Att skriva litteraturreferenser enligt Harvardsystemet

Transkript

1 Att skriva litteraturreferenser enligt Harvardsystemet Institutionen för Datavetenskap Högskolan i Skövde Innehåll 1 Referensernas betydelse Harvard-systemet Referenserna i den löpande texten Två sätt att hänvisa Vilka källor skall tas med? Hur ofta? Förnamn? Flera verk av en författare refereras samtidigt Flera verk av olika författare refereras samtidigt Tecknet "&" eller ordet "och" Tre medförfattare eller fler Författare saknas eller organisation som författare Citat Hänvisningar till figurer Brev och annan personlig kontakt Referenslistan Bokstavsordning Tryckort och förlagsort Stor bokstav Layout Kursivering Personnamnen i listan Exempel på referenser med förklaringar Hela böcker Organisation som författare Ingen författare eller redaktör Olika upplagor Hela böcker (antologier) Kapitel i antologier Artiklar i vetenskapliga journaler Artiklar i årsböcker Andra tidskriftsartiklar Konferensbidrag Rapportserier Opublicerade arbeten Omtryckningar av tidigare publicerade arbeten samt översättningar Rapporter från Internet CD-ROM (multimedia) Datorprogram När vi inte skriver på svenska Utgång...21

2 När man lånar från en författare är det plagiat, men när man lånar från många är det forskning. Wilson Mizner 1 Referensernas betydelse Det är inte ovanligt att personer som är väl bekanta med ett forskningsområde är mer intresserade av att ta en titt på referenslistan än på innehållsförteckningen, när de får en ny skrift i sin hand. Ett antal rubriker i en innehållsförteckning säger inte så mycket om vad författaren sysslat med, jämfört med att se hurpass aktuella och avancerade källor som använts och vilka teoretiska traditioner som blivit behandlade. Om man sedan frågar sig vad det är som skiljer vetenskapliga studier från vardagens kunskapsinhämtande så skulle många svara att det är just systematiken och då inte minst det systematiska relaterandet till vad andra forskare tidigare har gjort. Dessutom är det så att när man läser ett akademiskt arbete skall man kunna utgå ifrån att alla påståenden som inte uttryckligen har litteraturhänvisningar är författarens egna slutsatser och ståndpunkter. Konsten att referera är alltså en mycket viktig del av det akademiska författarskapet. Att skriva referenser på ett detaljerat och korrekt sätt bör betraktas som en service mot läsaren. Syftet med referenserna är ju inte bara att läsaren av din rapport skall veta varifrån du fått dina argument. Det kan också vara så att läsaren blivit nyfiken på det refererade verket och vill läsa mer, eller så har han eller hon blivit misstänksam mot någonting som du skrivit, och vill kontrollera att det verkligen stämmer. Hur du refererar, och hur du presenterar dina källor, påverkar därför hur ditt alster uppfattas av läsaren, och är en bedömningsgrund som den vane läsaren snabbt drar slutsatser utifrån. När handledare och examinator först får din uppsats i handen och bläddrar i referenslistan ser de därmed snabbt hur noga du varit när du skrivit dina referenser; detta gäller även nogrannhet vad gäller formalia. Källorna, och noggrannhet med källhänvisningar, är därmed ett enkelt sätt att göra ett bra första intryck på en läsare som är väl insatt i ämnet. Om det intrycket består eller ej beror naturligtvis på vad man sedan gjort av materialet. För den som är van att referera, och som har en god överblick över sitt ämne, blir referenserna också ett sätt att visa tillhörighet eller avståndstagande. Genom valet av referenser visar man vilken tradition man tillhör, och vilka sätt att arbeta man sympatiserar med. Att undvika att referera till en tradition man ogillar kan i läsarens ögon på samma sätt markera ett avståndstagande. 1.1 Harvard-systemet Det system för referenser som används för studentuppsatser vid institutionen kallas för Harvard-systemet. Det utmärkande för Harvardsystemet är att man i den löpande texten refererar till författarnamn och - 2 -

3 årtal, och inte bara till ett löpnummer som i en del andra system. Man placerar inte heller referenserna i fotnoter, utan alla referenser finns samlade i en referenslista i slutet. Harvard-systemet är inte generellt standardiserat, utan olika tidskrifter och universitet har lite olika varianter. Det som främst skiljer mellan de olika varianterna är hur man använder skiljetecken som punkt, komma och parentes. Ett specialfall är det så kallade APA-systemet (APA= American Psychological Association) som har ett mycket detaljerat system som nästan alla beteendevetenskapliga journaler använder sig av. Det system som presenteras här bygger till största delen på APA. Föreliggande system är alltså en variant av Harvard/APA, men det betyder inte att det är upp till var och en att förändra i systemet efter behag bara för att det är en variant. En poäng med att skriva uppsatser och inlämningsuppgifter är att lära sig det akademiska författarskapets hantverk, och att följa en standard för litteraturreferenser hör dit. Det betyder att varje punkt, komma och mellanslag skall vara korrekt. Denna instruktion är uppbyggd kring refererandets två delar. Först behandlas hur man skriver hänvisningar i den löpande texten. Därefter behandlas referenslistan, där man räknar upp de skrifter man hänvisat till. Här görs först en allmän genomgång av hur man skriver listan, och därefter behandlas hur man skriver referenser för olika typer av publikationer. 2 Referenserna i den löpande texten Syftet med referenserna i den löpande texten är att hjälpa läsaren att hitta den fullständiga referensen i referenslistan. Den information som skall finnas i den löpande texten skall alltså vara tillräcklig för att man med säkerhet skall kunna hitta referensen i listan, men mer information än så skall inte finnas med. Grundregeln är att endast efternamn och årtal skall stå med, men att båda dessa måste sättas ut. För att underlätta så mycket som möjligt för läsaren finns ett antal regler för hur dessa hänvisningar i den löpande texten skall utformas. 2.1 Två sätt att hänvisa När man använder Harvard-systemet finns det två sätt att hänvisa till en referens i den löpande texten. Den första varianten är att man skriver författarens efternamn och därefter årtalet inom parentes: Enligt Gardner (1985) kan inte motivation sägas ingå i kognition, eftersom motivation inte helt kan reduceras till kognitiva komponenter, och studier av kognition bör därmed exkludera motivation. Vid två författare skriver man så här: (QOLJW %HQQ RFK 0RUWLPRUH NDQ PDQ XUVNLOMD PLQVW WUH ROLND VlWW DWW EHWUDNWD UDWLRQDOLWHWYLONDRFNVnKDUVNLOGDDQYlQGQLQJVRPUnGHQ - 3 -

