FakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2013

Transkript

1 FakTaGaFFeLN Statistik om livsmedelsbranschen

2 INNEHÅLL Allmänt Regnmängd Medeltemperatur Väderlek under växtperioden 2 Antal hushåll 3 Yrkessjukdomar enligt bransch 4 Olycksfall i arbetet 4 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 4 Viktigaste orsaker till invalidpension föt lantbruksföretagare 5 Bruttonationalprodukten 5 Produktionens bruttovärde enligt industri 6 Produktionens förädlingsvärde enligt industri 6 Arbetskraft 7 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 8 Aktörer inom ekologisk produktion 8 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 9 Jordbrukets miljöstöd 9 Försäljning av bekämpningsmedel 10 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbrukföretagarnas avbytarverksamhet 11 Husdjur 11 Djur per gård i genomsnitt 12 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 12 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 12 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 13 Gårdar som erhåller stöd för djurens välbefinnande 14 Hönsgårdar 14 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar 14 Besättningsanalys helhetspoäng utifrån mätningarna av boskapens välbefinnande Bete och utomhusvistelse 16 Mjölkningsmaskiner 16 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 17 Antal gårdar 17 Gårdarnas minskning Lantgårdarnas ägoförhållande 18 I arbete inom lantbruket 18 Lantbrukets produktionsinriktningar 19 Lantgårdarnas inkomster enligt produktionsinriktning 19 Övrig företagsverksamhet 20 Åkerarealens fördelning 21 Skörd 22 Lantbrukets produktionskostnader 23 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig Företagarinkomst 24 Lanbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning f. 24 Lantbrukets intäkter 25 Producentpriser 26 Livsmedel Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 27 Livsmedel med förseelser Orsaker till förseelser Antalet livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 30 Matförgiftningsepidemier och antalet insjuknade Matförgiftningsepidemier enligt orsak Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 32 Genomsnittligt dagligt intag av energigivande näringsämnen ogh kostfiber 33 Näringsämnen och energi från olika livsmedelsgrupper 33 Självförsörjning för livsmedel 34 Den inhemska livsmedelsproduktionens andel 34 Inhemsk livsmedelsförsäljning 35 Livsmedelsförädling per näringsgren 36 Livsmedelindustrins största grenar 37 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 38 Livsmedelsexport landsvis 40 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp 41 Livsmedelsindustrins kostnadsstruktur 42 Livsmedelsindustrins FoU-kostnader Konsmptionsutgifter Livsmedelsutgifter 44 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 44 Minutpriser 45 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker Kött 49 Mjölkprodukter och näringsfetter 50 Brödsäd 51 Ägg 51 Fisk 52 Konsumtion av fisk 52 Grönsaker och frukt 53 Bär och svamp 54 Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 55 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 55 Antal storkök enligt typ 56 Storkökens portionsantal enligt typ 56

3 Till läsaren Faktagaffeln - Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln tar upp statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, då den stödjer sig på tagande av ansvar. Tabellerna är uppdelade i varje livsmedelskedjans del med följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabeller är inte mätare av ansvarighet, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns uppgifter från tidigare år samt internationella siffror i jämförelse. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till produktsäkerhet, arbete och välmående i arbetet. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet 1

4 Allmänt REGNMÄNGD , mm vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi Jyväskylä Uleåborg Sodankylä Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 4,3 16,3 6,7-3,6 Jyväskylä 2,4 14,8 3,6-7,8 Uleåborg 1,5 14,7 3,3-8,7 Sodankylä -1,1 12,6-0,1-12,7 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd underjämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Källa: Meteorologiska institutet 2

5 ANTAL HUSHÅLL År 2011 totalt eller flera personers hushåll 1 % 5-personers hushåll 3 % 4-personers hushåll 9 % 3-personers hushåll 11 % 1-persons hushåll 40 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var personer. Källa: Befolkningsregistercentralen Finlands folktäthet var cirka 17,9 personer per kvadratkilometer. Källa: Statistikcentralen Hushållens medelstorlek var år 2011 cirka 2,07 personer. Källa: Statistikcentralen 3

6 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2010 Yrkessjukdomar Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning Framställning av livsmedel Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Arbete och välmående i arbetet Olycksfall i arbetet¹) per sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare Sysselsatta inom livsmedelsindustrin Alla yrken 3) Källa: Statistikcentralen 1) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar 2) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering 3) yrkesgrupper med minst löntagare Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ant. med. ant. med. ant. ålder ålder ålder Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 1) 29, , ,5 270 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 3) 57, , ,1 650 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter 1) nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet 4

