Inget smet förståelser av makt, genus och funktion i homosociala assistansrelationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inget smet förståelser av makt, genus och funktion i homosociala assistansrelationer"

Transkript

1 Stockholms Universitet Genusvetenskapligt arbete Genusvetenskap II VT -13 Inget smet förståelser av makt, genus och funktion i homosociala assistansrelationer Författare: Christine Bylund Handledare: Renita Sörensdotter Seminariebehandlad: juni 2013

2 Abstract Uppsatsens syfte är att undersöka hur förståelsen av begreppen femininitet, makt och funktion formar kvinnliga assistansanvändares homosociala relation till sina kvinnliga assistenter. Assistansanvändarnas förståelse av begreppen synliggörs via en kvalitativ intervjumetod och analyseras utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Uppsatsen behandlar förståelser av genus-och maktbegreppen utifrån Butlers och Foucaults teoretiska utgångspunkter och Asplunds teorier om mikromakt. Författaren finner att intersektionen mellan funktionsfullkomlighetsnormen och normer om iscensättningar av ett feminint genus gör att vissa iscensättningar av genus minskar assistansavändarnas upplevelse av egenmakt i relationen medan andra iscensättningar främjar densamma. Nyckelord: cripteori, funktion, funktionsnormer, femininitet, genus, homosocialitet, makt, mikromakt, personlig assistans

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 1 Introduktion 2 Syfte och frågeställning 3 Metod och material 3 Fältet i kroppen om reflexivitet som funktionsnedsatt forskare 4 Disposition 5 Teoretiska utgångspunkter 5 Funktion och funktionsnormer 5 Genus och homosocialitet 5 Makt 6 Tidigare forskning 7 Snälla funkisar och stränga chefer 8 Att säga nej till omhändertagandet femininitet och assistans 10 Inget smet att bryta idén om homosocial kvinnlighet 11 Funktion, femininitet och makt avslutande diskussion 13 Framtida forskning 14 Käll-och litteraturförteckning 15 Otryckta källor 15 Intervjuer 15 Tryckta källor 15

4 Förord Tusen, tusen tack till mina informanter för att ni varit villiga att dela tankar om det som varit privat, frustrerande, skrämmande och ibland också komiskt. Denna uppsats hade inte varit möjlig utan er. Inget om oss utan oss! /Christine 1

5 Introduktion Rätten till personlig assistans har funnits i Sverige sedan I och med lagarna LSS och LASS regleras personer med funktionsnedsättningars rätt till assistans utifrån en rättighetslagstiftning som slår fast att: 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 1 Assistansens syfte är därför att möjliggöra för personer med omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar att kunna leva ett liv jämbördigt med andra samhällsmedborgare som inte är funktionsnedsatta. Assistansinsatsen ska således möjliggöra inte bara de mest personliga behoven såsom hygien, påklädning och kommunikation utan också främja rätten till arbete och resor för en person med en funktionsnedsättning. På senare tid har dock assistanslagstiftningen tolkats alltmer snävt. Det som 1993 ansågs vara en befriande rättighetslag som möjliggjorde jämlika levnadsvillkor upplevs idag ofta som en starkt integritetskränkande och svår process för att få det absolut nödvändiga tillgodosett. Flera handikappföreningar och andra organisationer vittnar om hur många personer med omfattande funktionsnedsättningar fråntas sin assistans eller förlorar merparten av sina assistanstimmar. Samtidigt som de ingående utredningarna i dagsläget fokuserar på att beräkna en funktionsnedsatt persons behov av assistans på minutnivå. 2 Parallellt med denna utveckling har med tiden också en medvetenhet om en assistansberättigad persons egen möjlighet att kunna styra över sin assistans vuxit sig stark. Flera personer som använder sig av assistans organiserar idag den genom olika brukarkooperativ eller genom privata assistansbolag. En del personer är också själva arbetsgivare för sina assistenter. Utifrån dessa två förutsättningar, där den ena innebär ett starkt beroende till en bedömande statlig eller kommunal instans och den andra syftar till att främja självbestämmande och egenmakt för personer med funktionsnedsättningar, vill jag undersöka maktaspekteten i att använda sig av personlig assistans. Hur påverkar dessa två positioner assistansanvändarens tankar om sig själv och sina assistenter och i vilken grad påverkar maktaspekten hur assistansen utförs? Tillsammans med maktaspekten vill jag också undersöka vilken roll kvinnlig homosocialitet spelar i relationen mellan assistansanvändare och assistent. Arbetet som 1 SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm 2 Se till exempel Vilhelm Ekensteens text Makt över eget liv på 2

