UMEÅ KOMMUN. Verksamhetsplan. Kompetenscentrum för flerspråkighet. Marie Karling

Transkript

1 UMEÅ KOMMUN Verksamhetsplan Kompetenscentrum för flerspråkighet Marie Karling Verksamhetsplanen ger en samlad bild över kärnverksamheterna modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning samt utvecklingsarbetet En flerspråkande förskola. Utifrån utvärderingar inom respektive område presenterar Kompetenscentrum mål för verksamhetsåret Målen omfattar även mottagning av nyanlända barn och elever. Ett kärnområde som tillkommit från och med 1 augusti 2016.

2 1 av 25 Innehållsförteckning Del 1 - Återblick... 2 Organisation... 2 Modersmålsstöd... 3 Språkkassar... 4 Sagoläsning på bibliotek och Västerbottens museum... 5 Temaväskor för flerspråkighet i samarbete med Folkbiblioteket... 5 En flerspråkande förskola... 6 Modersmålsundervisning Fjärrundervisning i modersmål Nationella minoritetsspråk Språkduschar i finska och samiska Fjärrundervisning i samarbete med Sameskolstyrelsen Studiehandledning Del 2 Framåtblick... 20

3 2 av 25 Del 1 - Återblick I den här verksamhetsplanen presenterar KCF:s kärnverksamheter och utvecklingsuppdrag. Presentationen bygger på uppgifter om barn- och elevantal som haft modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning under läsåret Vi beskriver organisationen utifrån funktioner, mål för verksamheten och i vilken grad målen har uppnåtts. Syftet med verksamhetsplanen är att vi ska få möjlighet att på ett systematiskt sätt följa upp respektive kärnverksamhet för att blicka framåt och sätta upp nya mål utifrån identifierade behov. Organisation Kompetenscentrum för flerspråkighet startade 1 augusti Inför uppstarten hade samtliga medarbetare deltagit i att ta fram en verksamhetsidé (bilaga 1) samt mål för verksamheten (bilaga 2). Följande organisation skapades utifrån identifierade utvecklingsbehov och uppsatta mål. Ledningsfunktion Utvecklingsfunktion Administrativ funktion Chefer Utvecklingsgrupper Fjärrundervisning Studiehandledning Modersmålsstöd Nationella minoritetsspråk En flerspråkande förskola Personalplanering/ schemaläggning Utvecklingsledare Lärlag 7 lärlag Ekonomi Administration

4 3 av 25 Vid Kompetenscentrum för flerspråkighet har totalt 88 personer arbetat under läsåret, fördelat enligt följande: Befattning Antal personer Tjänstlediga personer Tjänster i procent Modersmålslärare ,35 Handledare 3 0,15 fjärrundervisning Utvecklingsledare 1,5 0 1,5 Administratör 3 0 1,75 Stöd till utvecklingsfunktionen 5 0 2,20 Enhetschef 1 1,0 Chef 1 0 1,0 Modersmålslärare har undervisat i modersmål, gett modersmålsstöd och studiehandledning i 34 olika språk. Fördelningen av barn och elever i de olika kärnverksamheterna presenteras nedan. Kärnverksamhet Antal barn i förskolan Antal barn i förskoleklass Antal elever TOTALT Modersmålsstöd Modersmålsundervisning årskurs 1-9 Modersmålsundervisning gymnasiet Studiehandledning årskurs 1-9 Studiehandledning gymnasiet Totalt 2169 *siffror baserar sig på uppgifter från april Modersmålsstöd Utifrån Skolinspektionens granskning av Umeå kommun (2012) blev det tydligt att det modersmålsstöd som modersmålslärare gett motsvarande 60 minuter i veckan inte var tillräckligt utifrån förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan.

