FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen

Transkript

1 FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2018

2 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Ekonomi Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

3 INNEHÅLL Allmänt I arbete inom lantbruket 16 Antal hushåll 3 Lantbruks- och trädgårdsföre- Finlands folkmängd 3 tagens produktionsinriktningar 17 Finlands folktäthet 3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Hushållens medelstorlek 3 produktionsinriktning 17 Bruttonationalprodukten 4 Övrig företagsamhet i lantbruks- 18 Produktionens brutto- och och trädgårdsföretag förädlingsvärde enligt verksamhetsområde Åkerarealens fördelning 19 Skörd 20 Bioekonomin år 2016 f. 6 Lantbrukets produktionskostnader Arbetskraft 7 21 Yrkessjukdomar enligt bransch Lantbrukets och trädgårdsnäringens intäkter 22 Olycksfall i arbetet 8 Statistik om biodling 23 Lantbruksföretagarnas Lantbrukets lönsamhetskvot medelålder och antal 8 enligt produktionsinriktning Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 9 Jordbruk Regnmängd Medeltemperatur Väderlek under växtperioden 10 Dagslängd 10 Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av växtskyddsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållanden 16 1 Företagarinkomst 24 Producentpriser 24 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller ersättning för djurens välbefinnande 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning

4 Livsmedel Livsmedelsförädling enligt näringsgren 31 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen enligt företagsstorlek 32 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 33 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 34 Livsmedelsexport landsvis 36 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 38 Konsumtionsutgifter 38 Livsmedelsutgifter 39 Livsmedlens realprisutveckling i Finland Minutpriser 40 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 43 Mjölkprodukter och Hälsobeteende näringsfetter 45 Brödsäd 45 Fisk 46 Konsumtion av fisk 46 Dagligvaruhandeln och storkök Grönsaker och frukt 47 Antal butiker enligt butikstyp 63 Bär och svamp 48 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Viltfångst 49 Självförsörjningsgrad för livsmedel 50 Livsmedelsbranschens inverkan på förädlingsvärdet (milj. ) landskapsvis och % av landskapets förädlingsvärde 51 Livsmedel som stred mot bestämmelserna Orsakerna till att livsmedel stred mot bestämmelserna Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 53 Antal livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 55 Orsaker till tillbakadragningar Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande Matförgiftningsepidemier enligt smittförande livsmedel Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 57 Dagligt intag av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 58 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 59 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 60 Kött 44 Ägg 44 Finländarnas dagliga måltider 61 Antal kök och portioner enligt verksamhetsform Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

5 ANTAL HUSHÅLL ALLMÄNT År 2016 antal hushåll i Finland var eller flera persons hushåll 1 % 5-persons hushåll 3 % 4-persons hushåll 9 % 3-persons hushåll 10 % 1-persons hushåll 42 % 2-persons hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var personer. Finlands folktäthet var cirka 18,14 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år ,02 personer. Källa: Statistikcentralen 3

6 Ekonomi BRUTTONATIONALPRODUKTEN Näringsgren % f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,8 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,7 0,6 Fabriksindustri 24,3 19,5 17,0 17,6 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,4 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,9 7,1 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 7,6 7,5 Transport och magasinering 5,7 5,1 4,8 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,7 1,8 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,4 1,4 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,8 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,9 2,9 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,7 12,7 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 9,9 9,4 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten. Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 186,0 193,3 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 216,1 223,8 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 4

7 PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2016 Bruttovärde (tusen euro) Förädlingsvärde (tusen euro) Ekonomi Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning Tillverkning av läder och läderprodukter Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter Metallindustrin Logi Kost Bru ovärde Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater). Produktionens bruttovärde mäter verksamhetsställets faktiska produktion. I produktionsverksamheten medräknas all produktion, även tillverkning för eget bruk och tillverkning för leverans till företagets andra verksamhetsställen. Förädlingsvärdet mäter den totala värdeökning som producerats av olika produktionsfaktorer i verksamhetsställets egentliga produktionsverksamhet. Förädlingsvärdet beräknas som skillnaden mellan produktionsverksamhetens vinst och av verksamheten uppkomna kostnader. 5