6 personlig assistent skiljer sig i mångt och mycket från yrken inom vården men har ändå kommit att få konnotationer som sammankopplas med vårdyrket. Bilden av en personlig assistent handlar ofta om en person som är inlyssnande, flexibel och tillmötesgående något som kan sägas vara egenskaper som kodas som stereotypt kvinnliga. Med cripteoretisk blick vill jag därför undersöka intersektionen mellan makt, funktion och genus i den homosociala relation som uppstår mellan kvinnliga assistansanvändare och deras kvinnliga assistenter. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll intersektionen mellan uppfattningar om funktion, makt och femininitet spelar i kvinnliga assistansanvändare med kvinnliga assistenters upplevelse av sin assistanssituation. De frågeställningar som används för att kunna undersöka detta är hur assistansanvändarna själva upplever sin maktposition gentemot sina assistenter. Vilken roll feminint kodade iscensättningar av genus spelar i vem en anställer som assistent. Hur dessa iscensättningar förstås i relationen mellan assistansanvändare och assistent och hur de påverkar maktrelationen i relationen. Metod och Material Insamlingen av uppsatsens empiri har skett med hjälp av en kvalitativ intervjumetod. Tre informanter valdes ut genom en förfrågan via mail och på Facebook. De personer som sedan visade intresse var alla kvinnor mellan år med fysiska funktionsnedsättningar och med lång erfarenhet av personlig assistans. Informanterna ingick i mitt utvidgade nätverk men vi hade aldrig förut haft kontakt utan kände bara till varandras namn via funktionshindermiljön. Jag utförde främst semi-strukturerade intervjuer där informanterna fick tala fritt utifrån öppna frågor som Hur tänker du kring funktion? Vad skulle du säga att makt i en assistansrelation betyder för dig? Ibland framförde jag också påståenden av typen En assistent måste vara flexibel/omhändertagande/lugn som informanterna fick bekräfta eller avvisa och som vi sedan resonerade kring. Informanterna organiserade sin assistans via olika brukarkooperativ eller var själva arbetsgivare för sina assistenter. Denna bakgrund samt flera av informanternas erfarenhet av politiskt påverkansarbete i funktionsfrågor anser jag möjliggjorde en djupare diskussion kring hur makt och funktion samverkar, både i det vidare samhället och i vardagslivet. Intervjuerna spelades in på min mp3-spelare och transkriberades sedan till skrift. För att informanterna 3

7 skulle känna sig så trygga som möjligt med att tala om maktrelation till sina assistenter så utfördes intervjun på en plats där de kände sig bekväma och med assistenten i ett annat rum så att denne inte kunde höra vad som sades. Fältet i kroppen om reflexivitet som funktionsnedsatt forskare. Som funktionsnedsatt person som också använder assistans har jag fältet jag studerar på ett eller annat sätt i kroppen. Mina informanters vardag är också min vardag och de tankar de formulerar är ofta också saker som jag funderat på. För att tala med Donna Haraway kan en säga att jag utifrån min forskarposition som funktionsnedsatt också besitter den situerade kunskap som mina informanter har. 3 Jag uppfattade det som att flera av informanterna uttryckte sig på ett mer familjärt sätt i samtal med mig utifrån denna delade erfarenhet. Min upplevelse var också att jag kunde ställa mer djupgående och ibland personliga frågor om hur de uppfattade sin assistans eftersom de visste att jag på ett eller annat sätt förstod vad de talade om. Dock möjliggjorde min position som funktionsnedsatt forskare också i viss mån att informanterna ibland kunde anta att jag hade förvärvad kunskap om vissa situationer i deras liv. Något som gjorde att jag ibland under intervjuerna behövde ställa frågor som om jag inte visste för att få syn på hur informanternas förståelse hade formats. I relation till det tidigare forskningsläget inom fältet, där forskaren är någon som uppfattas som funktionsfullkomlig och som studerar hur personer med funktionsnedsättningar upplever sig själva och sin omvärld, vill jag med hjälp av denna positionering av mig själv också problematisera detta maktförhållande. I enlighet med Disability Studies-forskaren Jen Rinaldi menar jag att en som en del i en marginaliserad grupp hela tiden befinner sig mellan den levda verkligheten och samhällets normer 4. Utifrån detta vill jag också mena att min egen explicita position som funktionsnedsatt kvinna med assistans och forskare i denna uppsats tjänar till att bryta en historia av funktionsfullkomliga forskares blick på funktionsnedsatta informanter. Den delade kunskapen mellan mig och mina informanter skapar inte ett rum fritt från normer kring funktion men väl ett ostört samtal där funktionsnedsättningen kan få vara normen. 3 Haraway, 1991 s.111ff 4 Rinaldi,

