FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

Transkript

1 FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

2 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Ekonomi Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

3 INNEHÅLL Allmänt Antal hushåll 3 Finlands folkmängd 3 Finlands folktäthet 3 Hushållens medelstorlek 3 Bruttonationalprodukten 4 Produktionens brutto- och förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 2015 Bioekonomin år Arbetskraft 7 Yrkessjukdomar enligt bransch Olycksfall i arbetet 8 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 8 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 9 Jordbruk Regnmängd Medeltemperatur Väderlek under växtperioden 10 Dagslängd 10 Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av växtskyddsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållanden I arbete inom lantbruket 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar 17 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt produktionsinriktning 17 Övrig företagsamhet i lantbruksoch trädgårdsföretag 18 Åkerarealens fördelning 19 Skörd 20 Lantbrukets produktionskostnader 21 Lantbrukets och trädgårds- 22 näringens intäkter Statistik om biodling 23 Lantbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning Företagarinkomst 24 Producentpriser 24 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller ersättning för djurens välbefinnande 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning

4 Livsmedel Livsmedelsförädling enligt näringsgren 31 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen enligt företagsstorlek 32 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 33 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 34 Livsmedelsexport landsvis 36 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 38 Konsumtionsutgifter 38 Livsmedelsutgifter 39 Livsmedlens realprisutveckling i Finland Minutpriser 40 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 43 Kött 44 Ägg 44 Mjölkprodukter och näringsfetter 45 Brödsäd 45 Fisk 46 Konsumtion av fisk 46 Grönsaker och frukt 47 Bär och svamp 48 Viltfångst 49 Självförsörjningsgrad för livsmedel 50 Livsmedelsbranschens inverkan på förädlingsvärdet (milj. ) landskapsvis och % av landskapets förädlingsvärde 51 Livsmedel med förseelser Orsaker till förseelser Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 53 Antal livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 55 Orsaker till tillbakadragningar Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande Matförgiftningsepidemier enligt orsak Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 57 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 58 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 59 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 60 Finländarnas dagliga måltider 61 Hälsobeteende Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 63 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Antal storkök enligt typ 64 Storkökens portionsantal enligt typ 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

5 ANTAL HUSHÅLL ALLMÄNT År 2015 antal hushåll i Finland var eller flera persons hushåll 2 % 5-persons hushåll 3 % 4-persons hushåll 9 % 3-persons hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-persons hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var personer i december Finlands folktäthet var cirka 18,11 personer per kvadratkilometer Hushållens medelstorlek var 2,04 personer år Källa: Statistikcentralen 3

6 Ekonomi BRUTTONATIONALPRODUKTEN Näringsgren % f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,5 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,6 0,7 Fabriksindustri 24,3 19,5 17,2 16,9 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,4 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,8 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 7,8 7,7 Transport och magasinering 5,7 5,1 4,9 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,7 1,7 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,3 1,4 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,7 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,9 2,8 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,6 12,9 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 9,9 9,8 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 180,8 185,5 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 209,6 215,6 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 4

7 PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2015 Ekonomi Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning Tillverkning av läder och läderprodukter Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter Metallindustrin Logi Kost Bru ovärde Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater) 5

8 Ekonomi BIOEKONOMIN ÅR 2014 Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta personer Export milj. Jordbruk Livsmedelsindustri Skogsbruk Kemiindustri Vattenrening och -distribution Bioekonomins tjänster Naturturism och -rekreation Jakt Fiske Hela bioekonomin Hela nationalekonomin Bioekonomins andel % 16,5 12,1 12,4 22 Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster 6

9 Ekonomi ARBETSKRAFT Arbetskraft englit näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning därav livsmedelsindustri därav övrig industri Byggverksamhet Handel 2) Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Andra service Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,3 8 Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 pers) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 9,4 8,8 8,8 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 7

10 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2014 Yrkessjukdomar St Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning ,5 Framställning av livsmedel 50 14,7 Dryckestillverkning 1 3,2 Restaurangverksamhet 25 3,5 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare ) Sysselsatta inom livsmedelsoch dryckesindustrin Alla yrken 3) Källa: Statistikcentralen, Olycksfallssförsäkringscentralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) värdet från år ) yrkesgrupper med minst löntagare. LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 29, , ,9 70 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 57, , ,3 100 Källa: LPA, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 8

11 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Tumörer Nervsjukdomar Källa: LPA % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året 9

12 JORDBRUK REGNMÄNGD , mm vår sommar höst vinter Helsinki Jyväskylä Oulu Sodankylä Frankfurt, Tyskland Padova, Italien Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsinki 4,5 16,3 6,8-3,3 Jyväskylä 2,6 14,8 3,7-7,4 Oulu 1,5 14,7 3,2-8,7 Sodankylä -0,9 12,7 0,1-12,4 Frankfurt, Tyskland 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova, Italien 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Frankfurt Padova Källa: Meteorologiska institutet DAGSLÄNGD, timmar vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Oleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt, Tyskland 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova, Italien 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet 10