8 Ekonomi BIOEKONOMIN ÅR 2016 f. Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta, 1000 personer Varuexport milj. Jordbruk ,2 462 Livsmedelsindustri Skogsbruk ,7 44 Kemiindustri , Vattenrening och -distribution ,7.. Bioekonomins tjänster ,4 23 därav naturturism och -rekreation ,8.. däräv jakt däräv fiske ,6 23 Hela bioekonomin , Hela nationalekonomin , Bioekonomins andel % Källa: Lukes statistiktjänster Avkastning, värdeökning och export beräknat som gängse värde. 6

9 Ekonomi ARBETSKRAFT Arbetskraft englit näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning därav livsmedels- och dryckindustri Byggverksamhet Handel 2) Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Övriga servicetjänster och -branscher Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,3 0,2 5 Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 pers) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,8 8,6 8,6 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar. 7

10 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2014 Yrkessjukdomar St Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning ,5 Framställning av livsmedel 50 14,7 Dryckestillverkning 1 3,2 Restaurangverksamhet 25 3,5 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare Sysselsatta inom livsmedelsoch dryckesindustrin Alla yrken 2) Källa: Statistikcentralen, Olycksfallssförsäkringscentralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) yrkesgrupper med minst löntagare. LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 29, , ,2 120 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 57, , ,8 160 Källa: LPA, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 8

11 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Tumörer Nervsjukdomar Källa: LPA % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året. 9

12 JORDBRUK REGNMÄNGD , mm vår sommar höst vinter Helsinki Jyväskylä Oulu Sodankylä Frankfurt, Tyskland Padova, Italien Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsinki 4,5 16,3 6,8-3,2 Jyväskylä 2,5 14,8 3,7-7,3 Oulu 1,6 14,7 3,4-8,3 Sodankylä -0,9 12,7 0,1-12,3 Frankfurt, Tyskland 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova, Italien 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Frankfurt Padova Källa: Meteorologiska institutet uppgift från år DAGSLÄNGD, timmar vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Oleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt, Tyskland 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova, Italien 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet 10

13 Miljö EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL ha Ekogodkänd areal Arealen i omläggningsskede Odlingsareal för eko totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 10,7 11,4 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet Ekolägenheter, st Ekoarealens andel av totala odlingsarealen % EU ,6 6,7 f.. Odlingsareal för eko totalt EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27. AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Lokalt Ekologisk primärproduktion varav ekologisk husdjursproduktion Aktörer inom ekologiska livsmedel ) 742 2) Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Ekologisk primärproduktion EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion. 2) talet innehåller underleverantörsaktörer. 11

14 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha Vall Spannmål totalt vete råg korn ) havre blandning: stråsäd ) blandning: balj- o stråsäd Ärter Bovete ) 599 2) Kummin ) 158 2) Lin ) Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter ) Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Ålands landskapsregering innehåller inte Ålands uppgifter. 2) ingen produktion i Åland. Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan

15 Ekonomi EKOLOGISK PRODUKTION 2007 milj. kg % av totalproduktionen 2016 milj. kg % av totalproduktionen 2017 milj. kg % av totalproduktionen Nöt.... 2,9 3,4 2,6 3,1 Svin.... 1,0 0,5 0,8 0,5 Får.... 0,3 24,1 0,3 24,8 Fjäderfä.... 0,2 0,1.... Ägg 1,1 2 3,3 4,6 3,88 5,7 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 15,4 1,7 16,9 1,9 Potatis 3,7 0,5 7,2 1,2 9,4 1,5 Ärter 1,2 18,8 3,6 14,4 1,9 21,3 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 55,1 2,3 62,6 2,7 Källa: Kantar TNS Agri Ab, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Marknadsandelen ( ) av ekologiska produkter i Finlands dagligvaruhandel var 2,3 % år Källa: Pro Luomu MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse st % av gårdarna % åkerarealen Källa: Landsbygdsverket 13

16 Miljö FÖRSÄLJNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2017 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 453 0,4 EU ,8 Utanför EU 552 7,1 Sammanlagt ,4 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14

17 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Lokalt Areal % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15