8 Disposition. Under följande rubrik presenterar jag uppsatsens teoretiska utgångspunkter och dess centrala begrepp. I nästa del Snälla funkisar och stränga chefer diskuterar jag informanternas utsagor om funktion och makt och analyserar dessa utifrån McRuers cripteori samt Foucaults och Asplunds definitioner av maktbegreppet. I uppsatsen andra del inriktar jag mig på att analysera informanternas förståelse av hur kön, femininitet och funktion samverkar i maktrelationen. Bland annat utifrån Judith Butlers genusdefinition och Fanny Ambjörnssons förståelse av homosocial iscensättning av femininitet. Uppsatsen tredje del ägnas åt att presentera de olika intersektionspunkter som jag funnit i min analys och vilka implikationer dessa får för informanternas förståelse av sin assistanssituation. Avslutningsvis presenterar jag också förslag till framtida forskning utifrån uppsatsens fält, analys och slutdiskussion. Teoretiska utgångspunkter Funktion och funktionsnormer I uppsatsen förstår jag funktion och funktionshinder utifrån den sociala handikappmodellen. Enligt den är funktionshindret något som skapas i en persons relation till sin miljö. En trappa är således ett funktionshinder för en person som använder rullstol. Personens funktionsnedsättning är i denna förståelse till exempel spasticitet, förlamning, reumatism, eller synnedsättning men detta behöver i sig inte vara funktionshindrande. 5 I enlighet med Robert McRuers cripteori förstår jag också funktionsnormer i samhället på liknande sätt som normer kring sexualitet och kön. Normen kan sägas vara uppdelad i dikotomier såsom friskt/sjukt, heterosexualitet/homosexualitet och funktionsfullkomlighet/funktionsnedsättning. McRuer menar att genus-och queer teorins idé om en tvångsmässig heterosexualitet som norm också kan översätta till en slags tvångsmässig funktionsfullkomlighet. Där det icke-funktionsnedsatta ses som normalt och eftersträvansvärt i samhället. 6 Genus och homosocialitet I uppsatsen använder jag mig av Judith Butlers definition av genus som en performativ akt. Butler menar att genus inte är något en har utan något en iscensätter med hjälp av kläder, rörelser, tal och agerande. Vad som anses vara en accepterad iscensättning av manligt eller kvinnligt genus menar Butler står i relation till en heterosexuell matris där heterosexuella 5 Landsman, 2005 s McRuer, 2006, s

9 kvinnor med kvinnligt genus förväntas åtrå heterosexuella män med manligt genus och vice versa. Denna uppfattning formar också enligt Butler en genusnorm där en förväntas iscensätta genus på olika sätt beroende på sitt biologiska kön. 7 Utifrån socialantropologen Fanny Ambjörnssons förståelse av Butlers resonemang och homosocialitetsbegreppet förstår jag också homosocialitet som könade gemenskaper som är beroende av att genus iscensätts på rätt sätt av medlemmarna. 8 Uppsatsens fokus kan sägas vara att undersöka på vilket sätt iscensättningar av genus samverkar med informanternas förståelse av funktion och makt. I diskussionen om femininitet tar jag också hjälp av Renita Sörensdotters diskussion om vilken typ av genus som premieras i relation till arbete inom vård och omsorg i Femininitet, maskulinitet och omsorgsarbete. Sörensdotter menar att en vis typ av iscensättning av femininitet är knuten till egenskaper som anses som vårdande eller omhändertagande och att vårdpersonal genom att återskapa eller bryta med dessa egenskaper på så vis inkluderas eller exkluderas ur en gruppgemenskap. 9 Med en förståelse av iscensättningen av genus som en performativ akt menar jag att femininitet kan iscensättas på olika sätt beroende på tid, plats och social position. En iscensättning av ett feminint genus behöver därför inte hänga samman med ett biologiskt kön som kan definieras som kvinnligt. 10 I uppsatsen används begreppet femininitet för att diskutera hur informanterna i sina utsagor beskriver det de uppfattar som kvinnligt eller feminint och hur detta kan tänkas samverka med deras tankar om funktion och makt. Makt Begreppet makt används på två olika sätt i uppsatsen. Michel Foucaults teorier kring makt och diskurser används för att kunna analysera hur makt fungerar som normskapande processer i likhet med McRuers förståelse av funktionsnormer och funktionsfullkomlighet. Maktutövande är enligt Foucault nödvändigt för att skapa ett civiliserat samhälle där var och en vet sin plats. Foucault menar också att makten manifesterar sig i olika typer av diskurser eller röster i samhället. Trots att flera diskurser kan existera samtidigt menar Foucault dock att en diskurs oftast uppfattas som den rådande och den som skapar normen. 11 Till exempel idén om den icke-funktionsnedsatta kroppen som frisk och vårdande egenskaper som kvinnliga. 7 Butler, 1999 s.81ff, 174ff 8 Ambjörnsson, 2004, s 11-13, Sörensdotter, 2009, s Jämför Butler, Svensson 1996, s