5 4 av 25 I samband med den framförda kritiken påbörjade Enheten för modersmål ett internt utvecklingsarbete. I linje med detta har modersmålslärare som ger modersmålsstöd träffats en gång i månaden under läsåret för att utveckla förhållningssättet och metoderna för modersmålstöd i förskolan. Modersmålslärarna har bland annat läst Fler språk i förskola teori och praktik (Skolverket 2013) och diskuterat utifrån frågeställningar i stödmaterialet. Nedan presenterar vi några av de insatser som genomförts för att öka kunskaper om hur man kan arbete med flerspråkighet i Umeås förskolor. Språkkassar Under läsåret har modersmålslärarna arbetat fram språkkassar utifrån en gemensam modell som vi kallar Fisken (bilaga 3). Kassarna har lånats ut till olika förskoleavdelningar och utvärderats av de pedagoger som använt materialet. Kassarna skapades i 19 olika språk och lånades ut till kommunala och fristående förskolor samt skolor under 4 veckor för utprovning. Totalt lämnades 36 kassar till sammanlagt 22 förskolor och 6 förskoleklasser. Se diagram nedan. en visar på vad som fungerade bra och vad som borde utvecklas enligt pedagogerna som besvarat enkäten. Tydligt blev att materialet måste vara mer självgående såsom parallellböcker, inte böcker som enbart är på ett språk. Syftet med språkkassen är att den ska kunna användas i förskolans vardagliga verksamhet.

6 5 av 25 Utvecklingsbehov som framkom sammanfattas i bilden nedan. Sagoläsning på bibliotek och Västerbottens museum Några av modersmålslärarna som ger modersmålsstöd har i samarbete med Folkbiblioteket och Västerbottens museum läst sagor på olika språk dels under modersmålsveckan, dels en fredag i månaden på Västerbottens museum som en del i deras fredagsmys på Minimus. Modersmålslärarna som läste under modersmålsdagen och modersmålveckan var delaktiga i Give me five och läste En stackars liten haj på olika språk. Inför sagoläsning har modersmålslärarna deltagit i olika typer av fortbildning kring läsande. I fortbildningen har lärare fått möjlighet att sätta sig in i olika övningar där barn får möjlighet att utveckla sina språk. Genom att barnen får lyssna till, samtala och arbete med sagor på olika språk får de möjlighet till att öka sin språkliga medvetenhet. Temaväskor för flerspråkighet i samarbete med Folkbiblioteket Som ett led i uppdraget att utveckla material och metoder som förskolorna kan använda i sitt flerspråkiga arbete, oavsett om det finns flerspråkiga barn eller inte, har Kompetenscentrum för flerspråkighet och Folkbiblioteket tagit fram temaväskor. Väskorna utgår från fem olika teman och lånas ut till förskolorna genom Mina bibliotek. För att inspirera och vägleda i hur materialet i väskorna kan användas har pedagog från KCF gett workshops till olika förskolor och skolor. Temaväskorna för flerspråkighet har varit eftertraktade och lånats av förskolorna i så hög grad att fler väskor fått göras.

7 6 av 25 En flerspråkande förskola Utifrån Skolinspektionens granskning fick Enheten för modersmål också i uppdrag (2014) att fortbilda och stärka kunskaper i förskolan vad gälle språk- och identitetsstärkande arbete. Våren 2015 beslutade ledningsgruppen för för- och grundskolan en projektplan (bilaga 4). Planen innehöll bland annat olika typer av kunskapshöjande insatser för ledare och pedagoger i förskolan. Insats När Målgrupp Föreläsning Interkulturellt ledarskap Pirjo Lahdenperä Föreläsning En flerspråkande förskola Ulla Damber Föreläsning En flerspråkande förskola Ulla Damber Utbildningsinsats En flerspråkande förskola 3x90 Interkulturalitet och norm Språkliga domäner Flerspråkande utemiljö Juni 2015 September 2015 Fem tillfällen Oktober2015--Maj 2016 Februari 2016-Juni 2016 Förskolechefer inom kommunal och fristående enheter Förskolechefer inom kommunal och fristående enheter All pedagogisk personal inom kommunal och fristående enheter utifrån skolområden Pedagoger i förskolan inom kommunal och fristående enhet. Fristående: 8 Syd:1 Väst: 6 Öst: 6 Nord:6 Centrum/Norr: 6 Som en del i att öka kunskapen om flerspråkighet skapade Kompetenscentrum för flerspråkighet en webbplats. Hit kan förskolechefer och pedagoger vända sig för att läsa om uppdraget modersmålsstöd i förskolan samt få tips på litteratur och material. Genom webbplatsen har också förskolorna kunnat ansöka om ett situationsanpassat stöd för att utveckla det flerspråkiga arbetet. Under läsåret har KCF fått in 33 uppdrag på olika förskolor och genomfört totalt 64 insatser. Ett uppdrag har varierat mellan 1-8 tillfällen.

