Lagstadgad olycksfallsförsäkring

Transkript

1 PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från Lagstadgad olycksfallsförsäkring Försäkringsskyldighet I Finland är arbetsgivaren skyldig att med en lagstadgad olycksfallsförsäkring försäkra sina arbetstagare i händelse av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Arbetsgivaren betalar premierna, av arbetstagaren uppbärs ingen premie. Försäkringsskyldigheten baserar sig på lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetsgivaren, dvs. försäkringstagaren, som har rätt till ersättning Anställningsförhållande Arbetstagaren, dvs. den försäkrade som är skyldig att teckna en försäkring och betala premien Ersättningar Försäkringsbolaget som är skyldigt att bevilja försäkring, betala ersättning och har rätt att uppbära premier. Försäkringspremier Skyldigheten att teckna en försäkring är baserad på anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Utmärkande för en anställning är att det finns ett anställningsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren (skriftligt eller muntligt) att arbetstagaren utför sitt arbete för arbetsgivaren att arbetstagaren har rätt att leda och övervaka arbetet att arbetet utförs mot lön eller annat vederlag (t.ex. naturaförmåner, drickspengar) Samtliga dessa kännetecken för anställningsförhållandet ska uppfyllas för att det ska uppstå försäkringsskyldighet för arbetsgivaren. Försäkringsskyldiga är inte staten arbetsgivare, som låter utföra arbete färre än 12 arbetsdagar per kalenderår. Om det inträffar ett olycksfall i arbetet eller om en yrkessjukdom uppstår har en arbetstagare rätt till ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring, även då det är fråga om oförsäkrat arbete /20

2 Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) betalar ersättningar till arbetstagaren då arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig (antalet arbetsdagar per kalenderår är exakt 12 eller färre). För olycksfall som inträffar i sådana arbeten uppbär förbundet av arbetsgivaren en självriskandel vars storlek fastställs årligen. Statskontoret ersätter olycksfall som inträffar för arbetstagare i statens tjänst och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt olycksfall som inträffar för lantbrukare. Det är dyrt att försumma försäkringsskyldigheten En arbetstagare i anställningsförhållande har rätt att få ersättning för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Detta gäller också bolagsmän eller delägare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring obligatoriskt omfattas av försäkringen. Om en arbetsgivare försummat sin försäkringsskyldighet betalar OFF ersättningarna och inkasserar en del av dem av arbetsgivaren. Dessutom måste arbetsgivaren för den tid han försummat denna skyldighet betala OFF förhöjda försäkringspremier. Bolagsmän och aktieägare kan också omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen I ett företag med bolagsform kan det vara obligatoriskt att även försäkra bolagsmän och aktieägare som arbetar inom företaget. En bolagsman eller en delägare som omfattas av lagen om pension för företagare kan i vissa fall höra till dem som ska försäkras med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Företagets bolagsform, ägarnas ägandeförhållanden, ställning och tjänstgöring i företaget inverkar på detta. I tabellen nedan presenteras vilka av ägarna, delägarna och bolagsmännen som ska försäkras med en lagstadgad olycksfallsförsäkring. Bolagsform Ägarförhållande Omfattas av den obligatoriska lagstadgade olycksfallsförsäkringen Firma/ privat näringsidkare Kan teckna den frivilliga olycksfallsförsäkringen för företagare - arbetsgivaren själv - arbetsgivarens make/maka - arbetsgivarens sambo - arbetsgivarens familjemedlem som bor varaktigt i arbetsgivarens hushåll och som i rätt upp- eller nedstigande led är släkt med denna - make/maka till en ovan nämnd familjemedlem - sambo till en ovan nämnd familjemedlem Öppet bolag - en bolagsman som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* har över 50 % av bestämmanderätten eller bolagsandelarna - en bolagsman som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* har högst 50 % av bestämmanderätten eller bolagsandelarna Kommanditbolag **) - en ansvarig bolagsman som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* har över 50 % av de ansvariga bolagsmännens bestämmanderätt eller av det sammanlagda antalet bolagsandelar - en ansvarig bolagsman som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* har högst 50 % av de ansvariga bolagsmännens bestämmanderätt eller av det sammanlagda antalet bolagsandelar Aktiebolag - en delägare i ledande ställning som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* äger över 50 % av aktierna - en delägare som inte är i ledande ställning - en delägare som ensam eller tillsammans med en familjemedlem* äger högst 50 % av aktierna * Med familjemedlem avses make/maka och de familjemedlemmar och deras makar/makor som definieras i punkten Privat näringsidkare. Med makar jämställs även personer som lever i ett registrerat parförhållande. ** En tyst bolagsman i ett kommanditbolag som mot vederlag deltar i arbetet i företaget omfattas alltid av den obligatoriska lagstadgade olycksfallsförsäkringen. 2/20

3 Arbetsgivaren är privat näringsidkare eller firma När en privatperson eller en privat näringsidkare är arbetsgivare ersätter olycksfallsförsäkringen inte olycksfall som i arbetet drabbar honom själv eller de familjemedlemmar som bor i hans hushåll. De företagare jämte familjemedlemmar som faller utom ramen för försäkringsskyldigheten kan försäkras med en frivillig försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring i händelse av olycksfall och yrkessjukdomar. Vem är familjemedlem? Enligt lagen om olycksfallsförsäkring är en familjemedlem en person som stadigvarande bor i samma hushåll som en privat näringsidkare, aktieägare eller bolagsman och som i rätt upp eller nedstigande led är släkt med honom eller med hans make eller som är hans adoptivbarn eller adoptivförälder eller gift med någon av dessa. Utöver maken är t.ex. far- eller morföräldrar, barn och deras makar familjemedlemmar, förutsatt att de stadigvarande bor i samma hushåll som arbetsgivaren. Att bo i samma hushåll innebär här att familjemedlemmen inte betalar arbetsgivaren ersättning för sitt boende och uppehälle. De som lever i ett registrerat parförhållande jämställs med makar. Då det fastställs vilka personer som omfattas av olycksfallsförsäkringen betraktas en sambo till en privat näringsidkare, en bolagsman eller en delägare inte som familjemedlem. Det är obligatoriskt att försäkra en privat näringsidkares sambo om han eller hon mot vederlag arbetar inom företaget. I ett företag med bolagsform omfattas en i företaget arbetande aktieägares eller bolagsmans sambo obligatoriskt av försäkringen såvida han inte äger bolagsandelar eller aktier. En sambo kan falla utom ramen för försäkringsskyldigheten på grund av sitt personliga bolagsinnehav och sin ställning. Öppet bolag En bolagsman som ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer än 50 procent av bolagsandelarna eller bestämmanderätten i ett öppet bolag omfattas enligt lagen om olycksfallsförsäkring inte av försäkringsskyldigheten. En bolagsman som innehar jämnt 50 procent eller mindre än 50 procent av bolagsandelarna eller bestämmanderätten omfattas obligatoriskt av försäkringen. Kommanditbolag En ansvarig bolagsman, som ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer än 50 % av de ansvariga bolagsmännens sammanlagda bolagsandel eller bestämmanderätt i kommanditbolaget faller utom ramen för den obligatoriska försäkringen. Om två äkta makar äger hälften var av de ansvariga bolagsmännens bolagsandel, faller vardera utom ramen för den obligatoriska försäkringen. Sambor i motsvarande situation omfattas vardera obligatoriskt av försäkringen, om de arbetar inom företaget. En tyst bolagsman som arbetar i företaget omfattas alltid obligatoriskt av försäkringen. Aktiebolag En aktieägare som ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger mer än 50 procent av aktiekapitalet och som är i ledande ställning omfattas inte av försäkringsskyldigheten. Om han arbetar inom företaget, omfattas han obligatoriskt av försäkringen, såvida han inte är i ledande ställning. En aktieägare som äger jämnt 50 procent eller mindre av aktiekapitalet, omfattas obligatoriskt av försäkringen oberoende av vilken ställning han har. Den person det gäller måste själv äga minst en aktie för att familjemedlemmarnas aktier ska kunna adderas till hans personliga andel. Om två äkta makar äger hälften var av aktiekapitalet faller de båda utom ramen för försäkringsskyldigheten, om vardera samtidigt är i ledande ställning. Om två sambor äger hälften var av aktiekapitalet och arbetar inom företaget omfattas de obligatoriskt av försäkringen. 3/20