10 Sociologen Johan Asplunds definitioner av mikromakt används för att analysera hur maktförhållanden mellan olika personer fungerar på en vardaglig nivå. Asplund menar att maktutövande i sociala situationer handlar om att antingen möjliggöra eller försvåra responsivitet. Att möjliggöra responsivitet beskrivs av Asplund som förmåga att föregripa den andras perspektiv och kunna erkänna och bejaka den andras behov. 12 Med hjälp av dessa två förståelser av makt hoppas jag kunna undersöka hur normerande diskurser kring funktion och genus samverkar med utövandet mikromakt mellan assistansanvändare och assistenter. Tidigare forskning Tidigare forskning i fältet har främst befunnit sig inom områden som socialt arbete och omsorgsforskning. Även om dessa fält gränsar till uppsatsens område har jag valt att avgränsa mig utifrån förståelsen att vård och omsorgsarbete generellt och personlig assistans är väsensskilda insatser med stora olikheter vad gäller insatsernas utförande och intentioner. Därför diskuterar jag främst tidigare forskning som explicit behandlar begreppen genus, funktion och assistans. Antologin Genus och funktionshinder med Karin Barron som redaktör är en av de böcker som närmar sig intersektionen mellan genus och funktion på detta sätt. I antologin ligger fokus på att bredda förståelsen av genus till att också inbegripa olika personer med funktionsnedsättningars levnadsvillkor och identitetsprocesser. Antologin rymmer både diskussioner om genus och sexualitet som normerande processer och intersektionen mellan genus och funktion som en del i marginaliserandet av funktionsnedsatta personers både inom genusforskningen och samhället i stort. Trots den breda ansatsen saknar jag dock en normkritisk ingång till genus och funktion i likhet med McRuers cripteori. I antologin Genus i omsorgens vardag finns ett större utrymme för assistansanvändarens perspektiv på begrepp som makt och genus. Ur den har jag läst Viveca Selanders text Hur kön görs i en vardag med personlig assistans och Karin Barrons Maktmedveten omsorg och socialt arbete. Dessa två texter har i likhet med denna uppsats ett större fokus på hur assistansanvändare själva definierar och utformar de insatser de behöver och vilken roll iscensättningar av genus spelar i hur dessa insatser utförs. Både Barron 13 och Selander 14 menar att kön och genus aktivt samspelar i hur funktionsnedsatta personers upplevelser av insatserna formas. 12 Asplund, Barron, Selander,

11 Dock blir den icke-funktionsnedsatta upplevelsen ibland en normerande faktor. Barrons 15 diskussion om hur en längtan efter moderskap och rätt sorts kvinnlighet hos funktionsnedsatta kvinnor blir en subversiv position, i och med att de uppfattas som ickesexuella och o-begärliga i vidare samhället, anser jag även kan diskuteras i crip-eller queerteoretiska termer av en socialiseringsprocess. En socialiseringsprocess till eller från det som samhälleligt konstruerats som normativt begär och livsmönster. Denna uppsats kommer till skillnad från tidigare forskning inom fältet att ha ett klart cripteoretiskt fokus. I största möjliga mån frångås beskrivningar av den icke-funktionsnedsatta positionen som normal och begreppen funktion, genus och makt diskuteras utifrån förståelsen av dessa begrepp som skapade i relation till normgivande diskurser. Snälla funkisar 16 och stränga chefer När jag ställde frågan om vem som hade makten i assistansrelation svarade samtliga informanter att de upplevde att det var de själva som hade makten. Ändå, menade de, var det ibland inte helt lätt att upprätthålla maktfördelningen i relationen. Karin menade att hon ofta kände att hon behövde sitta i en bestämmande position under den tid som hon använde assistansen. Annars var det lätt att maktrelationen började glida. Även Madelene menade att hon upplevde det som att hon hela tiden var tvungen att ha en chefsroll i sin egen vardag och beskrev det som att man måste hela tiden vara chef, men hur säger man saker utan att vara en taskig person, det är inget man får lära sig. Informanterna var i och med sina engagemang i funktionshinderpolitiska frågor och assistansfrågor mycket pålästa om sina rättigheter och skyldigheter gentemot assistenterna som arbetsledare och assistansanvändare. Ändå handlade många av deras utsagor om att de kände att de, i och med sina positioner som personer med funktionsnedsättningar i det vidare samhället, hamnade i kläm mellan att känna sig i underläge och att förväntas ta makten i assistansrelationen. Madelene uttryckte det så här i början var jag rädd för att säga ifrån, man är ju beroende av sin assistent för att livet ska fungera, jag var rädd för att de skulle sluta. Även Diana beskrev denna typ av intersektion mellan funktionshinderpositionen och chefspositionen med att säga: Det är inte så att man har behovet [av hjälp] och samtidigt en naturlig fallenhet för att vara arbetsledare. Snarare så att man har en fallenhet för att vara undergiven och mottagare. 15 Barron, 2009 s Ordet funkis används här som en synonym till person med funktionsnedsättning. Begreppet började användas av funktionshinderrörelsen under sent 2000-tal som ett steg i att själv få benämna sin position. Det kan också förstås som en normkritisk position i jämförelse med engelskans crip. 8