7 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året BRUTTONATIONALPRODUKTEN Enligt näringsgren % f f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,3 2,8 2,9 2,9 2,8 därav jordbruk 1,4 1,1 1,0 1,0 1 Tillverkning 25,2 22,5 17,4 16,7 15,4 därav livsmedelsindustrin 1,8 1,7 1,6 1,5 1,6 Byggverksamhet 6,1 6,8 6,7 6,8 6,9 Handel * 9,7 10,3 9,8 10,3 10,3 Transport och magasinering 6,5 6,0 5,4 5,4 5,4 Hotell- och restaurangverksamhet 1,5 1,7 1,7 1,7 1,7 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,4 5,0 5,0 5,1 5,0 Finans- och försäkringsverksamhet 3,6 2,5 2,8 2,9 2,8 Fastighetsverksamhet 9,9 10,8 11,9 12,2 12,4 Vård och omsorg; sociala tjänster (Q) 7,8 8,6 9,8 9,9 10,3 Andra tjänster 21,0 23,3 24,1 23,5.. Totalt * inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar Bruttovärdetillskott till grundpris md e 122,0 136,8 155,6 162,6 165,5 Bruttonationalprod. Till marknadspris md e 139,3 157,4 178,8 188,7 192,5 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL Economi

8 Economi PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2011 var produktionens bruttovärde totalt 128,1 md euro Metallindustrin 56,8 Kemiska industrin 21,9 Skogindustrin 20,8 Livsmedelsindustrin 11,3 Tex l-, konfek ons- 1,1 och läderindustrin Övriga 16,2 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Economi PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2011 var produktionens förädlingsvärde totalt 30,5 md euro Metallindustrin 12,7 Kemiska industrin 4,2 Skogindustrin 3,8 Livsmedelsindustrin 2,5 Tex l-, konfek ons- 0,4 och läderindustrin Övriga 6,9 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen 6

9 ARBETSKRAFT Economi Näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning * därav livsmedelsindustri därav övrig industri Byggverksamhet Handel ** Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Andra service Näringsgren okänd 0 0 0, Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 pers) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 7,8 7,7 7,7 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008 * inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. ** reparation av motorfordon och motorcyklar 7

10 jordbruk EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL OCH ANTAL GÅRDAR ha Ekogodkänd areal Arealen i omläggningsskede Odlingsareal för eko totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 8,1 8,7 Lägenhetsstorlek, ha/lägenhet Lägenheter, st Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Ekologisk primärproduktion ¹) varav ekologisk husdjursproduktion Aktörer inom ekologiska livsmedel Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Källa: Evira ¹) förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 8

11 ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1) Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandning: stråsäd blandning: balj- o. stråsäd Ärter Bovete Kummin Lin Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1) innehåller inte Åland JORDBRUKETS MILJÖSTÖD Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse Källa: Landsbygdsverket Miljö St % av gårdarna % av åkerarealen

12 FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2011 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt EU Utanför EU 654 2,1 Okänt 18 0 Sammanlagt ,3 Källa: Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung 10

13 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, 1000 st Hästar Nötkreatur därav mjölkkor Får Svin därav modersuggor därav gödsvin Fjäderfän hönor över 5 mån broiler kalkoner Renar Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Hippos 11

14 DJUR PER GÅRd I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal, st/gård Svin Nötkreatur Fjäderfän Källa: Tike, Jord- och skogsbrukministeriets informationstjänstcentral Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Får Källa: Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Evira 12

15 Djur och djurvälfärd förverkligandet AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsovårdsbesök 1) nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) 1) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) förvaringsutrymmet tomt 13

16 Djur och djurvälfärd GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2010 % av gårdarna 2011 % av gårdarna 2012 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats HÖNSGÅRDAR Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur 63 Golv 33 Ekologisk 4 Källa: Finlands fjäderfäförbund Djur och djurvälfärd Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,8 Lösdrift ,2 Övriga ,0 Totalt ,3 Källa: ProAgria Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. 14

