FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2015

Transkript

1 FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2015

2 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till lokala omständigheter och ekonomi. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

3 INNEHÅLL Allmänt Regnmängd I arbete inom lantbruket 14 Medeltemperatur Lantbruks- och trädgårdsföre- Väderlek under växtperioden 3 tagens produktionsinriktningar 15 Antal hushåll 4 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Finlands folkmängd 4 produktionsinriktning 15 Finlands folktäthet 4 Övrig företagsverksamhet 16 Hushållens medelstorlek 4 Åkerarealens fördelning 17 Skörd 18 Yrkessjukdomar enligt bransch Olycksfall i arbetet 5 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 5 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 6 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 9 Aktörer inom ekologisk produktion 9 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 10 Ekologisk produktion 11 Ekologisk marknadsandel 11 Jordbrukets miljöstöd Försäljning av bekämpningsmedel 12 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 13 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 13 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 14 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande 14 1 Lantbrukets produktionskostnader 19 Lantbrukets intäkter 20 Statistik om biodling år Lanbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning f. 21 Bruttonationalprodukten 6 Produktionens bruttovärde 7 Företagarinkomst 22 enligt industri Producentpriser 22 Produktionens förädlingsvärde enligt industri 7 Husdjur 23 Arbetskraft 8 Djur per gård i genomsnitt 23 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 24 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 24 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 25 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 26 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 26 Gårdar som erhåller stöd för djurens välbefinnande 26 Hönsgårdar Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar Bete och utomhusvistelse Mjölkningsmaskiner Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning

4 Livsmedel Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 29 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 30 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 31 Intaget av vitaminer och näringsämnen från maten jämfört med rekommendationerna 32 Finländarnas dagliga måltider 33 Hälsobeteende 34 Självförsörjningsgrad för livsmedel 34 Matförädlingens andel av landskapens ekonomi 35 Livsmedelsförädling enligt näringsgren 36 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 37 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 38 Livsmedelsexport landsvis 40 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 42 Konsmptionsutgifter 42 Livsmedelsutgifter 43 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 43 Minutpriser 44 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 47 Kött 48 Mjölkprodukter och näringsfetter 49 Brödsäd 50 Ägg 50 Fisk 51 Konsumtion av fisk 51 Grönsaker och frukt 52 Bär och svamp 53 Livsmedel med förseelser Orsaker till förseelser Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 55 Antal livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 57 Orsaker till tillbakadragningar Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande Matförgiftningsepidemier enligt orsak Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 59 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 59 Antal storkök enligt typ 60 Storkökens portionsantal enligt typ 60 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 60 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

5 ALLMÄNT REGNMÄNGD , MM vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi Jyväskylä Uleåborg Sodankylä Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 4,4 16,3 6,7-3,5 Jyväskylä 2,4 14,8 3,7-7,6 Uleåborg 1,6 14,7 3,3-8,5 Sodankylä -1,0 12,7 0,0-12,5 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Källa: Meteorologiska institutet 3

6 ANTAL HUSHÅLL År 2013 totalt eller flera personers hushåll 3 % 5-peroners hushåll 3 % 4-personers hushåll 8 % 3-personers hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var personer. Källa: Befolkningsregistercentralen Finlands folktäthet var cirka 18,0 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år ,05 personer. Källa: Statistikcentralen 4

7 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2012 Yrkessjukdomar St Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning Framställning av livsmedel Lähde: Arbetshälsoinstitutet Arbete och välmående i arbetet OLYCKSFALL 6+ I hengen ARBETET talouksia Olycksfall i arbetet ¹) per hengen talouksia sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare 4 hengen talouksia Sysselsatta inom livsmedels-industrin 2) 3 hengen talouksia Alla yrken 3) Källa: Statistikcentralen 2 hengen talouksia olycksfall i 1 arbetet hengen som talouksia har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar 2) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering 3) yrkesgrupper med minst löntagare Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ant. med. ant. med. ant. ålder ålder ålder Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 29, , ,2 570 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 57, , ,1 440 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet 5