13 Miljö EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL ha Ekogodkänd areal Arealen i omläggningsskede Odlingsareal för eko totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,9 11 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet Ekolägenheter, st Ekoarealens andel av.. totala odlingsarealen % EU ,6 6,4 Odlingsareal för eko.. totalt EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27 AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Lokalt Ekologisk primärproduktion varav ekologisk husdjursproduktion Aktörer inom ekologiska ) 697 livsmedel Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Ekologisk primärproduktion EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 2) talet innehåller underleverantörsaktörer 11

14 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha Vall Spannmål totalt vete råg korn ) ) havre blandning: stråsäd blandning: balj- o stråsäd Ärter Bovete ) 527 2) Kummin ) 142 2) Lin Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter ) 7 Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Ålands uppgifter 2) ingen produktion i Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan

15 Ekonomi EKOLOGISK PRODUKTION 2007 milj. kg % av totalproduktionen 2015 milj. kg % av totalproduktionen 2016 milj. kg % av totalproduktionen Nöt.... 3,0 3,4 2,9 3,4 Svin.... 0,7 0,4 1,0 0,5 Får.... 0,3 23,0 0,3 24,1 Fjäderfä.... 0,2 0,2 0,2 0,1 Ägg 1,1 2 3,1 4,7 3,3 4,6 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 21,2 2,3 15,4 1,7 Potatis 3,7 0,5 4,8 0,9 7,2 1,2 Ärter 1,2 18,8 5,0 19,7 3,6 14,4 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 54,2 2,3 55,1 2,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Marknadsandelen ( ) av ekologiska produkter i Finlands dagligvaruhandel var 2 % år Källa: Pro Luomu MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse st % av gårdarna % åkerarealen Källa: Landsbygdsverket 13

16 Miljö FÖRSÄLJNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2016 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 553 0,0 EU ,6 Utanför EU 475 4,2 Sammanlagt ,9 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14

17 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) Arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar , Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar Lokalt definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15

18 Lokalt FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar Förändring 15/16 % st ,2 Källa: Naturresursinstitutet som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas, sedan förnyelsen av definitionen 2013, gårdar vars ekonomiska storlek överskrider euro. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN Ägargrupp 1995 st st ) st ) st. % av gårdar Privat person ,3 Sterbhus och bolag ,1 Stat, kommun o.a. samfund ,6 Totalt Källa: Naturresursinstitutet inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. 2) som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas sedan förnyelsen av definitionen 2013 gårdar, vars ekonomiska storlek överstiger euro. I ARBETE INOM LANTBRUKET I arbete, pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning 16

19 LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Ekonomi Antal gårdar % Mjölkgårdar ,5 Annan nötboskapshållning ) 655 2) 577 2) 1,1 Nötköttsproduktion ,0 Svingårdar ,3 Gårdar med fjäderfä ,8 Övrig betesdjur 3) ,2 Gårdar med växtodling därav spannmålsodling ,4 Annan växtodling ,9 Andra Växthusproduktion ,7 Trädgårdsproduktion på friland ,8 Blandad produktion ,2 Aktiva gårdar totalt Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2014 e 2015 e 2000 e 2014 e 2015 e Mjölkproduktion Övrig nötbotskapshållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Spannmålsodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen 17

20 Ekonomi ÖVRIG FÖRETAGSAMHET I LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Antal gårdar Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården pälsdjursuppfödning renhushållning 2) fiskerinäring 2) annan primärproduktion 2) Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18

21 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål 0,5 1,1 2,5 2,6 Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda Odlad areal, totalt Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet (SO euro) 1995 ha 2005 ha 2015 ha 2016 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 45,0 45,0 Källa: Naturresursinstitutet 19

22 Ekonomi SKÖRD Vete areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal ha ,9 totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal ha totalskörd milj. kg ,3 96 skörd kg/ha Ärter areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Potatis areal ha skörd milj. kg skörd kg/ha Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka (milj. st.) Källa: Naturresursinstitutet 20

23 Ekonomi LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlings kostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Kostnad för gårdsanvändning Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 21

24 Ekonomi LANTBRUKETS OCH TRÄDGÅRDSNÄRINGENS INTÄKTER Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat. Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22

25 STATISTIK OM BIODLING Ekonomi Medlemmar i Finlands Biodlares Förbund FBF rf Professionella biodlare, st Antal ekologiska biodlare Antalet producerande bikupor Antalet ekologiska bikupor Skörden från en bikupa, kg Honugsproduktion, ton Import av honung, ton Totalkonsumtion av honung, ton Konsumtion av honung, g/pers Bisamhällets förluster under vintern 2), % Biodlingens totalintäkter 3), Ekologisk andel av produktion och konsumtion % 9 8 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) uppskattning för åren 2015 och 2016 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on (Informa on för ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: Naturresursinstitutet, Lantbrukets Totalkalkyl

26 Ekonomi FÖRETAGARINKOMST Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke lönsamhetsbokföring. PRODUCENTPRISER förändring 15/16 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 34,1 33,6-1,3 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 0,6 0,4-22,8 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,9 2,8-1,7 griskött 1,3 1,3 1,5 1,4-4,1 broiler 1,1 1,1 1,4 1,3-3,7 lammkött 1,9 2,6 3,8 3,7-3,2 hästkött 1,3 0, Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,0-2,4 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 167,4 150,7-10 råg 2) e/tn 149,5 118,4 174,9 170,5-2,5 korn 2) e/tn 122,3 99,5 136,8 124,1-9,3 havre 2) e/tn 118,4 87,1 132,9 128,8-3,1 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 158,7 153,5-3,3 matpotatis 3) e/100 kg ,7 20,0 12,9 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 356,5 362,0 1,5 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24