17 Djur och djurvälfärd BESÄTTNINGSANALYS HELHETSPOÄNG UTIFRÅN MÄTNINGARNA AV BOSKAPENS VÄLBEFINNANDE 2012 * Djurens hälsa Djurens välbefinnande U odring och va en Förhållanden och lu Förnyandet av boskap Samhällsansvar 3,89 3,73 4,04 3,55 3,82 3,75 (Skala 1 5) *beräknat på basis av uppgifter från gårdar Källa: ProAgria Besättningsanalys är en tjänst för mjölkgårdar med vilken man mäter faktorer i anknytning till boskapens välbefinnande. Djurens hälsa I hälsodelen poängsätts veterinärens behandlingar, mjölkens celltal och fertilitetsuppgifter. Djurens välbefinnande I denna del bedöms helhetsuppfattningen man får av djuren, om det finns dräktiga kor i ladugården, hur lugn boskapen är, skador på djurets hasor och hud samt djurens renhet. Utfodring och vatten I denna del bedöms fodrets kvalitet och mängd på utfodringsbordet, vattnets kvalitet och tillgänglighet, utfodringens planenlighet samt utfodringen då kon går i sin och då den kalvar. Förhållanden och luft Här bedöms djurens närmiljö, liggplatsens mjukhet och storlek, ståunderlagets mjukhet, drivgångarnas säkerhet, utfodringsbordets lämplighet, kvaliteten på ladugårdsluften samt hur mycket korna vistas utomhus. Förnyandet av boskap I denna del bedöms amningen och utfodringen av småkalvar, småkalvarnas fållor, den övriga ungboskapens utrymmen och utfodring, möjlighet till utomhusvistelse samt kalvningsålder. Samhällsansvar I samhällsansvarsdelen uppskattas gårdens kväveutsläpp, frihet från sjukdom, fodrets och gödselns transportrutter, ensilagets kvalitet samt om gården har ett kontrollsystem för driften. 15

18 BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Djur och djurvälfärd Boskap st % Sommar på bete, vinter utomhus 461 7,5 Sommar på bete, vinter inomhus ,1 Sommar i rastgård, vinter utomhus 98 1,6 Sommar i rastgård, vinter inomhus 380 6,2 Sommar och vinter inomhus ,5 Sammanlagt Källa: ProAgria MJÖLKNINGSMASKINER Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar Rörmjölkning Mjölkningsstation, fiskben 665 Automatisk mjölkning 571 Mjölkningsstation, tandem 429 Kannmjölkningsmaskin 112 Station med mjölkning bakifrån 55 Karusell 14 Automatisk mjölkning och mjölkningsstation 3 Annan mjölkningsstation 25 Sammanlagt Källa: ProAgria 16

19 Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING Ras Kor, Medel- Mjölkens sammansättning, % st produk- Pro- Fett EKM ¹) Celltal tion, tein kg/ko Ayrshire ,44 4, Holstein ,31 3, Finsk boskap ,46 4, Östfinsk boskap ,44 4, Västfinsk boskap ,48 4, Nordfinsk ,39 4, boskap Jersey ,59 4, Övriga ,34 4, Sammanlagt ,39 4, Källa: ProAgria ¹) energikorrigerad mjölk ANTAL GÅRDAR Areal åkerhektar 1995 st 2005 st 2011 st 2012 st Närhet % % åkerareal gårdar Totalt Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar 17

20 GÅRDARNAS MINSKNING Närhet St. % Gårdarnas minskning ,0 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral LANTGÅRDARNAS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st st st st. % av gårdar % åkerareal Privat person ,8 86,4 Sterbhus och bolag ,7 11,2 Stat, kommun o.a. samfund ,5 2,4 Totalt Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen 18

21 LANTBRUKETS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar % 2012 % Mjölkgårdar Lägenheter med köttboskap Svingårdar Gårdar med fjäderfä Gårdar med växtodling därav spannmålsodling Andra Aktiva gårdar totalt Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar LANTGÅRDARNAS INKOMSTER enligt PRODUKTIONSIN- RIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans e e e 19 Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2005 e 2010 e 2011 e Mjölkproduktion Övrig nöt botskaps- hållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Växtodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen

22 ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar ) ) ) 2010 Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården ) 48 pälsdjursupppfödning ) 315 fiskerinäring 2) 573 2) 365 renhushållning 2) 144 2) 104 annan primärproduktion 2) 523 2) 149 Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Tike, MTT, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 1) uppgifterna för åren 2000, 2005 och 2007 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år Obs! Siffrorna innehåller de gårdar som bedriver ifrågavarande verksamhet 20

23 ÅKERAREALENS FÖRDELNING Insådd areal ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda 1) Odlad areal, totalt därav täckdikad åker 2) Källa: Tike, Täckdikningsförening 1) inkluderar icke odlad åker som sköts år 2010, 2011 och ) inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk 1995 ha 2005 ha 2011 ha 2012 ha Genomsnitt av 21, ,4 38,9 gårdarnas åkerareal Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 21

24 SKÖRD Vete areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal 1000 ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Ärter areal 1000 ha totalskörd milj. kg av skörden duglig % Potatis areal 1000 ha skörd milj. kg av skörden duglig % Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka milj. st Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 22

25 LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER f. Kostnadspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlingskostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar LFÖPL Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT ekonomisk forskning 23

