Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har behandlat många spännande, roliga, viktiga och sorgliga ämnen i våra föreställningar för barn och fått ett väldigt fint förhållande till vår publik. Vi försöker alltid spela teater som känns angelägen och rolig, spännande och viktig. Denna gång har vi har utgått från en norsk folksaga som heter Det blå båndet. Sagan är ytterst fantasifull och talar till oss på ett sätt som gör att vi inte kan begränsa fantasin på scenen. Nu kan allt få hända! Vi har gjort det här materialet med tanken att det ska fungera som en inspiration för dig. Här finns flera olika övningar samlade. Kanske vill du göra några, kanske många. Kanske kommer du på en egen övning. Huvudsaken är att du känner dig inspirerad och att du genom övningarna kan knyta an till pjäsens tema. Varma hälsningar, Sara Klingvall, producent & Gustav Åvik, producent Kontaktuppgifter Hör av dig till oss om du har frågor eller synpunkter! Teater Tamauer Hagateatern Södra Allégatan Göteborg Hitta till oss Spårvagn: linje 1, 3, 6, 9 eller 11 till hållplats Järntorget. Buss: 60, 80, 760, 764 eller 765 till hållplats Järntorget Hagateatern hittar ni på Södra Allégatan 2, snett mittemot gamla Pusterviksteatern. 2

3 Inför teaterbesöket Oavsett om barnen i din grupp är vana eller ovana teaterbesökare, finns det några saker det kan vara bra att tala om innan ni kommer till oss. Här ger vi några förslag på vad du kan berätta om och vad ni tillsammans kan diskutera. Vad händer rent praktiskt? Gå igenom var ni ska, hur ni ska ta er till teatern och hur lång tid resan kommer att ta. Kanske har någon varit på Hagateatern förut. Prata också gärna om hur eleverna förväntas uppföra sig under teaterbesöket, får man skratta? Gråta? Prata? Har ni varit på teater tidigare? Prata om ett tidigare teaterbesök. När vad det? Vad handlade pjäsen om? Vad tyckte ni? Hur är det att jobba på en teater? Man kan också prata om vad för olika uppgifter det finns på en teater och vem det är som utför dem. Barnen kan få gissa vilka olika yrken det finns, till exempel vem som gör musiken, sköter ljuset eller står på scen. Vad är det som behövs för att det ska bli en pjäs? Vad har ni för andra kulturupplevelser bakom er? Ni har kanske varit på en konsert och lyssnat på musik eller sett en dansföreställning. Hur var det? På vilket sätt skiljer det sig från teater? Tankar kring vår tematik - genusfrihet Vi vill uppmana eleverna att känna sig fria i frågan om hur vi förväntas bete oss som flicka eller pojke utan för den skull understryka de klichéartade bilderna av hur vi uppför oss som flickor eller pojkar.vi vill göra världen mer tillgänglig för alla! Vi har valt att kalla det genusfrihet. Blå och Rosa band är en utvecklingsberättelse som beskriver hur det är att börja ta steget från barn till vuxen. Det handlar om att finna sin roll och att testa hur man kan ta ut svängarna. Intentionen med uppsättningen är att vidga utrymmet för vad som är normalt i en ålder där normen är ytterst viktig. Genus? Begreppet genus kan förstås som det sociala könet, eller sättet som vi gör kön på i samhället. Det handlar om att vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder och accessoarer, yrken, intressen och så vidare. Genus är beroende av det historiska, sociala och kulturella sammanhanget. Vad som uppfattas som manligt och kvinnligt är därmed föränderligt. 3

4 Medverkande RUT Heter egentligen Ylva Nilsson och är skådespelare ROT Heter egentligen Johan Friberg och är skådespelare. Fakta Manus & regi: Anders Friberg Regiassistent: Cecilia Losberg Scenografi & kostym: Ulrika Kärrö Scenografiassistent: Annica Börjesson Ljusdesign, attribut & film: Beate Persdotter Löken Teknik: Madeleine Strandberg Grafisk design: Lovisa Pihl Produktion: Gustav Åvik & Sara Klingvall Målgrupp: 9-12 år Föreställningens längd: ca 50 minuter Premiär 2 April 2012 Handling Rot och Rut ska göra en teaterföreställning av en både klassisk och absurd saga. Den handlar om en hjälte med magiska krafter. Denna gång är hjälten ingen man utan en ung flicka. Men det är svårt att göra sagan verklig på scenen. Kan publiken hjälpa till? Vem ska spela vilken roll? Det måste vara trovärdigt! Vad är det vi berättar egentligen? Tolv lejon i norska fjällen? Varför ska sagor finnas överhuvudtaget? Och varför ska prinsessor vänta i sjunkna slott och mammor bli som förbytta till elakhet när de sovit med troll? 4