4 I ledande ställning anses vara den som är verkställande direktör, styrelseordförande eller ordinarie medlem av styrelsen. I ledande ställning anses även vara den som sköter motsvarande uppgifter inom den högre ledningen av bolaget och har motsvarande bestämmanderätt som han i realiteten utövar dagligen. Det antal röster aktierna medför beaktas inte då det fastställs om aktieägarna omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Innehav via annat företag beaktas inte vare sig i ett aktiebolag eller i ett företag med annan företagsform. A-Försäkrings olycksfallsförsäkring för företagare Olycksfallsförsäkringen för företagare ersätter företagaren för kostnader och inkomstbortfall som förorsakas av olycksfall och yrkessjukdomar. Den är en frivillig försäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring och är i kraft både under arbetstid och under fritid. Försäkringen beviljas alltid utan självrisk. Försäkringens täckande skydd kan fås av privata näringsidkare och ägare som arbetar i ett företag med bolagsform och som inte omfattas av den obligatoriska lagstadga olycksfallsförsäkringen. På premiens storlek inverkar arbetets farlighet (risk) och den årsarbetsförtjänst som avtalas då försäkringen tecknas. Företagaren fastställer det arbetsslag (yrkesbeteckning) som bäst beskriver hur farligt arbetet är. Den avtalade årsarbetsförtjänsten ska motsvara den lön som i genomsnitt betalas för arbetet eller den lön som för samma arbete skulle betalas till en person med motsvarande yrkesskicklighet. Den årsarbetsförtjänst som avtalas ska uppgå till minst den i lagen om olycksfallsförsäkring avsedda minimiårsarbetsförtjänsten, vars belopp fastställs årligen. Den avtalade årsarbetsförtjänsten justeras årligen med ArPL-indexet. Ersättningar för inkomstbortfall (olycksfallsdagpenning och olycksfallspension) beräknas alltid på den avtalade årsarbetsförtjänsten. Försäkringen beviljas inte lantbruksföretagare, som ska försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LföPL). Den frivilliga olycksfallsförsäkringen för företagare är en förmånlig och täckande försäkring för alla företagare som inte omfattas av den obligatoriska försäkringen. Du får en mer detaljerad beskrivning av försäkringen i vår produktbeskrivning Olycksfallsförsäkring för företagare. Grupplivförsäkring och arbetslöshetsförsäkring för arbetstagare I samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen uppbärs arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetsgivaren och löntagaren och grupplivförsäkringspremie för arbetstagaren. Grunden för dessa premier utgörs i regel av samma lönesumma som ligger till grund för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Grupplivförsäkring för arbetstagare Arbetsgivaren är skyldig att teckna en grupplivförsäkring för arbetstagare, om det i branschen finns ett riksomfattande allmänt bindande kollektivavtal som förutsätter detta. Försäkringen omfattar de arbetstagare samt de bolagsmän och aktieägare som är försäkrade med en lagstadgad olycksfallsförsäkring. Försäkringen träder i kraft tidigast på det ögonblick man bevisligen kommit överens med en representant från A-Försäkring om att försäkringen börjar gälla. Försäkringen upphör utan särskilt meddelande när den lagstadgade olycksfallsförsäkringen upphör att gälla på grund av att arbetsgivarens försäkringsskyldighet eller företagsverksamhet upphör. Om försäkringstagaren överför sin lagstadgade olycksfallsförsäkring till ett annat försäkringsbolag, övergår även grupplivförsäkringen till det nya bolaget utan uppsägning. Om försäkringen upphör av andra skäl, ska försäkringstagaren sända ett skriftligt meddelande om uppsägningen till A-Försäkring. A-Försäkring redovisar de premier som arbetsgivaren betalat till Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool. Polens styrelse fastställer årligen premierna. Försäkringsvillkoren och ersättningsbeloppen fastställs årligen. Försäkringsvillkoren fås på alla A-Försäkrings betjäningsställen. Ersättning till förmånstagare i händelse av dödsfall Vid arbetstagarens dödsfall betalas ersättning ur försäkringen till de i försäkringsvillkoren definierade förmånstagarna. Förmånstagarna är arbetstagarens make/maka och barn under 18 år samt studerande i åldern Ersättningen utgörs av ett grundbelopp, ett barnbidrag och ett olycksfallsbidrag i händelse av död genom olycksfall. Grundbeloppet fastställs dels på basis av arbetstagarens ålder och dels från det år då dödsfallet inträffade. 4/20

5 Ersättning betalas oberoende av dödsorsaken Ersättningen är skattefri inkomst för förmånstagaren och inga andra ersättningar till honom avdras från denna. På motsvarande sätt avdras inte denna ersättning heller från de andra ersättningar, t.ex. familjepensionen ur den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, som betalas till förmånstagaren. Blanketter för ansökan om ersättning finns hos alla försäkringsbolag. Ansökan om ersättning ska sändas till Livförsäkringsaktiebolaget Retro, som även meddelar ersättningsbesluten. Tilläggsupplysningar får du på adressen Arbetslöshetsförsäkring I samband med premien för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen uppbärs också arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetsgivare, lönetagare och delägare. Premierna baserar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). A-Försäkring fakturerar arbetsgivaren för såväl arbetsgivarens som löntagarnas och delägarnas andelar av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivaren inkasserar arbetslöshetspremierna av varje löntagare och delägare i samband med löneutbetalningen. A-Försäkring redovisar de premier arbetsgivaren betalat till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Vilka löntagare omfattas av arbetslöshetsförsäkringen? Löntagare är alla arbetstagare och tjänsteinnehavare som står i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till en arbetsgivare. Löntagare är också de aktieägare som arbetar i aktiebolaget men som inte omfattas av lagen om pension och inte heller är delägare. Från och med omfattas inte personer under 17 år eller över 65 år av arbetslöshetsförsäkringen och för dessa uppbärs varken arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetsgivaren eller för arbetstagaren. Vem är delägare? Delägare i företaget är en person som 1) är i ledande ställning i ett aktiebolag och som själv äger minst 15 % av företaget eller som tillsammans med sina familjemedlemmar äger eller vars familjemedlemmar äger minst 30 % av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför eller av motsvarande bestämmanderätt i företaget, eller 2) arbetar i ett aktiebolag och själv äger eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger eller vars familjemedlemmar äger minst 50 % av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför eller av motsvarande bestämmanderätt i företaget, eller 3) på det sätt som avses i 1 eller 2 punkten arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar eller vars familjemedlemmar anses ha en motsvarande bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna. Ett i punkt 3 avsett annat företag eller där avsedd annan sammanslutning som avses i punkt 3 kan b la. vara ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett andelslag, ett bostadsaktiebolag eller en privat näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare). En näringsidkare äger inte företagsegendom eller bedriver verksamhet via någon juridisk person (t.ex. Ab, Kb) utan bedriver verksamhet i eget namn och äger den egendom som ansluter sig till verksamheten som privatperson. Om en privat näringsidkares sambo som bor i samma hushåll som han också arbetar för honom, betraktas sambon som delägare eftersom den privata näringsidkaren ensam har bestämmanderätten gällande företagsverksamheten (se RP 115/2002). En i punkt 3 avsedd delägare kan till exempel vara en tyst bolagsman som får lön från ett kommanditbolag eller en annan person som arbetar i bolaget och som varaktigt bor i samma hushåll med en ansvarig bolagsman och är hans familjemedlem en person som mot lön arbetar i ett öppet bolag och som bor i samma hushåll med en bolagsman och är hans familjemedlem en privat näringsidkares sambo som bor i samma hushåll som den privata näringsidkaren och arbetar för honom. En person anses ha ledande ställning om han arbetar som verkställande direktör eller styrelsemedlem eller i motsvarande uppgifter. 5/20

