FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2016

Transkript

1 FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2016

2 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Nytt i år är tabeller vilka beskriver Finland som arktisk producent av mat samt jämförelse siffror från EU. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

3 INNEHÅLL Allmänt I arbete inom lantbruket 16 Regnmängd Lantbruks- och trädgårdsföre- Medeltemperatur tagens produktionsinriktningar 17 Väderlek under växtperioden 3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Dagslängd 3 produktionsinriktning 17 Antal hushåll 4 Övrig företagsverksamhet 18 Finlands folkmängd 4 Åkerarealens fördelning 19 Finlands folktäthet 4 Skörd 20 Hushållens medelstorlek 4 Lantbrukets produktionskostnader 21 Bruttonationalprodukten 5 Lantbrukets intäkter 22 Produktionens brutto- och förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 6 Statistik om biodling Lanbrukets lönsamhetskvot Bioekonomin år enligt produktionsinriktning Arbetskraft 8 Företagarinkomst 24 Yrkessjukdomar enligt bransch Producentpriser 24 Olycksfall i arbetet 9 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 9 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 10 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av bekämpningsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande 16 1 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller stöd för djurens välbefinnand 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning

4 Livsmedel Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 31 Dagliga intaget av energi-givande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 32 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 33 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 34 Finländarnas dagliga måltider 35 Hälsobeteende 36 Självförsörjningsgrad för livsmedel 37 Matförädlingens andel av landskapens ekonomi 38 Livsmedelsförädling enligt näringsgren 39 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen 40 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 41 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 42 Livsmedelsexport landsvis 44 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 46 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 47 Minutpriser 48 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 51 Kött 52 Ägg 52 Mjölkprodukter och näringsfetter 53 Brödsäd 53 Fisk 54 Konsumtion av fisk 54 Grönsaker och frukt 55 Bär och svamp 56 Viltfångst 57 Livsmedel med förseelser Orsaker till förseelser Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 59 Antal livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 61 Orsaker till tillbakadragningar Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande Matförgiftningsepidemier enligt orsak Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 63 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Konsmptionsutgifter 46 Livsmedelsutgifter 47 Antal storkök enligt typ 64 Storkökens portionsantal enligt typ 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

5 ALLMÄNT REGNMÄNGD , MM vår sommar höst vinter Helsingfors Jyväskylä Uleåborg Sodankylä Frankfurt Padova Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsingfors 4,4 16,3 6,8-3,4 Jyväskylä 2,5 14,8 3,7-7,5 Uleåborg 1,6 14,7 3,4-8,5 Sodankylä -1,0 12,7 0,0-12,5 Frankfurt 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden 3 Regnmängd under jämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Frankfurt Padova Källa: Meteorologiska institutet DAGSLÄNGD, H vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Uleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet

6 ANTAL HUSHÅLL År 2014 totalt eller flera personers hushåll 1 % 5-peroners hushåll 3 % 4-personers hushåll 9 % 3-personers hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd i december 2015 var personer. Källa: Statistikcentralen Finlands folktäthet var cirka 18,06 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år ,04 personer. Källa: Statistikcentralen 4

7 BRUTTONATIONALPRODUKTEN Economi Näringsgren % f f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,8 2,6 därav jordbruk 1,1 0,9 0,8 0,6 Fabriksindustri 24,3 19,5 16,9 17,0 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,2 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,2 6,2 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 9,6 9,3 Transport och magasinering 5,7 5,1 5,0 4,9 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,6 1,7 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,3 1,3 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,5 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 3,0 2,9 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,3 12,7 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 10,0 10,0 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 176,7 180,3 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 205,2 209,1 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 5

8 Economi PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning Tillverkning av läder och läderprodukter Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter Metallindustrin Logi Kost Bru o Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater) 6

9 BIOEKONOMIN ÅR 2014 Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta personer Economi Export milj. Jordbruk Livsmedelsindustri Skogsbruk Kemiindustri Vattenrening och -distribution Bioekonomins tjänster Naturturism och -rekreation Jakt Fiske Hela bioekonomin Hela nationalekonomin Bioekonomins andel % 16,5 12,1 12,4 22 Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster 7

10 ARBETSKRAFT Economi Arbetandena englit näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning därav livsmedelsindustri därav övrig industri Byggverksamhet Handel 2) Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Andra service Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0 9 Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 pers) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,7 9,4 9,4 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 8

11 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2013 Yrkessjukdomar St Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning Framställning av livsmedel Dryckestillverkning Restaurangverksamhet Lähde: Arbetshälsoinstitutet Arbete och välmående i arbetet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare Sysselsatta inom livsmedelsindustrin 2) ) Alla yrken 3) ) Källa: Statistikcentralen, Olycksfallss försäkrings centralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering. 3 ) yrkesgrupper med minst löntagare. 4 ) förhandsinformation, brisfälliga uppgifter gällande olycksfall i arbetet som lett till lång sjukfrånvaro och pension, uppgifterna kan ej jämföras med tidigare års uppgifter. Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 29, , ,3 390 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 57, , ,1 600 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 9