27 Djur och djurvälfärd HUSDJUR Antal husdjur, st Hästar Nötkreatur mjölkkor dikor Får tackor lamm och baggar Svin 2) modersuggor gödsvin smågrisar Fjäderfän 3) hönor broiler kalkoner Getter Renar 4) Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf fårstatistiken för år 2015 och 2016 är inte jämförbar med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. 3) antalet fjäderfä för 2016 är inte helt jämförbart med tidigare år. 4) ett år äldre inräknade renar + kalvar lämnade vid liv DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djurantal st/gård Svin Nötkreatur Fjädefän Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25

28 Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Broiler Getter Ankor och gäss Får Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2014 % av gårdarna 2015 % av gårdarna 2016 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Får/Getgårdar Fjäderfägårdar Källa: Landsbygdsverket ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats. % av gårdar som kan ansöka om stöd för djurens välbefinnande (tillräcklig djurmängd). Stöd för djurens välbefinnande ( ) ändrades 2015 till Ersättning för djurens välbefinnande. Villkoren och ersättningsnivåerna ändrades. 26

29 Djur och djurvälfärd FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) djurhållningsplatsen tom Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den

30 Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_ ,6 5,4 0,8 1,2 2,4 0,2 1,0 2_ ,8 4,2 0,6 1,1 1,5 0,2 0,8 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland ) ) ) mg/pcu Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 26 4) antalet länder som deltagit: 29 INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % 94,46 98,13 98,46 Andelen flockar med poäng, % 4,91 1,55 1,38 Andelen flockar med över 80 poäng, % 0,62 0,32 0,16 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.

31 HÖNSGÅRDAR Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur Golv Ekologisk Källa: Finlands fjäderfäförbund LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2016 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,5 Lösdrift ,3 Övriga ,1 Totalt ,1 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Boskap st % st % Sommar på bete, vinter 455 7, ,5 utomhus Sommar på bete, vinter , ,2 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1, ,1 utomhus Sommar i rastgård, vinter ,2 inomhus Sommar och vinter inomhus , ,9 Sammanlagt Källa: ProAgria 29

32 Djur och djurvälfärd MJÖLKNINGSMASKINER 2016 Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning ,3 Mjölkningsstation ,9 Automatisk mjölkning ,7 Kannmjölkningsmaskin 53 1,0 Sammanlagt ,0 Källa: ProAgria KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2016 Ras Kor, Medelprodukt- Mjölkens sammansättning, % st Pro- Fett EKM ¹) Celltal 2) ion, tein kg/ko Ayrshire ,54 4, Holstein ,43 4, Finsk boskap ,45 4, Östfinsk boskap ,45 4, Västfinsk boskap ,45 4, Nordfinsk ,43 4, boskap Jersey ,78 5, Övriga ,50 4, Sammanlagt ,49 4, Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 30

33 LIVSMEDEL Ekonomi LIVSMEDELSFÖRÄNDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers < < 20 pers pers pers pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bäroch fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 31

34 Ekonomi PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKES- INDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN ENLIGT FÖRETAGS- STORLEK verksamhetsställen Källa: Statistikcentralen Livsmedels- och dryckesindustrin består till stor del av sm-företag. 32

35 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning Omsättning / antal personer Näringsgren Slakt och köttförädling Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur Förädling och konservering av frukter och grönsaker Förädling och konservering av potatis Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter Tillverkning av mjölkprodukter Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl Tillverkning av övriga livsmedel, varav Socker Kakao, choklad, sötsaker Te och kaffe Färdigmat Näringspreparat och dietprodukter Drycker Alkoholdrycker 2) Livsmedelsindustrin totalt Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 2) tillverkning av cider och frukt- och bärvin, tillverkning av andra odestillerade drycker via jäsning samt tillverkning av öl. 33

36 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. Industriella produkter Drycker.. 333,3 452,1 Alkoholdrycker 2) 99,5 267,8 350,9 Öl 7,4 20,6 49,9 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 49,9 Safter 9,1 13,0 73,8 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 124,4 Smör.. 1,4 3,6 Rypsolja.. 5,0 6,9 Margarin 6,9 23,6 31,0 Fruktkonserver.. 42,5 78,4 Övriga grönsakskonserver.. 35,6 69,6 Socker och honung 1,3 2,2 52,6 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,7 Honung.. 2,2 8,3 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 60,4 Fisk ,4 Frysta fiskprodukter.. 6,9 29,6 Soppor och buljong 8,5 12,8 41,2 Barnmat 2,0 9,3 17,2 Kött 57,3 102,8 324,8 Svin.. 29,4 56,1 Nöt.. 37,9 62,9 Fjäderfä.. 18,2 31,0 Mjölkprodukter 63,6 178,8 403,5 Mjölkpulver.. 1,9 2,7 Ost.. 123,1 280,7 Malt 1,7 0,4 2,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 97,5 Frysta potatisprodukter.. 16,4 25,7 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 116,9 Rågmjöl.... 0,2 Foder 83,7 147,0 350,7 Sötsaker 90,9 134,7 222,2 Choklad.. 56,1 97,8 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 96,4 Alla industriella produkter totalt 3) 860, , ,2 Lantbruksprodukter Frukter 146,7 220,3 309,4 Kakaobönor 0,2 0,0 0,2 Råkaffe 124,3 115,7 183,1 Fågelägg 0,1 1,3 3,1 Fisk och skaldjur ,8 Färsk fisk 14,4 65,6 183,0 Bär 2,6 5,7 16,6 Blåbär.. 2,3 0,7 Kryddor 4,4 6,8 13,4 Nötter 7,4 9,5 37,5 Råsocker 17,7 26,7 51,0 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 205,1 Spannmål 37,2 28,5 34,7 Havre.. 0,01 1,2 Landbruksprodukter totalt 3) 1 335, , ,0 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år Siffrorna för 2015 och 2016 är inte absolut jämförbara med tidigare år. 34