6 Som familjemedlem anses maken/makan till den som arbetar i ett företag och en person som i rätt upp- eller nedstigande led är släkt med honom och bor i ett gemensamt hushåll. En make/maka räknas inte som familjemedlem om makarna på grund av varaktig söndring bor åtskils. Personer som lever i ett registrerat parförhållande jämställs med äkta makar. En sambo jämställs med make/maka. I 1 kap. 7 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa finns för tydlighetens skull uppräknat förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna ska vara en man och en kvinna, de ska ha ett gemensamt hushåll och leva under äktenskapsliknande förhållanden och det ska vara uppenbart att omständigheterna inte är temporära. Indirekt ägande; röstetal som aktier medför Då ägandeförhållandet och bestämmanderätten fastställs beaktas också så kallade indirekta innehav via andra företag eller sammanslutningar. Av innehav via en annan sammanslutning förutsätts det att a) en person eller en eller flera av hans familjemedlemmar eller personen i fråga tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst häften av aktiekapitalet i det aktiebolag som är bassamfundet b) det röstetal de av dem ägda aktierna medför är minst hälften av det totala röstetalet som aktierna i bolaget medför eller c) personen själv eller en eller flera av hans familjemedlemmar är en bolagsman i det öppna bolag som är bassamfund, en ansvarig bolagsman i det kommanditbolag som är bassamfund eller en privat näringsidkare som är bassamfund. Av innehav via en annan sammanslutning förutsätts det dock inte att personen i fråga skulle vara tvungen att arbeta i bassamfundet. En person betraktas alltså som delägare då han innehar den bestämmanderätt i bassamfundet som nämnts ovan och via bestämmanderätten eller tillsammans med innehavet i bassamfundet har en i 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgad bestämmanderätt i ett annat samfund. Om dessutom följande kriterier uppfylls, betraktas personen som delägare: 1) personen är i ledande ställning och äger direkt och/eller via ett basbolag sammanlagt minst 15 % av företaget (personen i fråga måste själv äga minst hälften av bassamfundet) eller 1 2) personen är i ledande ställning och äger tillsammans med sina familjemedlemmar direkt och/eller via ett basbolag minst 30 % av företaget eller 3) personen är i ledande ställning och en eller flera av hans familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett basbolag sammanlagt minst 30 % av företaget (personen i fråga äger alltså själv ingenting av företaget) 4) personen äger direkt och/eller via ett basbolag ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar minst 50 % av företaget eller 5) personens familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett basbolag sammanlagt minst 50 % av företaget (personen i fråga äger alltså själv ingenting av företaget) Med ägande avses i ett aktiebolag förutom aktieinnehavet också det röstetal som aktierna medför. Röstetalet har däremot ingen betydelse i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Företagare behöver inte betala arbetslöshetsförsäkringspremie Arbetslöshetsförsäkringspremie inkasseras inte för en person som är skyldig att i det företag inom vilket han tjänstgör teckna en försäkring för sig själv enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Sådana företagare är 6/20

7 en privat näringsidkare och en familjemedlem som bor i samma hushåll som han bolagsman i ett öppet bolag ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag aktieägare i ett aktiebolag, som inte omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Inkassering av arbetslöshetsförsäkringspremier A-Försäkring sänder årligen till sina kunder ett meddelande i vilket man uppger storleken på arbetslöshetsförsäkringspremierna och tidschemat för inkasseringen. Hur ett försäkringsavtal ingås Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen träder i kraft tidigast från det ögonblick arbetsgivaren bevisligen har kommit överens med en representant från A-Försäkring om att försäkringen börjar gälla. Försäkringen ska vara i kraft då arbetet inleds. Det går inte att få en lagstadgad olycksfallsförsäkring att träda i kraft retroaktivt. Försäkringsperiod Verksamheten inom ett företag är i regel kontinuerlig och olycksfallsförsäkringen tecknas då i form av en fortlöpande årsförsäkring. I en fortlöpande försäkring är försäkringsperioden ett kalenderår. Ett undantag utgörs av den första försäkringsperioden, om försäkringen träder i kraft under pågående kalenderår. I så fall utgörs den första försäkringsperioden av det pågående och därpå följande kalenderåret (en över ett år lång försäkringsperiod). I försäkringsvillkoren definieras särskilt premieperioden, dvs. den period för vilken premien inkasseras. Premieperioden är i regel densamma som försäkringsperioden. Om det är fråga om en över ett år lång försäkringsperiod inkasseras premierna i regel för de två kalenderåren separat. För ett tillfälligt arbete kan tecknas en tidsbestämd försäkring. Den gäller endast de arbetstagare som arbetar vid ett givet försäkringsobjekt. Då försäkringen tecknas uppger arbetsgivaren vilken dag arbetet antas vara slutfört och denna dag antecknas som den sista dagen i försäkringsperioden. Om arbetet fortsätter utöver denna dag måste arbetsgivaren informera A-Försäkring om detta före utgången av försäkringsperioden. Försäkringen gäller tills arbetet är slutfört, förutsatt att meddelandet om att arbetet fortsätter har informerats till A-Försäkring före den antagna slutdagen. Försäkringsperioden i en tidsbestämd försäkring är densamma som premieperioden. Förskottspremierna inkasseras för hela försäkringsperioden, om man inte kommit överens om att betala premierna i rater. Försäkring med eller utan självrisk Arbetsgivaren kan välja mellan att teckna försäkringen med eller utan självrisk. I det första fallet betalar han vid varje olycksfall som inträffar en självrisk som fastställs årligen. Premien för en försäkring med självrisk är något lägre än premien för en försäkring utan självrisk. Löner som utgör grund för premie I försäkringsansökan uppskattar arbetsgivaren hur mycket han kommer att betala sina arbetstagare i årslön. För företag i bolagsform, anges också yrkena och arbetsinkomsten för de bolagsmän och delägare som obligatoriskt omfattas av försäkringen. Lönerna för visstidsanställda uppskattas kalenderårsvis från den tidpunkt försäkringen träder i kraft fram till den dag då arbetet antas vara slutfört. Lönerna uppges specificerade per yrkesklass, eftersom premien för olycksfallsförsäkringen fastställs utgående dels från lönerna, dels från den risk arbetet medför. Arbetena indelas i yrkesklasser enligt hur riskabla de är och A-Försäkring fastställer årligen premiekoefficienterna för de olika klasserna i promille. Redan när försäkringen tecknas måste arbetsgivaren så noggrant som möjligt redogöra för de olika arbetena, de olika faserna i arbetet samt för de benämningar som används för dem. 7/20

8 Löner för bolagsmän och aktieägare som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen Lönesumman för en tyst bolagsman i ett kommanditbolag och lönesumman för aktieägarna i ett aktiebolag som obligatoriskt omfattas av försäkringen är liksom för andra arbetstagare den penninglön eller det vederlag av annan art som betalats som ersättning för arbete. Som lönesumma för bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag används den av pensionsförsäkringsbolaget senast fastställda arbetsinkomsten som bygger på lagen om pension för företagare (FöPL). Debitering av förskottspremie På basis av de uppgifter arbetsgivaren meddelat fakturerar A-Försäkring en förskottspremie som arbetsgivaren på förhand betalar för den aktuella försäkringsperioden. Premien för en fortlöpande årsförsäkring inkasseras alltid i januari. Samtidigt inkasseras även de förskottspremier som gäller arbetslöshetsförsäkringen och grupplivförsäkringen för arbetstagare. Om ett separat avtal ingås kan premierna för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen betalas i flera poster. Varje post ska dock vara minst 50 euro. Med varje post inkasseras en årlig ränta på ca 5 % Slutlig premie på basis av löneanmälan Vid utgången av försäkringsperioden sänder A-Försäkring till arbetsgivaren en löneanmälningsblankett med ifyllningsanvisningar. Vid utgången av försäkringsperioden antecknar arbetsgivaren de slutgiltiga lönerna specificerat per yrkesklass och returnerar blanketten till A-Försäkring. De kunder som ingått ett avtal om E-tjänst kan på nätet fylla i löneanmälan och sända den elektroniskt till A-Försäkring. Arbetsgivarens skyldighet är att ge uppgifter om de utbetalda lönerna för fastställande av den slutliga premien. Löneanmälan ska returneras inom en månad efter utgången av försäkringsperioden. I löneanmälan uppges alla för försäkringsperioden utbetalda löner och andra vederlag som bygger på anställning, även de som gäller korttidsanställda, tillfälliga arbetstagare. Dessutom uppges vad de obligatoriskt försäkrade bolagsmännen och delägarna förtjänat. På basis av dessa uppgifter fakturerar A-Försäkring en slutlig premie. Arbetsgivaren får återbäring eller betalar en tilläggspremie beroende på om förskottspremien varit för stor eller för liten. På återbäringen betalas ingen krediteringsränta. Om arbetsgivaren inte sänder in löneanmälan, har A-Försäkring rätt att fastställa lönerna genom uppskattning. Dessutom kan försäkringsbolaget, högst fyrfalt, höja den på de uppskattade lönerna beräknade slutliga premien. A-Försäkrings olycksfallsförsäkringspremie Olycksfallspremien består av en grundpremie och lagstadgade tillägg. Kundåterbäring sänker premien för olycksfallsförsäkringen. Grundpremien påverkas av följande på grund av olycksfall utbetalbara ersättningar kortvariga ersättningar (kostnader och dagpenning för vård p.g.a. olycksfall) bestående ersättningar (t.ex. pensioner och menersättningar) Administrations- och handläggningskostnader som förorsakas A-Försäkring för skötseln av ersättningssystemet. Lagstadgade tillägg är indexförhöjningar av ersättningar arbetarskyddsavgift till Arbetarskyddsfonden premieandelen för småarbetsgivare och dem som försummat sin premie till Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Ersättningar som betalats på basis av lagen om olycksfallsförsäkring inverkar inte direkt på de små och medelstora företagens premier utan indirekt via riksomfattande olycksfallsstatistiker. På storföretagens och de offentliga samfundens premier inverkar ersättningsstatistiken på företagets premienivå i enlighet med bestämmelserna i det valda premiesystemet. 8/20