12 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Tumörer Nervsjukdomar Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året 10

13 JORDBRUK EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL Miljö ha Ekogodkänd areal Arealen i omläggningsskede Odlingsareal för eko totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,4 9,9 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet Ekolägenheter, st Ekoarealens andel av totala odlingsarealen % EU ,6 6.. Odlingsareal för eko totalt EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27 AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Närhet Ekologisk primärproduktion varav ekologisk husdrjursproduktion Aktörer inom ekologiska ) livsmedel Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Ekologisk primärproduktion EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 2) talet innehåller underleverantörsaktörer 11

14 Economi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandning: stråsäd blandning: balj- o. stråsäd Ärter Bovete Kummin Lin Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan

15 EKOLOGISK PRODUKTION 2007 % av milj. total- kg pro- duktio- nen 2014 milj. kg % av totalproduktionen Economi 2015 % av milj. total- kg pro- duktio- nen Nöt.... 2,1 2,6 2,95 3,4 Svin.... 0,7 0,4 0,72 0,4 Får.... 0,2 22,4 0,27 23 Fjäderfä.... 0,08 0,1 0,21 0,2 Ägg 1,1 2 2,8 4,5 3,1 4,7 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 23,9 2,1 21,2 2,3 Potatis 0,3 0 4,9 0,8 4,8 0,9 Ärter 1,2 18,8 2,7 18,9 5 19,7 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 47,2 2,1 54,2 2,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Ekologiska marknadsandelen år 2015 var 1,8 %. Källa: Pro Luomu Economi MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse st % av gårdarna % åkerarealen Källa: Landsbygdsverket 13

16 FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2015 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 304 0,0 EU 842 1,0 Utanför EU 942 3,0 Sammanlagt ,0 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14

17 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Närhet Areal % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15

18 Närhet FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar Förändring 15/14 % st Källa: Naturresursinstitutet definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st st st st. % av gårdar Privat person ,4 Sterbhus och bolag ,1 Stat, kommun o.a. samfund ,5 Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning 16

19 LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar % Mjölkgårdar Annan nötboskapshållning ) 763 2) 655 2) 1 Nötköttsproduktion Svingårdar Gårdar med fjäderfä Övrig betesdjur 3) Gårdar med växtodling därav spannmålsodling Annan växtodling Andra Växthusproduktion Trädgårdsproduktion på friland Blandad produktion Aktiva gårdar totalt Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2013 e 2014 e 2000 e 2013 e 2014 e Mjölkproduktion Övrig nötbotskapshållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Spannmålsodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen 17

20 ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården pälsdjursuppfödning renhushållning 2) fiskerinäring 2) annan primärproduktion 2) Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18

21 ÅKERAREALENS FÖRDELNING ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda Odlad areal, totalt Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet 1995 ha 2005 ha 2014 ha 2015 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 43,0 44,0 Källa: Naturresursinstitutet 19

22 SKÖRD Vete areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal 1000 ha ,4 totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal 1000 ha totalskörd milj. kg ,3 skörd kg/ha Ärter areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Potatis areal 1000 ha skörd milj. kg skörd kg/ha Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka (milj. st.) Källa: Naturresursinstitutet 20

23 LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlings kostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Kostnad för gårdsanvändning Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 21

24 LANTBRUKETS INTÄKTER Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22

25 STATISTIK OM BIODLING Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry Professionella biodlare, st Antal ekologiska biodlare Antalet producerande bikupor (övervintrade) Antalet ekologiska bikupor Skörden från en bikupa, kg Honugsproduktion, ton Import av honung, ton Totalkonsumtion av honung, ton Konsumtion av honung, g/pers Bisamhällets förluster under vintern 2), % 7 13 Biodlingens totalintäkter 3), Ekologisk andel av produktion och konsumtion %.. 9 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) uppskattning för åren 2013, 2014, 2015 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING ,0 0,8 0,6 0,4 0,2-0,0-0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on (Info. för ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl

26 FÖRETAGARINKOMST Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER förändring 14/15 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 40,6 34,1-16,2 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 1,1 0,6-45,7 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 3,0 2,9-4,6 griskött 1,3 1,3 1,6 1,5-8,1 broiler 1,1 1,1 1,5 1,4-6,9 lammkött 1,9 2,6 4,0 3,8-5,5 hästkött 1,3 0, Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,0 2,5 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 166,9 167,4 0,3 råg 2) e/tn 149,5 118,4 196,6 174,9-11 korn 2) e/tn 122,3 99,5 132,8 136,8 3 havre 2) e/tn 118,4 87,1 126,3 132,9 5,2 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 159,2 158,7-0,3 matpotatis 3) e/100 kg ,6 17,7 21,4 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 361,7 356,5-1,4 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24