26 FÖRETAGARINKOMST f. Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT ekonomisk forskning LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING f. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on 1) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar f. Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl 1) siffrorna från 2012 ej tillgängliga 24

27 LANTBRUKETS INTÄKTER f. Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT ekonomisk forskning 25

28 PRODUCENTPRISER Priser utan produktionsbidrag ändring% från för. år Mjölk sent/litra mejeriets mjölklikvid 1) 31,3 31,5 37,0 38,8 4,8 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 3,4 3,7 9,1 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,5 2,8 11,1 griskött 1,3 1,3 1,5 1,6 11,3 broiler 1,1 1,1 1,3 1,4 6,1 lammkött 1,9 2,6 3,1 3,5 14,8 hästkött 1,3 0, Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,2 21,7 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 192,3 198,6 3,3 råg 2) e/tn 149,5 118,4 186,9 214,1 14,6 korn 2) e/tn 122,3 99,5 165,8 189,8 14,5 havre 2) e/tn 118,4 87,1 167,9 184,2 9,7 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 198,1 215,1 8,6 matpotatis 3) e/100kg ,0 16,0-15,8 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 441,6 468,1 6 Källa: Tike, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 1) I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd 2) Baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) Priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 26

29 livsmedel Produktsäkerhet Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung EU-27 keskiarvo Suomi Provernas antal st Strider mot reglerna % 0,32 0,33 0,28 0,05 0 0,02 Källa: EFSA och Evira LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2012 Undersökta livsmedel Undersökta partier, st. 27 Partier med förseelser (%) Produktsäkerhet Partier med påpekanden (%) Grönsaker och 606 5,0 7,6 svampar Grönsaksprodukter ,0 12,7 Frukter och bär 720 3,6 4,4 Fruktprodukter 111 7,2 13,5 Nötter, mandlar och 143 4,2 9,8 produkter Safter och drycker ,0 16,0 Spannmåls- och 264 9,8 11,4 bageriprodukter Sötsaker, socker och 72 30,6 9,7 honung Kryddor och kryddprodukter ,6 11,9 Kakakoprodukter, 113 9,7 14,2 kaffe och te Såser, soppor och ,6 13,8 buljoner Kosttillskott 98 54,1 17,3 Produkter för 20 30,0 15,0 specialkost Barnmat 39 7,7 10,3 Övriga livsmedel ,6 14,6 Källa: Tullaboratoriet

30 ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2012 Produktsäkerhet Orsaker till förseelser Parti, % ant. Förpackningsmärkningar ,6 Tillsatsämnen 67 16,0 Växtskyddsmedel 56 13,4 Matsalt 43 10,3 Bestrålning 31 7,4 Varningsmärkning 21 5,0 Allergener 17 4,1 Mikrobiologiska orsaker 14 3,3 Övriga orsaker 13 3,1 Mykotoxin 12 2,9 Övriga främmande ämnen 11 2,6 Näringsämnen 8 1,9 Läkemedelsklassificering 8 1,9 Tungmetaller 5 1,2 GMO 5 1,2 Totalt Källa: Tullaboratoriet 28

31 ANTALET LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2012 Produktsäkerhet Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detalj-försäljning Restaurang-verksamhet Detaljförsäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer Antalet kontrollerade aktörer Antalet kontroller Antalet aktörer som brutit mot kraven Typ av förseelse Egenkontroll (HACCP, utbildning) Allmän hygien Konsistens Kontamination (annan än mikrobio-logisk) Förpackningsmärkning och presentation Övriga Källa: Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman toteutumisesta vuonna 2012 Totalt 29

32 ANTAL ÅTERKALLELSER Produktsäkerhet Återkallelser *, st Källa: Evira *inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2010 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=44 N=960 % Livsmedelsburen Bacillus cereus Kampylobakterie Clostridium perfringens Salmonella Yersinia Annan bakterie Norovirus Övriga 1) Totalt Hushållsvattenburen Norovirus Totalt Källa: Evira, Ruokamyrkytykset Suomessa rapporten 1) histamin, vaxestrar, natriumglutamat, okänd 30

33 MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2010 Produktsäkerhet Orsak Okänd eller flera maträtter Grönsaker och grönsaksprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Mjölk och mjölkprodukter Ägg och äggprodukter Bacillus cereus Kampylobakterie Clostridium perfringens 2 2 Salmonella 1 1 Yersinia 1 1 Annan bakterie 7 7 Norovirus Övriga 1) Totalt % Källa: Evira, Ruokamyrkytykset Suomessa rapporten Totalt 1) histamin, vaxestrar, natriumglutamat, okänd 31