37 35 Ekonomi Förändring Export milj. Förändring /16 % /16 % 430,4-4,8.. 90,2 161,0 163,4 1,5 325,3-7,3 40,1 73,4 139,6 139,4-0,2 37,7-24,5 19,7 11,3 14,0 15,0 7,1 55,1 10,4 7,4 4,8 7,3 9,0 23,8 79,5 7,7 13,0 2,1 4,8 5,3 11,6 150,7 21,1 7,0 26,5 133,2 136,4 2,4 3,7 4,1.. 85,1 116,2 108,4-6,7 7,5 9,2.. 22,7 5,3 8,6 62,4 28,6-7,7 30,7 32,7 5,3 6,0 13,6 78,3-0,2.. 3,2 3,1 2,6-16,9 77,2 11,0.. 4,7 4,3 4,5 4,1 51,4-2,2 0,0 0,0 95,9 105,9 10,4 3,9 5,4 13,4 81,5 75,8 78,7 3,9 8,7 4,3.. 0,003 0,03 0,04 38,5 59,6-1,4 21,9 8,0 19,2 21,5 11,6 136,9-7, ,7 18,2 42,7 27,2-8,1.. 6,1 7,7 12,1 56,7 41,2-0,1 0,4 0,4 3,0 2,8-5,0 19,8 15,1 7,4 4,9 6,3 6,2-2,5 312,5-3,8 26,4 91,5 122,8 121,1-1,4 54,9-2,1.. 68,6 67,4 65,2-3,3 64,1 2,0.. 6,4 11,3 14,6 29,6 30,3-2,3.. 10,2 12,7 11,7-8,2 376,3-6,7 161,9 303,1 263,8 242,6-8,0 1,8-32,8.. 28,7 80,6 77,7-3,6 265,1-5, ,7 59,3 47,6-19,7 3,9 95,6 15,7 21,9 15,7 16,2 3,1 99,1 1,7 9,0 18,2 28,6 23,8-16,6 28,0 9,3.. 0,2 0,6 0,6-3,1 120,8 3,4 4,3 7,7 43,0 45,9 6,8 0,2 50, ,5 0,4-11,3 338,2-3,6 15,0 21,7 52,9 54,9 3,9 220,6-0,7 94,9 86,3 102,8 100,2-2,5 101,2 3,5.. 46,8 61,7 59,7-3,3 90,8-5,8 8,5 15,7 11,2 12,4 10, ,5-0,6 609,0 961, , ,2 0,0 361,6 16,9 13,0 0,8 3,3 6,5 96,6 0,2 20,5 0,0 0,0 0,002 0,001-70,0 210,5 15,0 2,3 0,0 29,8 30,6 2,8 4,3 38,2 7,1 6,6 15,0 10,4-30,3 243,9 24, ,1 33,3 74,5 232,7 27,1 2,3 0,0 19,0 33,2 74,9 17,5 4,9 0,8 0,2 3,3 4,6 39,0 1,1 64, ,8 2,0 159,5 14,5 7,5 1,5 1,9 10,0 11,0 10,2 38,2 2,0 0,1 0,0 0,5 0,6 24,3 47,1-7,6 0,01 0,8 1,0 0,9-8,3 213,7 4,2 7,2 3,9 5,0 4,9-1,5 28,1-18,9 35,8 42,3 147,1 121,5-17,4 1,7 36,7.. 35,9 62,1 55,4-10, ,1 7,7 683, ,8 235,3 226,7-3,7 2) innehåller förutom svaga och starka alkoholdrycker även starksprit samt ättika och av ättikssyra framställda ättiksprodukter. 3) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och imortens totalvärde.