5 Frågor efter föreställningen Om ni skulle berätta om den här föreställningen för en kompis som inte sett den, vad skulle ni berätta då? Vem eller vilka handlade föreställningen om? Vad tänkte ni om karaktärerna i föreställningen? Var de till exempel goda eller onda? Varför tror ni de var det? Övning - saga Samla barnen gärna i en ring så alla kan se varandra när ni pratar. Led samtalet och låt alla få tala till punkt, utgå från dessa frågor och låt samtalet ta er vidare. Dela upp samtalet i två steg, försök att få alla att deltaga i samtalet. Steg 1 Vad tänker ni när ni hör ordet saga? Har ni någon favoritsaga? Kanske någon som ni minns från när ni var små? Diskutera vad som gör att ni minns den; handlingen, vem som berättade/läste sagan för er? Vad är viktigt när en historia/ saga berättas? (spännande, roligt, överraskningsmoment, hemskt, tråkigt, sorgligt osv.?) Vad får hända i en saga, måste det vara verkligt, kan det bli trovärdigt ändå? Vilka roller spelas av flickor och vilka spelas av pojkar? Varför tror ni att det är så? Steg 2 Skriv era egna berättelser och spela upp för varandra. Utmana det förutsägbara, det som vi brukar kalla normen för hur en pojke eller flicka ska spelas! Byt roller som ska spelas av flickor till pojkar och vice versa, diskutera om det ändrade historian på något sätt! Diskutera vad som var spännande, roligt och vad som var särskilt bra! Var det något som blev annorlunda, iså fall vad? 5

6 Övning - Okej och inte okej Sitt i en ring, gärna på stolar så det känns bekvämt. Läraren säger olika påståenden och om eleverna håller med så ställer de sig upp, om de inte håller med så sitter de kvar. Utveckla gärna övningen med att prata om varför man tycker så. Det är okej att bara äta godis på lördagar. Alla får ha hemligheter. Alla får leka med lego. Det är okej att visa att man är rädd. Det är okej att be om hjälp. Det är okej att kommentera någons klädsel på ett elakt sätt. Det är okej att skratta åt någon kompis. Det är okej att leka häst. Det är okej att ha klänning om man är pojke Det finns olika slags kärlek. Det finns färger som bara är för tjejer. Det finns färger som bara är för killar. Flickor får bli arga. Pojkar får gråta. Tjejer kan vara lika bra på sport som killar. Alla är bra på något. Alla behöver vänner. Tjejer ska inte jobba som brandmän. Alla får sminka sig Normal eller tillägg? Normen gör att det normala inte behöver förklaras. Det blir den självklara utgångspunkten som vi förväntas dela i samhället. De som faller utanför normen måste ges ett förklarande tillägg som visar att de avviker från normen. Här är några exempel: Fotboll tjejfotboll Läraren den turkiska läraren Idrottaren den funktionshindrade idrottaren Mamman - den lesbiska mamman Chefen den kvinnliga chefen Vi behöver inte säga killfotboll, den svenska läraren, den icke funktionshindrade idrottaren, den heterosexuella mamman, eller den manliga chefen, eftersom de utgör norm och det är underförstått vad vi menar (I normens öga, 2008, s.19) 6

7 Litteraturtips I normens öga metoder för en normbrytande undervisning (Finns att beställa på: (Hemsida med massor av bra skrivet om genus och jämställdhet och många bra boktips!) Ambjörnsson, Fanny. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront förlag, Hedlin, Maria. Jämställdhet -en del av skolans värdegrund. Liber, Franck, Olof (red). Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt. Studentlitteratur, Gulbrandsen, Jorun. Är skolan till för Karin eller Erik? Studentlitteratur, Josefson, Heléna. Genus - hur påverkar det dig? Natur och kultur, Jämställd skola - strategier och metoder. Lärarförbundet, Lundgren, Anna Sofia. Tre år i g. Perspektiv på kropp och kön i skolan. Symposium, Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita. Ungdomar och genusnormer på skolan arena. Dalarnas forskningsråd. Rapport 2004:1. Nordberg, Marie (red). Maskulinitet på schemat - pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Liber, Öhrn, Elisabet. Könsmönster i förändring en kunskapsöversikt om unga i skolan. Skolverket,