27 HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, st Hästar Nötkreatur mjölkkor dikor Får tackor lamm och baggar Svin 2) modersuggor gödsvin smågrisar Fjäderfän hönor broiler kalkoner Getter Renar Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf fårstatistiken för år 2015 är inte jämförbar med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal st/gård Svin Nötkreatur Fjädefän Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25

28 Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Broiler Getter Ankor och gäss Får Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) 26 Djur och djurvälfärd Tiloja, kpl 2013 % av gårdarna 2014 % av gårdarna 2015 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Får/Getgårdar Fjäderfägårdar Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats 2 ) får-, get- och fjäderfägårdar började få stöd för djurens välbefinnande år 2015

29 FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Djur och djurvälfärd Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) djurhållningsplatsen tom Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den

30 Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_ ,0 7,0 0,6 1,5 3,9 1,4 0,2 2_ ,7 7,3 0,8 1,4 3,4 0,9 1,3 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser Djur och djurvälfärd ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland ) ) ) mg/pcu Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 26 Djur och djurvälfärd INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % Andelen flockar med poäng, % Andelen flockar med över 80 poäng, % ,1 1,8 0, ,1 1,6 0,3 Totalt 98,1 1,7 0,2 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.

31 HÖNSGÅRDAR Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur Golv Ekologisk Källa: Finlands fjäderfäförbund, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2015 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,9 Lösdrift ,9 Övriga ,5 Totalt ,4 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. Djur och djurvälfärd BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 29 Djur och djurvälfärd Boskap st % st % Sommar på bete, vinter 455 7, ,1 utomhus Sommar på bete, vinter , ,0 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1, ,8 utomhus Sommar i rastgård, vinter ,1 inomhus Sommar och vinter inomhus , ,0 Sammanlagt Källa: ProAgria

32 MJÖLKNINGSMASKINER 2015 Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning ,7 Mjölkningsstation ,3 Automatisk mjölkning ,7 Kannmjölkningsmaskin 70 1,3 Sammanlagt ,0 Källa: ProAgria Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2015 Ras Kor, st Medel- Mjölkens sammansättning, % produk- tion, kg/ko Protein Fett EKM ¹) Celltal 2) Ayrshire ,55 4, Holstein ,44 4, Finsk boskap ,48 4, Östfinsk boskap ,47 4, Västfinsk boskap ,49 4, Nordfinsk ,43 4, boskap Jersey ,77 5, Övriga ,54 4, Sammanlagt ,50 4, Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 30

33 LIVSMEDEL LIVSMEDELSKONSUMPTION PER PERSON I FINLAND OCH EU 31 Näring Konsumtion kg/ person EU f. Spannmål 69,8 78,8 78,8 80,0 124,9 78,8 Potatis 59,6 62,0.. 52,3 71,9.. Totalkonsumtion av kött 2) 60,3 73,0 77,6 76,6 82,5 79,4 nötkött 18,8 18,6 18,6 18,7 15,7 19,2 svinkött 32,0 33,5 36,4 34,6 40,4 35,1 fjäderfä 2) 9,0 16,1 18,2 20,1 21,7 21,6 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,2 4,8 0,5 3) Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 198,1 189,7 183,8 178,4 240,1 4) 173,7 mjölk 145,6 134,6 127,6 130, ,0 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 35,3.. 34,4 grädde 6,3 5,8 6,3 6,5 4,0 6,7 Smör 5,2 2,7 4,1 3,9 3,7 3,4 Vegetabiliska oljor ,2.. 3,4 Ost 15,3 18,6 22,5 24,9.. 26,6 Glass (liter) 14,1 14,0 12, Ägg 11,7 9,3 10,0 10,8 12,0 11,5 Socker 35,4 32,0 30,1 29,5 33,3 29,3 Frukt 75,9 5 ) 75,9 58,2 6) 61,2 6) 100,1 5) 65,3 6) Grönsaker 61,7 68,4.. 65,3 115,8 62,3 Fisk (rensad) 14,0 14,1 15, Kaffe (rostat) 8,3 9,6 12,7 9,5 4,8 12,2 Läskedrycker (liter) 45,8 52,0 56,0 44,4.. 43,3 Öl (liter) 7 ) 82,7 90,6 89,0 84,1 70,1 76,8 Vin (liter) 8,2 10,8.. 11,8 24,4 11,5 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,6.. 4,5 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO Statistic Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år ) beräkningsgrunderna ändrade ) innehåller inte hjortdjur, hare och annat vilt 4) mejeriprodukter, utan smör 5) bär medräknat 6) fruktsaft borträknat 7) från och med 2009 sifforna innehåller också turistinförse

34 Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E % Män Kvinnor Män Kvinnor Recommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17, E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35, E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13, E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6, E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43, E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto undersökningen åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 32