8 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Tumörer Nervsjukdomar Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året BRUTTONATIONALPRODUKTEN Economi Enligt näringsgren % f f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,7 2,8 därav jordbruk 1,1 0,9 1,0 0,8 Tillverkning 24,3 19,5 16,6 16,7 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,3 1,2 Byggverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,2 Handel 9,8 9,4 9,9 9,6 Transport och magasinering 5,7 5,1 5,1 5,0 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,6 1,6 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,3 5,5 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,5 3,0 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 11,9 12,3 Vård och omsorg; sociala tjänster (Q) 8,2 9,3 10,0 10,0 Andra tjänster 23,4 27,1 28,0 27,3 Totalt inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar Bruttovärdetillskott till grundpris md e 143,6 163,6 174,4 176,7 Bruttonationalprod. till marknadspris md e 164,4 187,1 202,7 205,2 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL

9 Economi PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens bruttovärde 124,7 md euro Metallindustrin 52,1 Kemiska industrin 21,8 Skogindustrin 18,5 Livsmedelsindustrin 11,6 Tex l-, konfek ons- 1,1 och läderindustrin Övriga 19,6 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Economi PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens förädlingsvärde totalt 29,1 md euro Metallindustrin 10,7 Kemiska industrin 4,2 Skogindustrin 3,5 Livsmedelsindustrin 2,6 Tex l-, konfek ons- 0,4 och läderindustrin Övriga 7,7 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen 7

10 ARBETSKRAFT Economi Näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning därav livsmedelsindustri därav övrig industri Byggverksamhet Handel 2) Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Andra service Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,4 11 Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 personer) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,2 8,7 8,7 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 8

11 JORDBRUK EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL OCH ANTAL GÅRDAR Miljö Ekogodkänd areal, ha Arealen i omläggningsskede, ha Odlingsareal för eko totalt, ha Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,0 9,4 Lägenhetsstorlek, ha/lägenhet Lägenheter, st Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Närhet Ekologisk primärproduktion ¹) varav ekologisk husdjursproduktion Aktörer inom ekologiska livsmedel Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 9

12 Economi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandning: stråsäd blandning: balj+ stråsäd Ärter Bovete Kummin Lin Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan

13 EKOLOGISK PRODUKTION 2007 % av milj. total- kg pro- duktio- nen 2013 milj. kg % av totalproduktionen Economi 2014 % av milj. total- kg pro- duktio- nen Nöt ,4 2,1 2,6 Svin.... 0,7 0,4 0,7 0,4 Får.... 0,2 18,2 0,2 22,4 Fjäderfä.... 0,03 0 0,08 0,1 Ägg 1,1 2 2,5 4,1 2,8 4,5 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 17,2 1,9 23,9 2,1 Potatis 0,3 0 6,9 1,1 4,9 0,8 Ärter 1,2 18,8 1,6 25,8 2,7 18,9 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 41,2 1,9 47,2 2,1 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Ekologiska marknadsandelen år 2014 var 1,7 %. Källa: Pro Luomu Economi JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2014 St % av gårdarna Miljö % av åkerarealen Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse Källa: Landsbygdsverket 11

14 FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2014 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 327 0,0 EU 952 1,1 Utanför EU ,5 Sammanlagt ,1 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung 12

15 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal åker-hektar 1995 st 2005 st 2013 st 2014 st % gårdar Närhet % åkerareal Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 13

16 Närhet FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar Förändring 14/13 % st Källa: Naturresursinstitutet definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st st st st. % av gårdar Privat person ,6 Sterbhus och bolag ,0 Stat, kommun o.a. samfund ,4 Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen 14

17 LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar % 2014 % Mjölkgårdar Lägenheter med köttboskap Svingårdar Gårdar med fjäderfä Gårdar med växtodling därav spannmålsodling Andra Aktiva gårdar totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar Definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med uppgifterna från 1995 och LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans e e e 15 Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2005 e 2011 e 2012 e Mjölk produktion Övrignötbotskapshållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Växtodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen

18 ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården pälsdjursupppfödning fiskerinäring 2) renhushållning 2) annan primärproduktion 2) Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 16

19 ÅKERAREALENS FÖRDELNING Insådd areal ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda Odlad areal, totalt därav täckdikad åker ) Källa: Naturresursinstitutet, Täckdikningsförening inkluderar icke odlad åker som sköts år 2013 och ) inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk 1995 ha 2005 ha 2013 ha 2014 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 41,5 43,0 Källa: Naturresursinstitutet 17

20 SKÖRD Vete areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Ärter areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Potatis areal 1000 ha skörd milj. kg skörd kg/ha Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka (milj. st.) Källa: Naturresursinstitutet 18