12 Denna typ av dissonans mellan den roll som mina informanter uppfattade att de borde ha som assistansanvändare och den ambivalens, och i vissa fall rädsla, som de kände inför att aktualisera sitt behov kan i enlighet med Foucaults teori ses som en materialiserande diskurs. 17 När en diskurs materialiseras går den från att vara något som kan sägas finnas i samhällets tal till att på ett praktiskt sätt påverkar våra tankar och handlingar. Butlers genusnorm och McRuers funktionsfullkomlighetsnorm är exempel på hur en viss typ av diskurs blir styrande och materialiseras i vårt sätt att tänka kring och organisera samhället och våra egna kroppar. Normen som materialiserande diskurs kan också, i jämförelse med Asplunds teorier om mellanmänskliga maktrelationer, benämnas som makromakt. Robert McRuer menar i enlighet med Foucaults tanke om "docile bodies" att bilden av personer med funktionsnedsättningar historiskt formats av synen på den funktionsnedsatta kroppen som odisciplinerad och obrukbar och den funktionsnedsatta personen som värnlös och maktlös. 18 Även i ett svenskt perspektiv har funktionsnedsatta personer fram till mycket sent placerat på institution och tagits hand om och fostrats av andra utifrån dessa uppfattningar. 19 Detta skapar en infantiliserande bild av personer med funktionsnedsättningar som fortfarande fungerar som en starkt normerande diskurs enligt McRuer 20. Karin uttrycker dessa tankar på detta sätt: [D]et finns där och det bärs av kulturella saker som inte bara är fysiska och materiella / [man] behandlas annorlunda / / Vi vet inte vad som är bäst för oss, vi är inte kapabla att göra något, det är synd om oss. Informanternas utsagor visar på hur den funktionsfullkomliga normen skapar materialiserande diskurser som förutsätter att en funktionsnedsatt person inte är kapabel att ha egenmakt i sitt eget liv. Normen skapar också en uppfattning hos informanterna själva som bygger på att de ska vara tacksamma för den hjälp som de får och en rädsla för att de, om de bryter mot den normativa förståelse om de som maktlösa, ska skapa en konflikt mellan sig och sina assistenter. Funktionsfullkomlighetsnormen som makromakt föder här en rädsla och osäkerhet kring maktrelationen. Dessa materialiserande diskurser kan enligt McRuer också förstås som exempel på internalized ableism eller internaliserad funktionsfullkomlighet 21. Med detta menas att funktionsnedsatta personer ofta upplever att funktionsfullkomlighetsnormens bild av dem tar 17 Svensson, McRuer, 2006, Institutionen Eugeniahemmet i Solna avslutade sin verksamhet så sent som McRuer, 2006 s Ibid. 9

13 plats i deras uppfattning om dem själva och deras vardag. Här bidrar den internaliserade funktionsfullkomligheten till informanternas rädsla för att lämnas av den som de, i och med sitt hjälpbehov, står i beroendeställning till. Min uppfattning är också att dessa tankar låg till grund för hur informanterna såg på begrepp som femininitet och homosocialitet kopplat till funktion och makt. Något som jag kommer att diskutera vidare under följande rubrik. Att säga nej till omhändertagandet femininitet och assistans För att få syn på vilken typ av iscensättning av femininitet som ansågs gångbar i relationen mellan assistansanvändare och deras assistenter ställde jag frågor om vilken typ av personer som informanterna uppfattade som en bra assistent. De svar jag fick ansåg jag kunde kopplas till en idé om den goda assistenten som en person som hade många egenskaper som kunde kodas som typiskt feminina. Madelene sade: Jag anställer personer som är flexibla och ödmjuka medan Diana uttryckte det så här Den jag anställer måste kunna anpassa sig och kunna sätta mina behov främst, kunna sätta sig själv i bakgrunden. 22 Även om informanterna alla utryckte ett behov av empati hos en god assistent fanns det en egenskap som de alla inte önskade sig. En assistent fick inte vara omhändertagande. Karin uttryckte det så här: man känner direkt när någon vill ta hand om en, någon som säger det skulle vara så roligt att göra små saker med dig / / att de inte har respekt för att jag har ett jobb, ett liv. Diana beskrev det så här: Jag skulle inte anställa någon som är dominerande och vill ta hand om mig / / en del har en tendens att luta sig tillbaka i vårdtagarollen och en del som jobbar vill ta hand om. Man får hålla emot. Det blir tydligt att den omhändertagande assistentrollen i stor grad är baserad på samma diskursiva förståelse av en funktionsnedsatt person som maktlös och värnlös som jag tidigare beskrivit. Karin uttryckte på ett koncist sätt hur denna diskurs reproducerades i assistansrelationen när hon sa: Man [assistenten] vill sitta i en position där man är behövd. Och man kan bara bli det om man får besluta om vad som är bäst för någon annan. Denna reproduktion av en samhällelig diskurs, där funktionsnedsatta personer ses som vårdtagare istället för personer med självbestämmande i sina egna liv, kan med crip-teoretisk blick förstås som ett exempel på hur informanterna (och enligt dem också vidare samhället) i kraft av funktionsfullkomlighetsnormen socialiserats in i att uppfatta sig själva som 22 Jämför Sörensdotter,