35 MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Näring Energi Män Kvinnor Mä at fe Män Kvinnor Sackaros Män Kvinnor Kos ibrer Män Kvinnor Salt Män Kvinnor % Spannmål Kö rä er Mjölkprodukter Frukter, bär, frukt- och bärrä er Grönsaker, grönsaksrä er Pålägg, oljor, såser Drycker Socker, sötsaker Annat Källa: Finravinto undersökningen åringar 33

36 Näring INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod % Källa: Finravinto undersökningen åringar 34

37 FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Näring Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål ) 67 8) Lunch ) 73 8) Middag ) 67 8) Mellanmål ) 35 8) Kvällsmål ) 64 8) Dryckesmåltid 2) Skollunch Familjemåltid 3) Källa: Finravinto undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 35

38 HÄLSOBETEENDE 2015 (%) Alla åringar åringar Näring över 75 -åringar Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal 57,5 58,4 47,1.. Äter lite grönsaker 27 25,1 26,7 38,4 Äter ej fisk varje vecka 17,8 23,3 10,8 9,1 Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen 36, ,9 50,1 Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra bakverk 7,5 3,9 10,8 17 Använder för stora mängder alkohol 28 34,1 24,6 4,8 Röker dagliger 14,2 16,2 14,4 3,2 Feta BMI 30 18, ,3 17,6 Motionerar inte 20,8 17, ,9 Sömn Under 6 timmar ,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH Finriski undersökningen 36

39 SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av konsumtionen Brödsäd Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter Nötkött Svinkött Ägg Socker Tomat Gurka Morot Lök 2) Blomkål Jordgubbe Hallon Äpple 3) Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod.) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 37

40 MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS EKONOMI Närhet Hela Finland 7,1 % 13,2 miljarder euro årsverken Lappland 2,5 % 132,3 milj.e årsverken Mellersta Österbot. 10,6 % 234,1 milj.e årsverken Österbotten 5,7 % 341,5 milj.e årsverken Södra Österbotten 25,4 % 1 326,2 milj.e årsverken Satakunda 7,6 % 544,9 milj.e årsverken Egentliga Finland 9,7 % 1 451,3 milj.e årsverken Åland 6,5 % 69,7 milj.e 601 årsverken Norra Österbotten 7,7 % 891,8 milj.e årsverken Birkaland 4,8 % 785,4 milj.e Mellersta Finland 5,4 % 438,3 milj.e årsverken 38 Kajanaland 1,8 % 36,3 milj.e 383 årsverken Södra Savolax 4,2 % 165,4 milj.e årsverken Norra Karelen 5,3 % 219,2 milj.e årsverken årsverken Södra Karelen 4,2 % 174,7 milj.e årsverken Kymmenedalen 4,6 % Nyland 5,8 % 4 002,2 milj.e årsverken Egentliga Tavastland 12,2 % 666,7 milj.e årsverken Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet av bruttonationalprodukten Norra Savolax 9,5 % 664,5 milj.e årsverken 247,9 milj.e årsverken Päijänne-Tavastland 13,2 % 824,5 milj.e årsverken

41 LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bär- och fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 39

42 PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKESINDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN verksamhetsställen Källa: Statistikcentralen Personalmängden är mindre än fem personer vid livsmedels- och drycksindustrins flesta verksamhetsställen. 40

43 LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning Omsättning / antal personer Näringsgren Slakt och köttförädling Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur Förädling och konservering av frukter och grönsaker Förädling och konservering av potatis Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter Tillverkning av mjölkprodukter Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl. Tillverkning av övriga livsmedel, varav Socker Kakao, choklad, sötsaker Te och kaffe Färdigmat Näringspreparat och dietprodukter Drycker Alkoholdrycker Livsmedelsindustrin totalt Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 41

44 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. Industriella produkter Drycker ,8 Alkoholdrycker 99,5 267,8 342,5 Öl 7,4 20,6 37,0 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 48,3 Safter 9,1 13,0 75,2 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 99,6 Smör.... 9,2 Rypsolja.... 4,3 Margarin 6,9 23,6 33,7 Frukt- och grönsakskonserver 28,3 47,1 136,1 Grönsakskonserver 18,2 38,7 64,0 Socker och honung 1,3 2,2 43,1 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 4,0 Honung.... 6,8 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 59,3 Fisk 50,1 82,2 360,7 Färsk fisk 14,4 65,6 196,8 Frysta fiskprodukter ,6 Soppor och buljong 8,5 12,8 38,9 Barnmat 2,0 9,3 21,9 Kött 57,3 102,8 331,0 Svin ,0 Nöt ,0 Fjäderfä ,2 Mjölkprodukter 63,6 178,8 406,6 Mjölkpulver.... 3,0 Ost ,0 Malt 1,7 0,4 1,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 91,1 Frysta potatisprodukter ,3 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 124,7 Rågmjöl.... 0,6 Foder 83,7 147,0 321,8 Sötsaker 90,9 134,7 215,5 Choklad ,8 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 101,6 Alla industriella produkter totalt 2) 860, , ,6 Lantbruksprodukter Frukter 146,7 220,3 302,5 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 Råkaffe 124,3 115,7 160,9 Ägg 0,1 1,3 2,4 Bär 2,6 5,7 14,6 Blåbär.... 1,5 Kryddor 4,4 6,8 12,4 Nötter 7,4 9,5 22,4 Råsocker 17,7 26,7 82,2 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 192,4 Spannmål 37,2 28,5 34,4 Havre.... 0,92 Lantbruksprodukter totalt 2) 1 335, , Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år Siffrorna för 2014 och 2015 är inte jämförbara med tidigare år. 42