4 Tre författare (när det gäller texter med tre eller fler medförfattare finns också specialregler som presenteras i avsnitt 2.8 nedan): :RROIRON6DVVRFK0HVVHUJ UHWWI UV NDWWVSDOWDXSSROLNDIRUPHUDY KHUPHQHXWLVNIRUVNQLQJLQRPSV\NRORJLQ Den andra sättet att referera är att man skriver hela referensen inom parentes: I de kognitionspsykologiska studier av ledarskap som genomförts har mentala representationer av mål inte behandlats (Harris, 1994) Flera författare:,qwuhvvhwi UNRJQLWLRQLQRPRUJDQLVDWLRQVRFKOHGDUVNDSVIRUVNQLQJHQKDURIWDVWNUHWVDW NULQJ PHU JHQHUHOOD NRJQLWLYD PRGHOOHU NULQJ H[HPSHOYLV OlUDQGH 3URDF 0HLQGO 6WXEDUW När det gäller anvädningen av tecknet "&", se avsnitt 2.7 nedan. Dessa båda former namnet inom eller utanför parentesen - bör inte användas slumpmässigt, utan med viss urskillning, eftersom de signalerar olika saker. Det blir ett större fokus på vad just den citerade författaren tycker, ifall man inte har namnet inom parentes. I det första exemplet, tenderar texten att handla mer om vad just Gardner anser. Om man sätter namnen inom parentes ligger tyngdpunkten istället på den teoretiska diskussionen, och referensens huvudsakliga funktion är att ge påståendet mer tyngd genom att man visar att välrenommerade forskare har framfört åsikten. Parentesen kan också användas om man vill peka på litteratur för vidare läsning. Det är då inte källor i vanlig mening, men man ger läsaren tips på var man kan läsa vidare om ämnet, kanske om sådant som faller utom ramarna för det aktuella arbetet, men som man ändå anser läsvärt. (Q UHGRJ UHOVH I U GHQQD ULNWQLQJ LQRP KHUPHQHXWLNHQ NRPPHU OlWW LQ Sn IUnJDQ RP WH[WPHWDIRUHQVI UKnOODQGHWLOOGHWPlQVNOLJDSV\NHPDQYLOOXQGHUV NDRFKIUnJDQYLOND EHW\GHOVHUPDQNDQOlJJDLEHJUHSSHWWH[WYLONHWGRFNIDOOHUXWDQI UUDPDUQDI UGHQQD XSSVDWVVHH[HPSHOYLV+DOOEHUJI UHQLQWURGXNWLRQWLOOWH[WEHJUHSSHW På liknande sätt kan man också markera att de källor man hänvisar till inte är de enda tänkbara, utan bara är ett "smakprov": 6SUnNHWVUROOEHWRQDVIOLWLJWLGHVVDVDPPDQKDQJOLNVRPWH[WEHJUHSSHWVRPRIWDJHVHQ FHQWUDO UROO LQRP GHQ GHQQD WUDGLWLRQ VH H[HPSHOYLV.YDOH 6KRWWHU *HUJHQ 2.2 Vilka källor skall tas med? Man refererar till den text man själv har läst, och enbart den text man själv har läst. Alla texter man refererar till i den löpande texten måste finnas i - 4 -

5 litteraturlistan, och litterarturlistan får bara innehålla de texter som man själv har läst och som man uttryckligen hänvisar till i den löpande texten. Undvik att använda formuleringar som "Det är allmänt känt att..." utan att ange referens. Så kan man möjligen skriva när man blivit docent, men helst inte dessförinnan. Att man bara refererar till det man verkligen läst innebär att om den text man läser i sin tur innehåller en intressant referens som man vill använda, måste man antingen skaffa och läsa denna andra text, eller referera så att det framgår att man använder en sekundär källa:,qqhe UGHQDYEHJUHSSHW,NDQVHVVRPHWWILORVRILVNWSUREOHPVRPLQWHK UKHPPDL SV\NRORJLQ*RUGRQ$OOSRUWJMRUGHGHQGLVWLQNWLRQHQLVLQDVHQDUHDUEHWHQ$OOSRUW L*UHHQZDOG 3UDWNDQLV I referenslistan tar man sedan enbart upp texten av Greenwald och Pratkanis, alltså just den text man läst. Anledningen till detta är att Greenwald och Pratkanis kan ha missförstått Allport, och då har man ju ryggen fri eftersom man visat att det inte är ens eget missförstånd. Dessutom finns ju möjligheten att Allports arbeten innehåller någonting annat väsentligt som man borde haft med om man hade läst dem, och även av detta skäl är det klokt att visa att man bara har kunskap om verket i andra hand. 2.3 Hur ofta? En fråga som de flesta ställer sig när de börjar skriva referenser är hur ofta man skall skriva in dem. Skall de stå i varje mening? Svaret på frågan är att man måste göra en avvägning. Å ena sidan får inte texten avbrytas av så många referenser att den blir onödigt svårläst. Å andra sidan skall läsaren aldrig behöva tvivla på varifrån ett visst påstående kommer. Om man skriver en komplett referens i en mening, kan man i nästföljande meningar nöja sig med att bara hänvisa till namnen, ifall man avser precis samma referens. Om ett helt stycke innehåller hänvisningar till bara en referens räcker det att ha med den en gång, gärna i början. Om stycket är långt kan man ha med den ytterligare någon gång, allt för att läsaren inte skall behöva leta onödigt länge efter referensen, eller läsa om hela stycket för att vara säker på att det fortfarande är samma text som refereras. *HUJHQ RFK *HUJHQ SRVWXOHUDU HWW DQWDO ROLND VlWW Sn YLONHW QDUUDWLYHU NDQ YDUD I UNQLSSDGHPHGVMlOYHWVG\QDPLN,GHWI UVWDIDOOHWlUGHWYDGGHNDOODUI UVWDELOLW\ QDUUDWLYHVVRPEHVNULYHUKlQGHOVHUHOOHUWLOOVWnQGSnHWWVlWWVRPInULQGLYLGHQDWWIUDPVWn VRPVWDELORFKRI UlQGUDG'HWNDQYDUDEHUlWWHOVHUVRPI UPHGODUEnGHI UHVWlOOQLQJDU VRPMDJlUOLNDYDFNHUQXVRPI UUOLNDYlOVRPMDJlUIRUWIDUDQGHOLNDPLVVO\FNDGVRP MDJ DOOWLG KDU YDULW 'luxw YHU NDQ EHUlWWHOVHUQD XWWU\FND I UlQGULQJ L WYn ULNWQLQJDU DQWLQJHQSRVLWLYHOOHUQHJDWLYI UlQGULQJ([HPSHOSnGHWI UUDNDQYDUDEHUlWWHOVHUVRP VlJHUMDJEOLUElWWUHRFKElWWUHSnGHWMDJJ URFKH[HPSHOSnGHWVHQDUHNDQYDUDMDJ NlQQHULQWHOlQJUHDWWMDJKDUNRQWUROO YHUWLOOYDURQ'HVVDWUHIRUPHUDYQDUUDWLYKlYGDU *HUJHQ RFK *HUJHQ YLGDUH lu JUXQGIRUPHU VRP NDQ E\JJD XSS NRPSOH[D P QVWHU - 5 -