34 Näring LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU Konsumtion f. EU-15 1) 2012 f. kg/person Spannmål 69,8 78,8 79,5 79,0 117,8.. Potatis 59,6 62, ,7.. Totalkonsumtion 60,3 68,8 72,7 74,5 91,3 74,7 av kött 3) nötkött 18,8 18,6 18,6 18,6 22,0 18,7 svinkött 32,0 33,5 34,9 36,4.. 36,0 fjäderfä 3) 9,0 16,1 18,2 18,2 21,4 18,7 annat kött 0,6 0,6 1,0 1,3.. 1,2 Flytande mjölkprodukter totalt, l 198,1 189,7 185,4 183,8 269,3 2) 183,9 mjölk 145,6 134,6 129,6 127, ,2 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,6 40,7.. 39,9 grädde 6,3 5,8 5,9 6,3 4,9 6,7 Smör 5,2 2,7 3,1 4,1 3,4 4,5 Ost 15,3 18,6 21,4 22,5.. 23,6 Glass, liter 14,1 14,0 13,6 12,3.... Smör-växtoljeblandning 2,6 3,0 2,8 3,0.. 3,0 Margarin 8,3 7, Ägg 11,7 9,3 9,8 10,0 12,1 10,5 Socker 35,4 32,0 31,8 30,1 34,4.. Frukt 75,9 4) 75,9 68,7 58,2 5) 125 4).. Grönsaker 61,7 68,4 68, ,8.. Fisk (rensad) 14,0 14,1 15, Kaffe (rostat) 8,3 9,6 10,0.. 7,3.. Läskedrycker 45,8 52,0 49,2 56,0.... Öl 6) 82,7 90,6 87,4 89,0 77,5 84,5 Vin 6) 8,2 10,8 14,3.. 30,9.. Starka alkoholdrycker 4,9 6,7 7, ) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tike, Jord- och skogbruksministeries informationsjänstcentral, Eurostat, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Bryggeriförbundet 1) år ) mejeriprodukter, utan smör 3) beräkningsgrunderna ändrade ) bär medräknat 5) fruktsaft borträknat 6) från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse 32

35 Näring GENOMSNITTLIGt DAGLIGT INTAG AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBER Energiprocent Män Kvinnor Recommendation Protein E% 16,8 17, Kolhydrat E% 47,1 50, Fet E% 33,1 31, Fiber g/mj 2,7 3,2 3 Sackaros E% 9,7 10,5 10 Källa: Finravinto undersökningen 2007 Näring Näringsämnen och energi från olika livsmedelsgrupper (%) Källa till näringsämnen Män Energi Protein Kolhydrat Fet Kvinnor Män 33 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grönsaker och grönsaksrätter Potatis och potatisrätter Frukt, bär, -rätter Spannmåls- och bageriprodukter Bredbart pålägg, oljer, såser Fiskrätter Äggrätter Kötträtter Mejeriprodukter Socker, sötsaker Drycker Alcoholdrycker Blandad Totalt Män och kvinnor år Källa: Finravinto undersökningen 2007

36 SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av konsumtionen (produktion+import) Brödsäd Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter Nötkött Svinkött Ägg Socker Tomat Gurka Morot 1) Lök 2) Blomkål Jordgubbe Hallon Äppel 3) ,5 Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Tike, Tullstyrelsen 1) rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) Den inhemska livsmedelsproduktionens andel av dagligvaruförsäljningen är 79 procent. Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf Närhet 34

37 INHEMSK LIVSMEDELSFÖRSÄLJNING Alkoholdrycker (inkl. import, liter) Starka drycker Starkviner Svaga viner Cider Long drinks Glass (inkl. import, liter) Kaffe (inkl. import, kg) Rostat kaffe Kött (konsumtion, inkl. import, kg) Svinkött Nötkött Fjäderfäkött Maltdrycker (inkl. bryggeriernas import, liter) Saft (1000 liter) Mejeriprodukter (konsumtion, inkl. import) Flytande mjölkprodukter (1 000 liter) ) Ost (1 000 kg) Mjölkpulver (1 000 kg) Kvarnprodukter 2) (1 000 kg) Djupfrysta produkter (inkl. import, kg) Fett (1 000 kg) Margarin (inkl. import) Mejerismör 3) Smör-växtoljeblandning 3) Socker (1000 kg) Socker (försäljning) Betsocker (produktion) Choklad och sötsaker (1 000 kg) Konserver (1 000 kg) Stärkelse (produktion, inkl. teknisk användning, kg) Läskedrycker och mineralvatten (1 000 liter) Läskedrycker Mineralvatten Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Jord- och skogsbruksministeriet, Näringsbalans, Livsmedelsindustriförbundet rf 1) kg 2) malning av spannmål till livsmedel (inkl. import och export) omräknat i spannmål 3) inkluderar användning som råvara i smältost, glass och färskost 35 Närhet