45 Förändring Export milj. Förändring /14 % /14 % 452,1 2, ,2 161,4-5,7 350,9 2,5 40,1 73,4 147,8 139,6-5,5 49,9 34,9 19,7 11,3 28,0 14,0-50,0 49,9 3,3 7,4 4,8 8,2 7,3-11,0 73,8-1,9 13,0 2,1 6,5 4,7-27,7 124,4 24,9 7,0 26,5 121,8 133,2 9,4 3,6-60, ,5 116,2 20,4 6,9 60, ,0 5,2-42,2 31,0-8,0 30,7 32,7 6,9 5,3-23,2 148,0 8,7 2,6 3,9 9,1 7,4-18,7 64,3 0,5 2,4 4,9 4,4 3,0-31,8 52,6 22,0 0,0 0,0 90,6 95,9 5,8 3,7-7,5 13,4 81,5 66,3 75,7 14,2 8,3 22, ,01 0,03 78,6 60,4 1,9 21,9 8,0 30,5 19,2-37,0 343,1-4,9 13,2 9,6 38,4 31,8-17,2 183,0-7,0 2,3 0,0 21,6 19,0-12,0 29,6-16, ,7 7,6-29,0 41,2 5,9 0,4 0,4 2,4 3,0 25,0 17,2-21,5 7,4 4,9 9,6 6,3-34,4 324,8-1,9 26,4 91,5 114,1 112,8-1,1 56,1-8, ,1 67,4 10,3 62,8-6, ,2 11,3 82,3 31,0 18, ,5 12,6-13,1 403,1-0,9 161,9 303,1 367,6 263,8-28,2 2,7-10, ,6 80,6 9,5 280,2 0, ,4 59,2-52,4 2,0 100,0 15,7 21,9 15,4 15,7 1,9 97,5 7,0 9,0 18,2 25,2 28,6 13,5 25,6 1, ,9 0,5-44,4 116,7-6,4 4,3 7,7 43,0 46,2 7,4 0,2-75, ,4 0,6 50,0 350,7 9,0 15,0 21,7 51,9 52,9 1,9 222,2 3,1 94,9 86,3 103,4 102,8-0,6 97,7 4, ,1 61,7-2,2 96,4-5,1 8,5 15,7 11,6 11,2-3, ,5 3,9 609,0 961, , ,3-9,2 309,4 2,3 13,0 0,8 1,5 1,5 0,0 0,2 100,0 0,0 0,0 0,003 0,002 0,0 183,1 13,8 2,3 0,0 11,0 11,7 6,4 3,1 29,2 7,1 6,6 11,8 12,4 5,1 15,8 8,2 0,8 0,2 3,1 3,3 6,5 0,67-55, ,2 0,7-68,2 12,9 4,0 1,5 1,9 6,9 8,2 18,8 32,3 44,2 0,1 0,0 0,2 0,3 50, ,0 0,0 0,8 1,1 1,2 9, ,4 7,2 3,9 5,4 6,1 13,0 34,7 0,9 35,8 42,3 160,0 147,1-8,1 1,2 30, ,5 62,1-10, ,1 683,1 1022,8 231,6 235,3 1,6 2) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och importens totalvärde. 43

46 LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2014 % 2015 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 21,4 Sverige 20,4 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 20,6 Estland 8,8 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 9,8 Ryssland 7,6 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,4 Tyskland 5,1 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Kina 3,5 Nederländerna 4,5 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 USA 3,3 Danmark 3,4 USA 3,6 Polen 3,2 Danmark 3,1 Frankrite 3,2 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 Nederländerna 3,1 USA 3,0 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Norge 2,9 Kina 2,7 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,7 Polen 2,4 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 25,2 Övriga 38,8 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 44

47 LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2015 Ryssland Foderblandningar Kaffe, rå Malt Alkoholdrycker Choklad Övriga livsmedel Övriga spannmålsprodukter Övriga bageriprodukter Övriga kvarnindustriprodukter Kaffe, rostat Övriga Totalt EU Alkoholdrycker Smör och andra mjölkfetter Choklad Havre Andra mjölkprodukter Vete Ostar Yoghurt Mjölkpulver Andra sötsaker Övriga Totalt Övriga länder Mjölkpulver Svinkött Andra mjölkprodukter Alkoholdrycker Smör och andra mjölkfetter Ostar Havre Vete Foderråvaror Korn Övriga Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf 45