6 Om man å andra sidan har fört in ytterligare en referens och man sedan åter vill hänvisa till den första referensen, skall denna sättas med namn och år på nytt. I det läget kan det hända att man måste man ha referenser i varje mening: Man kan, när det gäller kognitiva representationer, inte göra en klar distinktion när det gäller process och innehåll eftersom processen präglar innehållet och innehållet tillika påverkar processen (Bruner, 1990). Detta är dock ett förhållande som bara är parentetiskt behandlat i den mer atomistiska kognitionspsykologin (se exempelvis Markus, 1990; Nurius & Markus, 1990). Bruner (1990) hör till dem som tydligast argumenterat för att detta förhållande är mycket olyckligt. I ovanstående exempel är referensen en del i den löpande texten, vilket alltså signalerar att man lägger vikt vid just de författarnas arbeten. Om man vill tona ner de refererade författarnas roll, och istället betona själva resonemanget, kan det vara lämpligare att lägga referenserna i en parentes sist i stycket. Detta förutsätter dock att stycket är någorlunda kort. Att samla referenser i en parentes i slutet av ett stycke är särskilt användbart när man sammanfattar vad flera olika författare säger om ett område, utan att man vill betona någon av författarna: 9DUMHNRJQLWLYWVMlOYVFKHPDlUHQJHQHUDOLVHULQJDYWLGLJDUHHUIDUHQKHWHU'HVVDVFKHPDQ KDU VRP IXQNWLRQ DWW RUJDQLVHUD RFK VW\UD SURFHVVDQGHW DY LQIRUPDWLRQ VRP lu UHOHYDQW I U VMlOYXSSIDWWQLQJHQ 'H SnYHUNDU EnGH LQSXW RFK RXWSXW DY LQIRUPDWLRQ VRP EHU U VMlOYXSSIDWWQLQJHQ 'H VW\U YLONHQ LQIRUPDWLRQ VRP XSSPlUNVDPPDV KXU GHQ VWUXNWXUHUDVRFKYLONHQYLNWVRPOlJJVYLGGHQ'HUHSUHVHQWHUDUIUDPI UDOOWVWDWLVNDGUDJ VRPLQGLYLGHQREVHUYHUDWLVLWWHJHWEHWHHQGHRFKDQYlQGVI UEHG PQLQJDUEHVOXWRFK I UXWVlJHOVHU RP RVV VMlOYD *UHHQZDOG 3UDWNDQLV 0DUNXV 0DUNXV 1XULXV Ibland ser man författare som refererar till "ibid." eller "ibidem", vilket betyder "föregående", alltså att man hänvisar till närmast föregående referens. Den metoden skall vi inte använda. Gör man sig besväret att skriva ut "ibidem" kan man lika gärna skriva namn och årtal. Dessutom är det en riskabel metod, eftersom man under redigeringens gång flyttar om meningar och stycken, och om man inte är mycket uppmärksam riskerar man att en omflyttad mening får "ibidem" att peka på en helt annan referens än den avsedda. Beteckningen "ibidem" används inte heller enligt APA-systemet. 2.4 Förnamn? Generellt skriver man aldrig ut förnamn eller initialer i referenserna, men man kan ibland använda dem vid sidan om de rena referenserna, för att markera att man exempelvis ger en viss forskare äran av en upptäckt eller en teori, eller man vill introducera en viss forskare som man vill ge en särställning: 'HQ IUDQVNH ILORVRIHQ 3DXO 5LFRHXUV I UIDWWDUVNDS SUlJODV DY I UV N DWW YHUEU\JJD NODVVLVND PRWVlWWQLQJDU VRP GHQ PHOODQ I UVWnHOVH RFK I UNODULQJ PHOODQ GHW SHUVRQOLJD RFK GHW VDPKlOOHOLJD PHOODQ WH[W RFK KDQGOLQJ RFK PHOODQ NXQVNDSVWHRUL RFK HWLN +DOOEHUJ - 6 -

7 Typiskt för en sats som ovanstående, som yttrar sig om en forskares arbeten, är att referensen på slutet inte hänvisar till Ricoeurs egna arbeten, utan till en författare som kommenterat Ricoeur och ger stöd för den åsikt om Ricoeur som man framför. Ett annat exempel på ett undantag är när forskare med feministisk inriktning markerar att de hänvisar till kvinnliga författare genom att sätta ut förnamn i referensen i den löpande texten. Man kan också tänka sig olika specialfall. I nedanstående exempel vill författaren att visa att det är just Peter Burke som refereras, eftersom det finns en annan känd forskare med samma efternamn. Man kan också skriva som i nedanstående exempel när man vill framhäva en författare som skrivit med olika medförfattare (man betonar alltså att det är Burke som gjort den stora insatsen, inte Reitzes): 3HWHU %XUNH J U GHWWD JHQRP DWW V ND HIWHU I UKnOODQGHW PHOODQ GHVVD EnGD PHQLQJVLQQHKnOOLHQVHPDQWLVNU\PG%XUNH%XUNH 5HLW]HV Generellt gäller alltså att användningen av förnamn lyfter fram personen ifråga som viktigare för det man behandlar, jämfört med de andra författare man refererar till. Därmed skall förnamn användas mycket sparsamt. Detta framhävande kan naturligtvis också vara negativt, alltså bero på att man kritiserar en ståndpunkt, och man vill betona att just denne författares bidrag är särskilt problematiskt. 2.5 Flera verk av en författare refereras samtidigt Hänvisar man till olika verk av samma författare skiljer man årtalen med kommatecken. Om författaren har olika verk med samma publiceringsår anges "a" och "b" efter årtalet, och dessa bokstäver skall då återfinnas vid årtalet för respektive verk även i referenslistan. Årtalens sätts upp i kronologisk ordning i parentesen. 'HQQDXSSIDWWQLQJRPQDUUDWLYHUQDVDYJ UDQGHEHW\GHOVHI ULQGLYLGHQVI UVWnHOVHDYVLJ VMlOYKDUH[HPSHOYLVEHKDQGODWVDY5LFRHXUDE Naturligtvis används "a" och "b" varje gång man i sitt arbete refererar till någondera av de texter som har samma författare och årtal i referenslistan. 2.6 Flera verk av olika författare refereras samtidigt När flera olika verk refereras samtidigt skall de räknas upp i den ordning de står i referenslistan, alltså i bokstavsordning. -DJ QlUPDU PLJ GlUPHG WLOO GHQ NRQVWUXNWLRQLVWLVND V\Q Sn VMlOYHW VRP I UHWUlGV DY WLOO H[HPSHO)UHHPDQ *UHHQZRRG 3DUNHU VDPW 3RWWHU RFK:HWKHUHOO Man kan också referera till flera personer inom en parentes, och då skall de olika referenserna skiljas åt med semikolon: - 7 -