18 Lokalt FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar Förändring 16/17 % st ,3 % Källa: Naturresursinstitutet som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas, sedan förnyelsen av definitionen 2013, gårdar vars ekonomiska storlek överskrider euro. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN Ägargrupp 1995 st st ) st ) st. % av gårdar Privat person ,2 Sterbhus och bolag ,1 Stat, kommun o.a. samfund ,0 2,6 Totalt Källa: Naturresursinstitutet inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. 2) som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas sedan förnyelsen av definitionen 2013 gårdar, vars ekonomiska storlek överstiger euro. I ARBETE INOM LANTBRUKET I arbete pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning antalet företagare och företagarfamiljemedlemmar sammanlagt. 16

19 LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Ekonomi Antal gårdar % Mjölkgårdar ,8 Annan nötboskapshållning ) 572 2) 555 1,1 Nötköttsproduktion ,0 Svingårdar ,2 Gårdar med fjäderfä ,9 Övrig betesdjur 3) ,6 Gårdar med växtodling därav spannmålsodling ,4 Annan växtodling ,6 Andra Växthusproduktion ,7 Trädgårdsproduktion på friland ,0 Blandad produktion ,4 Aktiva gårdar totalt Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2015 e 2016 e 2000 e 2015 e 2016 e Mjölkproduktion Övrig nötbotskapshållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Spannmålsodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen 17

20 Ekonomi ÖVRIG FÖRETAGSAMHET I LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Antal gårdar Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården pälsdjursuppfödning renhushållning 2) fiskerinäring 2) annan primärproduktion 2) Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Naturresursinstitutet uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18

21 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål 0,5 1,1 2,6 3,4 Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda Odlad areal, totalt Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet (SO euro) ha 2005 ha 2016 ha 2017 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal Källa: Naturresursinstitutet 19

22 Ekonomi SKÖRD Vete areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Ärter areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Potatis areal ha skörd milj. kg skörd kg/ha Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka (milj. st.) Källa: Naturresursinstitutet 20

23 Ekonomi LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlings kostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Kostnad för gårdsanvändning Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde. 21

24 Ekonomi LANTBRUKETS OCH TRÄDGÅRDSNÄRINGENS INTÄKTER Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22

25 Ekonomi STATISTIK OM BIODLING Medlemmar i Finlands Biodlares Förbund FBF rf Professionella biodlare, st Antal ekologiska biodlare Antalet producerande bikupor Antalet ekologiska bikupor Skörden från en bikupa, kg Honugsproduktion, ton Import av honung, ton Totalkonsumtion av honung, ton Konsumtion av honung, g/pers Bisamhällets förluster under vintern 2), % Biodlingens totalintäkter 3), Ekologisk andel av produktion och konsumtion % 8 7 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd. 2) andelen bin som dött under vintern. 3) uppskattning för åren 2016 och LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on(informa on för ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Källa: Naturresursinstitutet, Lantbrukets Totalkalkyl 23

26 Ekonomi FÖRETAGARINKOMST Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER förändring 16/17 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 33,62 34,00 1,1 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 0,44 0,53 20,5 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,84 2,98 4,9 griskött 1,3 1,3 1,40 1,48 5,7 broiler 1,1 1,1 1,31 1,29-1,5 lammkött 1,9 2,6 3,67 3,71 1,1 hästkött 1,3 0,3.... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,00 0,96-3,2 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 150,65 156,49 3,9 råg 2) e/tn 149,5 118,4 170,52 164,02-3,8 korn 2) e/tn 122,3 99,5 124,08 130,22 4,9 havre 2) e/tn 118,4 87,1 128,76 134,69 4,6 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 153,50 156,63 2,0 matpotatis 3) e/100 kg ,02 17,97-10,2 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 361,97 382,51 5,7 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24

27 Djur och djurvälfärd HUSDJUR Antal husdjur, st Hästar Nötkreatur mjölkkor dikor Får tackor lamm och baggar Svin 2) modersuggor gödsvin smågrisar Fjäderfän 3) hönor broiler kalkoner Getter Renar 4) Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf från och med 2015 är inte antalet får jämförbart med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. 3) från och med 2016 är inte antalet fjärdefä fullt jämförbart med tidigare år. 4) ett år äldre inräknade renar + kalvar lämnade vid liv. DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djurantal st/gård Svin Nötkreatur Fjädefän Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25