48 LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2013 Finland 2014 EU-13, 2010 USA 2010 Japan ,27 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkeurope 0,65 0,62 0,57 0,73 0,74 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter f f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014) 46

49 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person 1995 e/å % f f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och potatisprodukter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014) innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Tillverkning av livsmedel Spannmålets producentpris (innehåller frön) Livsmedlens konsumentpriser Brödets konsumentpris Källa: Statistikcentralen 47

50 MINUTPRISER Prisert, e/kg, e/l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,1 1,03 fettfri mjölk 0,58 0,72 1,01 0,93 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,32 Ostar emmental 8,34 10,59 14,02 14,52 edam 7,03 7,92 9,8 9,12 Fetter smör 5,28 4,96 5,74 4,96 margarin.. 2,87 3,9 3,6 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,74 16,21 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,2 10,11 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 10,25 9,63 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,47 13,18 medwurst 15,86 12,19 15,88 15,77 knackkorv 5,82 4,68 7,89 7,63 länkkorv 3,70 3,43 4,94 4,64 Hönsägg 2,79 2,33 3,68 3,6 Fisk regnbågslax 5) 5,84 10,45 9,56 8,50 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,68 0,67 rågbrödsbitar.. 3,68 3,92 3,74 rostbröd.. 3,57 3,90 3,80 vetelängder 5,63 5,79 7,19 5,79 fint socker 1,23 1,08 1,08 0,93 matpotatis 1,52 0,65 0,87 0,93 morot 1,56 1,21 1,65 1,57 tomat 2,39 2,98 3,25 3,19 kaffe 5,56 5,04 7,18 7,74 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen av filé 48

51 VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2014 (%) Danmark Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Rumänien Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 Källa: Europeiska kommissionen 25,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 EU 28 -genomsni länderna totalt 10 % 49

52 PRISINDEX 2014 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 105,0 93,0 92,7 85,3 101,5 99,1 89,6 91,4 97,5 87,7 96,1 Belgien 103,5 101,6 102,0 102,0 107,2 110,8 109,7 112,8 89,4 97,2 98,4 Spanien 86,2 87,2 87,6 98,7 77,6 86,0 92,4 74,7 88,4 98,1 83,3 Irland 116,5 115,8 114,7 109,9 97,7 107,9 123,4 113,3 134,1 122,6 127,1 Storbritannien 113,5 98,5 96,9 84,8 93,9 97,4 105,3 97,8 103,7 100,6 113,7 Italien 65,6 103,8 104,6 110,2 101,0 107,1 115,9 98,0 98,1 105,2 94,9 Österrike 101,9 113,4 114,8 127,4 118,6 124,3 102,0 125,8 117,3 103,9 103,4 Grekland 76,1 97,0 96,1 107,6 79,5 109,9 124,8 106,7 77,8 112,9 107,1 Luxemburg 125,9 109,7 110,8 107,5 117,2 111,8 116,8 118,1 105,7 104,9 103,4 Portugal 74,2 88,7 87,7 89,8 71,3 89,6 98,3 97,7 83,8 12,7 100,9 Frankrike 99,9 103,2 104,2 106,9 115,0 105,8 89,3 103,9 104,1 101,3 93,6 Sverige 126,6 118,2 119,2 126,5 120,3 110,7 113,6 129,7 126,6 115,6 109,8 Tyskland 94,4 97,8 97,8 94,3 16,1 105,9 90,7 106,7 102,2 90,8 99,0 Finland 115,4 116,0 115,3 121,3 115,6 110,4 118,5 101,3 122,0 110,4 122,9 Danmark 130,0 136,4 133,1 153,0 121,8 124,9 126,0 146,2 122,2 158,1 168,8 EU Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 50

53 2) HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Österrike Irland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige FINLAND Cypern Belgien Frankrike Spainien Italien Malta Slovenien Tjeckien Grekland Slovakien Ungern Portugal Polen Estland Le land Bulgarien Litauen Rumänien 0 8,3 8,5 11,1 9,3 8,7 10,7 10,0 10,3 11,4 10,2 9,4 15,0 11,3 11,2 13,2 11,7 11,0 12,3 12,0 10,6 13,0 12,1 12,0 14,1 12,5 12,1 15,4 13,4 13,0 14,5 13,6 13,4 15,3 13,7 13,6 14,7 14,2 13,8 17,2 14,4 14,8 16,9 14,7 16,0 18,6 14,9 14,8 17,8 15,5 15,0 18,7 16,2 16, Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 2) 3) uppgift från år 2011 uppgift från år 2009 uppgift från år ,5 18,2 17,6 16,6 18,2 16,4 18,4 18, ,0 18,7 19,2 21,1 22,3 23,4 19,7 20,5 25,1 25,4 25,8 27,7 28,9 29,9 36,1 3) 27,5 29,8 38,5 39,4