38 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2015 % 2016 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Sverige 20,4 Sverige 19,9 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Estland 8,8 Estland 9,2 Estland 6,9 Estland 9,2 Ryssland 7,6 Ryssland 7,6 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 5,1 Tyskland 4,9 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Nederländerna 4,5 Nederländerna 4,4 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,4 Danmark 3,7 USA 3,6 Polen 3,2 Frankrite 3,2 Frankrite 3,1 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 3,0 USA 2,7 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Kina 2,7 Polen 2,6 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,4 Kina 2,6 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 38,8 Övriga 39,4 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 36

39 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2016 Ryssland Kaffe, rå Foderblandningar Övriga livsmedel Malt Alkoholdrycker Choklad Övriga spannmålsprodukter Övriga bageriprodukter Övriga kvarnindustriprodukter Matbröd Övriga Totalt EU Alkoholdrycker Smör och andra mjölkfetter Havre Choklad Andra mjölkprodukter Yoghurt Svinkött Ostar Andra sötsaker Fisk, rå Övriga Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Övriga länder Mjölkpulver Svinkött Andra mjölkprodukter Alkoholdrycker Ostar Smör och andra mjölkfetter Korn Foderråvaror Vete Kristallsocker Övriga Totalt

40 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2014 Finland 2015 EU-27, 2012 USA 2010 Japan ,23 0,59 0,57 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkEurope 0,65 0,66 0,73 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter f f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 38

41 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person Ekonomi 1995 e/å % f f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och potatisprodukter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Källa: Statistikcentralen Tillverkning av livsmedel Spannmålets producentpris (innehåller frön) Livsmedlens konsumentprise Brödets konsumentpris 39

42 Ekonomi MINUTPRISER Prisert, e/kg, e/l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,03 1,01 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,93 0,91 surmjölk 0,58 0,89 1,32 1,33 Ostar emmental 8,34 10,59 14,52 13,85 edam 7,03 7,92 9,12 8,77 Fetter smör 5,28 4,96 4,96 4,92 margarin.. 2,87 3,60 3,48 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,21 16,07 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,11 9,95 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 9,63 9,60 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,18 13,02 medwurst 15,86 12,19 15,77 15,51 knackkorv 5,82 4,68 7,63 7,26 länkkorv 3,70 3,43 4,64 4,30 Hönsägg 2,79 2,33 3,60 3,45 Fisk regnbågslax 5) 5,84 8,29 6) 8,50 9,70 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,67 0,66 rågbrödsbitar.. 3,68 3,74 3,59 rostbröd.. 3,57 3,80 vetelängder 5,63 5,79 5,79 6,79 fint socker 1,23 1,08 0,93 0,89 matpotatis 1,52 0,65 0,93 0,97 morot 1,56 1,21 1,57 1,59 tomat 2,39 2,98 3,19 3,03 kaffe 5,56 5,04 7,74 7,32 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen är beräknade av rensad hel fisk 6) värdet från år

43 Ekonomi VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2017 (%) Danmark Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Romania Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 25,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 5,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 EU 28 -genomsni -länderna totalt 9,5 % Källa: Europeiska kommissionen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 41

44 Ekonomi PRISINDEX 2015 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 102,8 91,8 91,3 84,7 99,4 96,3 90,0 90,2 95,4 85,2 95,6 Belgien 99,8 101,3 101,4 101,3 106,5 107,0 108,7 110,7 91,0 95,7 99,7 Spanien 85,0 86,7 87,0 97,3 76,7 86,1 92,4 83,2 87,4 95,3 82,9 Irland 113,7 112,1 110,8 103,8 95,1 104,5 123,2 111,8 124,6 120,2 125,0 Storbritannien 124,8 104,4 102,5 89,9 100,2 102,1 113,1 102,5 106,2 108,6 122,5 Italien 92,0 102,6 103,8 110,3 100,7 105,0 116,4 95,9 96,4 103,7 90,4 Österrike 100,2 112,7 113,8 128,0 118,5 122,2 101,0 122,9 114,3 101,9 104,1 Grekland 77,1 96,6 95,8 106,8 79,1 110,9 126,2 113,4 75,9 113,8 105,4 Luxemburg 124,9 109,5 110,6 106,3 117,7 109,8 117,4 116,3 104,4 104,6 103,0 Portugal 73,7 88,3 87,3 89,0 70,3 92,9 97,6 101,0 83,2 124,4 100,1 Frankrike 96,0 102,5 103,6 105,3 114,4 104,9 89,1 101,7 106,6 97,7 91,7 Sverige 121,6 115,8 116,6 122,1 117,1 112,0 111,4 125,8 125,1 111,7 109,8 Tyskland 93,5 97,0 96,9 94,4 104,6 106,6 87,8 101,1 102,3 91,0 98,2 Finland 111,8 111,9 111,0 117,1 111,4 107,4 113,6 93,2 116,3 108,0 120,4 Danmark 126,6 135,7 132,9 151,4 122,3 126,1 122,7 145,7 122,0 160,8 163,1 EU Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 42

45 Ekonomi HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Österrike Irland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige FINLAND Cypern Belgien Frankrike Spainien Italien Malta Slovenien Tjeckien Grekland Slovakien Ungern Portugal Polen Estland Le land Bulgarien Litauen Rumänien 0 8,3 8,5 11,1 9,3 8,7 10,7 10,0 10,3 11,4 10,2 9,4 15,0 11,3 11,2 13,2 11,7 11,0 12,3 12,0 10,6 13,0 12,1 12,0 14,1 12,5 12,1 15,4 13,4 13,0 14,5 13,6 13,4 15,3 13,7 13,6 14,7 14,2 13,8 17,2 14,4 14,8 16,9 14,7 16,0 18,6 14,9 14,8 17,8 15,5 15,0 18,7 16,2 16,2 17,5 18,2 27,7 17,6 16,6 23,4 18,2 16,4 18,4 18,5 21,1 29,9 19,0 18,7 28,9 19,2 22,3 36,1 19,7 20,5 25,1 25,42) 25,8 39,4 27,53) 29,8 38, Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 2) 3) uppgift från år 2011 uppgift från år 2009 uppgift från år