9 Tariffpremie används vid premier för små och medelstora försäkringstagare. I tariffpremiesystemet inverkar de löner som utbetalats till de olika yrkesgrupperna och hur farligt arbetet är på grundpremien. Årligen fastställs för olika yrken en premiekoefficient i enlighet med risken. Ju farligare arbete som görs, desto större är premien. Vid specialpremier påverkar de olycksfallsersättningar som försäkringstagaren utbetalat till löntagarna grundpremien. Specialpremiesystem används vid premier för storföretag och offentliga samfund. Det finns flera specialpremiesystem och man ingår ett avtal med kunden om vilket av dessa som ska tillämpas. Valet av specialpremiesystem påverkas av företagets storlek och förmåga att bära risker. Så upphör den lagstadgade olycksfallsförsäkringen Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen kan avslutas på nedannämnda grunder som är fastslagna i lagen om olycksfallsförsäkring: försäkringsskyldigheten upphör försäkringen överförs till ett annat försäkringsbolag när verkställande myndighet vid indrivning av premien genom utsökning konstaterar att försäkringstagaren är medellös eller hans vistelseort är okänd. Då besluter A-Försäkring om försäkringens fastställningstidpunkt utan uppsägelse. Försäkringsskyldigheten upphör Arbetsgivarens försäkringsskyldighet upphör då företaget inte längre har anställda i arbetsavtalsförhållande. Arbetsgivaren måste senast en månad före utgången av försäkringsperioden skriftligen meddela A-Försäkring att hans försäkringsskyldighet kommer att upphöra. I meddelandet ska den tidpunkt anges vid vilken företagets verksamhet eller den obligatoriska försäkringsskyldigheten upphör. En tidsbestämd försäkring är i kraft tills arbetet de facto upphör, förutsatt att arbetsgivaren före den angivna slutdagen har meddelat att arbetena fortsätter. I annat fall upphör försäkringen vid den tidpunkt som det i försäkringsbrevet angivits att arbetet upphör Försäkringen överförs till ett annat bolag Arbetsgivaren kan till ett annat försäkringsbolag överföra en fortlöpande försäkring som varit i kraft i A-Försäkring under minst ett helt kalenderår. En tidsbestämd försäkring kan inte överföras till ett annat försäkringsbolag. Ansökan om premiejustering Försäkringstagaren ska lämna försäkringsbolaget tillräckliga uppgifter som underlag för uträkning av premien. Försäkringstagaren är också skyldig att meddela A-Försäkring om ändringar som skett i företagets verksamhet. Sådana ändringar är t.ex. ändringar i företagets ägandeförhållanden, namnändringar, permittering av de anställda, personalminskningar eller nyanställningar. Ändringar i dessa uppgifter kan också leda till ändringar i premierna. Om det finns oklarheter med premien gör arbetsgivaren klokt i att först kontakta A-Försäkring. Om det efter utredningar visar sig att premierna är felberäknade korrigerar A-Försäkring faktureringen. Om en försäkringstagare anser att de premier som debiterats strider mot lag eller försäkringsavtal, ger honom lagen om olycksfallsförsäkring rätt att anföra grundbesvär hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Det måste han göra inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Grundbesvär anförs direkt hos besvärsinstansen. I dess beslut ingår alltid anvisningar om hur ändring kan sökas. Besvärsförfarandet gäller utöver premien för arbetsolycksfallsförsäkringen även premierna för de frivilliga försäkringar som bygger på lagen om olycksfallsförsäkring, för arbetslöshetsförsäkringen och för grupplivförsäkringen för arbetstagare. Besvär avbryter inte inkasseringen av premier. Ändring i besvärsnämnden för olycksfallsärendens beslut kan sökas hos försäkringsdomstolen. Besvärstillstånd för sökande av ändring i försäkringsdomstolens beslut kan sökas hos högsta domstolen. 9/20

10 Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ger ersättning vid olycksfall i arbetet och vid yrkessjukdom Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ger ersättning vid olycksfall i arbetet och vid vissa separat fastställda skador, som uppkommer långsamt i arbetet och yrkessjukdomar. Alla de ersättningar som betalas ur olycksfallsförsäkringen är definierade i lagen om olycksfallsförsäkring. För olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar betalas samma slags ersättningar. Ersättningarna ur den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är primära i relation till ersättningarna enligt de övriga socialförsäkringarna. Med olycksfall avses en händelse som inträffar oväntat, plötsligt och på grund av en utomstående faktor och som förorsakar en skada eller sjukdom. Ett olycksfall i arbetet kan drabba arbetstagaren i arbetet, under arbetsrelaterade förhållanden på arbetsplatsen eller på det område som hör till arbetsplatsen, på väg till eller från arbetet eller medan arbetstagaren utför uppdrag för arbetsgivaren. Som olycksfall i arbetet ersätts även olycksfall som sker när en arbetstagare i samband med sina arbetsuppgifter försöker skydda eller rädda människoliv eller egendom som tillhör arbetsgivaren. Som olycksfall i arbetet ersätts även olycksfall som inträffat i arbetet eller under arbetsrelaterade förhållanden till följd av krig eller väpnad konflikt. Såsom olycksfall i arbetet ersätts även under ovannämnda förhållanden uppkommen skada eller sjukdom som förorsakats av misshandel eller en annan uppsåtlig gärning som begåtts av en annan person. Som olycksfall i arbetet ersätts även en väsentlig förvärring av tidigare skada eller sjukdom. Olycksfall på väg till eller från arbetet Ett olycksfall ersätts som olycksfall i arbetet när det har inträffat på arbetstagarens färd från sin bostad till arbetsplatsen eller i motsatt riktning. Arbetsfärden anses ha börjat när arbetstagaren stängt ytterdörren till sin bostad och anses ha slutat på motsvarande ställe. Huvudregeln är att arbetsfärden företas längs kortaste möjliga väg. I arbetsfärden kan det dock ingå olika slags regelbundna eller sporadiska avsteg. I arbetsfärden kan det dock ingå olika slags regelbundna eller sporadiska avsteg. Till de regelbundna avsteg under vilka ett olycksfall ersätts som olycksfall i arbetet hör t.ex. de som föranleds av ett barns dagvård och av matinköp. Inom rättspraxis begränsas dock det skydd arbetsolycksfallsförsäkringen ger så att det inte ens i dessa exempelfall gäller inne på dagvårdsplatsen eller i mataffären. När en arbetstagare på väg till eller från arbetet uträttar egna ärenden, anses arbetsfärden i allmänhet avslutad där avsteget från den normala arbetsvägen börjar. Är avsteget kortvarigt, fortsätter arbetsfärden när arbetstagaren efter avsteget återgår till sin normala rutt. Om hans egna ärenden varar tämligen länge, börjar arbetsfärden inte på nytt efter avsteget. De regler som gäller arbetsfärden tillämpas på motsvarande sätt även på de resor som gäller arbetsplatsmåltider. Vid kommenderingar och arbete som innefattar resor räknas även resor mellan arbetstagarens stadigvarande bostad och den ort där arbetet utförs som arbetsfärder. Vissa skador och yrkessjukdomar Som olycksfall i arbetet ersätts också vissa särskilt definierade skador som inte föranletts av olycksfall. Bland dessa kan nämnas skrubb- och skavsår samt smärtor i muskler eller senor som uppkommit i samband med en rörelse i arbetet, förutsatt att de inte är en följd av ett annat lyte, en annan skada eller sjukdom. Med yrkessjukdom avses en sjukdom som sannolikt föranletts av fysikaliska, kemiska eller biologiska faktorer som i huvudsak förekommer i arbetet. Exempelvis buller i arbetet kan förorsaka bullerskador, i arbetet använda tvättmedel eksem och i arbetet förekommande bakterier en smittsam sjukdom. Olycksfallsförsäkringen för företagare ersätter kostnader, inkomstförluster och men Alla ersättningar ur försäkringen betalas enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ersätter till fullt belopp nödvändiga och oundvikliga vårdkostnader föranledda av behandling av olycksfallsskada eller yrkessjukdom. Sådana kostnader är t.ex. läkararvoden, mediciner, resekostnader och hjälpmedel som behövs för vården. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring ska sjukvården ges med undvikande av onödiga kostnader. 10/20