54 KÖTT ÄGG 52 Milj.kg Svin produktion konsumtion export import Nöt produktion ,3 konsumtion export import Fjäderfä produktion konsumtion export import 0, Får produktion 2,0 0,6 1,1 1,2 konsumtion 2,0 1,9 3,7 5,9 export 0,0 0,0 0,1 0,1 import 1,0 1,4 2,7 2,7 Häst produktion 0,4 0,1 0,5 0,4 konsumtion 0,5 1 2,7 2,2 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 1,7 2 konsumtion 2,6 3,1 2,2 2,7 export.. 0,04 0,4 0,6 import.. 0,2 1,1 0,9 Kött sammanlagt produktion konsumtion export import Export av köttprodukter 3,7 2,1 2,1 1,6 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, Milj. kg Produktion 74,7 58,2 67,7 72 Konsumtion 61,0 48,8 59,3 63,4 Export 14,0 11,2 11,2 13,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy

55 MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER Mjölk, milj. l produktion l/ko mejeriernas invägning konsumtion (mjölk och flytande mjölkprodukter) Smör, milj. kg produktion konsumtion export Ost, milj. kg produktion konsumtion export Mjölkpulver, export, milj. kg Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet BRÖDSÄD Vete Skörd milj. kg 379,5 801,3 1088,2 992,1 Av skörden duglig % Import, milj. kg 131,6 23,2 4,7 9,6 Export, milj. kg 8,4 25,5 175,0 301,7 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 229,5 253,7 251,9 242,4 Årlig konsumtion kg/pers 45,0 49,0 46,1 44,2 Råg Skörd milj. kg 57,7 32,4 74,9 107,5 Av skörden duglig % 3) Import, milj. kg 61,4 80,4 56,0 33,5 Export, milj. kg.. 2,4 4,2 0,4 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 79,2 88,2 81,2 85,2 Årlig konsumtion kg/pers 16,0 15,0 15,0 15,6 Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen hektolitervikt 78,0 kg, falltal 180, proteinhalt (N*5,7) 12,5 % 2) förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt 3) hektolitervikt 71,0 kg, falltal

56 FISK Fiskfångst milj. kg ) Strömming Siklöja Sik Lax Abborre Gös Yrkesfiske totalt Fritidsfiske totalt Fiskodling ) 14 2) 15 2) Källa: Naturresursinstitutet viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets fångst 2) renbågslax över 90 % 3) siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2014 KONSUMTION AV FISK 54 Inhemsk fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 1,6 1,4 1,1 1,1 Strömming 1,2 0,7 0,3 0,3 Gädda 0,7 0,7 0,4 0,5 Abborre 0,7 0,6 0,4 0,5 Siklöja 0,7 0,7 0,6 0,6 Sik 0,4 0,3 0,3 0,3 Gös 0,2 0,3 0,3 0,3 Annan inhemsk fisk 0,6 0,5 0,4 0,5 Importerad fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 0,3 0,6 0,9 0,9 Odlad lax 0,9 1,9 4,0 4,4 Tonfisk (konserv och fabrikat) 1,2 1,6 1,9 1,7 Sej (frysfilé) 0,6 0,4 0,3 0,5 Räkor 0,4 0,5 0,6 0,5 Sill- och strömmingskonserv 0,5 0,5 0,4 0,5 Annan importerad fisk 2,3 2,4 2,7 2,3 Källa: Naturresursinstitutet Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt art, ingår i kategorin annan importerad fisk.

57 GRÖNSAKER OCH FRUKT 1000 kg Potatis export import Tomat export import Gul- och rödlök export import Blomkål export import Vit- och rödkål export import Huvudsallad export import Morot och rova export import Gurka export import Paprika export import Zucchini export import Övriga färska grönsaker export import Banan export ) ) import Citrusfrukter export import Äpple export import Övriga färska frukter export import Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst statistikföringen har ändrats år ) innehåller ej mjölbanan 55

58 BÄR OCH SVAMP Trädgårdsbär, totalskörd milj.kg Jordgubbe 10,1 10,3 12,9 14,4 varav ekologisk.. 0,19 0,25 0,37 Svarta och gröna vinbär 1,8 1,0 1,1 0,8 Röd- och vitvinbär 0,5 0,4 0,6 0,3 Hallon 0,6 0,5 0,8 1,0 varav ekologisk.. 0,01 0,01 0,03 Krusbär 0,03 0,06 0,04 0,05 Totalt 13,1 12,5 15,6 17,0 Vilda bär, utbud kg Blåbär varav ekologisk Lingon varav ekologisk Hjortron varav ekologisk Andra naturbär Totalt Natursvamp, utbud kg Kantarell Karljohanssvamp Riskor Andra svamp Totalt Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Landsbygdsverket enligt färskvikt 56