38 LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bär- och fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 36

39 LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Produktionens bruttovärde Förändring Råvaror Helhetsförädlingsvärde Förändring Löner 2010 milj. e Personal Totalt / /09 Näringsgren milj. e % milj. e milj. e % Slakt och köttförädling 2 463,6-0, ,8 473,8-7,4 269, Mejeriprodukter och glass 2 427,2 2, ,7 407,0 5,9 196, Grönsaker och frukt 406,0-10,4 236,5 121,9-14,0 52, Fiskprodukter 250,7 18,2 199,9 52,9 42,2 24,9 826 Olja och fetter 145,3-14,3 94,3 26,6 5,6 11,6 269 Kvarnprodukter och stärkelse 267,0 1,6 130,8 61,7 33,8 27,9 536 Malttillverkning 62,7-16,2 44,9 13,1-11,5 7,4 169 Foder 547,0-3,9 357,7 69,5-12,4 31,0 777 Alkoholdrycker 1 000,5 2,9 443,4 329,2 11,1 135, Läskedrycker och vatten 77,3-6,5 45,5 28,9-0,3 7,5 198 Bageriproducter 1 042,8-2,1 293,0 415,9-1,8 259, Choklad, sötsaker, kakao 400,3 9,0 148,0 139,7 7,0 54, Kryddor och kryddsåser 78,2-6,1 48,5 18,6-1,1 10,1 298 Färdigmat 388,8 23,3 131,3 125,7 32,0 64, Andra livsmedel 224,1 2,6 85,2 61,1-1,6 24,9 688 Totalt 9 781,5 1, , ,6 1, , Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin 37

40 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Import milj. e Produktgrupp Industriella produkter Alkoholdrycker, starka och viner 99,5 267,8 309,6 362,2 Fetter och oljor 31,1 41,2 124,2 198,8 Fruktkonserver 28,3 47,1 72,8 82,1 Honung 1,3 2,2 4,9 5,5 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 67,1 68,2 Fiskprodukter 50,1 82,2 143,8 154,2 Växtsaft och -extrakt 9,1 13,0 14,7 16,0 Växtkonserver 18,2 38,7 61,6 61,9 Soppor och buljong 8,5 12,8 17,8 17,3 Barnmat 2,0 9,3 18,0 21,4 Kött 57,3 102,8 188,5 234,5 Köttprodukter 12,1 41,6 88,4 101,9 Mjölkprodukter 63,6 178,8 351,4 397,1 Malt 1,7 0,4 0,3 0,5 Margarin 6,9 23,6 29,8 28,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 98,4 104,9 Safter 32,6 46,2 68,0 62,1 Kvarnindustriprodukter 1,4 3,0 9,5 9,2 Öl 7,4 20,6 36,4 35,5 Potatismjöl 0,5 1,6 0,9 0,6 Foder 83,7 147,0 228,5 261,6 Senap 1,0 4,7 3,2 3,5 Socker och melass 9,9 33,5 44,2 45,7 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,4 5,4 Choklad och sötsaker 90,9 134,7 178,5 193,8 Tomatsås 5,8 13,9 20,3 21,2 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 126,1 120,4 Spannmålsprodukter 66,2 197,3 284,2 319,1 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 50,0 50,0 Övriga livsmedel 60,9 116,4 210,6 210,6 Industriella produkter totalt 860, , , ,2 Lantbruksprodukter Specialväxter 1) 49,0 57,3 81,3 100,7 Frukter 146,7 220,3 276,1 280,9 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 0,1 Råkaffe 124,3 115,7 271,5 225,1 Färsk fisk 14,4 65,6 156,3 149,6 Ägg 0,1 1,3 2,9 5,6 Bär 2,6 5,7 8,8 10,1 Kryddor 4,4 6,8 11,9 12,3 Nötter 7,4 9,5 18,4 21,3 Råsocker 17,7 26,7 68,5 69,9 Te 6,9 11,4 14,7 16,8 Grönsaker och rotfrukter 62,5 113,6 166,2 177,3 Spannmål 37,2 28,5 32,4 40,8 Blötdjur 2,4 4,1 7,7 12,1 Lantbruksprodukter sammanlagt 475,6 666, , ,5 Alla livsmedel totalt 1 335, , , ,1 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och importens verkliga värden. 38