28 Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Broiler Getter Ankor och gäss Får Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira uppgift från år DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2015 % av gårdarna 2016 % av gårdarna 2017 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Får/Getgårdar Fjäderfägårdar Källa: Landsbygdsverket ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats % av gårdar som kan ansöka om stöd för djurens välbefinnande (tillräcklig djurmängd). 26

29 Djur och djurvälfärd FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt. 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte. 4) djurhållningsplatsen tom. Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den

30 Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 2_ ,8 4,2 0,6 1,1 1,5 0,2 0,8 1_ ,8 8,2 2,3 1,6 2,4 0,5 0,9 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser. ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland ) ) ) mg/pcu Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 29 4) antalet länder som deltagit: 30 INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % 94,46 98,46 99,2 Andelen flockar med poäng, % 4,91 1,38 0,75 Andelen flockar med över 80 poäng, % 0,62 0,16 0,05 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.

31 HÖNSGÅRDAR Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur Golv Ekologisk Källa: Finlands fjäderfäförbund LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2017 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,1 Lösdrift ,1 Totalt ,9 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen. Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Boskap st % st % Sommar på bete, vinter 455 7, ,1 utomhus Sommar på bete, vinter , ,4 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1, ,3 utomhus Sommar i rastgård, vinter ,2 inomhus Sommar och vinter inomhus , ,9 Sammanlagt Källa: ProAgria 29

32 Djur och djurvälfärd MJÖLKNINGSMASKINER 2017 Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning ,3 Mjölkningsstation ,3 Automatisk mjölkning ,6 Kannmjölkningsmaskin 42 0,8 Sammanlagt ,0 Källa: ProAgria KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2017 Ras Kor, Medelprodukt- Mjölkens sammansättning, % st Pro- Fett EKM ¹) Celltal 2) ion, tein kg/ko Ayrshire ,56 4, Holstein ,45 4, Finsk boskap ,46 4, Östfinsk boskap ,46 4, Västfinsk boskap ,47 4, Nordfinsk ,43 4, boskap Jersey ,84 5, Övriga ,52 4, Sammanlagt ,50 4, Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas). 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt. 30

33 LIVSMEDEL Ekonomi LIVSMEDELSFÖRÄNDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers < < 20 pers pers pers pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bäroch fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 31

34 Ekonomi PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKES- INDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN ENLIGT FÖRETAGS- STORLEK verksamhetsställen Källa: Statistikcentralen Livsmedels- och dryckesindustrin består till stor del av sm-företag. 32

35 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning Omsättning antal / person Näringsgren Slakt och köttförädling Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur Förädling och konservering av frukter och grönsaker Förädling och konservering av potatis Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter Tillverkning av mjölkprodukter Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl Tillverkning av övriga livsmedel, varav Socker Kakao, choklad, sötsaker Te och kaffe Färdigmat Näringspreparat och dietprodukter Drycker Alkoholdrycker 2) ) ) ) 436 Livsmedelsindustrin totalt Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 2) destillering och blandning av alkoholdrycker: tillverkning av etylalkohol genom jäsning samt tillverkning av cider och frukt- och bärvin, tillverkning av andra odestillerade drycker via jäsning samt tillverkning av öl. statistiken är riktgivande eftersom en del av 3) uppgifternasaknas. 33