21 LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER f. Kostnadspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlings kostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Kostnad för gårdsanvändning Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar LFÖPL Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 19

22 LANTBRUKETS INTÄKTER f. Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen 20

23 STATISTIK OM BIODLING ÅR 2014 Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry Professionella biodlare, st 65 Antal ekologiska biodlare 61 Antalet producerande bikupor (övervintrade) Antalet ekologiska bikupor Skörden från en bikupa, kg 55 Honugsproduktion, ton Import av honung, ton Totalkonsumtion av honung, ton Konsumtion av honung, g/pers 591 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 7 Biodlingens totalintäkt 3), Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) statistik för år 2013 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING f. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2-0,0-0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl Information för ej tillgänglig e

24 FÖRETAGARINKOMST f. Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER förändring 13/14 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 39,8 40,6 2,1 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 3,8 1,1-72,3 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 3,1 3,0-2,6 griskött 1,3 1,3 1,7 1,6-9,2 broiler 1,1 1,1 1,5 1,5-3,3 lammkött 1,9 2,6 3,9 4,0 2,8 hästkött 1,3 0, Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,2 1,0-14,5 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 200,0 166,9-16,5 råg 2) e/tn 149,5 118,4 218,1 196,6-9,9 korn 2) e/tn 122,3 99,5 175,2 132,8-24,2 havre 2) e/tn 118,4 87,1 168,5 126,3-25,0 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 210,2 159,2-24,3 matpotatis 3) e/100 kg ,8 14,6-38,7 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 408,8 361,7-11,5 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 22

25 HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, 1000 st Hästar Nötkreatur mjölkkor dikor Får tackor lamm och baggar Svin modersuggor gödsvin smågrisar Fjäderfän hönor broiler kalkoner Getter Renar Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal st/gård Svin Nötkreatur Fjädefän Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 23

26 Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Broiler Getter Ankor och gäss Får Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 24

27 FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Djur och djurvälfärd Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På special- På nationell På basnivå 3) Passiverade 4) Hälsovårdsbesök nivå nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) förvaringsutrymmet tomt 25

28 Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin Djur och djurvälfärd GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar st 2012 % av gårdarna 2013 % av gårdarna 2014 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats 26 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_ ,1 3,9 0,6 1,1 1,4 0,4 0,5 2_ ,1 5,9 0,6 1,0 2,2 1,2 0,4 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser Djur och djurvälfärd ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland ) ) ) mg/pcu Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19, 3) antalet länder som deltagit: 25, 4) antalet länder som deltagit: 26

29 HÖNSGÅRDAR 2014 Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur 62 Golv 33 Ekologisk 4 Källa: Finlands fjäderfäförbund Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2014 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,9 Lösdrift ,4 Övriga ,6 Totalt ,9 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 2014 Djur och djurvälfärd Boskap st % Sommar på bete, vinter utomhus 455 7,9 Sommar på bete, vinter inomhus ,8 Sommar i rastgård, vinter utomhus 103 1,8 Sommar i rastgård, vinter inomhus 347 6,0 Sommar och vinter inomhus ,5 Sammanlagt Källa: ProAgria 27

30 MJÖLKNINGSMASKINER 2014 Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning ,2 Automatisk mjölkning ,1 Mjölkningsstation, fiskben ,6 Mjölkningsstation, tandem 395 6,6 Kannmjölkningsmaskin 94 1,6 Station med mjölkning 64 1,1 bakifrån Karusell 15 0,3 Automatisk mjölkning och 10 0,2 mjölkningsstation Annan mjölkningsstation 23 0,4 Sammanlagt Källa: ProAgria Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2014 Ras Kor, st Medel- Mjölkens sammansättning, % produk- tion, kg/ko Protein Fett EKM ¹) Celltal 2) Ayrshire ,44 4, Holstein ,31 3, Finsk boskap ,44 4, Östfinsk boskap ,44 4, Västfinsk boskap ,45 4, Nordfinsk ,39 4, boskap Jersey ,63 4, Övriga ,39 4, Sammanlagt ,38 4, Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 28