8 7 av 25 Uppdragen och insatserna har varit av olika karaktär och fördelades enligt nedan. *Annan specifik insats är till största delen inskolning och mottagande av nyanlända barn i förskolan. Uppdragen i de olika områdena har fördelats på följande sätt: Av de olika uppdragen har 16 varit inriktade mot tidsenligt lärande. Det innebär att KCF anlitats för att berätta, beskriva och inspirera till hur lärplattan kan användas i förskolan för att utveckla barns flerspråkighet.

9 8 av 25 Förskolechefer som ansökt om insats fick också erbjudande om att besvara en enkät. KCF fick in 13 svar. Samtliga svarande anger att de såväl är nöjda med återkoppling och bemötande. Vidare anser förskolecheferna att insatserna gett såväl ökade kunskaper samt att det gett utslag i verksamheten.

10 9 av 25 I matrisen på sidan 6, nämns Utbildningsinsatsen En flerspråkande förskola. Den startade vårterminen Det var 39 pedagoger som deltog i utbildningen. Deltagarna var representerade från respektive område inklusive fristående enhet samt pedagoger från KCF. Insatsen genomfördes i samarbete med Naturskolan och vid ett tillfälle en extern föreläsare. Innehållet för utbildningsinstatsen beskrivs i bilaga 5. Deltagarna fick möjlighet att besvara en utvärdering vid sista tillfället. Av de 39 deltagarna svarade 25. Samtliga svarande uttryckte att de över lag var nöjda med utbildningen. På frågan om vad som skulle kunna ändras vid en eventuell liknande insats har flera av deltagarna svarat som respondenten nedan. När det gäller deltagarnas uppfattning om huruvida målet för insatsen uppfyllt svarar övervägande delen att det är uppfyllt. En av tankarna med utbildningsinsatsen var att pedagogerna skulle få möjlighet att dela med sig av nya kunskaper till sina kollegor. Det har skett i olika utsträckning.

11 10 av 25 Under utbildningens gång fick deltagarna möjlighet att kartlägga ett barns språkliga domäner. Det är en del som finns med i många kommuners språkpolicys. Flera av deltagarna har beskrivit att de gärna hade sett att vi gått in djupare på detta område och de uttrycker också ett behov av att Umeå kommun arbetar fram riktlinjer för hur förskolan kan arbeta fram en språkpolicy. Så här skriver en av deltagarna: Modersmålsundervisning Målet för modersmålsundervisningen var att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen samt pedagogernas metoder för individualisering. Utvecklingsarbetet har gått under namnet DII (Delaktighet, Inflytande och Individualisering). Förutsättningar för att nå målen har getts i form av följande: VAD INNEHÅLL NÄR Lärlagsarbete Utvecklingsgrupper Tidsenliga verktyg Delat goda exempel Arbetsuppgifter utifrån boken Lektionen är helig Delat goda exempel Läst in sig på uppdraget, diskuterat och arbetat med fall. *studiehandledning utifrån Skolverkets allmänna råd samt kartläggningsmaterialet steg 1 och 2. *En flerspråkande förskola 1 tillfälle per månad 9 tillfällen per lärlag 1 tillfälle per månad 9 tillfällen per utvecklingsgrupp Studiehandledning En flerspråkande förskola Tidsenligt lärande