8 byhq RP PDQ JHQRP VFKHPDWDWHRULHU RFK WHRULHU RP VRFLDO NRJQLWLRQ KDU NRPPLW DWW OlJJDHQSURFHVVGLPHQVLRQSnVMlOYHWWDODUPDQLGHQNRJQLWLYDSV\NRORJLQRPVMlOYHWVRP HQVWUXNWXUDYNXQVNDS*UHHQZDOG0DUNXV0DUNXV :XUI 2.7 Tecknet "&" eller ordet "och" Man skriver ut ordet "och" när man räknar upp två eller fler författare i en löpande text: 0DUNXV RFK 1XULXV KDU XWI UW HPSLULVND VWXGLHU NULQJ GHQQD W\S DY UHSUHVHQWDWLRQHU Däremot använder man tecknet "&" när man räknar upp namnen inom en parentes:,qwuhvvhwi UNRJQLWLRQLQRPRUJDQLVDWLRQVRFKOHGDUVNDSVIRUVNQLQJHQKDURIWDVWNUHWVDW NULQJ PHU JHQHUHOOD NRJQLWLYD PRGHOOHU NULQJ H[HPSHOYLV OlUDQGH 3URDF 0HLQGO 6WXEDUW Dessutom används tecknet "&" alltid när man räknar upp namn i själva referenslistan (se avsnitt 4 nedan). Slutligen används naturligtvis "&" i de fall det ingår i en tidskrifts- eller boktitel, såsom exempelvis i tidskriften Information & Systems Engineering, eller i ett förlagsnamn såsom Almqvist & Wiksell. 2.8 Tre medförfattare eller fler Om man har tre medförfattare eller fler skall alla namnen skrivas ut första gången man hänvisar till dem, därefter är det tillåtet att bara hänvisa till det första namnet och skriva "m.fl." eller "et al." Det senare är det vedertagna när man skriver på engelska, men kan också användas på svenska. Naturligtvis blandar man inte förkortningarna, utan väljer endera *HQRP GHWWD IUDPWUlGHU GHVVD I UHVWlOOQLQJDU L FOXVWHU L V\VWHP GlU GH lu UHODWHUDGH WLOO YDUDQGUDRFKEHURHQGHDYYDUDQGUD&DQWRU0DUNXV1LHGHQWKDO 1XULXV 'HW ILQQV HQ OLNQDQGH SDUDOOHOO KRV &DQWRU HW DO VRP WDODU RP OLIH WDVNV VRP lu UHSUHVHQWDWLRQHUDYVWRUD YHUJULSDQGHOLYVPnO Förkortningen "m.fl." eller "et al." används aldrig i själva referenslistan; där skall alla efternamnen alltid skrivas ut. Det finns dock ett speciellt undantag för denna regel: exempelvis vissa uppslagsverk kan ha ett tjugotal redaktörer, och då är det tillåtet att skriva "et al." även i referenslistan. 2.9 Författare saknas eller organisation som författare Ibland saknas det författare, och då hänvisar man till titel och årtal. Det är särskilt vanligt när det gäller manualer och liknande. 'HWlUVlUVNLOWYLNWLJWDWWLGHYHWHQVNDSOLJDUDSSRUWHUQDDQYlQGDHWWVSUnNVRPlUIULWWIUnQ I UGRPDU RFK ELDV QlU GHW JlOOHU N Q RFK HWQLVN WLOOK ULJKHW KRV I UV NVSHUVRQHU RFK DQGUDEHU UGD3XEOLFDWLRQPDQXDORIWKH$PHULFDQ3V\FKRORJLFDO$VVRFLDWLRQ - 8 -

9 I andra fall kan det finnas en organisation som står som författare, och då anger man den. I dessa fall står alltså namnet på organisationen på framsida och titelsida, istället för en individ. %UXNHWDYI UNRUWQLQJDUEHKDQGODVLQJnHQGHDY6YHQVNDVSUnNQlPQGHQ Notera alltså skillnaden mellan de båda ovanstående exemplen. I det första fallet har man i boken inte satt American Psychological Association som författare; någon författare finns inte angiven utan det finns bara en boktitel att referera till. I det andra exemplet står Svenska språknämnden som författare. De regler som presenteras här skall användas oavsett vad det är man refererar. Om man exempelvis i ett arbete om MMI hänvisar till hjälptexter i ett datorprogram, skall man hänvisa till datorprogrammet som till vilken källa som helst. I nedanstående fall finns ingen enskild person som står som ansvarig, och då refererar man till produktnamnet istället för till en person. Man refererar alltså inte till företaget, utan antingen till en person eller till produktnamn. Här gör vi alltså en skillnad mellan sammanslutningar som Svenska språknämnden, som vi sätter som författare, och företag, som vi inte sätter som författare. Den uppdelningen är baserad på APA-manualen. (QOLJWKMlOSWH[WHQILQQVGHWHWWIOHUWDOROLNDVlWWDWWOlJJDXWWH[WHQSnHWWSURIHVVLRQHOOWVlWW QlUPDQVNDSDUH[HPSHOYLVQ\KHWVEUHY0LFURVRIW:RUG 2.10 Citat När man citerar en text, och inte bara refererar, måste man ange vilken sida som citatet finns på. Om citatet är på mindre är 40 ord låter man det stå i den löpande texten inom citationstecken: +luj U0DUNXVHWWLQWUHVVDQWNRQVWDWHUDQGHGnKRQVNULYHUVWUXFWXUHVRIWKHVHOIDUH IURQW DQG FHQWHU RI WKH PHDQLQJ PDNLQJ SURFHVV 0DUNXV V 'HWWD VNDOO VWlOODVLUHODWLRQWLOODWWKRQSULPlUWVHUVMlOYHWVRPHQVWUXNWXURFKLQWHVRPHQSURFHVV lyhqrpghwlqwhluhqvwdwlvnvwuxnwxu Längre citat än 40 ord får stå som ett eget stycke med tom rad före och efter, och utan citattecken. Detta stycke ges också 1,25 cm smalare höger- och vänstermarginal än den övriga texten. YLONHWRFNVnEHKDQGODVDY0DUNXVVVRPVNULYHU $OODIIHFWLYHUHDFWLRQVDOOPRWLYDWHGDFWLRQVLPSOLFDWHWKHVHOIWKHIRUP WKH\WDNHDQGWKHZRUNWKH\GRGHSHQGRQWKHQDWXUHRIWKHVHOI)URP VXFKDSHUVSHFWLYHRQHPLJKWZHOOTXHVWLRQWKHYDOXHRIWU\LQJWRVHSDUDWH WKHHIIHFWVRIPRRGRUDIIHFWRQEHKDYLRXUIURPWKHHIIHFWVSURGXFHGE\ WKHFRJQLWLYHVWUXFWXUHVRIWKHVHOI 0DUNXV O\IWHU GlUPHG IUDP GHW PVHVLGLJD EHURHQGHW PHOODQ HPRWLRQ RFK NRJQLWLRQVRPEOLUVlUVNLOWW\GOLJWQlU - 9 -

10 Man måste skriva citatet exakt som det står, inklusive eventuella tryckfel. Om man hittar ett tryckfel i den citerade texten kan den markeras med "sic" inom hakparentes i citatet: 'HWWDQRWHUDVRFNVnDY/XEEHUV6DPWOLJDEHJHUSS>VLF@PnVWHYDUDUlWWVWDYDGH Om man för tydlighetens skulle vill göra ett tillägg i ett citat gör man detta genom att sätta tillägget inom hakparentes. Om man utelämnar ett avsnitt i ett citat för att korta ner det, skall detta markeras med tre punkter inom parentes: 1RZOHWPHWHOO\RXILUVWZKDW,DQGP\IULHQGVWKRXJKWWKH>FRJQLWLYH@ UHYROXWLRQZDVDERXWEDFNWKHUHLQWKHODWHV,WZDVZHWKRXJKW DQ DOORXW HIIRUW WR HVWDEOLVK PHDQLQJ DV WKH FHQWUDO FRQFHSW RI SV\FKRORJ\ QRW VWLPXOL DQG UHVSRQVHV QRW RYHUWO\ REVHUYDEOH EHKDYLRUQRWELRORJLFDOGULYHVDQGWKHLUWUDQVIRUPDWLRQEXWPHDQLQJ,WV DLP ZDV WR SURPSW SV\FKRORJ\ WR MRLQ IRUFHV ZLWK LWV VLVWHU LQWHUSUHWDWLYH GLVFLSOLQHV LQ WKH KXPDQLWLHV DQG LQ WKH VRFLDO VFLHQFHV %UXQHUV 2.11 Hänvisningar till figurer Figurer är skyddade av upphovsrätt, och man får inte kopiera figurer rakt ur en bok eller artikel utan tillstånd från den eller de som har rättigheterna. I inlämningsuppgifter, som inte skall publiceras, brukar man dock se mellan fingrarna med kopierade figurer, förutsatt att källan är lika tydligt angiven som för ett citat. )LJXU)OHUDVWXGLHUSHNDUSnHWWQHJDWLYWVDPEDQGPHOODQVWXGHQWHUQDVJHQRPVQLWWOLJD OGULFNDQGHRFKGHUDVWHQWDPHQVUHVXOWDW3ULSS /\FNKROPV För att klara sig förbi problemet med copyright kan man göra en egen variant på den figur man vill använda, vilket markeras med ordet "efter" i hänvisningen: )LJXU6FKHPDWLVNVNLVVDYWHQWDPHQVVDOGlUGHVWUHFNDGHRPUnGHQDXWYLVDUGHVNULYSODWVHU YLGYLONDVWXGHQWHUQDLXQGHUV NQLQJHQHUK OOGHElVWDWHQWDPHQVUHVXOWDWHQHIWHU/LHV V 2.12 Brev och annan personlig kontakt Ibland kan man vilja referera till korrespondens med en annan forskare. Det kan vara brev, e-post eller telefonsamtal. Då sätter man ut datum och år, och anger personlig kontakt. En sådan referens skall inte stå i referenslistan, eftersom det inte är en källa som läsaren själv kan införskaffa. 'HW ILQQV HQOLJW 5 'HVFDUWHV SHUVRQOLJ NRQWDNW MXOL VWDUND VW G I U XSSIDWWQLQJHQDWWPDQE UJ UDVNLOOQDGPHOODQNURSSRFKVMlO