36 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. INDUSTRIELLA PRODUKTER Drycker.. 333,3 418,23 Alkoholdrycker 2) 99,5 267,8 325,35 Öl 7,4 20,6 37,70 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 55,18 Safter 9,1 13,0 79,49 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 150,78 Smör.. 1,4 3,75 Rypsolja.. 5,0 7,53 Margarin 6,9 23,6 28,61 Fruktkonserver.. 42,5 78,27 Övriga grönsakskonserver.. 35,6 77,25 Socker och honung 1,3 2,2 51,43 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,90 Honung.. 2,2 8,66 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 59,58 Fisk ,92 Frysta fiskprodukter.. 6,9 27,21 Soppor och buljong 8,5 12,8 41,28 Barnmat 2,0 9,3 19,79 Kött 57,3 102,8 314,27 Svin.. 29,4 54,90 Nöt.. 37,9 64,11 Fjäderfä.. 18,2 30,28 Mjölkprodukter 63,6 178,8 376,57 Mjölkpulver.. 1,9 1,82 Ost.. 123,1 265,10 Malt 1,7 0,4 3,91 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 99,41 Frysta potatisprodukter.. 16,4 28,05 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 120,93 Rågmjöl.... 0,23 Foder 83,7 147,0 338,26 Sötsaker 90,9 134,7 220,58 Choklad.. 56,1 101,22 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 91,04 Alla industriella produkter totalt 3) 860, , ,44 LANTBRUKSPRODUKTER Te ,25 Frukter 146,7 220,3 361,71 Kakaobönor 0,2 0,0 0,24 Råkaffe 124,3 115,7 210,48 Fågelägg 0,1 1,3 4,16 Fisk och skaldjur ,92 Färsk fisk 14,4 65,6 232,71 Bär 2,6 5,7 17,58 Blåbär.. 2,3 1,10 Kryddor 4,4 6,8 14,50 Nötter 7,4 9,5 38,21 Råsocker 17,7 26,7 47,13 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 213,98 Spannmål 37,2 28,5 28,23 Havre.. 0,01 1,69 Landbruksprodukter totalt 3) 1 335, , ,65 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år Siffrorna är inte absolut jämförbara med tidigare år. 34

37 35 Ekonomi Förändring Export milj. Förändring /17 % /17 % 472,60 13,0.. 90,2 163,39 183,64 12,4 378,39 16,3 40,1 73,4 139,37 151,17 8,5 36,20-4,0 19,7 11,3 14,99 13,90-7,3 58,01 5,1 7,4 4,8 9,03 18,58 105,6 79,81 0,4 13,0 2,1 5,31 5,00-5,8 100,46-33,4 7,0 26,5 136,42 157,16 15,2 5,43 44,9.. 85,1 108,44 137,01 26,3 9,00 19,5.. 22,7 8,56 4,63-45,9 28,56-0,2 30,7 32,7 6,02 6,51 8,1 70,28-10,2.. 3,2 2,61 2,24-14,1 70,56-8,7.. 4,7 4,48 3,75-16,3 63,83 24,1 0,0 0,0 105,89 104,12-1,7 4,34 11,4 13,4 81,5 78,75 85,64 8,8 9,56 10,3.. 0,003 0,036 0,044 23,6 75,14 26,1 21,9 8,0 21,13 36,89 74,6 146,84 7, ,18 17,71-2,6 30,62 12,5.. 6,1 12,08 12,05-0,3 35,91-13,0 0,4 0,4 2,83 2,24-20,9 19,75-0,2 7,4 4,9 6,13 6,64 8,3 325,78 3,7 26,4 91,5 121,09 118,05-2,5 55,87 1,8.. 68,6 65,18 59,86-8,2 72,69 13,4.. 6,4 14,65 14,92 1,9 31,48 3,9.. 10,2 11,66 10,16-12,8 384,47 2,1 161,9 303,1 242,60 254,64 5,0 3,26 79,1.. 28,7 77,68 87,52 12,7 269,08 1, ,7 47,60 47,22-0,8 2,38-39,1 15,7 21,9 16,18 13,79-14,8 98,30-1,1 9,0 18,2 24,42 25,91 6,1 28,68 2,2.. 0,2 0,56 0,32-41,9 132,01 9,2 4,3 7,7 45,56 45,66 0,2 0,20-11, ,42 0,32-22,9 320,68-5,2 15,0 21,7 54,98 73,80 34,2 246,64 11,8 94,9 86,3 100,20 100,43 0,2 119,98 18,5.. 46,8 59,67 60,63 1,6 91,85 0,9 8,5 15,7 12,38 10,81-12, ,26 2,2 609,0 961, , ,86 7,1 13,86 13, ,411 0,407-1,0 374,02 3,4 13,0 0,8 6,54 7,76 18,7 0,26 5,8 0,0 0,0 0,0006 0, ,7 210,19-0,1 2,3 0,0 30,59 24,13-21,1 3,38-18,8 7,1 6,6 10,46 11,21 7,2 349,77 43, ,27 122,52 268,2 337,84 45,2 2,3 0,0 33,22 122,38 268,3 20,04 14,0 0,8 0,2 4,59 0,54-88,2 1,40 27, ,99 0,41-79,3 15,33 5,7 1,5 1,9 10,99 10,26-6,6 35,83-6,2 0,1 0,0 0,62 0,53-14,6 32,89-30,2 0,01 0,8 0,94 1,03 10,2 220,78 3,2 7,2 3,9 4,99 6,39 28,0 36,96 30,9 35,8 42,3 121,40 109,26-10,0 6,28 270,9.. 35,9 55,35 56,88 2, ,72 9,4 683, ,8 226,80 295,49 30,3 2) innehåller förutom svaga och starka alkoholdrycker även starksprit samt ättika och av ättikssyra framställda ättiksprodukter. 3) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och imortens totalvärde.