12 11 av 25 Nationella minoritetsspråk Finska, Samiska (syd-och nordsamiska) Kompetensutvecklingsdagar utifrån Skolverkets material Flera språk i förskolan-teori och praktik. Tidsenligt lärande har fokuserat på Lärum och Google drive samt Outlook. Utvecklat innehållet i språkduschar. Genomfört språkduschar vid ett tillfälle per månad. Läst in sig på nya kursplaner i finska och meänkieli. Skolformsgrupper om Centralt innehåll och bedömning LHU IKT Sagoläsning Inläsning och omvärldsbevakning Samtalsmetodik för lärlagsledare Leda samtal i Lärlagen utifrån boken Lektionen är helig Föreläsning om trauma Inläsning av boken Lektionen är helig Fredag motsvarande 4-6 timmar/vecka Torsdag 1.30 timmar/vecka Vecka timmar fördelat på tre dagar. 17 december 4 timmar 7 januari 7 timmar Föreläsning om kollegial samverkan utifrån boken Lektionen är helig 8 januari 7 timmar Föreläsning John Steinberg 14 april 3 timmar Barbetning av vissa delar i lärlagen av boken Lektionen är helig 15 april 7 timmar Föreläsning om co-coachning 14 juni

13 12 av 25 Handledning utifrån hur man ger varandra respons i respektive lärlag. Handledning genomfördes av legitimerade psykologer. 7 timmar Inläsning av Forskning för klassrummet Föreläsning om samplanering i kollegialt samarbete Handledning utifrån hur man ger varandra respons i respektive lärlag. Handledning genomfördes av legitimerade psykologer. 15 juni 7 timmar Inläsning av Forskning i klassrummet Medarbetarna har svarat på en utvärdering utifrån uppställda mål. Totalt svarade 70 av 80 medarbetare (modersmålslärare). Större delen av de svarande anser att kompetensutvecklingsinsatserna har gett resultat för deras egen utveckling som pedagog. Av de 70 är det fem medarbetare som anser att insatserna inte varit tillräckligt värdefulla. På frågan om elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande anser övervägande delen av medarbetarna att eleverna fått möjlighet till detta i undervisningen. Tre medarbetare svarar ett respektive två på den femgradiga skalan.

14 13 av 25 PÅ frågan om medarbetarna fått möjlighet att utveckla metoder för individualisering i gruppundervisningen är svaren övervägande positivt. Här är det också tre personer som svarar att det skett i lägre grad. Fjärrundervisning i modersmål Våren 2014 fick dåvarande modersmålsenheten i uppdrag av för- och grundskolenämnden att utveckla fjärrundervisning. Fjärrundervisning möjliggjordes enligt förändrad skollag från och med den 1 juli Under innevarande läsår har KCF påbörjat detta utvecklingsarbete. 10 modersmålslärare har varit delaktiga i ett pilotprojekt där fjärrundervisning genomförts tillsammans med elever i årskurs 6-9 som går i några av skolorna i Umeås ytterområden. Aktuella språk för fjärrundervisningen var arabiska, engelska, finska, polska, portugisiska, spanska, thai och tyska. Utifrån de krav som ställs i lagen tog KCF hjälp och stöd av Hanna Outakoski vid Umeå universitet. Hanna var en del i att utbilda pedagogerna i interaktiv undervisning genom ett virtuellt klassrum. Hanna var också ett stöd för KCF i valet av plattform för fjärrundervisningen. Pedagoger fick tillsammans med utvecklingsledare vid KCF prova olika

15 14 av 25 typer av lärplattformar. Utifrån detta valde KCF Adobe Connect och samtliga pedagoger har fått utbildning i denna. Inför implementering av fjärrundervisningen bjöd KCF in rektorer och handledare till information och dialog. Rektorer från följande skolor har tagit del av information om fjärrundervisningens genomförande. Modersmålslärare som fått möjlighet att utveckla sina kunskaper och genomföra fjärrundervisningen är överens om att det är en bra undervisningsform, men att det krävs kunskap och struktur för ett bra genomförande. Det största problemet som de upplevt är att internetuppkopplingen samt ljudet har fallerat. Enligt lärarna uttrycker eleverna att de är nöjda med undervisningen. De anger också att samarbetet med handledaren i stort sett har fungerat tillfredsställande. Vissa rektorer har dock uttryckt att det varit svårt att planera in för handledare mitt i ett läsår. På vissa skolor har det därför haltat med handledare. KCF har stått för finansiering av handledare.