11 Som student har man sällan möjlighet att referera till personlig kontakt med auktoriteter, och även om man har det är det en referensform som skall användas mycket försiktigt. Om man vill raljera lite skulle kunna säga att det är en form av referens som främst syftar till att visa vilket kontaktnät man har. 3 Referenslistan Syftet med referenslistan är att läsaren skall kunna hitta den referens som man hänvisar till, exempelvis genom att låna eller beställa den på biblioteket eller skriva till författaren. 3.1 Bokstavsordning Listan skall stå uppställd i bokstavsordning efter författarnas efternamn och om samma författare har flera verk skall dessa stå i kronologisk ordning, med de äldsta först. Ett exempel på hur författarnamn ordnas: 0DUNXV+ 0DUNXV+D 0DUNXV+E 0DUNXV+.XQGD= 0DUNXV+ 1XULXV3 Notera att när vi räknar upp namn i referenslistan använder vi alltid tecknet "&" (se avsnitt 2.7 ovan). Efternamn som föregås av exempelvis "von" eller "af" ordnas efter själva efternamnet. :LGGHUVKRYHQ*$0 :ULJKW( YRQ:ULJKW*+ 3.2 Tryckort och förlagsort När man skall skriva ut på vilken ort en bok är publicerad, skall man i första hand ange förlagets hemvist. I den mån som flera orter är uppräknade tar man den första. Ibland anges inte vilken ort som förlaget hör hemma på, men däremot skall det alltid stå angivet var boken är tryckt. Om inte förlagsorten står, skall man ange tryckorten istället, men alltid följt av namnet på förlaget, inte på tryckeriet. Förlags- eller tryckort anges för böcker, rapporter och liknande. Den anges inte för tidskrifter. 3.3 Stor bokstav Alla titlar skrivs med stor begynnelsebokstav, men inte stor bokstav i huvudorden (även om titeln är skriven så på boken). Man skriver alltså boktiteln Interpretation theory och inte Interpretation Theory även om det står så på boken. Det finns några undantag när det gäller användningen av stor bokstav i titlar. Det första undantaget är titlar på tidskrifter: Här skrivs även huvudorden med stor bokstav om det står så på tidskriften (exempelvis The European Journal of Cognitive Psychology). Det andra undantaget är att i

12 titlar på tyska stavas alla substantiv med stor bokstav (exempelvis Kritik der reinen Vernunft). Det tredje undantaget gäller namn på organisationer såsom universitet eller bokförlag och där använder man stor begynnelsebokstav om organisationen ifråga själv gör det (Exempelvis Lunds Universitet eller British Psychological Society). 3.4 Layout Referenslistan läggs direkt efter brödtexten, och före eventuella bilagor. Alla referenserna skrivs med samma typsnitt och samma storlek på typerna rakt igenom. Man skall använda samma typsnitt och storlek som i den löpande texten, alltså i normalfallet Times New Roman, storlek 12 punkter. Notera att man för varje referens har full radlängd på första raden men ett indrag på ca 1.5 cm på följande rader (så kallat hängande indrag, eller hanging indent om du har engelsk version av ordbehandlingsprogrammet). Det gör referenslistan mer lättläst. Med listan skriven på detta sätt skall man inte ha blankrader mellan referenserna. 3.5 Kursivering Den enda textformattering i referenslistan som är tillåten är kursivering. Vad många har problem med är vad i texten som skall vara kursiverat. Följande huvudregel är bra att ha i åtanke: Det som är kursiverat är det som man söker på i en bibliotekskatalog när man vill få tag på texten ifråga. Således skall boktitlar vara kursiva, och titlar på tidskrifter, men inte titlar på kapitel eller på artiklar. När man skriver manuskript som skall sättas på ett tryckeri eller en tidningsredaktion brukar man av redigeringstekniska skäl istället för kursivering använda understrykningar, som i den färdigtryckta texten ändrats till kursivering av tryckeriet. Det skall man inte göra vid studentuppsatser. I vissa varianter av Harvard-systemet används ibland också fetstil för att markera en tidskrifts volymnummer, men i studentuppsaterna använder vi alltså enbart kursivering. 3.6 Personnamnen i listan Var mycket noga med stavningen av namnen. Om er läsare vill gå till biblioteket och söka efter boken av Oosterwegel som ni refererar till hittar hon eller han ingenting i datorn ifall ni stavat namnet Oosterwengel. Vissa tidskrifter håller till och med skribenterna ekonomiskt ansvariga för fel i referenslistorna. Förnamn skrivs aldrig i referenslistan, men alla initialer skrivs ut. Man sätter punkt efter varje initial och mellanslag mellan initialerna. 4 Exempel på referenser med förklaringar Här nedan följer exempel på de vanligaster typerna av poster i en referenslista

13 4.1 Hela böcker Detta är grundmodellen, som används för alla böcker som har samma författare rakt igenom, vare sig det är vetenskapliga arbeten, populär facklitteratur, skönlitteratur eller poesi. Man gör inte heller någon skillnad mellan essä-samlingar och samlade arbeten (monografier) så länge författaren eller författarna är de samma hela vägen och är gemensmt ansvariga för all text ifall de är fler än en. En författare: %UXQHU-$FWVRIPHDQLQJ&DPEULGJH0$+DUYDUG8QLYHUVLW\3UHVV Två författare: (YDQV-%7 2YHU'(5DWLRQDOLW\DQGUHDVRQLQJ+RYH3V\FKRORJ\3UHVV Tre författare: 2UWRQ\$&ORUH*/ &ROOLQV$7KHFRJQLWLYHVWUXFWXUHRIHPRWLRQV&DPEULGJH &DPEULGJH8QLYHUVLW\3UHVV 4.2 Organisation som författare Det finns böcker där det inte finns någon person utsatt som författare, utan bara en organisation. Då anger man organisationen som författare. 6YHQVNDVSUnNQlPQGHQ6YHQVNDVNULYUHJOHU6WRFNKROP$OPTYLVW :LNVHOO 4.3 Ingen författare eller redaktör I vissa fall finns det inte ens en organisation som står som författare. Det gäller bland annat de flesta manualer. 3XEOLFDWLRQPDQXDORIWKH$PHULFDQ3V\FKRORJLFDO$VVRFLDWLRQHXSSODJDQ:DVKLQJWRQ '&$PHULFDQ3V\FKRORJLFDO$VVRFLDWLRQ 4.4 Olika upplagor Ibland hänvisar man till böcker som kommit ut i flera upplagor, vilket är särskilt vanligt när det gäller läroböcker. Man skriver då upplagan i en parentes efter titeln. Ibland vet man inte vilken upplaga det är, det kanske bara står "ny, utökad upplaga". Då skriver man bara "ny upplaga" i parentesen. Man anger året som den aktuella upplagan kommit ut i. Däremot anger man inte året för en eventuell omtryckning som inte innehåller förändringar. 6LHJHO6 &DVWHOODQ1--U1RQSDUDPHWULFV\VWHPVIRUWKHEHKDYLRUDOVFLHQFHVD XSSODJDQ1HZ<RUN0F*UDZ+LOO%RRN&RPSDQ\ 4.5 Hela böcker (antologier) I detta fall refereras alltså till antologin som helhet, inte till enstaka kapitel. Med antologier menas böcker som har olika författare till de olika kapitlen,