31 LIVSMEDEL Näring LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU Konsumtion EU f. kg/person Spannmål 69,8 78,8 78,8 80,0 124,9 80,0 Potatis 59,6 62,0.. 52,3 71,9 52,3 Totalkonsumtion av kött 3) 60,3 73,0 77,6 77,1 82,5 76,6 nötkött 18,8 18,6 18,6 18,4 15,7 18,7 svinkött 32,0 33,5 36,4 35,6 40,4 34,6 fjäderfä 3) 9,0 16,1 18,2 19,5 21,7 20,1 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,6 4,8 3,2 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 198,1 189,7 183,8 181,4 240,1 2) 178,4 mjölk 145,6 134,6 127,6 132, ,9 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 37,3.. 35,3 grädde 6,3 5,8 6,3 6,7 4,0 6,5 Smör 5,2 2,7 4,1 4,4 3,7 3,9 Vegetabiliska oljor ,2.. 5,2 Ost 15,3 18,6 22,5 23,2.. 24,9 Glass (liter) 14,1 14,0 12, Ägg 11,7 9,3 10,0 10,7 12,0 10,8 Socker 35,4 32,0 30,1 28,9 33,3 29,5 Frukt 75,9⁴) 75,9 58,2⁵) 58,4 5) 100,1⁴) 61,2 5) Grönsaker 61,7 68,4.. 61,2 115,8 65,3 Fisk (rensad) 14,0 14,1 15, Kaffe (rostat) 8,3 9,6 12,7 10,0 4,8 9,5 Läskedrycker (l) 45,8 52,0 56,0 45,5.. 44,4 Öl (liter) ⁶) 82,7 90,6 89,0 85,6 70,1 84,1 Vin (liter) 8,2 10,8.. 12,1 24,4 11,8 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,9.. 4,6 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO - Statistic Division - Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år ) mejeriprodukter, utan smör 3) beräkningsgrunderna ändrade ) bär medräknat 5) fruktsaft borträknat 6) från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse 29

32 Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E% Män Kvinnor Män Kvinnor Recommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17, E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35, E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13, E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6, E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43, E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto undersökningen åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 30

33 MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Näring Energi Mä at fe Sackaros Kos ibrer Salt Spannmål Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grönsaker, grönsaksrä er % Kö rä er Mjölkprodukter Pålägg, oljor, såser Drycker Frukter, bär, frukt- och bärrä er Socker, sötsaker Annat Källa: Finravinto undersökningen åringar 31

34 Näring INTAGET AV VITAMINER OCH NÄRINGSÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod % Källa: Finravinto undersökningen åringar 32

35 FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Näring Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål ) 67 8) Lunch ) 73 8) Middag ) 67 8) Mellanmål ) 35 8) Kvällsmål ) 64 8) Dryckesmåltid 2) Skollunch Familjemåltid 3) Källa: Finravinto undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2013 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 33

36 HÄLSOBETEENDE (%) Näring Vuxna Pensionärer 2) Kännetäcken för kostkvaliteten Konsumtion av frukter, bär 3) Konsumtion av färska grönsaker 3) Användning av fettfri mjök De som vanligtvis använder margarin eller pålägg av växtfett på brödet Användning av alkohol Aldrig Minst en gång i veckan Dagligen 3 4 Röker dagligen 14 7 Överviktiga eller feta 4) Sömn Under 6 timmar 4 6 8,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa 2014, Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa 2013, Finriski undersökningen åringar, ) > 65-åringar, ) 6 7 dagar i veckan 4) hos vuxna BMI 25 eller mer, hos pensionärer BMI 27 eller mer SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av konsumtionen (produktion+import) Brödsäd Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter Nötkött Svinkött Ägg Socker Tomat Gurka Morot Lök 2) Blomkål Jordgubbe Hallon Äpple 3) Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 34

37 MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS EKONOMI Närhet Hela Finland 7,1 % 13,2 miljarder euro årsverken Lappland 2,5 % 132,3 milj.e årsverken Mellersta Österbot. 10,6 % 234,1 milj.e årsverken Österbotten 5,7 % 341,5 milj.e årsverken Södra Österbotten 25,4 % 1 326,2 milj.e årsverken Satakunda 7,6 % 544,9 milj.e årsverken Egentliga Finland 9,7 % 1 451,3 milj.e årsverken Åland 6,5 % 69,7 milj.e 601 årsverken Norra Österbotten 7,7 % 891,8 milj.e årsverken Birkaland 4,8 % 785,4 milj.e Mellersta Finland 5,4 % 438,3 milj.e årsverken 35 Kajanaland 1,8 % 36,3 milj.e 383 årsverken Södra Savolax 4,2 % 165,4 milj.e årsverken Norra Karelen 5,3 % 219,2 milj.e årsverken årsverken Södra Karelen 4,2 % 174,7 milj.e årsverken Kymmenedalen 4,6 % Nyland 5,8 % 4 002,2 milj.e årsverken Egentliga Tavastland 12,2 % 666,7 milj.e årsverken Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet av bruttonationalprodukten Norra Savolax 9,5 % 664,5 milj.e årsverken 247,9 milj.e årsverken Päijänne-Tavastland 13,2 % 824,5 milj.e årsverken