16 15 av 25 Förutsättningar för att det ska fungera med handledaren är att denne har teknisk kompetens och finns på plats samt att lärare och handledare har varandras telefonnummer så att de kan ringa då problem uppstår. Generellt sett är pedagoger som undervisat genom fjärr nöjda. I frisvaren beskriver lärarna att det är ett mer hållbart sätt att ge undervisning samt att det möjliggör för elever att mötas i samtal och ett lärande tillsammans.

17 16 av 25 Nationella minoritetsspråk Språkduschar i finska och samiska I samarbete med Umeå universitet och Hanna Outakoski har en grupp pedagoger i finska och samiska utvecklat en struktur och ett innehåll för språkduschar. Språkduscharna har genomförts vid ett tillfälle per månad. Under hösten 2015 genomfördes fyra språkduschar i nordsamiska. Under våren lika många i nordsamiska och sydsamiska samt fem i finska. Såväl föräldrar som barnen har utvärderat språkduscharna i samiska. Höstens utvärdering låg till grund för förändringar i de samiska språkduscharna under våren. Barnens tankar och idéer togs tillvara och upplägget blev lite annorlunda. Under våren leddes språkduscharna i av studenter som läste samiska vid Umeå universitet. I finska har språkduscharna letts av en pedagog från KCF och en vårdnadshavare. Fjärrundervisning i samarbete med Sameskolstyrelsen Utifrån att Umeå kommun inte lyckades rekrytera någon pedagog i nordsamiska har kommunen skrivit avtal om fjärrundervisning med Sameskolstyrelsen. Det är motsvarande 10 elever som deltagit i fjärrundervisning vid ett tillfälle per vecka. För de yngre eleverna (årskurs 1-3) har Skype använts som plattform och för de äldre Google Hangouts. Inför fjärrundervisningen skickade KCF ut samma information till såväl skolans rektor som vårdnadshavare, se bilaga 6. Det är framförallt en rektor vid en av Umeås fristående skolor som framfört kritik utifrån att fjärrundervisningen ligger på skolan och att skolan är ansvarig för handledare och teknik. Kritiken har framförts via mejl efter det att KCF påtalat att det inte fungerat på den aktuella skolan med rum för undervisning. Vidare dröjde starten med undervisningen för de flesta eleverna eftersom det tog tid att dels få in namn på handledare från de olika skolorna samt att schemat skulle fungera för undervisningen utifrån elevernas ålder och språkliga nivå. Kontkaten mellan KCF och Sameskolstyrelsen har vid flera tillfällen brustit då Sameskolstyrelsen anger att de inte har uppgifter på eleverna och deras schema trots att underlaget är skickat. Det har bidragit till fördröjd undervisningsstart för eleverna. Sameskolstyrelsen har inte på något sätt följt upp hur fjärrundervisningen i nordsamiska har fungerat i Umeå kommun. KCF valde att ta reda på hur rektor och vårdnadshavare upplevt fjärrundervisningen genom att erbjuda dem att besvara en enkät.

18 17 av 25 Av vårdnadshavarna till de tio eleverna har sju besvarat enkäten. Kritiken som framförs är bland annat att tekniken inte har fungerat samt att det inte har funnits någon handledare som kunnat hjälpa eleven på plats. I en kommentar uttrycker en av vårdnadshavarna kritik mot såväl tekniken som brist på handledare och att lärplattformen som används inte är pedagogisk. När det gäller handledarfunktionen är kritiken stark. Flera vårdnadshavare uttrycker ett starkt missnöje med utebliven handledare och att rektor inte lyssnat på eleverna.

19 18 av 25 Av de sex rektorerna som haft elever som läst nordsamiska genom fjärrundervisning är det två som har besvarat enkäten. De svarande är överlag nöjda med såväl information som genomförande. En av rektorerna tar upp problemet med att utse handledare.

20 19 av 25 Studiehandledning I och med Skollagens förändring vad gäller nyanlända publicerade Skolverket nya Allmänna råd för studiehandledning. Detta liksom kartläggningsmaterialet har studiehandledare fått kompetenshöjning under läsåret genom regelbundna träffar, nio totalt, i en utvecklingsgrupp ledd av försteläraren för språkutvecklande arbete. Det som kommer fram i utvärderingen är att de som verkar som studiehandledare önskar ett bättre samarbete med ämneslärare och rektor.