11 Ersättning av vårdkostnader ändrades Med det fulla kostnadsansvar som trädde i kraft från ingången av 2005 kan försäkringsbolagen påverka kostnaderna för sjukvården genom att välja vårdplats för den försäkrade efter det att en vårdande läkare konstaterat vårdbehovet. Möjligheten att välja och konkurrensutsätta vårdplatsen gäller både offentliga och privata vårdinrättningar. De olycksfall som inträffat efter och de kostnader för behandling och undersökning av yrkessjukdomar som visat sig efter omfattas av det fulla kostnadsansvaret. Det fulla kostnadsansvaret gäller inte sådana skador under fritid som avses i 57 i lagen om olycksfallsförsäkring. En förutsättning för att kostnader för ett ingrepp eller en magnetröntgen som utförs på en privat eller offentlig vårdinrättning ska ersättas är att försäkringsbolaget givit en betalningsförbindelse på förhand. Om ett ingrepp eller en magnetröntgen utförs utan betalningsförbindelse, är försäkringsbolaget skyldigt att ersätta sjukvården endast till beloppet av den offentliga sektorns klientavgift. Den skadelidande är själv skyldig att betala de kostnader som överstiger klientavgiften. En vårdinrättning kan aldrig ta ut en avgift av klienten enligt det fulla kostnadsansvaret inom den offentliga hälsovården. Dagpenning också för lördagar och helgdagar Den skadelidande får dagpenning då han är helt eller delvis arbetsoförmögen minst tre dagar i rad efter den dag då olycksfallet skedde. Med undantag av olycksdagen betalas dagpenning för alla kalenderdagar för högst ett år. Under de fyra första veckorna är dagpenningen i regel lika stor som den lön arbetsgivaren betalar arbetstagaren under den tid han är sjukskriven. Om arbetsgivaren inte under hela fyraveckorsperioden betalat någon sjuklön, fastställs storleken på dagpenningen för den oavlönade sjukledighetstiden på basis av den inkomst arbetstagaren fått under högst fyra veckor innan olycksfallet inträffade. Om arbetstagaren därutöver är anställd hos någon annan eller om han idkar företagarverksamhet, fastställs dagpenningen för dessa separat. Efter de fyra första veckorna baseras dagpenningen på den skadades årsarbetsförtjänst. Dagpenningen är 1/360 av årsarbetsförtjänsten. Årsarbetsförtjänsten fastställs så att den ligger så nära den skadades stabiliserade inkomstnivå som möjligt. I årsarbetsförtjänsten inräknas alla huvudinkomster och stabiliserade biinkomster på vilka skatt innehålls. Även näringsidkareoch företagarinkomst beaktas om för dessa har tecknats en olycksfallsförsäkring. Om arbetsgivaren betalat den försäkrade sjuklön, betalar försäkringsbolaget arbetsgivaren helt eller delvis den del av dagpenningen eller olycksfallspensionen som motsvarar sjukskrivningstiden. På den dagpenning som beviljas den skadade ska göras ett avdrag, utom till den del denna dagpenning bygger på en företagarinkomst. Avdraget baserar sig på lagen om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar. Årsarbetsförtjänsten ska uppgå till minst den minimiårsarbetsförtjänst som fastställs i lagen om olycksfallsförsäkring. Beloppet för minimiårsarbetsförtjänsten fastställs årligen Minimiårsarbetsförtjänsten används emellertid inte om den skadade har den pension som avses i 28 6 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring, såsom till exempel ålderspension eller full invalidpension och förvärvsarbetar. Årsarbetsförtjänsten fastställs då enligt den verkliga inkomsten och kan även underskrida minimiårsarbetsförtjänsten. Olycksfallspension upp till 85 procent av den avtalade årsarbetsförtjänsten Om arbetsoförmågan fortfarande fortsätter efter dagpenningsperioden, utbetalas olycksfallspension. Det fulla beloppet av olycksfallspensionen är 85 procent av den avtalade årsarbetsförtjänsten tills pensionstagaren fyller 65 år. Därefter är den fulla pensionen 70 procent av årsarbetsförtjänsten. Menersättning Menersättning betalas om en olycksfallskada eller en yrkessjukdom förorsakar ett bestående men. Det belopp som betalas baserar sig på den invaliditetsklassificering som social- och hälsovårdsministeriet fastställer. Efter det att dagpenningperioden upphört betalas menersättningen som en engångsersättning eller fortlöpande ersättning beroende på invaliditetsklassen. 11/20

12 Rehabilitering Under tiden för den yrkesinriktade rehabiliteringen betalas full dagpenning eller olycksfallspension. Dessutom ersätts också andra kostnader i anslutning till rehabilitering, såsom studie-, rese-, och boendekostnader. Som kostnader för annan rehabilitering kan till exempel ändringsarbeten i en gravt handikappad persons bostad ersättas. Familjepension Ur olycksfallsförsäkringen betalas familjepension till den skadelidandes änkling/änka och barn under 18 år. Ett barn som är arbetsoförmöget eller studerar kan få pension tills det fyller 25 år. Den skadelidandes sambo kan få änke/änklingspension om makarna har ett barn tillsammans eller om de har ett underhållsavtal som en myndighet fastställt. Antalet barn inverkar på familjepensionens storlek. Begravningshjälp Den begravningshjälp som betalas till ett dödsbo är inte beroende av den försäkrades årsarbetsförtjänst. Beloppet fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet. Andra ersättningar Om ett olycksfall förorsakar en fysisk skada, ersätts också sådana hjälpmedel som gått sönder vid olyckan. Till dessa hör till exempel glasögon, proteser och andra motsvarande hjälpmedel. Andra sakskador (till exempel cykelhjälmar) och kläder ersätts inte. Då en skada anses vara ett arbetsolycksfall eller en sjukdom en yrkessjukdom ersätts undersökningskostnaderna för skadan även om det på basis av undersökningarna konstateras att det inte var fråga om en yrkessjukdom eller en skada som förorsakats av ett arbetsolycksfall. Som undersökningskostnader ersätts motiverade och nödvändiga medicinska undersökningar och resekostnader som de förorsakar. Inkomstförluster som undersökningarna förorsakat ersätts inte. Om den skadelidande inte klarar av att sköta sitt hushållsarbete och får extra kostnader på grund av detta, ersätter försäkringen rimliga extra kostnader för högst ett år från det att olycksfallet skedde eller yrkessjukdomen framträdde. Om den skadelidande på grund av en olycksfallsskada eller en yrkessjukdom behöver en annan persons hjälp för att klara av sina vardagliga funktioner, får den skadelidande menersättning. Till en skadelidande vars protes eller andra hjälpmedel förorsakar slitage på kläderna, betalas klädebidrag. Den lagstadgade olycksfallsförsäkringens prioritet och förhållande till andra ersättningar Om olycksfallet är en trafikskada som inträffat på väg till eller från arbetet, betalas ersättning för personskadan i första hand ur den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. I andra hand kan den skadade få tilläggsersättning ur trafikförsäkringen. Sådana ersättningar är till exempel ersättning för sakskador samt ersättning för ett tillfälligt men, som inte betalas på basis av lagen om olycksfallsförsäkringen. Trafikförsäkringen ersätter igen inte den andel av dagpenningen eller de kostnadsersättningar som har betalats till den skadade ur olycksfallsförsäkringen. Den skadade kan med stöd av skadeståndslagen också ha rätt att få tilläggsersättning av den som förorsakade skadan eller på basis av dennas ansvarsförsäkring. Till exempel en skada som förorsakats av halkning på väg till eller från arbetet kan ersättas ur fastighetsägarens ansvarsförsäkring. På basis av skadeståndslagen ersätts till exempel av misshandel föranledda arbetsolycksfall och den som misshandlat en annan person är ersättningsskyldig för skadan. Arbetspensionsbolagen samordnar de ersättningar för inkomstförluster som betalas ur olycksfallsförsäkringen då den skadade har rätt att för samma olycksfall få invalidpension också ur den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen. 12/20