38 LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bär- och fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 36

39 LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Produktionens bruttovärde Förändring Råvaror Helhetsförädlingsvärde Förändring / /12 Näringsgren milj. e % milj. e milj. e % Löner 2012 milj. e Personal Totalt Slakt och köttförädling 2 757,5 7, , ,7 287, Mejeriprodukter och glass , ,4 435,3 1,5 219, Grönsaker och frukt 473,2 0,2 294,5 128,8-4,3 62, Fiskprodukter 311, ,1 33,1 29,3 830 Olja och fetter 228,9-4,4 153,4 35,7-11,4 12,4 270 Kvarnprodukter och stärkelse 358 5,8 190,9 52,8-22,0 28,7 496 Malttillverkning 81,7-8,5 56,8 17,8 28,6 7,5 168 Foder 668 7,6 525,2 88,6-1,5 34,3 788 Alkoholdrycker 1 051,7 0,2 602,4 307,5 4,7 134, Läskedrycker och vatten 90, ,5-7,6 8,6 210 Bageriproducter 1 069,6-2,3 293,9 473,7 0,2 241, Choklad, sötsaker, kakao 460 6,6 164,1 132,7 1,6 59, Kryddor och kryddsåser 87,9 10,8 57,9 18,5 0,8 10,7 311 Färdigmat 353,4 7,9 117,3 110,1 32,7 61, Andra livsmedel 859,6 13,9 429,1 190, Totalt , , ,8 2, , Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin 37

40 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. e Industriella produkter Alkoholdrycker, starka och viner 99,5 267,8 327,8 341,4 Fetter och oljor 31,1 41,2 56,8 57,5 Fruktkonserver 28,3 47,1 74,8 80,2 Honung 1,3 2,2 5,9 6,8 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 64,5 59,0 Fiskprodukter 50,1 82,2 165,2 151,3 Växtsaft och -extrakt 9,1 13,0 17,3 13,4 Växtkonserver 18,2 38,7 68,1 69,2 Soppor och buljong 8,5 12,8 16,9 15,6 Barnmat 2,0 9,3 22,7 21,9 Kött 57,3 102,8 218,5 213,8 Köttprodukter 12,1 41,6 111,2 112,7 Mjölkprodukter 63,6 178,8 407,3 411,6 Malt 1,7 0,4 4,1 1,0 Margarin 6,9 23,6 35,7 33,8 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 102,3 91,0 Safter 32,6 46,2 56,3 61,5 Kvarnindustriprodukter 1,4 3,0 8,8 12,5 Öl 7,4 20,6 38,3 36,6 Potatismjöl 0,5 1,6 0,5 0,5 Foder 83,7 147,0 304,1 312,1 Senap 1,0 4,7 3,8 2,5 Socker och melass 9,9 33,5 36,5 34,5 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 4,8 4,1 Choklad och sötsaker 90,9 134,7 210,1 213,1 Tomatsås 5,8 13,9 23,1 23,2 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 120,2 108,0 Spannmålsprodukter 66,2 197,3 341,6 348,8 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 47,4 48,0 Övriga livsmedel 60,9 116,4 242,3 250,0 Industriella produkter totalt 860, , , ,6 Lantbruksprodukter Specialväxter 49,0 57,3 95,3 72,2 Frukter 146,7 220,3 302,5 309,4 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 0,2 Råkaffe 124,3 115,7 160,9 183,1 Färsk fisk 14,4 65,6 189,5 196,5 Ägg 0,1 1,3 2,4 3,1 Bär 2,6 5,7 14,6 15,8 Kryddor 4,4 6,8 12,4 12,9 Nötter 7,4 9,5 22,4 32,3 Råsocker 17,7 26,7 82,2 51 Te 6,9 11,4 14,7 13,9 Grönsaker och rotfrukter 62,5 113,6 192,4 195 Spannmål 37,2 28,5 38,5 33,8 Blötdjur 2,4 4,1 11,4 12,4 Lantbruksprodukter sammanlagt 475,6 666, , ,6 Alla livsmedel totalt 1 335, , , ,0 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar 38