21 20 av 25 Del 2 Framåtblick I den framåtblickande delen beskriver vi mål för respektive kärnverksamhet samt hur dessa ska genomföras och av vem vilka. Av matrisen nedan framgår också när vi genomför uppföljning och utvärdering som en del i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. TEMA MÅL HUR NÄR VEM/VILKA UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Utveckla fjärrundervisning Modersmålsundervisning Genom fortbildning i utvecklingsgrupp Generellt sett en torsdag i månaden Peter Uppföljning Januari Juni Utveckla Genom Generellt Lärlagsledare Uppföljning professionalitet utifrån DIIN Delaktighet Individualisering lärlagsarbete sett en torsdag i månaden och lärlagen Januari Juni Inflytande Normalläge Lesson Study HT16 Lärlaget och paren V44. Mappstruktur i Driven Läsåret Lärlaget Juni Orientera sig Läsåret 16- Lärlaget och använda Lärum som lärare och medarbetare 17 Juni Fortsätta utveckla formativ bedöming och dokumentera i Lärum Våren 17 Lärlaget juni Utveckla likvärdigt Genom Lärlaget Jila och Marie prövningsunderlag för utvecklingsarbete i En torsdag i månaden (Ibbe) Januari

22 gymnasiekurserna lärlaget HT16 21 av 25

23 22 av 25 TEMA MÅL HUR NÄR VEM/VILKA UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Studiehandledning Utveckla kunskaper i att kartlägga utifrån skolverkets material steg 1&2 Genom fortbildning i fokusgrupp Kartläggning Generellt sett en torsdag i månaden Jila och Sadia Uppföljning Januari Skolverkets Juni webbkurs Utveckla kunskaper i att kartlägga nyanlända elever som ska börja på Genom fortbildning i fokusgrupp kartläggning Generellt sett en torsdag i månaden Marie och Ibbe Juni språkintroduktion under VT17

24 23 av 25 TEMA MÅL HUR NÄR VEM/VILKA UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Modersmålsstöd Utvidga modersmålsstöd Genom fortbildning i utvecklingsgrupp Generellt sett en torsdag per månad Karin och Penny Uppföljning Januari Juni Språkkassar Läsåret Sagoläsning Läsåret Insatser i förskolan Språkpolicy språkliga domäner Läsåret VT 17

25 24 av 25 TEMA MÅL HUR NÄR VEM/VILKA UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Nationella Minoritetsspråk Kunskapsbygga utifrån läroplansuppdraget Genom utvecklingsarbete i fokusgrupp Generellt en torsdag i månaden Marie och Karin Juni

26 25 av 25 TEMA MÅL HUR NÄR VEM/VILKA UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Mottagande av nyanlända barn och elever Utveckla en likvärdighet i inskrivning av nyanlända barn och elever Teammöte mellan koordinatorer och spårkutvecklare Fredagar Ledning Koordinatorer Språkutvecklare Uppföljning Januari Juni Utveckla en Teammöte mellan Fredagar Ledning Uppföljning likvärdighet i kartläggningen steg 1 och 2 språkutvecklare Språkutvecklare Januari Juni Utveckla Dialogmöte mellan Generellt sett 1 Chef vid KCF samverkan med rektorer som ansvarar för nyanlända ledning vid KCF samt skolstrateg för grundskolan samt rektorer för tillfälle per månad Skolstrateg FoG Rektorer fbk/ik Juni elever i FBK/IK FBK/IK Utveckla samverkan med mentorer som ansvarar för nyanlända elever i fbk och Dialogmöte mellan språkutvecklare och mentorer 2-3 tillfällen per termin Språkutvecklare och mentorer för FBK/IK Juni IK Kunskapsbygga internt och externt utifrån Erbjuda kompetenshöjande aktiviteter riktad Situationsanpassat stöd utifrån skolors Ledningen vid KCF samt pedagogisk Juni vårt uppdrag att skriva in och kartlägga nyanlända barn till skolan i Umeå kommun efterfrågan. Ansökan sker genom KCF:s webbplats personal utifrån uppdragens karaktär och elever.