13 Arbetsgivarens åtgärder vid olycksfall Blanketter för anmälan om olycksfall och yrkessjukdomar samt försäkringsintyg kan skrivas ut på A-Försäkrings nätsidor. Om ett olycksfall inträffar är arbetsgivaren skyldig att fylla i ett försäkringsintyg. På basis av försäkringsintyget kan vårdinrättningen sända till A-Försäkring det läkarutlåtande som krävs för handläggning av ersättningen. Om ett olycksfall enbart förorsakar kostnader eller om den skadades arbetsoförmåga varar kortare tid än tre dagar, behöver anmälan om olycksfall inte sändas till A-Försäkring, utan ett försäkringsintyg är tillräckligt. När patienten har ett försäkringsintyg behöver han inte betala för vården eller behandlingen. Om han blir ordinerad läkemedel, kan han lösa ut medicinerna kostnadsfritt. En förutsättning för detta är att läkaren på ordinationen antecknar försäkringsbolagets namn, vilket framgår av försäkringsintyget. Om arbetsoförmågan varar minst tre dagar i rad utöver den dag då olycksfallet inträffade, ska arbetsgivaren fylla i en skadeanmälan för att den skadade ska kunna få ersättning för inkomstbortfall. Vid olycksfall som leder till död eller allvarlig skada måste arbetsgivaren omedelbart anmäla till arbetarskyddsmyndigheterna och polisen för att en polisundersökning ska kunna utföras. De viktigaste ersättningar som betalas på basis av lagen om olycksfallsförsäkring Ersättningsslag Ersättningsbelopp Beskattning Kostnader som ersätts Ersättningstid Sjukvårdskostnader Alla nödvändiga Skattefri ersättning Sjukvårdskostnader, Ingen tidsgräns kostnader som en läkararvoden, olycksfallsskada eller resekostnader, en yrkessjukdom läkemedel, förorsakar ersätts hjälpmedel Dagpenning 1/360 Skattepliktig inkomst Högst 1 år av årsarbetsförtjänsten* Olycksfallspension Full olycksfallspension Skattepliktig inkomst - 85 % av årsarbetsförtjänsten - till en ålder av 65 år - 70 % av årsarbets- - för personer över 65 år förtjänsten hela livet ut Menersättning Fastställs enligt invalidklass, Skattefri inkomst Betalas som engångsålder och kön ersättning eller fortlöpande ersättning Rehabilitering som Under rehabiliterings- och Skattepliktig inkomst främjar arbets-, utbildningstiden betalas inkomst- och dagpenning eller pension Kostnader som funktionsförmågan enligt full invaliditet. rehabiliteringen Dessutom ersätts alla Skattefria förorsakar under rehabiliteringskostnader. kostnadsersättningar rehabiliteringstiden Familjepension Sammanlagt högst 70 % Skattepliktig inkomst Barnpension till till änka/änkling av årsarbetsförtjänsten en ålder av 18 år, och barn för ett barn som studerar till en ålder av 25 år Begravningshjälp Ett belopp som årligen Skattefri ersättning till dödsbo fastställs separat * Med årsarbetsförtjänsten avses den försäkrades avtalade årsarbetsförtjänst som gäller då ett olycksfall sker eller en yrkessjukdom framträder. 13/20

14 Ansökan om ändring av ersättningsbeslut Den som är missnöjd med A-Försäkrings ersättningsbeslut gör klokt i att först kontakta A-Försäkring. A-Försäkring kan själv rätta beslutet om det visar sig vara felaktigt. I beslutet ingår alltid anvisningar om hur besvär ska anföras. Besvärsskriften sänds till A-Försäkring. Om A-Försäkring på basis av besvärsskriften och de tilläggsutredningar som fogats till denna kan godkänna alla de krav som ställs i besvärsskriften, kan A-Försäkring själv rätta sitt beslut. I annat fall sänder A-Försäkring besvären till besvärsnämnden för olycksfallsärenden för handläggning. Besvärsnämnden för olycksfallärenden är en av försäkringsbolagen oberoende, självständig besvärsinstans och ändring i nämndens beslut kan sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen. Även dessa besvär ska för prövning sändas till det försäkringsbolag som fattade det första beslutet. Om försäkringsbolaget inte kan rätta beslutet så att det fyller kraven, hänskjuts besvären till försäkringsdomstolen. Det är bara i vissa fall möjligt att med beviljat besvärstillstånd hänskjuta försäkringsdomstolens beslut till högsta domstolen. Anvisningar om hur sådana besvär anförs ingår i försäkringsdomstolens beslut. Handlingar som behövs då man söker ersättning Den skadade Arbetsgivaren Försäkringsintyg Anmälan om olycksfall eller yrkessjukdom Läkare Vårdinrättning Apotek Utlåtanden Räkningar Försäkringsanstalt Försäkring av elever och studerande i händelse av olycksfall och yrkessjukdom Modern undervisning sker i allt större omfattning under omständigheter som är jämställbara med arbete och vid vilken det finns en större fara för olycksfall än vid vanlig teoriundervisning. Olycksfall och yrkessjukdomar som ansluter sig till sådan undervisning ersätts ur en olycksfallsförsäkring som arrangören av utbildningen eller undervisningen tecknat enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002). Jämställbara med arbete är även praktisk undervisning, period med inlärning i arbetet, och timmar med arbetspraktik, där det på grund av arbetsprestationen finns en väsentlig olycksfallsfara. I ovan nämnda lag som trädde i kraft från ingången av 2003, stadgas om ersättning till elever eller studerande för olycksfall som förorsakat skada eller sjukdom. Enligt denna lag betalas ersättning för olycksfall som har lett till att en person i sådan utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995), universitetslagen (645/1997), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), med undantag för i denna nämnd förskoleundervisning, förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och årskurserna 1 6, samt gymnasielagen (629/1988) har ådragit sig en skada eller sjukdom. 14/20

15 En förutsättning för att olycksfallet eller yrkessjukdomen ska ersättas är att olycksfallet eller yrkessjukdomen har inträffat under förhållanden som är utmärkande för studierna medan den studerande, i läroanstalten eller på något annat ställe som anvisats av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman, i enlighet med läroplanen eller examensgrunderna deltagit i sådan praktisk undervisning, sådan inlärning i arbetet, en sådan fristående examen eller sådan arbetspraktik eller i sådan arbetslivsorientering i samband med grundläggande utbildning som är jämförbar med arbete. Vidare ersätts även olycksfall som inträffar då den studerande direkt från läroanstalten eller bostaden färdas till eller tillbaka från av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman anvisat ställe utanför läroanstalten där det ordnas arbetspraktik, inlärning i arbetet eller arbetslivsorientering eller avläggs fristående examina. Normala dagliga skolresor från bostaden till läroanstalten och tillbaka hör inte till ersättningsområdet. Beräkning av försäkringspremien Premien fastställs årligen som en fast summa för varje påbörjat antal tusen skoldagar. Det yrke man studerar till inverkar inte på premien. För fastställande av premien ska man i den årliga löneanmälan uppge det totala antalet skoldagar och antalet elever. Som skoldagar räknas det totala antalet dagar med teori och praktisk träning. Utvidgad elevförsäkring ger tilläggsskydd för elever För elever som genomgår yrkes- eller gymnasieutbildning och elever i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen kan tecknas en tilläggsförsäkring i enlighet med 57 i lagen om olycksfallsförsäkring. På basis av den ersätts olycksfall som inträffar under teori- och gymnastiklektioner samt raster och dagliga skolresor. Försäkringen ersätter inte olycksfall under fritiden eller trafikskador. Läroanstalten är försäkringstagare. Försäkrade är samtliga studerande som läroanstalten ska försäkra enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete. Med denna frivilliga tilläggsförsäkring kan man utvidga det begränsade försäkringsskyddet till ett skydd som är lika omfattande som det som är obligatoriskt för personer som får arbetskraftspolitisk utbildning. Tilläggsförsäkringen gäller i Finland och utomlands och på basis av den betalas samtliga ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkringar. Studier utomlands En olycksfallsförsäkring som tecknats av en läroanstalt eller annan arrangör av utbildning är i kraft även utomlands. En förutsättning för försäkringens giltighet är t.ex. att det i studerandens undervisningsprogram i den finländska läroanstalten ingår en period som utbyteselev. Försäkringen är i kraft under praktikarbete och under en praktikresa som hör till undervisningsprogrammet, om arbete utförs utan lön. Av personer som genomgår arbetskraftspolitisk utbildning förutsätts att man med arbetskraftsmyndigheterna då utbildningsavtalet ingicks överenskommit om studier eller arbetspraktik utan lön utomlands. Försäkringen gäller utomlands under samma omständigheter som i Finland. När man reser utomlands för att studera eller genomgå arbetspraktik gör man klokt att i tid ta reda på det övriga socialskyddet (sjukförsäkringsförmåner, arbetslöshetsskydd, studiestöd, barnbidrag osv.) samt vilka krav den nationella lagstiftningen i studielandet/praktiklandet ställer exempelvis på obligatoriska tilläggsförsäkringar vid arbetspraktik. Socialskyddet och studerandens rätt till omedelbar sjukvård i studielandet/praktiklandet och kostnaderna för dessa bestäms utgående från om studielandet/praktiklandet är en EU-stat, någon annan stat med vilken det ingåtts avtal om socialskydd eller om det är fråga om en stat med vilken det inte ingåtts avtal om socialskydd. Genom Folkpensionsanstalten ( kan man få information om socialskyddsförmånerna. Social- och hälsovårdsministeriet ( ger information om socialskyddsavtal. Utländska studerande i Finland En studerandes nationalitet saknar betydelse i fråga om olycksfallsförsäkringen om studeranden bor i Finland och studerar i en finländsk läroanstalt. Av en utbyteselev förutsätts emellertid att han för studierna har skrivit in sig som studerande i en finländsk 15/20