41 Förändring Export milj. e Förändring 14/ /13 4,1 40,1 73,4 135,9 147,8 8,8 1,2 7,0 26,5 21,4 18,3-14,5 7,2 2,6 3,9 4,9 4,4-10,2 15,3 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0-8,5 21,9 8,0 28,7 30,6 6,6-8,4 13,2 9,6 17,0 16,4-3,5-22,5 0,0 1,6 2,6 2,8 7,7 1,6 2,4 4,9 5,3 6,0 13,2-7,7 0,4 0,4 2,3 1,1-52,2-3,5 7,4 4,9 9,3 9,6 3,2-2,2 26,4 91,5 123,9 101,7-17,9 1,3 11,4 8,5 9,7 12,4 27,8 1,1 161,9 303,1 523,8 464,4-11,3-75,6 15,7 21,9 16,1 15,5-3,7-5,3 30,7 32,7 7,0 7,0 0,0-11,0 9,0 18,2 28,5 25,1-11,9 9,2 13,0 2,1 3,3 3,8 15,2 42,0 4,3 7,7 28,4 29,1 2,5-4,4 19,7 11,3 14,6 14,1-3,4 0,0 0,2 0,5 0,4 0,5 25,0 2,6 15,0 21,7 46,1 50,9 10,4-34,2 0,4 0,3 0,7 0,9 28,6-5,5 9,6 18,7 27,3 24,6-9,9-14,6 13,4 81,5 0,0 0,0 0,0 1,4 94,9 86,3 103,4 103,4 0,0 0,4 6,6 0,3 1,0 1,4 40,0-10,1 8,5 15,7 9,5 7,5-21,1 2,1 44,1 53,4 79,3 87,9 10,8 1,3 7,4 4,8 19,8 8,3-58,1 3,2 21,5 48,0 24,4 28,8 18,0 0,0 609,0 961, , ,4-5,4-24,2 0,1 0,0 2,0 4,6 130,0 2,3 13,0 0,8 1,5 1,5 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,8 2,3 0,0 11,0 11,7 6,4 3,7 2,1 3,3 23,9 21,6-9,6 29,2 7,1 6,6 11,8 12,4 5,1 8,2 0,8 0,2 2,7 3,2 18,5 4,0 1,5 1,9 6,9 8,2 18,8 44,2 0,1 0,0 0,2 0,3 50,0-38,0 0,0 0,8 1,1 1,2 9,1-5,4 3,4 0,7 1,3 1,1-15,4 1,4 7,2 3,9 5,4 6,1 13,0-12,2 35,8 42,3 130,4 160,0 22,7 8,8 0,7 0,2 0,4 0,4 0,0-0,7 74,0 60,9 198,6 232,3 17,0-0,2 683, , , ,7-2,5 Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och importens verkliga värden. 39

42 LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS 1995 % 2005 % 2013 % 2014 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 28,9 Ryssland 21,4 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 18,5 Sverige 20,6 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 9,1 Estland 9,8 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,9 Tyskland 4,4 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Kina 3,6 Kina 3,5 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 2,7 USA 3,3 USA 3,6 Polen 3,2 Norge 2,6 Danmark 3,1 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 2,6 Nederländerna 3,1 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Storbritannien 2,4 Norge 2,9 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,4 Polen 2,7 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 22,2 Övriga 25,2 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf 40