38 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2016 % 2017 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Sverige 19,9 Sverige 18,1 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Estland 9,2 Estland 8,9 Estland 6,9 Estland 9,2 Ryssland 7,6 Ryssland 7,3 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,9 Frankrite 6,0 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Nederländerna 4,4 Tyskland 4,6 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,7 Danmark 4,4 USA 3,6 Polen 3,2 Frankrite 3,1 Polen 3,7 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 2,7 Nederländerna 3,4 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Polen 2,6 Storbritannien 3,2 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Kina 2,6 Litauen 2,7 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 39,4 Övriga 37,6 Totalt 100 Totalt 100 Totalt Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 36

39 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2017 Ryssland Kaffe, rå Foderblandningar Övriga livsmedel Alkoholdrycker Övriga bageriprodukter Malt Korn Övriga spannmålsprodukter Choklad Övriga kvarnindustriprodukter Övriga Totalt EU Smör och andra mjölkfetter Fisk, rå Alkoholdrycker Havre Choklad Andra mjölkprodukter Kaffe rostat Yoghurt Andra sötsaker Svinkött Övriga Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Övriga länder Mjölkpulver Svinkött Andra mjölkprodukter Alkoholdrycker Ostar Vete Smör och andra mjölkfetter Foderråvaror Annat kött och djurdelar Choklad Övriga Totalt

40 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2015 Finland 2016 EU-28, 2014 USA 2014 Japan ,20 0,46 0,44 0,59 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkEurope 0,65 0,65 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter f f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 38

41 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person 1995 e/å % f f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och potatisprodukter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker. Ekonomi LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Tillverkning av livsmedel Spannmål (innehåller frön) Livsmedlens konsumentpriser Brödets konsumentpris Källa: Statistikcentralen

42 Ekonomi MINUTPRISER Priser, e/kg, e/l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,01 0,99 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,91 0,89 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,34 Ostar emmental 8,34 10,59 13,85 13,75 edam 7,03 7,92 8,77 8,80 Fetter smör 5,28 4,96 4,92 5,16 margarin.. 2,87 3,48 3,53 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,07 15,99 nöt, malet kött 7,86 7,44 9,95 9,95 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 9,60 9,48 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,02 12,84 medwurst 15,86 12,19 15,51 15,41 knackkorv 5,82 4,68 7,26 7,27 länkkorv 3,70 3,43 4,30 4,26 Hönsägg 2,79 2,33 3,45 3,27 Fisk regnbågslax 5) 5,84 8,29 6) 9,70 12,22 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,66 0,65 rågbrödsbitar.. 3,68 3,59 3,54 rostbröd.. 3,57.. vetelängder 5,63 5,79 6,79 6,79 fint socker 1,23 1,08 0,89 0,88 matpotatis 1,52 0,65 0,97 0,85 morot 1,56 1,21 1,59 1,49 tomat 2,39 2,98 3,03 2,92 kaffe 5,56 5,04 7,32 7,98 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk. 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek. 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett. 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler. 5) prisen är beräknade av rensad hel fisk. 6) värdet från år

43 Ekonomi VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2018 (%) Danmark 25,0 Le land 21,0 Litauen 21,0 Bulgarien 20,0 Slovakien 20,0 10,0 Estland 20,0 18,0 Ungern 5,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 6,0 FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Romania Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 EU 28 -genomsni -länderna totalt 9,8 % Källa: Europeiska kommissionen, Kantar TNS Agri Ab 41