14 och där någon står som redaktör, d.v.s. är ansvarig för sammanställningen och urvalet av texter. I många fall anses antologier ha högre akademisk värde som källor jämfört med monografier, eftersom kapitlen i en antologi normalt har genomgått nogrannare granskning. I några fall kan alla kapitel i en antologi vara skrivna av samma författare. Om det då finns en separat redaktör räknas det ändå som antologi. Det kan exempelvis vara en modern forskare som sammanställer ett antal texter av någon stor filosof, som tidigare varit publicerade var för sig. Markeringarna "(red.)" respektive "(red:er)" skall bara stå i referenslistan, inte i hänvisningen i den löpande texten. Notera särskilt användningen av punkt och kommatecken. En redaktör: 7KRPSVRQ-%UHG+HUPHQHXWLFVDQGWKHKXPDQVFLHQFHV&DPEULGJH&DPEULGJH 8QLYHUVLW\3UHVV Två eller fler redaktörer: -HIIHUVVRQ$ 5REH\'UHGHU0RGHUQOLWHUDU\WKHRU\/RQGRQ%7%DWVIRUG /WG 4.6 Kapitel i antologier Notera att meningen där antologin presenteras börjar med "I:", alltså betydelsen "i denna antologi". Notera detaljen att redaktörernas initialer nu står före efternamnet, och att det är antologins namn som är kursivt, inte titeln på det refererade kapitlet. Detta är naturligt eftersom man i bibliotekskatalogen söker på antologins titel. Observera att sidnummer skall sättas ut när man hänvisar till antologier. Dessa sätts inom parentes direkt efter titeln, och föregås av "s.". En kapitelförfattare, en redaktör: 2&RQQRU(67HOOLQJGHFLVLRQV7KHUROHRIQDUUDWLYHLQRUJDQL]DWLRQDOGHFLVLRQ PDNLQJ,=6KDSLUDUHG2UJDQL]DWLRQDOGHFLVLRQPDNLQJV&DPEULGJH &DPEULGJH8QLYHUVLW\3UHVV En kapitelförfattare, två redaktörer: &RKHQ365DWLRQDOFRQGXFWDQGVRFLDOOLIH,6,%HQQ *:0RUWLPRUH UHGHU5DWLRQDOLW\DQGWKHVRFLDOVFLHQFHVV/RQGRQ5RXWOHGJHDQG.HJDQ 3DXO Fyra kaptelförfattare, två redaktörer:

15 &DQWRU10DUNXV+1LHGHQWKDO3 1XULXV32QPRWLYDWLRQDQGWKHVHOI FRQFHSW,506RUUHQWLQR (,+LJJLQVUHGHU+DQGERRNRI0RWLYDWLRQDQG &RJQLWLRQV1HZ<RUN*XLOIRUG3UHVV 4.7 Artiklar i vetenskapliga journaler Vetenskapliga journaler som tillämpar s.k. peer-review (andra forskare bedömer vad som skall publiceras) anses generellt vara de mest värdefulla källorna. En författare: 0DUNXV+6HOIVFKHPDWDDQGSURFHVVLQJLQIRUPDWLRQDERXWWKHVHOI-RXUQDORI 3HUVRQDOLW\DQG6RFLDO3V\FKRORJ\ Två författare: 0DUNXV+.XQGD=6WDELOLW\DQGPDOOHDELOLW\RIWKHVHOIFRQFHSW-RXUQDORI 3HUVRQDOLW\DQG6RFLDO3V\FKRORJ\ Tre författare: &DUYHU&65D\QROGV6/ 6FKHLHU0)7KHSRVVLEOHVHOYHVRIRSWLPLVWVDQG SHVVLPLVWV-RXUQDORI5HVHDUFKLQ3HUVRQDOLW\ Notera att namnet på journalen och volym-numret skall vara kursivt, däremot inte sidhänvisningen. Man skriver heller aldrig något "s." framför sidnumren när man refererar till tidskriftsartiklar. I de flesta fall så är alla nummer av tidskriften löpande sidnumrerade inom volymen, så att bara det första häftet i volymen börjar på sidan 1. I de fall när varje häfte är sidnumrerat var för sig, alltså börjar på sidan 1, anger man vilket häfte som avses inom parentes efter volymnumret. &KDPEHUODLQ-:KDWZLOOEHFRPHRI:LOOLDP-DPHVVJUDQGROGKRPH0RQLWRURQ 3V\FKRORJ\ 4.8 Artiklar i årsböcker Ett specialfall är årsböcker, av typen "Annual Review", vilka betraktas som periodica, och därmed refereras på samma sätt som tidskrifter, även om de har en redaktör som sätter samman ett antal artiklar på samma sätt som i en antologi. Är man osäker på om en årsbok är att betrakta som periodika eller inte är det klokt att kontrollera var biblioteket ställer den: står det bland böcker eller bland tidskrifter? Står den inte bland tidskrifterna bör man referera den som en vanlig antologi. Nedanstående exempel är alltså ett enskilt kapitel i en årsbok: %DQDLM05 3UHQWLFH'$7KHVHOILQVRFLDOFRQWH[WV$QQXDO5HYLHZRI 3V\FKRORJ\