43 LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2014 Ryssland e Ostar Smör och andra mjölkfetter Foderblandningar Mjölk och grädde Alkoholdrycker Andra mjölkprodukter Andra bageriprodukter Choklad Andra spannmålsprodukter Kaffe, rå Malt Yoghurt Andra kvarnindustriprodukter Fiskfrysvaror Bröd Mjölkpulver Öl Kaffe, rostat Fjäderfä Läskedrycker Övriga Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Sverige e Yoghurt Alkoholdrycker Choklad Andra mjölkprodukter Mjölk och grädde Andra bageriprodukter Animaliskt och vegetabiliskt fett Sötsaker Smör och andra mjölkfetter Andra kött- och djurdelar Svinkött Mjölkpulver Ostar Ägg Bär, djupfrysta Korvar Stärkelsederivat Andra köttprodukter Nötkött Korn Övriga Totalt Estland e Alkoholdrycker Fisk, färsk Kaffe, rostat Andra livsmedel Öl Choklad Fiskfrysvaror Fjäderfä Svinkött Vetemjöl Fisk, torkad, saltad, rökt Ägg Kristallsocker Sötsaker Andra bageriprodukter Mjölkpulver Ostar Kaffe, rå Margarin Korn Övriga Totalt

44 LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland ,65 Finland 2011 Finland 2012 EU-15, ,38 0,57 0,64 Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 42

45 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person e/å % e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och potatisprodukter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Livsmedlens konsumentpriser, Källa: Statistikcentralen 43 Livsmedlens producentpriser,

46 MINUTPRISER Priser, /kg, /l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,05 1,1 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,97 1,01 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,33 Ostar emmental 8,34 10,59 14,13 14,02 edam 7,03 7,92 9,69 9,8 Fetter smör 5,28 4,96 6,12 5,74 margarin 3,73 2,87 3,85 3,9 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,88 16,74 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,68 10,2 grisschnitzel 3) 7,59 7, bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,75 13,47 medwurst 15,86 12,19 15,8 15,88 knackkorv 5,82 4,68 7,94 7,89 länkkorv 3,70 3,43 4,8 4,94 Hönsägg 2,79 2,33 4,25 3,68 Fisk regnbågslax 5) 5,84 10,45 16,14 16,85 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,69 0,68 hålkakor 2,79 3, rostbröd.. 3,57 3,88 3,90 vetelängder 5,63 5,79 7,39 7,19 fint socker 1,23 1,08 1,13 1,08 matpotatis 1,52 0,65 0,94 0,87 morot 1,56 1,21 1,92 1,65 tomat 2,39 2,98 3,08 3,25 kaffe 5,56 5,04 7,12 7,18 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen av filé 44

47 VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2014 (%) Danmark 25,0 Romania Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern Tjeckien FINLAND Grekland Sverige Österrike Slovenien Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 24,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 15,0 14,0 13,0 12,0 10,0 9,5 7,0 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 EU 28 -genomsnitt -länderna totalt 10,7 % Källa: Europeiska kommissionen 45

48 PRISINDEX 2013 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 106,3 91,3 91,5 84,4 106,9 97,8 89,6 79,3 91,4 86,1 89,7 Belgien 106,8 105,3 105,6 103,6 109,2 120,5 107,7 110,0 97,7 106,3 101,8 Spanien 86,4 88,1 88,5 105,6 75,3 87,4 89,0 91,7 90,1 98,7 84,0 Irland 114,7 110,4 108,9 102,6 100,9 107,7 113,7 97,9 125,2 112,2 126,2 Storbritannien 106,1 94,8 93,1 83,1 87,9 92,1 97,6 97,8 104,8 96,4 111,6 Italien 96,0 105,4 106,5 107,6 103,9 112,1 121,5 101,5 96,2 114,6 93,9 Österrike 104,9 115,1 115,6 129,6 122,8 123,8 98,4 118,6 115,1 109,1 111,7 Grekland 80,0 95,2 94,5 102,1 81,8 109,4 125,1 115,1 69,8 117,4 103,6 Luxemburg 127,5 111,6 113,6 111,7 119,6 125,5 115,4 112,1 111,6 105,7 99,7 Portugal 73,6 85,3 84,8 93,7 68,0 75,8 99,8 95,1 85,4 109,9 90,9 Frankrike 103,5 101,8 102,7 99,4 111,6 107,0 93,1 94,4 107,9 97,3 93,2 Sverige 130,0 117,9 117,6 127,3 116,9 113,7 111,5 113,1 129,4 112,5 121,1 Tyskland 95,5 101,8 101,8 99,7 118,2 108,5 91,3 101,3 102,2 93,5 101,7 Finland 115,8 116,0 115,5 126,3 112,2 114,9 115,8 105,9 117,3 111,5 120,7 Danmark 132,9 132,6 128,0 148,6 115,6 122,7 111,3 134,3 120,4 166,9 177,7 EU Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 46