46 Ekonomi KÖTT Milj.kg Svin produktion konsumtion export import Nöt produktion konsumtion export import Fjäderfä produktion konsumtion export import 0, Får produktion 2,0 0,6 1,3 1,3 konsumtion 2,0 1,9 3,9 3,8 export 0,0 0,0 0,0 0,0 import 1,0 1,4 2,7 2,5 Häst produktion 0,4 0,1 0,4 0,3 konsumtion 0,5 1,0 2,1 1,7 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 2,0 2,0 konsumtion 2,6 3,1 2,3 2,8 export.. 0,04 0,6 0,2 import.. 0,2 0,9 0,9 Kött sammanlagt produktion konsumtion export import Export av köttprodukter 3,7 2,1 1,6 1,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, ÄGG Milj. kg Produktion 74,7 58,2 71,5 72,6 Konsumtion 61,0 48,8 63,4 65,6 Export 14,0 11,2 13,3 11,8 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 44

47 Ekonomi MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER Mjölk, milj. l produktion l/ko mejeriernas invägning konsumtion (mjölk och flytande mjölkprodukter) Smör, milj. kg produktion konsumtion export Ost, milj. kg produktion konsumtion export Mjölkpulver, export, milj. kg Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet BRÖDSÄD Vete Skörd milj. kg 379,5 801,3 992,1 823,9 Av skörden duglig % Import, milj. kg 131,6 23,2 9,6 3,3 Export, milj. kg 8,4 25,5 301,7 249,7 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 229,5 253,7 242,4 245,5 Årlig konsumtion kg/pers 45,0 49,0 44,2 44,7 Råg Skörd milj. kg 57,7 32,4 107,5 86,8 Av skörden duglig % 3) Import, milj. kg 61,4 80,4 33,5 7,1 Export, milj. kg.. 2,4 0,4 0,6 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 79,2 88,2 85,7 85,1 Årlig konsumtion kg/pers 16,0 15,0 15,6 15,5 Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy hektolitervikt 78,0 kg, falltal 180, proteinhalt (N*5,7) 12,5 % 2) förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt 3) hektolitervikt 71,0 kg, falltal

48 Ekonomi FISK Fiskfångst milj. kg ) ) Strömming Siklöja Sik Lax Abborre Gös Yrkesfiske totalt Fritidsfiske totalt Fiskodling ) 15 3) 14 3) Källa: Naturresursinstitutet viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets fångst. 2) siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år ) renbågslax över 90 %. KONSUMTION AV FISK Inhemsk fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 1,6 1,4 1,1 1,3 Strömming 1,2 0,7 0,3 0,3 Gädda 0,7 0,7 0,5 0,5 Abborre 0,7 0,6 0,5 0,5 Siklöja 0,7 0,7 0,6 0,6 Sik 0,4 0,3 0,3 0,2 Gös 0,2 0,3 0,3 0,3 Annan inhemsk fisk 0,6 0,5 0,5 0,4 Importerad fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 0,3 0,6 0,9 0,8 Odlad lax 0,9 1,9 4,4 4,1 Tonfisk (konserv och fabrikat) 1,2 1,6 1,7 1,6 Sej (frysfilé) 0,6 0,4 0,5 0,5 Räkor 0,4 0,5 0,5 0,5 Sill- och strömmingskonserv 0,5 0,5 0,5 0,5 Annan importerad fisk 2,3 2,4 2,3 2,3 Källa: Naturresursinstitutet Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 46

49 GRÖNSAKER OCH FRUKT kg Potatis export import Tomat export ,6 17 import Lök export ,8 import Blomkål export import Vit- och rödkål export import Huvudsallad export ,8 import Morot och rova export 1, ,5 import Gurka export ,6 import Paprika export import Övriga färska grönsaker export import Banan export import Citrusfrukter 2) export import Äpple export , import Övriga färska frukter 3) export import Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst statistikföringen har ändrats år ) färska och torkade Ekonomi 3) även torkade dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan 47

50 Ekonomi BÄR OCH SVAMP Trädgårdsbär, totalskörd mn kg Jordgubbe 10,1 10,3 14,4 11,9 varav ekologisk.. 0,2 0,3 0,3 Svarta och gröna vinbär 1,8 1,0 0,8 1,0 Röd- och vitvinbär 0,5 0,4 0,3 0,4 Hallon 0,6 0,5 1,0 1,3 varav ekologisk.. 0,01 0,03 0,03 Krusbär 0,03 0,06 0,05 0,07 Totalt 13,1 12,5 16,8 14,9 Vilda bär, utbud 1000 kg Blåbär varav ekologisk Lingon varav ekologisk Hjortron varav ekologisk Andra naturbär Totalt Natursvamp, utbud 1000 kg Kantarell Karljohanssvamp Riskor Andra svamp Totalt Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Landsbygdsverket enligt färskvikt 48