14 vårdtagare och assistenterna som vårdare. 23 En socialisering som de i assistanssituationen upplever att de aktivt måste välja att bryta med. Med Asplunds teorier kan den omhändertagande assistenten ses som en person som inte möjliggör för responsivitet och använder detta för att utöva mikromakt i förhållandet genom att: anta vad jag vill, inte köpa det jag ber om utan något som den tror att jag vill ha, ifrågasätta vad jag ber om (Karin). Asplund menar att denna typ av antaganden och ifrågasättande av en persons vilja handlar om att upprätthålla och utrycka en maktrelation som i andra delar av relationen kan vara latent. 24 Den makromakt som funktionsfullkomlighetsnormen innebär och bilden av en funktionsnedsatt person som infantiliserad ligger således latent och främjar ett mikromakts-klimat där vissa assistenter anser sig ha rätt att besluta om den funktionsnedsatta personens väl och ve utifrån uppfattningen att de har en vårdarroll i relationen. Inget smet att bryta idén om homosocial kvinnlighet I relation till de feminint kodade egenskaper som informanter ansåg att en bra respektive mindre bra assistent skulle ha växte också en uppfattning om feminint kodade egenskaper hos assistansanvändarna själva fram. När jag frågade Karin om varför hon ansåg att hon ibland möjliggjorde för assistenter att utöva vis typ av mikromakt, som att komma med invändningar om arbetsuppgifter eller vilja bli tilldelade specifika pass i schemat sade hon: [J]ag vill tillfredsställa andra. Det är kvinnligt. Som tjej är man ju uppväxt i det / / Om man tänker på traditionell kvinnlighet så ska man ju vara snäll och möjliggöra man ska ju inte vara rak och tydlig för då blir man ju sedd som en bitch Karin beskriver här hur en viss iscensättning av ett feminint kodat genus, som hon upplever utgör en del av en normerande diskurs i samhället som hon vuxit upp i, skapar en position som hindrar henne att ta relevant mikromakt och möjliggöra egenmakt i assistansrelationen. Hon fortsätter med att beskriva hur en iscensättning av en annan typ av genus utgör en strategi för henne att komma bort från denna position: [Jag har blivit] mer och mer manlig i mitt beteende. Det är liksom ingen känsla och ingen smet utan mer / / det här vill jag. Karins utsaga blir här ett exempel på hur en iscensättning av det hon anser vara ett manligt kodat genus, med rak kommunikation och utan emotionella band, ger henne inträde till en position i relationen som begränsar assistentens möjlighet att försvåra responsivitet. Detta 23 Jämför McRuer, 2006, s Asplund,

15 kan jämföras med Butlers förståelse av genus som något som vi också iscensätter på olika sätt för att få tillträde till olika sorters positioner och rum. 25 Hennes förståelse av begreppet smet i relation till sina assistenter beskrev hon som man blir involverad i varandras liv, mycket prat om relationer och känslor, men inte så mycket rak kommunikation. Även Diana talade om något som kan falla under samma beskrivning: Man grottar in sig i varandra och blir privat. Om jag blir för privat kan jag inte ställa de krav jag behöver för att få hjälp på rätt sätt. Informanternas beskrivningar av vad som är smetigt eller inte utgör ett tydligt exempel på hur intersektionen mellan normen om en feminint kodat iscensättning av genus som omhändertagande och funktionsfullkomlighetsnormens infantiliserande bild av en funktionsnedsatt personer gör en homosocialitet som bygger på dessa iscensättningar problematisk för informanterna. Intersektion mellan dess två normer stärker informanternas känsla av att vara i beroendeställning i relationen samtidigt som den möjliggör för vissa assistenter att positionera sig som vårdgivare. Normen om en feminint kodad iscensättning av genus och brott mot den beskrivs också av Fanny Ambjörnssons informanter i En klass för sig. Ambjörnsson beskriver vid flera tillfällen hur de unga kvinnorna i BF-klassen bryter mot vad som anses vara en normativ iscensättning av feminint genus i och med sitt sätt vara. De unga kvinnorna beskrivs som gapiga och som att de tar mycket plats och i förlängningen också som icke-feminina av andra unga kvinnor som kan sägas iscensätta ett mer accepterat feminint genus. Samtidigt beskriver BF-klassens unga kvinnor det som att de i sin iscensättning av ett normbrytande feminint genus känner sig starka och självständiga. 26 Informanternas uppfattning om vad som var smetigt eller inte kan också kopplas till Ambjörnssons informanters utsagor om en tät kvinnlig samvaro baserad på en viss typ av genus. Att i en grupp kvinnor som iscensätter ett feminint genus vara intresserad av varandras liv och visa omtanke om varandra förstods hos S-klassens kvinnor som en god homosocialitet. 27 Denna förståelse av normen kring vilken iscensättning av genus som anses vara gångbar i en kvinnlig homosocialitet har också kopplingar till de feminint kodade egenskaper som historiskt sett ansetts som gångbara inom vårdyrket. Sörensdotter menar i sin text att kvinnlig vårdpersonal i och med sin iscensättning av genus antas vara bra på att ge omvårdnad och hantera mellanmänskliga relationer. 28 Något som också återkommer i 25 Butler, Ambjörnsson, 2004 s Ibid. 28 Sörensdotter, 2009 s