16 läroanstalt. Utländska studerande som kortvarigt (från en dag till några veckor) bekantar sig med verksamheten i en läroanstalt ingår inte i ersättningsområdet för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Studier som baserar sig på arbetsförhållande Arbetsgivaren betalar lön för studietiden Arbetsgivarens lagstadgade olycksfallsförsäkring omfattar studerande som står i ett arbetsförhållande och för vilka arbetsgivaren betalar lön under utbildningstiden. Exempel på detta är kurser som försiggår på arbetstid och som bekostas av arbetsgivaren och vanligen även läroavtalsutbildning som försiggår på arbetstid. Olycksfallsförsäkringspremien uppbärs på basis av den studerandes lön och det utförda arbetet, dvs. yrket. Från lönen avdras dessutom de premier som betalas för arbetslöshetsförsäkringen och för grupplivförsäkringen för arbetstagare. Arbetsgivaren uppger studerandens lön i löneanmälan, precis som för andra arbetstagare. Arbetsgivaren betalar inte lön för studietiden Om arbetsgivaren inte betalar lön för studietiden är arbetsgivaren inte heller försäkringsskyldig. Studier av hobbykaraktär Studier av hobbykaraktär som sker utanför arbetstid är fritid. I sådana fall är varken arbetsgivaren eller läroanstalten försäkringsskyldiga. Studier på fritid är t.ex. sy-, handarbets- och motionskurser, språkstudier osv. Arbetskraftspolitisk utbildning Arbetskraftsmyndigheten ingår med utbildningsarrangören ett avtal för var och en som ska utbildas. Den utbildningsarrangör som nämns i avtalet är skyldig att försäkra studeranden med en lagstadgad olycksfallsförsäkring för hela utbildningstiden. En försäkring ska tecknas även om det i utbildningen endast ingår teoriundervisning. Enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) är utbildningsarrangören dessutom skyldig att teckna en ansvarsförsäkring. Utbildningsarrangörens skyldighet att teckna försäkring baserar sig på 3 3 mom. lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om offentlig arbetskraftsservice. Under den arbetskraftspolitiska utbildningen får den arbetslösa utbildnings- eller arbetsmarknadsstöd. Stödet avbryts om personen t.ex. under arbetspraktikperioden med praktikstället ingår ett arbetsavtal i enlighet med lagen om arbetsavtal. Då upphör även det olycksfalls- och yrkessjukdomsskydd som utbildningsarrangören tecknat och försäkringsskyldigheten övergår till arbetsgivaren. Skadehändelser som ersätts I arbetskraftspolitisk utbildning är elevens olycksfalls- och yrkessjukdomsskydd lika omfattande som det som en person med anställningsförhållande har i sitt arbete. Ersättningsbarheten har inte begränsats endast till olyckor som sker i det praktiska arbetet. Olycksfall som inträffar under själva studierna eller omständigheter som ansluter sig till studierna är ersättningsbara. Sådana situationer är t.ex. skolresor, gymnastiktimmar och raster. Om det i den arbetskraftspolitiska utbildningen ingår oavlönad arbetspraktik som ska utföras i Finland eller utomlands är olycksfallsskyddet i kraft under praktiken. Försäkringen ersätter olycksfall som inträffar på resor utomlands och tillbaka, på de dagliga arbetsfärderna och i praktikarbetet. Olycksfallshändelser som inträffar under studieresor ersätts endast om det är fråga om en studieresa som ingår i det arbetskraftspolitiska utbildningsprogrammet och som läroanstalten har arrangerat och som ingår som en nödvändig del i utbildningen. Olycksfall som drabbar studerande under fritiden eller distansstudier ersätts inte. Arbetskraftspolitisk utbildning arrangeras av yrkesläroanstalter och kurscentraler, högskolor, universitetens fortbildningscenter, företagare, företag, folkhögskolor osv. Samtliga utbildningsarrangörer, med undantag för staten, är skyldiga att hos ett försäkringsbolag teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring. 16/20

17 Statskontoret ersätter i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring på samma grunder som ett privat skadeförsäkringsbolag olycksfall och yrkessjukdomar som drabbar studerande i arbetskraftspolitisk utbildning i läroanstalter och universitet som underlyder statsförvaltningen. Uppgifter som behövs för beräkning av premien för den arbetskraftspolitiska utbildningen För beräkning av premien ska följande uppgifter anges i löneanmälan: Antalet kursdagar specificerat per kurs (teoridagarna och dagarna med praktiskt övningsarbete totalt) Antalet elever på kursen specificerat per kurs Vilka praktiska övningsarbeten som ingår i kursen Praktikarbetet (risken i arbetet) och det totala antalet kursdagar inverkar på premien. Den lönesumma som sätts som grund för premien motsvarar per kursdag en 1/300 av minimiarbetsårsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Beräkningsformeln för denna s.k. kalkylmässiga lönesumma är följande: elever x kursdagar x minimiårsarbetsförtjänsten 300 Om det i utbildningen ingår praktisk övning fastställs premiekoefficienten för hela kurstiden antingen enligt en kurs i kontorsarbete tekniskt-kommersiellt arbete eller industriarbete Om det i utbildningen endast ingår teoristudier, beräknas premien enligt en kurs i kontorsarbete. Beräkningsformeln för premien är följande: elever x kursdagar x minimiårsarbetsförtjänsten x premiepromillen för kontorsarbete 300 Av personer som genomgår arbetskraftspolitisk utbildning uppbärs inte premier för arbetslöshetsförsäkringen och grupplivförsäkringen för arbetstagare. Hur man ansöker om ersättning vid elevolycksfall Den person som styr eleven till vården fyller i och skriver under försäkringsintyget. Eleven tar med sig intyget till vårdinrättningen som sänder räkningarna direkt till A-Försäkring. Om olycksfallet inte har förorsakat någon arbetsoförmåga överhuvudtaget eller om arbetsoförmågan har varat mindre än tre dagar i rad exklusive olycksfallsdagen, räcker det för A-Försäkring med ett försäkringsintyg som är undertecknat av en representant för läroanstalten. I sådana fall behövs inte någon olycksfallsanmälan. Om olycksfallet har förorsakat arbetsoförmåga Ansökan om ersättning ska göras med blanketten för anmälan om olycksfall/yrkessjukdom. En lärare eller någon som hör till personalen i läroanstalten fyller i och skriver under blanketten. Patienten själv ger basuppgifterna. Utöver olycksfallsanmälan om studerandens olycksfall och yrkessjukdomar ska även ifyllas en utredning om elevolycksfall. Denna blankett fogas till olycksfallsanmälan. I anmälan fylls inte i punkterna gällande uppgifter om anställningsförhållandet. I fall som kräver långvarig vård ska hälsovårdaren se till att A-Försäkring genast meddelas om eleven återvänder till skolan under sjukledigheten. Hälsovårdaren kan meddela A-Försäkring om detta per telefon. 17/20