59 VILTFÅNGST Mängden kött från viltfångst och dess nominella värde Mängd Hare st Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Mängd Hare kg Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Värde Hare Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2 ) Källa: Naturresursinstitutet vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver 57

60 LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2015 Undersökta livsmedel Undersökta partier, st. Partier med förseelser, % Produktsäkerhet Partier med påpekanden, % Grönsaker Rotfrukter med stärkelse och stamknölar Mjölk och mejeriprodukter Frukter och bär Fisk, andra fiskeriprodukter Baljväxter, nötter, oljefrön och kryddor Fruk- och grönsakssaft och -nektar Spannmål och spannmålsprodukter Socker, konditoriprodukter, sorbeter Djur- och växtfetter och -oljor Kaffe, te, kakao Specialdietprodukter Kryddblandningar och såser Färdigmat Barnmat Totalt ,5 2) 12,9 2) Källa: Tullaboratoriet av partierna var 36 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100 produkter är oklart. 2) talet är ett medeltal. 58

61 ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2015 Produktsäkerhet Orsaker till förseelser Parti, ant. % Förpackningsmärkningar 66 28,3 Växtskyddsmedel 44 18,9 Tillsatsämnen 24 10,3 Allergener 23 9,9 Tungmetaller 9 3,9 Salmonella 7 3,0 Bestrålning 7 3,0 Nya livsmedel 7 3,0 Näringsämnen 6 2,6 Nitrater 4 1,7 Mikrobiologisk kvalitet 4 1,7 Övriga 32 13,7 Totalt ,0 Källa: Tullaboratoriet Produktsäkerhet PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG EU-27 medeltal Finland Provernas antal st Strider mot reglerna % 0,33 0,31 0,0 0,00 0,02 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt. 59

62 ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2015 Produktsäkerhet Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detalj-försäljning Restaurang-verksamhet Detalj-försäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer Antalet kontrollerade aktörer Antalet kontroller Antalet aktörer som brutit mot kraven Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) Allmän hygien Konsistens Kontamination (annan än mikrobiologisk) Förpackningsmärkning och presentation Övriga Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman toteutumisesta vuonna 2015 Totalt 60

63 ANTAL ÅTERKALLELSER Återkallelser, st Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök Produktsäkerhet Produktsäkerhet ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2015 O llåtna nya livsmedel 5 % Annat 8 % Mikrobiologiska 18 % Fel i förpackningsmärkningar 15 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 9 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Allergener 27 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 18 % Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2015 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=43 N=1430 % Livsmedelsburen Bacillus cereus Campylobacter jejuni Clostridium perfringens Listeria monocytogenes Salmonella Newport Shigella flexneri Hepatit A -virus Norovirus Staphylococcus aureus Okänd Totalt Hushållsvattenburen Campylobacter Okänd Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 61

64 MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2015 Produktsäkerhet Orsak Okänd eller flera maträtter Kött och köttprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Ägg och äggprodukter Drycker Bageriprodukter Bacillus cereus 1 1 Campylobacter jejuni 1 1 Clostridium perfringens 2 2 Listeria monocytogenes 1 Salmonella Newport 1 1 Hepatit A -virus 1 1 Shigella flexneri 1 Norovirus Staphylococcus aureus 1 1 Okänd Totalt % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 62

65 DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP Butikstyp Totalt Hypermarkets 150 Varuhus 112 Supermarkets, stora 633 Supermarkets, små 394 Snabbköp, stora Snabbköp, små 394 Småbutiker 388 Specialbutiker 880 Saluhallsbutiker 34 Totalt Butiksbilar och -båtar 14 Upphört 297 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP Milj Hypermarkets¹) Varuhus Supermarkets, stora Supermarkets, små Snabbköp, stora Snabbköp, små Småbutiker Specialbutiker och hallar Totalt Butiksbilar och -båtar Upphört (faktiska) Totalt Källa: A.C. Nielsen Finland Oy ¹) klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket 63

66 ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP 2011 st 2013 st 2015 st För-ändring 13/15 % Caféer och restauranger ,9 Personalrestauranger ,7 Offentliga kök ,7 Totalt ,9 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP Milj. portioner 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger ,7 Personalrestauranger ,4 Offentliga kök ,8 Totalt Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel år 2015 ca 5 % (i kg). Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy 64 Miljö ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, % Dagligen Varje vecka Mer sällan Inte alls Inget svar Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback 2015

67 Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen: eller per telefon Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer (hanteringskostnader 5 + postavgifter). Publikationen Faktagaffeln 2016 Statistik om livsmedelsbranschen produceras av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT, Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket, Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter. Föreningen Matinformation rf Helsingfors 2016