16 4.9 Andra tidskriftsartiklar Var mycket restriktiv med att referera till tidskrifter och annan periodica som inte är av typen vetenskaplig journal och som därmed använder peerreview. Referenser till andra typer av tidskrifter är i första hand intressanta för att exempelvis visa hur en vetenskaplig diskussion tagits emot i samhällsdebatten, etc. Recensioner av böcker har ofta ingen särskild titel utöver boken som är recenserad, och markeras då enligt följande: (ULNVRQ0*5HFHQVLRQ$-6R\ODQG3V\FKRORJ\DVPHWDSKRU/RQGRQ6DJH 9HVW7LGVNULIWI U9HWHQVNDSVVWXGLHU I den mån som vanliga tidskrifter har volymnumrering används denna på samma sätt som för vetenskapliga journaler. 6M GDKO/%lGGDWI UQHZDJH3V\NRORJWLGQLQJHQ I annat fall markeras datumet tillsammans med årtalet: -RKQVRQ30DM:KDWLVWKHUHDOJUHDWWUDGLWLRQRIWKHQRYHO"6QREEHU\7KH 6SHFWDWRU Dagstidningar refereras på samma sätt. Bokstaven B framför sidnummret markerar att texten står i del 2 av tidningen, vilken är separat paginerad. *lughqiruv3mdqxdul9dui UEHK YHUYLHJHQWOLJHQNlQVORU"6YHQVND'DJEODGHW % 4.10 Konferensbidrag Konferensbidrag presenterar ofta mycket aktuell forskning, som ännu inte hunnit presenteras i artikelform, men i gengäld är det resultat och diskussioner som inte är lika hårt granskade som artiklar i journaler. Om man vill hänvisa till ett bidrag som inte finns tryckt i sin helhet, men som lästs upp på en kongress: (ULNVRQ0* +HGHOLQ/7KHSV\FKRORJLFDOHIIHFWVRIEDQNUXSWF\RQRZQHUV RIVPDOOILUPV3UHVHQWHUDWYLG:RUNVKRSRQ3HUVRQDOLW\LPSUHVVLRQDQGFUHGLWGHFLVLRQVDW WKH)LUVW,QWHUQDWLRQDO6WRFNKROP6HPLQDURQ5LVN%HKDYLRUDQG5LVN0DQDJHPHQW 6WRFNKROPMXQL I många fall finns en sammanfattning (abstract) av konferensbidraget publicerat. Normalt skall man alltid undvika att referera till sammanfattningar, men ibland kan det vara befogat. Då anger man "sammanfattning" efter titeln. /LPRQJL7LUDGR50RGHOLQJLQFRJQLWLYHVFLHQFH>VDPPDQIDWWQLQJ@$EVWUDFWVRI WKH;;9,,LQWHUQDWLRQDOFRQJUHVVRISV\FKRORJ\MXOL6WRFNKROP6YHULJH >VSHFLDOXWJnYD@,QWHUQDWLRQDO-RXUQDORISV\FKRORJ\

17 I andra fall finns s.k. proceedings från konferensen, där texterna är samlade. Man kan då hänvisa till en enstaka presentation: :DOOHQ.7RZDUGVDQDWXUDOVFLHQFHRIPLQG,33\ONNlQHQ 33\ONN UHGHU 1HZGLUHFWLRQVLQFRJQLWLYHVFLHQFHV3URFHHGLQJVRIWKHLQWHUQDWLRQDO V\PSRVLXPDXJXVWL6DDULVHONl)LQODQG Man kan också hänvisa till hela samlingen av presentationer: 3\ONNlQHQ3 3\ONN 3UHGHU1HZGLUHFWLRQVLQFRJQLWLYHVFLHQFH3URFHHGLQJVRI WKHLQWHUQDWLRQDOV\PSRVLXPDXJXVWL6DDULVHONl)LQODQG 4.11 Rapportserier Institutionsrapporter och motsvarande är ofta, liksom konferensbidrag, ett steg på vägen mot en publicering i en vetenskaplig journal. Man kanske gör ett antal delstudier som var för sig presenteras på konferenser och i rapportserier, innan man gör en stor artikel av allt sammans: $OOZRRG&03UREOHPDWL]LQJDQGLWVFRQWH[W* WHERUJ3V\FKRORJLFDO5HSRUWV * WHERUJ3V\NRORJLVND,QVWLWXWLRQHQYLG* WHERUJV8QLYHUVLWHW Vissa rapportserier är också utgivna av forskningsinstitut och motsvarande, och har ofta koppling till något speciellt tillämpningsområde Opublicerade arbeten Med opublicerade arbeten menar man normalt sådana som inte har ISBNnummer (böcker och motsvarande publikationer) eller ISSN nummer (tidskrifter och annan periodika). Här finns en gråzon när det gäller vissa rapportserier och konferenspresentationer, men så länge det finns en formell organisation bakom rapporten eller en konferens att hänvisa till så betraktas de inte som opublicerade. Opublicerade texter kan vara sammanställningar av föreläsningar, kompendier för undervisningsbruk och liknande. Generellt är det källor som man skall vara försiktig med, och endast hänvisa till dem om de behandlar ett nytt område som det finns mycket lite publicerat om. Ibland kan de vara det första stadiet av ett arbete som så småningen blir publicerat som artikel eller bokkapitel. Sådana preliminära versioner delar forskare ofta med sig av till kollegor för att få synpunkter. (ULNVRQ0*2PDWWEHO\VDSV\NRORJLVNDWHRULHUPHGOLWWHUlUDH[HPSHO2SXEOLFHUDW PDQXVNULSW/LWWHUDWXUYHWHQVNDSOLJD,QVWLWXWLRQHQ* WHERUJV8QLYHUVLWHW Ovanstående form använder man sig av när det finns en organisation, som ett universitet, angivet i rapporten. I annat fall skriver man bara "Opublicerat manuskript". Man anger ingen förlags- eller tryckort för opublicerade arbeten, eftersom de av förklarliga skäl inte är tryckta eller har förläggare. Ibland vill man citera manuskript som är insända till exempelvis tidskrifter, men som inte är antagna för publicering. Man kan ibland få sådana

18 manuskript av forskare som är intresserade av att få synpunkter på sina arbeten, men notera att dessa forskare ofta önskar att man ber om ett klartecken innan man refererar till dessa manus; risken finns ju att forskaren hittat problem i sina resonemang och inte längre vill stå för just den passagen man tycker är intressant. +DPHO5 (OVKRXW--2QWKHGHYHORSPHQWRINQRZOHGJHGXULQJSUREOHPVROYLQJ 0DQXVNULSWLQVlQWI USXEOLFHULQJ Om man refererar till ett manuskript som man vet är antaget för publicering, men som ännu inte är tryckt, anger man inte årtal utan skriver "under tryckning" istället: +DPHO5 (OVKRXW--XQGHUWU\FNQLQJ2QWKHGHYHORSPHQWRINQRZOHGJHGXULQJ SUREOHPVROYLQJ(XURSHDQ-RXUQDORI&RJQLWLYH3V\FKRORJ\ I den löpande texten hänvisar man då till Hamel och Elshout (under tryckning). Specialfall är opublicerade master- och magisteruppsatser och andra studentuppsatser: / W]K IW06HOIRUJDQLVHGFRPPXQLFDWLRQLQDXWRQRPRXVDJHQWV$FULWLFDOHYDOXDWLRQRI DUWLILFLDOOLIHPRGHOV2SXEOLFHUDGPDVWHUXSSVDWVIUnQ+ JVNRODQL6N YGH 4.13 Omtryckningar av tidigare publicerade arbeten samt översättningar I de fall man hänvisar till en text som är omtryckt, eller till en översättning av en tidigare publicerad text på annat språk, sätts båda årtalen ut. Det kan vara viktigt, eftersom det inte är säkert att den upplagan man refererar till är komplett och sidnumreringen kan vara annorlunda så att den läsare som går till originalutgåvan kanske inte kan hitta de citat man använder sig av: Omtryckning: &DUQDS57KHHOLPLQDWLRQRIPHWDSK\VLFVWKURXJKORJLFDODQDO\VLVRI ODQJXDJH,$-$\HUUHG/RJLFDOSRVLWLYLVPV1HZ<RUN7KH)UHH 3UHVV Översättning:.DQW,&ULWLTXHRISXUHUHDVRQ1HZ<RUN6W0DUWLQ V3UHVV>8UVSUXQJOLJWLWHO.ULWLNGHUUHLQHQ9HUQXQIW@ Notera att när vi refererar till en översättning skall den ursprungliga titeln anges. I den löpande texten refererar man då till Carnarp (1932/1959) respektive Kant (1787/1965). Det kan tyckas klumpigt, men det ser mindre irriterande ut än referenser till Kant (1965), som dessutom väcker misstanken att författaren kanske inte riktigt har koll på när Kant levde