18 Tabell över försäkringsskyddet för elever och studerande Studieform Obligatorisk försäkring Hurdant tilläggsskydd? Tilläggsförsäkring Arbetsförhållande/ Arbetsgivarens lagstadgade olycksfalls- Olycksfall under fritiden Gruppförsäkringar eller arbetsgivaren betalar lön försäkring i arbetet, under resor till och försäkringar enligt lagen om individuella för utbildningstiden från arbetet och under arbetsrelaterade. olycksfallsförsäkring eller som förhållanden privat olycksfallsförsäkring Sjukdomar under resa, resgods på inrikes/ utrikesresor Ansvarsskador Resenär- och resgodsförsäkring Ansvarsförsäkring De högre kurserna i den Läroanstaltens olycksfallsförsäkring Dagliga resor till och Utvidgad elevförsäkring eller grundläggande utbildningen, vid praktiska övningar och från skolan, raster och gruppförsäkring som privat gymnasieundervisning praktikresor enligt lagen om olycksfall gymnastiktimmar, olycksfallsförsäkring och yrkesutbildning, vid studier andra skolförhållanden universitets- och yrkeshögskoleutbildning Sjukdomar under resa, Resenär- och resgods på inrikes/utrikesresor resgodsförsäkring Olycksfall under fritiden Gruppförsäkring som privat olycksfallsförsäkring Arbetskraftspolitisk Läroanstaltens/utbildningsarrangörens Sjukdomar under resa, resgods Resenär- och resgodsförsäkring utbildning lagstadgade olycksfallsförsäkring vid på inrikes/utrikesresor resor till och från skolan, studier och studierelaterade förhållanden Ansvarsförsäkring Olycksfall under fritiden Gruppförsäkring som privat olycksfallsförsäkring Studier av hobbykaraktär Finns inte Fritidsförsäkring för Flera alternativ beroende på privatperson om fritidsförsäkringen tecknas av arbetsgivaren eller av personen Inrikes/utrikes resor Resenär- och resgodsförsäkring 18/20

19 I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen kan även inkluderas försäkringar för fritiden De frivilliga fritidsförsäkringarna beviljas endast som försäkringar anknutna till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Fördelar med fritidsförsäkringen försäkringen är en skattefri naturaförmån för arbetstagarna ersättningarna är i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring i samtliga fritidsförsäkringar gäller överallt under fritiden (undantag: inte vid trafikskador) inget kostnadsersättningstak per olycksfall premien är avdragsgill i beskattningen för arbetsgivaren vid olycksfall är dagpenningen 1/360 av den lön arbetsgivaren betalat eller vid individuell försäkring 1/360 av den årsarbetsförtjänst som man avtalat om för försäkringstagaren. Frivilliga fritidsförsäkringar i anslutning till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen Försäkring För vem? Varför? Begränsningar Gruppförsäkring - för alla som omfattas - ger omfattande skydd under fritiden - de försäkrade ska vara minst tre för fritid av den lagstadgade - inga idrottsbegränsningar - begränsningar och olycksfallsförsäkringen eller - premien beräknas på lönesumman i den samordningsbestämmelser - begränsade grupper lagstadgade olycksfallsförsäkringen i försäkringsvillkoren (t.ex. ledningsgruppen, - olycksfallsdagpenningen och olycksfalls arbetstagarna på en pensionen bestäms utgående från den årsviss avdelning) arbetsförtjänst arbetsgivaren betalat till den skadade Idrottsförsäkring - för alla som omfattas av - förmånligt alternativ om man endast vill att - ersätter endast olycksfall för fritid den lagstadgade olycksfalls- försäkringen ska täcka vissa idrottsevenemang som inträffar vid eller på väg försäkringen - premien beräknas på lönesumman i den till tävlingar eller träning som lagstadgade olycksfallsförsäkringen arrangerats av en förening eller - olycksfallsdagpenningen och olycksfallspensionen klubb bildad av arbetsgivaren bestäms utgående från den årsarbetsförtjänst arbets- eller av arbetstagarna givaren betalat den skadade - begränsningar och samordningsbestämmelser i försäkringsvillkoren Individuell fritids- - för en namngiven person - premien beräknas utgående från den årsarbetsför- - idrottsbegränsningar ingår försäkring utan som arbetar i företaget tjänst man avtalat om vid tecknandet av försäkringen - den avtalade årsarbetsidrottstillägg - den avtalade årsarbetsförtjänsten i fritidsförsäkringen förtjänsten skall vara skall vara densamma som lönen eller den avtalade minst den i lagen om årsarbetsförtjänsten i försäkringen för arbetstid olycksfallsförsäkring (den avtalade årsarbetsförtjänsten justeras med nämnda minimiårs- ArPL-indexet årligen) arbetsförtjänsten - olycksfallsdagpenningen och olycksfallspensionen bestäms utgående från den avtalade årsarbetsförtjänsten Individuell fritids- - för en namngiven person - premien beräknas utgående från den årsarbetsförtjänst - inga idrottsbegränsningar ingår försäkring med som arbetar i företaget man avtalat om vid tecknandet av försäkringen - den avtalade årsarbetsidrottstillägg - den avtalade årsarbetsförtjänsten i fritidsförsäkringen förtjänsten skall vara minst skall vara densamma som lönen eller den avtalade den i lagen om olycksfallsårsarbetsförtjänsten i försäkringen för arbetstid försäkring nämnda (den avtalade årsarbetsförtjänsten justeras med minimiårsarbetsförtjänsten ArPL-indexet årligen) - olycksfallsdagpenningen och olycksfallspensionen bestäms utgående från den avtalade årsarbetsförtjänsten 19/20

20 Pohjolas riskhanteringstjänster Investera i arbetarskyddet med hjälp av Pohjolas riskhanteringstjänster Det ligger i vårt intresse att kunden har framgång. Korrekta och vältäckande försäkringslösningar och de riskhanteringstjänster Pohjola erbjuder hjälper att nå detta mål. Arbetarskydd uppstår där arbete utförs En korrekt attityd, säkra verksamhetsmetoder och en kontinuerlig uppföljning av arbetssäkerheten lägger grunden för en god säkerhetskultur. Arbetssäkerheten är en väsentlig del av varje arbetstagares yrkeskunskaper. Olycksfallsrisken för unga eller oerfarna arbetstagare och för praktikanter är avsevärt högre än för erfaret yrkesfolk. En stor del av dessa olycksfall kan ändå undvikas med sans och eftertanke och genom att ge nya arbetstagare en omsorgsfull inskolning i arbetet. En yrkesperson som är stolt över sitt arbete och har de rätta attityderna till säkerhet är en utmärkt praktisk förebild för en person som inleder sin arbetskarriär, en förebild som inte kan ersättas av några säkerhetsteorier. Risker i arbetet och arbetsoförmåga kan förutom av oerfarenhet även förorsakas av arbetsmiljön och olika exponeringsfaktorer som de anställda utsätts för i arbetet. Dessa risker kan förebyggas genom en bedömning av riskerna på arbetsplatsen och med hjälp av andra verktyg för säkerhetsledning. Enskilda åtgärder som inverkar på säkerheten i arbetet och på hälsan är t.ex. rätt användning av skyddsutrustning och åtgärder för hantering av arbetsrelaterad stress. Riskhanteringsarbete bra även för ekonomin En god säkerhetskultur har ett nära samband med hur lönsam företagsverksamheten är. Olycksfall och yrkessjukdomar förorsakade av arbetet ökar frånvaron bland de anställda. Även affärsverksamheten kan avbrytas om t.ex. en för produktionen viktig nyckelperson är oförmögen att utföra sitt arbete. En god säkerhetskultur fungerar som en drivande kraft när det gäller att utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet och samarbetet mellan de anställda i företaget. Värdefull sakkunskap för våra kunder Pohjolas riskhanteringstjänster erbjuder utbildning i arbetssäkerhets- och riskhanteringsfrågor bl.a. inom följande områden: Riskbedömning Syn av produktanläggningars arbetssäkerhet Olycksfallskostnader Arbetssäkerhetskort, utbildning för utbildare Vi erbjuder dessutom bl.a. följande experttjänster: Planering och genomförande av övningar för brand- och räddningsväsendet Maskindiagnostik, skadeanalys Säkerhetssynen Pohjolan Reitti Rapporten Pohjola Risk Survey Auditering av inbrotts- och brottssäkerhet Närmare upplysningar om riskhanteringstjänsterna finns på Pohjolas nätsidor på adressen Kontakta A-Försäkring Servicenummer Internet E-post a-vakuutus@a-vakuutus.fi 20/20