Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Transkript

1 Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

2 Sexologisk utgångspunkt Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Identitet, känslor, fantasier, tändningsmönster Omgivningen att höra till, att duga, bekräftelse Hela kroppen, hela livet, oavsett förmåga

3 Sexologisk utgångspunkt Sexuellt script vad, med vem, var, när, hur ofta, hur ska det kännas? (normer) Att arbeta med sexuell handlingskompetens (kunskap, färdigheter, kontroll över yttre betingelser, identitet och handlingsberedskaper) medvetandegörande och mentalisering

4 Forskningsintresset Erfarenheter från fältet: LSS, särskola, habilitering Mina egna funderingar: vad främjar t.ex. jämställdhet, god sexualitet, kunskap, mänskliga rättigheter? Att vara en förebild vad är det? Vad gagnar den som lever med en IF? Personalen viktig!

5 Kunskapsöversikt Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är (i princip) lika för alla människor oavsett funktionsvariation Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) äger begränsad förmåga, kunskap och medvetenhet omgivningen kan reagera Hårdare regler, större sexuell utsatthet, privat utrymme saknas i högre grad. Personal / anhöriga kan avgöra vad som är normalt/acceptabelt Personal / anhöriga kan även vara positiva till sexuella uttryck och sex- och samlevnadsundervisning. Positiv inställning tycks dessutom öka med tiden

6 Kunskapsöversikt Könsstereotyper i talet om sexualitet / inom sex- och samlevnad i allmänhet. HBTQ-unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) osynliga Personer med IF - mellan asexualitet och översexualitet. Sexualitet avvikande, provocerande, utmanande eller vänskap Fokus på preventivmetoder, STI, kärlek, samlag (förebygga föräldraskap, utsatthet, risk). Njutning, sex, och relationssnack saknas i högre grad Ej alltid i samklang med ungdomens eget livsskede. Osäkerhet huruvida en ens fått sex- och samlevnadsundervisning

7 Kunskapsöversikt Personal saknar ofta utbildning, praktik och handledning i att tala om sexualitet hemmasnickrade metoder, ambivalens, osäkerhet, varför bara jag? Personlig touch på undervisning och upplysning / värderingar tenderar att styra Personal / föräldrar fyller en förebildsfunktion Stöd och mandat viktigt för ett framgångsrikt arbete Anhöriga upplevs som överbeskyddande hur förhålla sig?

8 LSS-lagen Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet Respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet Inflytande och medbestämmande över insatserna Med målet att leva ett liv som andra Goda levnadsvillkor Julia Bahner

9 Sexualitet? Grundläggande behov? Övriga behov? Julia Bahner

10 Personlig assistans som yrke Ensamarbete i assistansanvändarens hem Få möjligheter till kompetensutveckling, handledning och möten med kollegor på arbetstid Brist på professionella riktlinjer Många insatser av intim eller integritetsnära karaktär Svag arbetsrätt Individuella känslor gentemot sexualitet styr Stort handlingsutrymme men med normativa inslag Samhälleliga värderingar om normal sexualitet synliga Julia Bahner

11 Sexualitet i vardagen med personlig assistans Kamp för sexuellt erkännande i en funktionsnormativ värld Att göra sexualiteten tillgänglig Internaliserade förväntningar/fördomar att acceptera sin lott, eller att utveckla motstrategier? Julia Bahner

12 Att organisera sexuell assistans: Risker, byråkrati och normer Olika sätt att hantera sexualitet på, men sällan aktiv organisering eller förebyggande arbete Management by nonrecognition Separering av sexualitet från andra livsdomäner Riskperspektiv Arbetsmiljöfokus Hantering beroende på individuella känslor gentemot sexualitet Julia Bahner

13 Slutsatser Assistansanvändare är osäkra på vad de kan kräva Assistenter är osäkra på vad de kan utföra Chefer är osäkra på vad de kan organisera Socialstyrelsens sociala utskott är inte överens om var gränserna går, men lagen hindrar inte Unga rörelsehindrade visar vägen, fångas inte upp Danmark som förebild? Julia Bahner

14 Syfte Studiens syfte är att undersöka attityder till och erfarenheter av ämnet sex och samlevnad hos personalen inom gymnasiesärskola och vuxenhabilitering Studien fokuserar specifikt 1) personalens syn på sex- och samlevnadsundervisningen 2) personalens syn på sexualitet, könsnormer och heteronormen 3) personalens syn på de egna förutsättningarna att arbeta med sex- och samlevnadsundervisningen

15 Resultat Minnen av egen sex- och samlevnadsundervisning Biologisk vs. biopsykosocial tankeram Relationer och trygghet Utsatthet och annorlundaskap Manligt och kvinnligt Heteronormen

16 Resultat Privat och offentligt Professionalism och professionellt förtroende Styrning, organisation och kompetens

17 En tom arena Ett förhållningssätt till de ungas förutsättningar Ett förhållningssätt till ämnet Ett förhållningssätt till förväntningar på den professionella rollen och uppgiften En tom arena det är yrkespersonens uppgift att fylla den med ett innehåll

18 En ständig reflektion Reflektion, bearbetning av tankar, känslor och värderingar - motverka stereotyper och myter Reflektera över egna referensramar Reflektera över språket ordens betydelse Normmedvetenhet Bekräftande och främjande av sexualitet Hänsyn till mångfalden av förutsättningar helhetssyn, variation av metoder LSS-lagens honnörsord som fond?

19 En fråga om rättighet En rättighet (frihet) att vara, delta, välja och njuta Rätt till egen kropp och sexualitet det går att leva såväl med begränsningar som med möjligheter Rätt till respekt, objektivitet och kunskap som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet medvetandegör att du tycker och vad det innebär. Rätt till trygga miljöer, rätt till att få lov att ställa frågor - ge tillåtelse Du behöver inte kunna svaret! Men, du behöver kunna lyssna och hänvisa vidare! Och, det är ditt ansvar att skaffa dig kunskap

20 Metoder

21