51 VILTFÅNGST Ekonomi Mängden kött från viltfångst och dess nominella värde Mängd Hare st Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Mängd Hare kg Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Värde Hare Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2 ) Källa: Naturresursinstitutet vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver 49

52 Lokalt SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Produktionsmängd i % av konsumtionen Brödsäd Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter Nötkött Svinkött Ägg Socker Tomat Gurka Morot och rova Lök Blomkål Jordgubbe Hallon Äpple 2) Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen lök förutom vitlök och purjolök 2) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 50

53 Lokalt LIVSMEDELSBRANSCHENS INVERKAN PÅ FÖRÄDLINGS- VÄRDET (MILJ. ) LANDSKAPSVIS OCH % AV LANDSKAPETS FÖRÄDLINGSVÄRDE Livsmedelsbranschens andel av hela Finlands förädlingsvärde är 9 % skillnaden mellan produktionens värde och införskaffade insatser Lappland 228 milj. 4,3 % Norra Österbotten 703 milj. 6,3 % Mellersta Österbot. 205 milj. 10 % Kajanaland 86 milj. 4,8 % Åland 87 milj. 7,7 % Österbotten 546 milj. 9,3 % Södra Österbotten 737 milj. 14,5 % Satakunda 506 milj. 7,5 % Birkaland 904 milj. 6,1 % Mellersta Finland 393 milj. 5,4 % Egentliga Finland milj. 7,3 % Nyland milj. 6,2 % Egentliga Tavastland 421 milj. 8,9 % Källa: Naturresursinstitutet. Ruokaketjun merkitys kansantaloudelle ja alueille Suomessa Norra Savolax 451 milj. 6,8 % Södra Savolax 274 milj. 7,1 % Norra Karelen 330 milj. 7,8 % Södra Karelen 227 milj. 5,4 % Kymmenedalen 256 milj. 5,1 % Päijänne-Tavastland 505 milj. 9,4 %

54 Produktsäkerhet LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2016 Undersökta livsmedel 52 Undersökta partier, st. Partier med förseelser, % Partier med påpekanden, % Sädeskorn och spannmålsprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Rotfrukter med stärkelse samt stamknölar Baljväxtfrön och baljväxtprodukter Frukter och fruktprodukter Fisk och fiskprodukter Sötsaker och choklad Frukt- och grönsaks- och växtsafter, -drycker, -bredbara pålägg och dyl Vatten, vattenbaserade läskedrycker och dyl Råvaror till heta drycker Alkoholdrycker Livsmedel för växande barn Livsmedel för specialdieter (inkl. kosttillskott) Sammansatta maträtter Kryddprodukter och måltidssåser Renade isolerade ingredienser Produkter av spannmålsbaserad deg Nötter och nötprodukter Oljefrön och -frukter Örter, kryddor och dyl Heta drycker (kaffe-, kakao-, teoch örtdrycker) Produkter som efterliknar kött och mjölkprodukter Totalt ,5 2) 11,8 2) Källa: Tullaboratoriet av partierna var 30 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100 produkter är oklart. 2) talet är ett medeltal.

55 Produktsäkerhet ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2016 Orsaker till förseelser Parti, ant. % Förpackningsmärkningar 56 35,4 Växtskyddsmedel 35 22,2 Läkemedelsklassificering 29 18,4 Tillsatsämnen 13 8,2 Mikrobiologisk kvalitet inklusive salmonella 10 6,3 Allergener 8 5,1 Mögeltoxiner 7 4,4 Totalt ,0 Källa: Tullaboratoriet PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG EU-27 medeltal Finland Provernas antal st Strider mot reglerna % 0,33 0,37 0,00 0,00 0,00 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt. 53

56 Produktsäkerhet ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2016 Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detaljförsäljning Restaurangverksamhet Detaljförsäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer Antalet kontrollerade aktörer Antalet kontroller Antalet aktörer som brutit mot kraven Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) Allmän hygien Konsistens Kontamination (annan än mikrobiologisk) Förpackningsmärkning och presentation Övriga Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman toteutumisesta vuonna Totalt informationen saknas för primärproduktionen eftersom täckande information inte fanns att tillgå

57 Produktsäkerhet ANTAL ÅTERKALLELSER ) Återkallelser, st Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök. Eftersom statistikföringsmetoderna har preciserats är olika års statistik ej fullständigt jämförbar. 2 ) inkluderar även fall (25 st), där produkterna inte längre har funnits kvar på marknaden när informationen kommit till Finland. ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2016 O llåtna nya livsmedel 2 % Fel i förpackningsmärkningar 8 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 18 % Annat 8 % Mikrobiologiska 24 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 23 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Allergener 18 % MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2016 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=59 N=1542 % Livsmedelsburen Bacillus cereus Campylobacter jejuni Clostridium perfringens EHEC (+EPEC) Salmonella Yersinia enterocolitica Norovirus Annan bakterie/rödbeta Okänd Totalt Hushållsvattenburen Campylobacter Sapovirus Okänd Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 55

58 Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2016 Orsak Okänd eller flera maträtter Kött och köttprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Ägg och äggprodukter Drycker Bageriprodukter Bacillus cereus Campylobacter jejuni Clostridium perfringens 2 2 Salmonella Norovirus Verocytotoxigenic E. coli (VTEC) Yersinia enterocolitica Okänd Totalt % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 56