41 Ändring Export milj. e Ändring 12/11 % /11 % 17,0 40,1 73,4 130,9 134,7 2,9 60,1 7,0 26,5 29,6 44,6 50,7 12,8 2,6 3,9 4,6 5,0 8,7 12,2 0,0 0,0 0,03 0,03 0,0 1,6 21,9 8,0 49,4 29,8-39,7 7,2 13,2 9,6 17,1 20,7 21,1 8,8 0,0 1,6 2,0 3,2 60,0 0,5 2,4 4,9 4,1 6,7 63,4-2,8 0,4 0,4 1,1 1,4 27,3 18,9 7,4 4,9 8,6 8,0-7,0 24,4 26,4 91,5 115,1 116,9 1,6 15,3 11,4 8,5 7,8 8,3 6,4 13,0 161,9 303,1 454,6 482,1 6,0 66,7 15,7 21,9 25,9 21,4-17,4-6,0 30,7 32,7 26,7 28,3 6,0 6,6 9,0 18,2 26,4 29,1 10,2-8,7 13,0 2,1 4,6 3,4-26,1-3,2 4,3 7,7 20,3 22,5 10,8-2,5 19,7 11,3 12,6 16,1 27,8-33,3 0,2 0,5 1,0 0,6-40,0 14,5 15,0 21,7 34,5 41,4 20,0 9,4 0,4 0,3 0,5 0,6 20,0 3,4 9,6 18,7 25,2 29,5 17,1 58,8 13,4 81,5 60,1 0,0-100,0 8,6 94,9 86,3 93,0 104,9 12,8 4,4 6,6 0,3 0,7 0,8 14,3-4,5 8,5 15,7 13,5 9,3-31,1 12,3 44,1 53,4 59,1 67,9 14,9 0,0 7,4 4,8 6,8 8,4 23,5 0,0 21,5 48,0 87,3 21,0-75,9 11,8 609,0 961, , ,8-7,3 23,9 0,1 0,0 1,6 2,5 56,3 1,7 13,0 0,8 1,2 1,4 16,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-17,1 2,3 0,0 5,2 11,3 117,3-4,3 2,1 3,3 14,7 20,7 40,8 93,1 7,1 6,6 11,2 12,8 14,3 14,8 0,8 0,2 2,0 2,8 40,0 3,4 1,5 1,9 8,4 7,1-15,5 15,8 0,1 0,0 0,4 0,1-75,0 2,0 0,0 0,8 1,9 1,2-36,8 14,3 3,4 0,7 0,9 1,0 11,1 6,7 7,2 3,9 15,6 8,6-44,9 25,9 35,8 42,3 206,6 149,8-27,5 57,1 0,7 0,2 0,1 0,2 100,0 0,5 74,0 60,9 269,6 219,6-18,5 9,0 683,1 1022, , ,4-6,7 1) oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar 39

42 LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS 1995 % 2005 % 2011 % 2012 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 26,4 Ryssland 27,5 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 16,3 Sverige 18,5 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 8,8 Estland 8,8 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 5,6 Tyskland 5,3 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 USA 3,5 Norge 3,7 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,0 Storbritannien 3,4 USA 3,6 Polen 3,2 Norge 2,8 Kina 3,2 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 Nedeländerna 2,7 USA 2,6 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Polen 2,5 Danmark 2,4 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Storbritannien 2,4 Polen 2,0 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 26,0 Övriga 22,7 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf 40

43 LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, export 2012 Ryssland e Ostar Smör och andra mjölkfetter Alkoholdrycker Foderblandningar Andra mjölkprodukter Mjölk och grädde Malt Kaffe, rå Andra bageriprodukter Yoghurt Sverige e Yoghurt Choklad Andra mjölkprodukter Mjölk och grädde Sötsaker Alkoholdrycker Animaliskt och vegetabiliskt fett Andra kött- och djurdelart Svinkött Andra kvarnindustriprodukter Smör och andra mjölkfetter Andra spannmålsprodukter Svinkött Ägg Mjölkpulver Korn Fiskfrysvaror Fisk, färsk Andra spannmålsprodukter Ostar Choklad Fiskkonserver Grönsaker och frukt Andra bageriprodukter Fjäderfä Nötkött Öl Övrig kakao Andra kött- och djurdelart Korvar Övriga Övriga Totalt Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Estland e Alkoholdrycker Kaffe, rostat Andra livsmedel Öl Choklad Fisk, färsk Svinkött Fjäderfä Animaliskt och vegetabiliskt fett Fiskfrysvaror Sötsaker Kristallsocker Vetemjöl Ägg Margarin Ostar Andra spannmålsprodukter Havre Läskedrycker Foderblandningar Övriga Totalt

