad har vi gjort och hur har det gått? Mycket och bra!