59 LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU 57 Näring Konsumtion kg/ person EU- 28 Spannmål 69,8 78,8 78,8 78,8 79,7 127,3 Potatis 59,6 62,0 52,3 2) ,6 Totalkonsumtion av kött 60,3 73,0 77,6 79,3 81,0 81,3 nötkött 18,8 18,6 18,6 19,2 19,2 14,9 svinkött 32,0 33,5 36,4 34,9 34,7 39,0 fjäderfä 9,0 16,1 18,2 21,6 23,5 22,5 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,6 3,6 2,8 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 203,0 187,8 181,8 170,5 163,2 236,4 mjölk 145,6 134,6 127,6 127,0 121,6.. surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 34,4 32,7.. grädde (även syrade) 6,8 6,6 8,8 9,1 8,9 3,9 Smör 5,5 2,6 4,0 3,4 3,4 3,7 Vegetabiliska oljor 4,3 5,3 5,5 3,4.. 19,6 Ost 3) 14,8 17,2 21,0 26,6 26,3 17,2 Glass (liter) 14,1 14,0 12, Ägg 11,8 9,3 10,0 11,5 11,9 12,0 Socker 35,4 32,0 30,1 29,3 29,1 31,7 Frukt 4) 43,6 54,5 58,8 64,7 67,3 103,7 Grönsaker 5) 61,7 68,3 62,6 62,4 63,7 109,4 Fisk (filé-/produktvikt) 14,0 14,1 14,9 14,3.... Kaffe (rostat) 8,3 9,8 9,7 9,9 9,9 4,8 Läskedrycker (liter) 45,8 52,0 56,0 43,3 52 6).. Öl (liter) 7 ) 82,5 84,0 85,4 76,8 76,6 67,1 Vin (liter) 8,2 10,8 12,6 11,5 11,5 22,8 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,5 4,4.. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO Statistic Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år Preciseringarna för livsmedelsgrupperna berör inte EU-statistik. 2) 2012 års värde 3) innehåller även icke-smaksatt kvark och grynost 4) inkluderar inte fruktsafter och bär 5) fr.o.m ingår inte frysta och konserverade grönsaker 6) talet är en uppskattning 7) fr.o.m ingår även privatimport

60 Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E % Män Kvinnor Män Kvinnor Rekommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17, E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35, E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13, E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6, E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43, E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto undersökningen åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 58

61 MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Energi Mä at fe Sackaros Kos ibrer Salt % Frukter, bär, frukt- och bärrä er Mjölkprodukter Kö rä er Spannmål Annat Socker, sötsaker Drycker Pålägg, oljor, såser Grönsaker, grönsaksrä er Näring Källa: Finravinto undersökningen åringar 59

62 Näring INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod % Källa: Finravinto undersökningen åringar 60

63 Näring FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål ) 67 8) Lunch ) 73 8) Middag ) 67 8) Mellanmål ) 35 8) Kvällsmål ) 64 8) Dryckesmåltid 2) Skollunch Familjemåltid 3) Källa: Finravinto undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 61

64 Näring HÄLSOBETEENDE 2016 (%) Alla åringar åringar över 75 -åringar Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal Äter lite grönsaker Äter ej fisk varje vecka Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra bakverk Använder för stora mängder alkohol Röker dagliger Feta BMI Motionerar inte Sömn Under 6 timmar ,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service , Finriski undersökningen 62

65 DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP Ekonomi Butikstyp Totalt Hypermarkets 149 Varuhus 88 Supermarkets, stora 645 Supermarkets, små 405 Snabbköp, stora Snabbköp, små 349 Småbutiker 357 Specialbutiker 847 Saluhallsbutiker 30 Totalt Butiksbilar och -båtar 13 Upphört 890 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP Milj Hypermarkets ¹) Varuhus Supermarkets, stora Supermarkets, små Snabbköp, stora Snabbköp, små Småbutiker Specialbutiker och hallar Totalt Butiksbilar och -båtar Upphört (faktiska) Totalt Källa: A.C. Nielsen Finland Oy ¹) klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket. Från 2010 innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Minimani. 63

66 Ekonomi ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger ,9 Personalrestauranger ,7 Offentliga kök ,7 Totalt ,9 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP Milj. portioner 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger ,7 Personalrestauranger ,4 Offentliga kök ,8 Totalt Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel år 2015 ca 6 % (i kg). Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy Miljö ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, % Dagligen Varje vecka Mer sällan Inte alls Inget svar Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback

67 Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen: per telefon Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer (hanteringskostnader 6 + postavgifter). Publikationen Faktagaffeln 2017 Statistik om livsmedelsbranschen produceras av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT, Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket, Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet, Statistikcentralen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tullens statistikservice, Renbeteslagsföreningen och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter. Föreningen Matinformation rf Helsingfors 2017

68 FÖRENINGEN MATINFORMATION RF. TFN Agronomförbundet rf TFN. (09) Livsmedelsindustriförbundet rf TFN. (09) Naturresursinstitutet (Luke) TFN Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter TFN Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. TFN. (09) ProAgria Centralernas Förbund TFN