44 Ekonomi PRISINDEX 2016 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 104,9 94,2 93,5 85,7 102,1 97,6 91,8 92,1 99,0 87,1 100,8 Belgien 102,8 105,0 105,0 104,1 109,6 112,3 114,3 113,9 93,7 99,9 105,1 Spanien 85,7 89,0 89,2 99,1 77,8 87,4 95,2 86,5 91,0 98,1 85,9 Irland 116,9 112,6 111,4 103,8 94,9 104,9 125,9 112,7 124,2 120,8 124,8 Storbritannien 113,8 91,6 89,8 79,4 86,7 87,5 100,4 91,3 92,5 96,7 109,4 Italien 94,0 104,3 105,4 112,2 103,3 105,5 119,1 96,2 96,9 106,3 92,1 Österrike 102,6 115,5 116,6 131,8 122,8 123,9 102,8 124,6 115,4 104,8 108,1 Grekland 76,6 97,9 96,9 109,7 80,3 111,0 129,2 118,4 72,5 121,6 108,9 Luxemburg 128,8 112,8 113,9 109,3 121,8 113,4 121,4 118,7 108,9 109,9 106,0 Portugal 75,7 90,0 89,0 89,4 71,2 91,8 100,0 101,6 87,5 126,8 102,9 Frankrike 98,8 105,1 106,3 106,7 117,2 107,5 91,6 102,2 111,3 99,6 93,2 Sverige 125,3 118,2 119,2 123,3 120,1 116,3 113,8 124,2 128,1 114,7 110,4 Tyskland 95,8 99,2 99,0 96,4 107,2 108,6 88,3 103,5 105,8 93,9 101,0 Finland 113,5 112,6 111,9 118,2 110,0 113,8 115,0 92,3 116,8 110,3 120,1 Danmark 130,8 138,0 135,6 154,9 122,2 127,5 124,8 145,3 127,3 167,1 161,4 EU Källa: Eurostat, Kantar TNS Agri Ab 42

45 Ekonomi HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Irland Tyskland Danmark Nederländerna Österrike Malta FINLAND Sverige Spanien Frankrike Belgien Italien Cypern Slovenien Tjeckien Polen Portugal Grekland Slovakien Ungern Le land Bulgarien Estland Litauen 0,0 8,3 8,5 11,1 8,3 8,7 10,7 9,4 9,4 15,0 10,6 11,0 12,3 11,4 11,2 13,2 11,6 10,6 13,0 11,6 10,3 11,4 12,4 16,0 18,6 12,4 12,1 15,4 12,4 12,0 14,1 13,1 13,8 17,2 13,3 13,6 14,7 13,3 13,4 15,3 14,3 14,8 16,9 14,6 13,0 14,5 15,3 14,8 17,8 16,1 15,0 18,7 16,9 21,1 17,1 16,4 18,4 17,1 16,2 17,8 18,2 18,0 16,6 Rumänien Källa: CIAA, Eurostat, Kantar TNS Agri Ab uppgift från år ,5 22,3 23,4 19,4 20,5 25,1 20,6 18,7 22,6 25,8 27,7 28,9 29,9 29,4 29,8 36,1 38,5 39,4 43

46 Ekonomi KÖTT Milj.kg Svin produktion konsumtion export import Nöt produktion konsumtion export import Fjäderfä produktion konsumtion export import 0, Får produktion 2,0 0,6 1,3 1,3 konsumtion 2,0 1,9 3,8 3,9 export 0,0 0,0 0,0 0,0 import 1,0 1,4 2,5 2,6 Häst produktion 0,4 0,1 0,3 0,3 konsumtion 0,5 1,0 1,7 1,8 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 2,0 1,9 konsumtion 2,6 3,1 2,8 2,5 export.. 0,04 0,2 0,2 import.. 0,2 0,9 0,7 Kött sammanlagt produktion konsumtion export import Export av köttprodukter 3,7 2,1 1,3 2,3 Källa: Kantar TNS Agri Ab Naturresursinstitutet,Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, ÄGG Milj. kg Produktion 74,7 58,2 72,6 73,5 Konsumtion 61,0 48,8 65,6 66,7 Export 14,0 11,2 11,8 10,7 Källa: Kantar TNS Agri Ab 44