16 informanternas beskrivningar av en bra assistent som inlyssnande och flexibel och kan kopplas till Karins beskrivning av den traditionellt kvinnliga iscensättning av genus som hon socialiserats till att reproducera. Diskrepansen mellan vilken typ av iscensättande av ett feminint kodat genus som informanterna beskriver som betydelsefulla för hur en bra assistent bör vara och den typ av iscensättning av genus som de upplever att de behöver göra för att ha mikromakt i relationen återkommer också i informanternas tal om vilka de anställer. Karin säger: Jag anställer ju inga våp, de ska veta vad de vill och kunna ta en diskussion. Inget smet helt enkelt medan Madelen menar att: De jag anställer är trygga personer, som vet vad de vill och inte vill ta hand om mig. Informanterna väljer här mer eller mindre medvetet att bryta med en iscensättning av feminint genus som grundar sig på omhändertagande och möjliggörande till förmån för att kunna kommunicera sina behov på ett rakare sätt. På så vis behåller de också en distans till sina assistenter som gör att de känner att de har makten i relationen. Detta brott mot en normativ iscensättning av genus fungerar också som ett led i informanternas strävan att i minsta möjliga grad möjliggöra för den omhändertagande assistansposition som jag diskuterat tidigare. Funktion, femininitet och makt avslutande diskussion Uppsatsens huvudfokus har varit att undersöka hur förståelser och normer om funktion, femininitet och makt formar kvinnliga assistansanvändare med kvinnliga assistenters uppfattningar av sin assistanssituation. I uppsatsen har jag redogjort för och diskuterat informanternas förståelse av sin roll som assistansanvändare, assistentens roll och hur normer kring funktion och genus samspelar och reproduceras i dessa förståelser. Utifrån mina informanters utsagor och en crip-teoretisk grund blir min slutsats att informanternas förståelse av sin assistanssituation och relation till sina assistenter kan sägas befinna sig i en tät relation mellan förståelser av funktionsnedsatta personer utifrån ett infantiliserande synsätt och förståelser av ett feminint iscensättande av genus som omvårdande, omhändertagande och möjliggörande. Med utgångspunkt från McRuers tankar om funktionsfullkomligheten som normerande diskurs blir min slutsats att den funktionsfullkomliga normen i samhället i intersektion med informanternas uppfattning om en iscensättning av ett traditionellt feminint kodat genus gör det problematiskt för dem att iscensätta vad de anser vara ett sådant kodat genus i den homosociala relationen. 13

17 Vidare vill jag mena att detta försvårande gör att informanterna upplever ett behov av att istället iscensätta ett kodat genus som de uppfattar som manligt. Denna iscensättning av genus ger informanterna inträde till en position där deras handlande och utrymme att kunna utöva mikromakt inte i lika stor grad begränsas av normer kring funktion och genus eller av internaliserad funktionsfullkomlighet. Således kan därför dessa iscensättningar av genus och dess roll för den homosociala relationen mellan assistansanvändare och assistent förklaras som ett verktyg för informanterna att motarbeta den normerande process som funktionsfullkomlighetsnormen innebär samt bryta med en funktionsfullkomlig förståelse av relationen mellan assistansanvändare och assistenter som mottagare och givare av vård. Framtida forskning I uppsatsen har jag pekat på hur intersektionen mellan normer om funktion och genus i relation till förståelser av makt försvårar olika typer av iscensättningar av genus och främjar andra. Inom ramen för denna uppsats blir utrymmet för diskussion inte så stort som jag skulle önska och jag är medveten om de begränsningar detta skapat för analysen kring mitt material. Vad det gäller framtida forskning vill jag därför gärna gå vidare med att undersöka hur genus, funktion och makt samspelar i relation mellan assistansanvändare och assistenter och hos funktionsnedsatta personer i stort. Det skulle också vara intressant att problematisera och undersöka vilken typ av iscensättning av genus som anses acceptabel i relation till funktionsnedsättning. Detta som en utveckling av diskussionen om mina informanters behov av att iscensätta ett genus som kan sägas bryta med en normativ förståelse av femininitet. 14

18 Käll-och litteraturförteckning Otryckta källor Intervjuer Namn: Karin Ålder: 54 Sysselsättning: Frilansande inom samhällspolitiska frågor Intervjulängd: 1h 15min Datum: Namn: Madelen Ålder: 35 Sysselsättning: Intressepolitisk talesperson Intervjulängd: 56 min Datum: Namn: Diana Ålder: 63 Sysselsättning: Arbetar med samhällspolitiska frågor på ett handikappförbund Intervjulängd: 54 min Datum: Samtliga intervjuer förvaras hos författaren Tryckta källor Ambjörnsson, Fanny. I en klass för sig genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront, 2004 Asplund, Johan. Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1987 Barron, Karin, Maktmedveten omsorg och socialt arbete. Ingår i Genus i omsorgens vardag, Gunnarsson och Szebehely (red) s , Stockholm: Gothia förlag, 2009 Butler Judith, Gender Trouble, Feminism and the Subversion of Idenitity. New York/London: Routledge, 1999 (1990) Genus och funktionshinder. Barron, Karin (red) Lund: Studentlitteratur, 2004 Haraway, Donna. Simians, Cyborgs, and Women. The Reinvention of Nature, New York: Routledge, 1991 Landsman, Gail, Mothers and Models of Disability, i Journal of Medical Humanities, Vol. 26, Nos. 2/3, Fall 2005, 2005 McRuer, Robert, Crip Theory: Cultural Signs of Queerness and Disability, New York: University Press,