19 Ett specialfall är klassiska texter för vilka man inte känner till något publiceringsdatum. Exempel på sådana texter är de klassiska grekiska filosofernas arbeten. Här anger man istället det år de är översatta 3ODWRQ YHUV*RUJLDV8GGHYDOOD)RUXP I den löpande texten hänvisar man då till Platon (övers. 1955) eller till (Platon, övers. 1955) Rapporter från Internet Här är det viktiga att notera vilken dag som web-sidan ifråga lästes eller laddades ner, eftersom web-sidor är färskvara. Referenser till texter på Internet bör man behandla med mycket stor försiktighet, och man måste undersöka vilken form av text det är. Det kanske är en studentuppsats skriven av en förstaårsstudent. Om man då själv går tredje året och skriver examensarbete är det knappast en källa som man bör dra för stora slutsatser utifrån... Man bör skilja mellan material som finns på web-sidor men som är kopior av texter som också finns i pappersformat, och sådant material som bara finns på Internet. I det senare fallet refererar man så här: &URVV3 7RZOH.$JXLGHWRFLWLQJ,QWHUQHWVRXUFHV%RXUQHPRXWK8QLYHUVLW\ 7LOOJlQJOLJSn,QWHUQHWKWWSZZZERXUQHPRXWKDFXNVHUYLFH GHSWVOLV/,6B3XEKDUYDUGV\VLQWKWPO>+lPWDG@ I den mån man hämtar artiklar från vetenskapliga journaler ur fulltextdatabaser, skall man referera till dessa som till en vanlig journalartikel förutsatt att den fil man laddat ner är en faximil av originalet, det vill säga har samma sidnummrering och samma layout som det tryckta originalet. Man gör bara tillägget "Tillgänglig på Internet". 0DUNPDQ$% 'LHWULFK(,QGHIHQVHRIUHSUHVHQWDWLRQ&RJQLWLYH3V\FKRORJ\ ²7LOOJlQJOLJSn,QWHUQHWKWWSZZZLGHDOLEUDU\FRP>+lPWDG@ Om artikeln finns i tryckt version, men internetversionen man läst inte är en faximil, anger man att det är en elektronisk version, vilket innebär att exempelvis sidnummer kan skilja sig från den tryckta versionen..ohlq*1rqolqhdudvshfwvrisureohpvroylqj,qirupdwlrq 6\VWHPV(QJLQHHULQJ >(OHNWURQLVNYHUVLRQ@7LOOJlQJOLJSn,QWHUQHWKWWSZZZHEVFRQHW >+lpwdg@ Notera att i enlighet med Svenska språknämndens rekommendationer, stavas Internet med stor bokstav, eftersom det är ett namn på ett speciellt datornät. Rapporter (eller datorprogram) hämtade med andra Internetprotokoll än world wide web markeras genom att man istället för "http" anger exempelvis "ftp" eller "gopher"

20 4.15 CD-ROM (multimedia) I ovanstående exempel finns ingen person som är redaktör/författare eller organisation som redaktör/författare. I de fall detta finns skriver man dessa på vanligt sätt, och titeln efter årtalet. Det finns inte heller någon tryck- eller förlagsort angiven på CD-skivan eller konvolutet i ovanstående exempel, varför detta måste utelämnas i referensen Datorprogram I den mån datorprogram har en person som står som ansvarig anges denne som författare. Annars anges bara titel. Version skall sättas ut direkt efter titeln, inom parentes. Observera att man inom hakparentes makerar att det är datorprogram alternativt programspråk, direkt före företaget som publicerat programmet. Ort för organisationens hemvist, eller annan tryckort, anges ibland inte i programmet och måste då utelämnas. Med enskild person som författare/ansvarig: -XQRG-$:VBIWSOLPLWHGHGLWLRQ9HUVLRQ>'DWRUSURJUDP@,SVZLWFK,QF 7LOOJlQJOLJWSn,QWHUQHWKWWSZZZLSVZLWFKFRP>+lPWDG@ Utan enskild person som författare/ansvarig: :LQ=LS9HUVLRQ>'DWRUSURJUDP@0DQVILHOG&7:LQ=LS&RPSXWLQJ,QF 7LOOJlQJOLJWSn,QWHUQHWKWWSZZZZLQ]LSFRP>+lPWDG@ Datorprogram som finns för nedladdning på Internet får därmed samma tillägg av Internetadress som man använder för rapporter från nätet (se ovan) När vi inte skriver på svenska När det gäller vilket språk som används i referenslistan är det artikelns språk som avgör. De kommentarer vi har i referenserna skriver vi på svenska i en uppsats skriven på svenska, och på engelska i en uppsats skriven på engelska, etc. Det har främst betydelse för hur man skriver referenser till antologier. I en artikel på svenska skriver vi därmed: %UXQHU-0HDQLQJDQGVHOILQFXOWXUDOSHUVSHFWLYH,'%DNKXUVW &6\SQRZLFK UHGHU7KHVRFLDOVHOIV/RQGRQ6$*(3XEOLFDWLRQV Om vi istället refererar till samma text när vi skriver på engelska blir det istället: %UXQHU-0HDQLQJDQGVHOILQFXOWXUDOSHUVSHFWLYH,Q'%DNKXUVWDQG& 6\SQRZLFKHGV7KH6RFLDO6HOIS/RQGRQ6$*(3XEOLFDWLRQV Observera att vi skriver "In:" istället för "I:" och "(eds.)" istället för "(red:er)" samt i sidhänvisningen "p" istället för "s". "Tillgänglig på Internet" översätts

21 "Available at Internet", "Hämtad" översätts "Accessed" och "Elektronisk version" översätts "On-line version". Om vi skriver på engelska men refererar till en bok skriven på svenska sätter vi ut titeln även på engelska (eller vilket språk vi nu använder) inom hakparentes. Som vanligt gäller att man kursiverar det som man skall söka på i biblioteksdatabaser etc. 1LOVVRQ,6MlOHQLODERUDWRULHW>7KHVRXOLQWKHODERUDWRU\@/XQG%RNI UODJHW1\D 'R[D 5 Utgång Som tidigare nämnts är det system som presenterats i denna skrift till största delen baserad på de regler som satts upp av American Psychological Association (APA). De två främsta skillnaderna mellan APA och systemet som presenterats här, är dels att man i APA sätter en punkt efter parentesen med årtalet i referenslistan, och dels att man i referenser till antologier inte skriver något kolon efter "I" i APA. Att detta kompendium inte helt och hållet följer APA-standard beror på en anpassning till andra varianter av Harvardsystemet som används i datavetenskapliga publikationer. Det finns många specialfall såsom nyhetsbrev, reklam, musik och film, vilka inte är med här. Behöver du hänvisa till en sådan källa, exempelvis för att den används som illustrerande exempel till någon teori, fråga din handledare om råd. Med kännedom om de generella skillnaderna mellan APA och vår variant av Harvard-systemet kan du också gå till Publication Manual of the American Psychological Society för att titta på hur man refererar i olika specialfall, och med vederbörliga ändringar använda deras uppställning. Meddela gärna författaren till detta kompendium om du hittar något intrikat specialfall. Om det har allmänt intresse kan det eventuellt inkluderas i kommande upplagor. Version: martin@ida.his.se