44 LIVSMEDELSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR (% av omsättningen) Materialkostnader 63,3 62,2 62,2 63,9 61,3 Arbetskra skostnader 13,4 13,5 13,9 13,7 14,6 Övriga kostnader 15,7 15,9 16,4 15,7 15,9 Avskrivningar 3,9 3,5 3,6 4,4 3,9 Räntor 0,4 0,6 0,7-0,2 0, Ska er 0,5 0,8 0,4 0,6 0,8 Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf 42

45 LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland ,60 % Finland ,67 % Finland ,63 % Finland ,63 % EU-15, ,38 % Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 43

46 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person e/å % e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och dess produkter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 1) innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Livsmedlens konsumentpriser Källa: Statistikcentralen 44 Livsmedlens producentpriser

47 MINUTPRISER Priser, /kg, /l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 0,84 0,87 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,82 0,84 surmjölk 1) 0,58 0,89 1,26 1,30 Ostar emmental 8,34 10,59 13,13 13,82 edam 7,03 7,92 9,34 9,58 Fetter smör 5,28 4,96 4,66 5,84 margarin 3,73 2,87 3,60 3,75 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 13,54 15,87 nöt, malet kött 7,86 7,44 8,74 9,65 grisschnitzel 3) 7,59 7, bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 12,47 13,12 medwurst 15,86 12,19 14,10 14,73 knackkorv 5,82 4,68 6,87 7,31 länkkorv 3,70 3,43 4,24 4,44 Hönsägg 2,79 2,33 3,25 3,93 Fisk regnbågslax 5) 5,84 10,45 16,35 14,80 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,61 0,62 hålkakor 2,79 3,15.. rostbröd.. 3,57 3,30 3,60 vetelängder 5,63 5,79 6,79 6,91 fint socker 1,23 1,08 1,00 1,06 matpotatis 1,52 0,65 0,80 0,82 morot 1,56 1,21 1,30 1,56 tomat 2,39 2,98 3,18 3,24 kaffe 5,56 5,04 8,50 8,22 Källa: Statistikcentralen 1) prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen av filé 45

48 VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2013 (%) Danmark 25,0 Romania 24,0 Le land 21,0 Litauen 21,0 Bulgarien 20,0 Slovakien 20,0 Estland 20,0 Ungern 18,0 Tjeckien 15,0 FINLAND 14,0 Grekland 13,0 Sverige 12,0 Österrike 10,0 Slovenien 8,5 Tyskland 7,0 Nederländerna 6,0 Belgien 6,0 Portugal 6,0 Frankrike 5,5 Polen 5,0 Cypern 5,0 Italien 4,0 Spanien 4,0 Luxemburg 3,0 Stor-Britannien 0,0 Irland 0,0 Malta 0,0 EU 27 -genomsnitt - länderna totalt 10,9 % - vägt enligt invånarantal 7,2 % Källa: Europeiska kommissionen 46

49 PRISINDEX 2011 (EU15 = 100) Livsmedel och alkoholfria drycker Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 104,1 91,5 91,6 85,4 106,9 102,6 90,4 81,6 89,7 86,7 90,4 Belgien 108,7 105,2 105,5 101,9 111,4 115,5 107,3 112,1 97,4 105,8 101,8 Spanien 90,7 89,5 89,0 105,4 77,0 86,4 91,7 83,3 88,6 101,6 93,9 Irland 112,6 112,4 110,7 104,9 104,6 105,5 115,2 101,6 123,2 115,4 131,5 Storbritannien 97,2 90,9 89,5 78,3 84,5 89,8 96,8 98,3 99,0 93,5 104,9 Italien 99,3 106,4 107,9 108,2 106,5 113,1 121,5 102,6 98,5 113,8 90,3 Österrike 103,5 113,9 114,7 127,0 119,7 117,6 98,5 120,9 116,7 110,6 109,8 Grekland 87,1 100,2 99,0 109,7 85,8 111,3 127,4 121,3 73,7 119,6 115,3 Luxemburg 127,3 110,6 112,3 110,9 119,8 118,6 115,1 112,5 109,5 104,9 100,7 Portugal 80,0 86,0 85,3 92,5 70,5 80,2 102,3 95,6 79,5 112,0 93,7 Frankrike 105,1 103,0 103,8 100,1 109,2 108,2 96,4 98,1 111,9 99,7 95,3 Sverige 124,3 114,7 113,5 123,6 112,2 107,4 104,1 109,5 127,2 109,4 126,4 Tyskland 96,7 100,9 101,1 98,9 114,5 108,1 89,4 98,0 106,4 92,2 99,9 Finland 118,5 112,4 110,7 123,3 102,1 105,6 112,0 110,3 110,3 114,5 128,8 Danmark 138,5 135,6 131,4 150,8 127,8 123,2 113,2 155,2 115,4 168,5 176,5 EU Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 47