19 Rinaldi, Jen Reflexivity in Research: Disability between the Lines i Disability Studies Quarterly, Vol 33, nr 3, 2013 Selander, Viveca, Hur kön görs i en vardag med personlig assistans. Ingår i Genus i omsorgens vardag, Gunnarsson och Szebehely (red) s , Stockholm: Gothia förlag, 2009 Svensson, Birgitta, Den etnologiska blicken. Att tolka vardagen med Michel Foucaults metoder. Ingår i Kunskapsmål, teori och empiri: föredrag vid humanistisk forskarkurs i Uppsala. Gustavsson, A (red.). Uppsala: Etnologiska institutionen, 1996 Sörensdotter, Renita, Femininitet, maskulinitet och omsorgsarbete. Ingår i Genus i omsorgens vardag, Gunnarsson och Szebehely (red) s , Stockholm: Gothia förlag,

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG Genus i omsorgens vardag Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) t GOTHIA FÖRLAG Innehåll 1. Komplexiteter och utmaningar i omsorgens vardag 11 Evy Gunnarssoii & Marta Szebehely Varför genus i omsorgens

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Stirrandets kulturella koreografi

Stirrandets kulturella koreografi Dreger, Alice Domurat, One of us: conjoined twins and the future of normal. Cambridge and Massachusetts: Harvard University Press 2004 (198 sidor) Garland-Thomson, Rosemarie, Staring: how we look. Oxford:

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Vid bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas för andra

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

ATT BLI VUXEN - hur pratar man om utvecklingsstörning? Tomas Myrberg o Gunilla Roxby Cromvall Konsulenter UNG samtalsgrupper

ATT BLI VUXEN - hur pratar man om utvecklingsstörning? Tomas Myrberg o Gunilla Roxby Cromvall Konsulenter UNG samtalsgrupper ATT BLI VUXEN - hur pratar man om utvecklingsstörning? Tomas Myrberg o Gunilla Roxby Cromvall Konsulenter UNG samtalsgrupper Psykologiskt Symbios Grupptillhörighet Egen identitet Från ungdomsmottagningarnas

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

KROPPSFUNKTION är en festival på c.off, den 17-19 september 2015.

KROPPSFUNKTION är en festival på c.off, den 17-19 september 2015. KROPPSFUNKTION är en festival på c.off, den 17-19 september 2015. Festivalen KROPPSFUNKTION handlar om språk, koreografi och rörelse, där olika funktioner och variationer tar plats. Festivalen vill ställa

Läs mer

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Mångfald i Västra Götalandsregionen Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Sammanfattning "Att åldras med funktionshinder" av Eva Jeppsson Grassman

Sammanfattning Att åldras med funktionshinder av Eva Jeppsson Grassman Sammanfattning "Att åldras med funktionshinder" av Eva Jeppsson Grassman Som titeln avslöjar handlar boken om hur det är att åldras, både med psykiska och fysiska, funktionshinder. Vi har dock riktat in

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

OMFÖRHANDLING AV MALLARNAS BETYDELSE - En analys av subjektspositionen tjej

OMFÖRHANDLING AV MALLARNAS BETYDELSE - En analys av subjektspositionen tjej UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier OMFÖRHANDLING AV MALLARNAS BETYDELSE - En analys av subjektspositionen tjej Lova Öberg Genusvetenskap: Makt och kön C Höstterminen: 2012 Handledare: Linda

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss Lärarhandledning Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

PROGRAM. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet. Måndag torsdag 7.30 20.00 Fredag 7.30 19.00 Lördag 9.00 16.00

PROGRAM. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet. Måndag torsdag 7.30 20.00 Fredag 7.30 19.00 Lördag 9.00 16.00 PROGRAM Hon Hen Han en utställning om kön, genus och jämställdhet Måndag torsdag 7.30 20.00 Fredag 7.30 19.00 Lördag 9.00 16.00 PROGRAMÖVERSIKT Alla föredrag äger rum på Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10.

Läs mer

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för alla människor oavsett funktionsgrad Personer med

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Alla vill ju leka Batman och det är ok. Men det finns barn som passar bättre till

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Introduktion och frågeställning Detta PM skall analysera en av de aktiva åtgärderna specifierade i diskrimineringslagens

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Sex & Sanning -Diskurser kring kön och sexualitet på ungdomsmottagningar

Sex & Sanning -Diskurser kring kön och sexualitet på ungdomsmottagningar Genusvetenskap Påbyggnadsskurs Vårterminen 2007 Självständigt vetenskapligt arbete Sex & Sanning -Diskurser kring kön och sexualitet på ungdomsmottagningar Jenny Johansson Handledare: Lena Lennerhed Abstract

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer