Arbetsmtrl

Transkript

1 Strömsunds kommuns årsredovisning Fakta om Strömsunds kommun 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse, kommun 6 8 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse, kommunkoncern Kommunens ekonomi Noter Ekonomiska mått 17 Principer och förklaringar 18 Investeringar 19 Arbetsmtrl Driftredovisning nämnd/verksamhet 20 Nämnderna inför ÅRSBERÄTTELSER Strömsunds Utvecklingsbolag AB 23 Strömsunds Hyresbostäder AB 24 Jämtlandsvärme AB 25 KS Jämtlands Räddningstjänstförbund 26 Affärsverksamhet AVA (avfall, vatten och avlopp) 27 strömsundsbron Teknik och service Strömsundsbron invigdes av Jämtlands landshövding Anders Tottie den 27 Strömsund Turism september 1956, och dess totalkostnad blev cirka 10 miljoner kronor. Framtid och utveckling Miljö och bygg Bron var sensationell när den invigdes år den var då världens största Barn och utbildning snedkabelbro. Spännvidden är 182 m, och totallängden 332 m. Höjden på Kultur och fritid de två pylonerna är 28 m, och vägbanans bredd är 14.3 m. Bron har blivit en symbol för Strömsund och för hela kommunen. Vård och social Närvård Frostviken Övriga verksamheter Under 2010 monterades exta belysning på bron och vid vissa tillfällen kan den se så pampig ut som omslagsbilden visar. Foto: Anders André Personalekonomisk redovisning Axplock från händelser under året 49 Chefer och vd 50 Politiskt valda 51 Tio år i sammandrag 52 Åtta år i sammandrag 53 Redovisningsmodell 54 Sammanställning: Kommunledningsförvaltningen Grafisk form: Gerd Sjöberg, Strömsund Turism Porträttfoto: Strömsunds Foto, Tore Torstensson och Gerd Sjöberg Omslagsfoto: Anders André Tryck: Accidens, Sundsvall Adress: Strömsunds kommun Storgatan 15 Box Strömsund Tfn: vx Fax: E-post: stromsunds.kommun@stromsund.se Hemsida: Org nr: INNEHÅLL

2 4 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Fakta om kommunen Statistik december BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR År Antal Kvinnor Män Totalt Förändring in- och utflyttning 2012 Flyttning Antal Kvinnor Män Totalt Antal inflyttningar, varav från utlandet Antal utflyttningar, varav till utlandet Flyttningsnetto fakta om kommunen Åldersfördelning Ålder Antal Procent Kvinnor Män Totalt Kommun Riket 0-6 år år år år år år år år Samtliga Antal invånare per församling 2012, Förändring jämfört med 2011 Församling Antal Kvinnor Män Totalt Förändring Bodum Fjällsjö Frostviken Hammerdal-Gåxsjö Ström-Alanäs Tåsjö Samtliga Kommunstyrelse Socialdemokraterna Gudrun Hansson, Strömsund, ordf Susanne Hansson, Strömsund,1:e vice ordf Lennart Oscarsson, Hammerdal Birgitta Guldbrandsson, Vängel Roger Kristoffersson, Strömsund Ingrid L Nilsson, Jormvattnet t o m Lars Andreasson, Abborrholmberget fr o m Malin Axelsson, Sikås t o m Anette Bergqvist, Strömsund fr o m Angelica Johannesson, Strömsund Centerpartiet Moderaterna Rättvis demokrati Karin Stierna, Gåxsjö Göran Espmark, Äspnäs Ragnar Lif, Kyrktåsjö Jan-Olof Andersson, Trångmon, 2:e vice ordf Hans Wessén, Strömsund Göran Edman, Holmsund FLYTTNINGSNETTO Antal inflyttade minus antalet utflyttade År Antal Kvinnor Män Totalt FÖDELSENETTO Antal födda minus antal döda År Antal Kvinnor Män Totalt Mandat i kommunfullmäktige Kv Män Tot Kv Män Tot Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Rättvis demokrati Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 2 2 Folkpartiet 1 1 Politisk vilde 1 1 Samtliga, antal Samtliga % Kommunal utdebitering 2012, kr/skattekrona församling Kommun Landsting Begravn.- Kyrko- Totalt avgift avgift Strömsunds pastorat 23,07 10,60 0,48 1,40 35,55 Frostvikens församling 23,07 10,60 0,57 1,40 35,64 Vänsterpartiet Gert Norman, Backe

3 Strömsunds kommuns årsredovisning Kommunalrådet har ordet S trömsunds kommun har uppnått de ekonomiska mål som fastlagts för Ett välkommet tillskott i kommunkassan fick vi genom en positiv befolkningsutveckling och återbetalade medel för AFA-försäkringar. På så sätt kunde vi tillföra både gymnasieskolan och barn- och utbildningsförvaltningen extra medel under det gångna året samt tidigarelägga vissa arbetsmiljöåtgärder. Vår gymnasieskola, Hjalmar Strömer, har uppmärksammats av Svenskt Näringsliv och är ett bra bevis på det samarbete som görs i Teknikcollege. Befolkningsutvecklingen kommer att vara en avgörande faktor för intäkter till kommunen och är en fråga som vi måste fortsätta jobba med. Arbetslöshetsfrågor har varit prioriterade under året och för närvarande pågår två olika projekt i syfte att minska utanförskapet. Projektet På Väg som vänder sig till ungdomar har gett bra resultat och vid årsskiftet hade 75 procent av 110 personer fått praktik, arbete eller gått vidare till studier. Det andra projektet, Arbetskraftskoordinator, vänder sig till äldre arbetslösa och även här kan vi se positiva resultat. Under 2013 har en miljon kronor extra avsatts i budgeten för att ytterligare få ner arbetslösheten. Kommande behov av arbetskraft inom våra verksamheter gör sig påminda då det inom vissa områden redan nu är svårt att rekrytera, och arbetet med en personalförsörjningsplan måste intensifieras under Våra satsningar på teknik- och vårdcollege är därför mycket viktiga. Strömsunds kommun är en samisk förvaltningskommun och vi ska därför ge möjligheter att bevara den samiska kulturen och språket. Vi har under året färdigställt ett minoritetspolitiskt program. Levinsgården, det nya äldreboendet i Gäddede, invigdes i april och därmed kan Närvårdsnämndens verksamheter samordnas. Gudrun Hansson (s), Kommunstyrelsens ordförande I slutet av året fördes diskussioner om ett tillfälligt utökat mottagande av flyktingar under Beslut i frågan togs i januari Arbetet med integration av nya invånare ska ta fart genom framtagande av en Integrationsplan. Vid halvårsskiftet övertog kommunen produktion och distribution av mat till äldre i ordinärt boende. Det har fallit väl ut och antalet portioner som levereras har dubblerats. Andra viktiga satsningar som pågår under 2013 är South Lapland som är en satsning för att öka turismen till vår kommun. Vid årsskiftet var 16 företag anslutna från vår kommun. Kommunen satsar även extra medel till Frostviken i syfte att utveckla besöksnäringen i området. Ett turismpolitiskt program är under framtagande och kommer att färdigställas under En stor fråga både för näringslivet och kommunal verksamhet är tillgången till bredband. Arbetet med att ta fram en bredbandsstrategi pågår. Vi fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering och under 2012 har en översyn av styrdokument genomförts. Folkhälsoprogrammet som antogs 2011, följs upp via Folkhälsorådet i ett välfärdsbokslut. Alla verksamhetsnämnder har ett ansvar för att genomföra sin del i programmet. Inför 2013 har ett antal prioriterade inriktningsmål angetts i budgetdirektiven. Ett intensivt arbete har pågått i förvaltningar och nämnder för att beskriva hur målen ska nås. Resultatet kommer vi att se nästa årsbokslut. Vi fortsätter jobba för utveckling! kommunalrådet har ordet

4 6 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunen Finansiella målen UPPFYLLDA Strömsunds kommun uppfyller samtliga tre finansiella mål även Resultatet uppgår till +25 mkr mot budgeterade +14 mkr. God ekonomisk hushållning för kommunen motsvarar 2 % av skatte- och statsbidragsintäkter, dvs +14 mkr. Det överträffade resultatmålet gör att kommunen kan göra viktiga åtgärder inför framtiden. Årets resultat (mkr) Balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Underskott som uppkommit under enskilt räkenskapsår skall återställas inom de närmaste tre följande åren. Kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav och har inga underskott att täcka från tidigare år. I årets balanskravsutredning görs en öronmärkning med 11 mkr till infrastrukturella omstsällningskostnader. Förutsättningen för att nyttja dessa medel måste vara att god ekonomi uppfylls. Det innebär att de omstrukturerings- och utvecklingsåtgärder som beslutas av kommunfullmäktige ska leda till en sänkt kostnadsnivå på sikt. för pensionsskuld per invånare har förbättrats från landets tredje högsta till att befinna sig kring mitten med knappt 27 tkr/inv. Pensionskostnaderna blev lägre än budgeterat och bidrar till kommunens positiva resultat. Avsättning pensioner (mkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Plan Målet för investeringar är att de ska uppgå till i genomsnitt max 21 mkr per år från 2012 Balanskravsutredning (mkr) Resultat 25,0 10,0 27,0 Avgår realisationsvinst -0,6-1,0-1,1 Pott fastighetsunderhåll 6,0-6,0 Överföring fastighetsförsäljn. 0,8-0,8 Öronmärkning infrastrukturella omställningskostnader -11,0 Resultat efter utredning 14,2 14,2 19,9 Pensionskostnader (mkr) Förändring pensionsskuld inkl löneskatt 1,0 2,9 19,7 Avgiftsbestämd ålderspension 18,3 17,6 16,5 Premier och förvaltningsavgifter 0,6 0,2 0,2 Löneskatt övr pensionskostnader 4,2 4,3 4,1 Finansiella kostnader 23,0 45,9 5,7 Totala pensionskostnader 47,0 70,9 46,2 (20 mkr till och med 2011). Årets investeringsutgifter blev 14,5 mkr, mot budgetens 54,1 mkr. 35 mkr föreslås ombudgeteras till Sett under perioden uppgår investeringarna i genomsnitt till knappt 17 mkr/år. Investeringarna finansieras helt utan banklån. Överskott på finanssidan Slutavräkningen av skatteintäkter för 2011 och 2012 ger sammantaget 7,1 mkr högre intäkter än budget. Till stor del beroende på att befolkningsutvecklingen var mer gynnsam än budgeteringen. Pensionsstiftelsens första år Pensionsstiftelsen har varit igång sedan november 2011 och avger sin första årsredovisning Ett positiv resultat på 3,5 mkr redovisas. Total har kommunen nu överfört 112,6 mkr inkl årets överföring, för förvaltning i pensionsstiftelsen. Överföring av kapital till förvaltningsberättelse Investeringar (mkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Plan Målet att överföra 25 mkr till pensionsstiftelsen har nåtts även Befolkningsutveckling Antal invånare Minskning 1 nov nov nov nov nov Finansiella intäkter (ränteintäkter) är även de högre än budget. Kommunen har en fortsatt hög likviditet. Främsta orsaken är ej förbrukad investeringsbudget. Pensionsskulden minskar Kommunens pensionsskuld fortsätter att minska. Den uppgår nu till 325,9 mkr. Nettominskningen är drygt 23 mkr. Nyckeltalet stiftelsen utlöser löneskatt, vilket utbetalas av kommunen. Pensionsåtagande Sedan 2006 redovisar Strömsunds kommun hela sin pensionsskuld i balansräkningen, enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Kommunens totala pensionsåtagande uppgår till 438,5 mkr och inkluderar överfört kapital till pensionsstiftelsen på 112,6 mkr. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning t o m ,5 304,2 397,4 Avsättning exkl ÖK-SAP 45,2 41,9 33,9 Avsättning ÖK-SAP 1,2 3,0 6,4 Återlånat i verksamhet 325,9 349,1 437,8 Pensionsstiftelsen 112,6 92,5 Totalt åtagande 438,5 441,6 437,8

5 Strömsunds kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse Verksamheterna når inte budget Totalt sett klarar verksamheterna inte sin budget. Ett underskott på -2 mkr redovisas Ingen låneskuld Kommunen har sedan 2009 inga banklån. Inom kommunkoncernen finns lån på totalt 114,5 mkr. Soliditet (%) efter det att balanskravspotten på 3,3 mkr har tagits i anspråk. Barn- och utbildningsförvaltningen överskrider budgeten med -1,7 Borgensåtagandet minskar Kommunens borgensåtagande har minskat 20 0 mkr. Det är grundskolans årskurs 1-6 som avviker mest. med 3,3 mkr netto och uppgår nu till 126,1 mkr. 114,5 mkr avser borgen till våra kom Vård- och socialförvaltningen uppvisar underskott på totalt -7,6 mkr. Dessa finns främst munala bolag. Ett borgensåtagande till äldrekooperativet Exkl ansvarsförbindelse pension Inkl ansvarsförbindelse pension inom försörjningsstöd och institutionsvård för barn och vuxna. Affärsverksamheten (avfall, vatten och avlopp) finansieras helt genom avgifter. Verksamheten har tre år på sig att reglera överoch underuttag gentemot taxekollektivet. Årets kommunala resultatpåverkan uppgick till +574 tkr. Återbetalning av AFA-premier Ingelsgården fick infrias under hösten på 2,5 mkr. Detta fanns reserverat under övriga avsättningar, och påverkade således inte årets resultat. Fullmäktige har, liksom tidigare år, förlängt HSB:s bostadsrättsförening Rönnen rekonstruktionsavtal med ett år. Brf Rönnen amorterar 200 tkr till kommunen varje år. Bokslutsåtgärder Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har. Löneökning med 1 % (inkl arbetsgivaravgift) Prisförändring 1 % på övriga kostnader Förändrad utdebitering med 1 kr -5,1 mkr +/-4,2 mkr +/-19,8 mkr AFA Försäkring beslutade under sommaren I bokslutet ingår en ytterligare avsättning på om återbetalning av inbetalda premier för åren Kommunen fick drygt 15 mkr i återbetalning, vilken hanteras som en jämförelsestörande intäkt. Av detta obudgeterade tillskott beslöt fullmäktige att ge extra anslag till verksamheterna på drygt 10 mkr. Barn- och utbildningsförvaltningen fick 5 mkr till kompetenshöjning och it-verktyg och ca 5 mkr gick främst till olika arbetsmiljöfrämjade åtgärder. Investeringarna släpar Kommunens totala investeringar uppgår till 14,5 mkr, varav 4,9 mkr avser affärsverksamheten, mot budgetens 54,1 mkr. Slutförandet av äldreboendet Levinsgården i Gäddede är det största objektet på drygt 10 mkr. Många objekt är inte slutförda eller påbörjade enligt beslutad plan. Ombudgeteringar på 35 mkr är föreslagna, vilket gör att investeringsmedel för 2013 blir ca 56 mkr. Kommunen har likvida medel tillgängliga för samtliga investeringar, dvs ingen upplåning är aktuell. 0,9 mkr för framtida återställande av deponin i Junsternäset, Gäddede. Extra nedskrivningar har gjorts för 5,5 mkr, främst fastigheter som är för högt värderade med hänsyn till kommunens eget nyttjande eller uthyrning. De senaste tio årens nedskrivningar som kommunen gjort är prövade ånyo, utan att finna skäl till uppskrivning. Soliditeten förbättras Kommunens eget kapital är negativt sedan hela pensionsskulden lyftes in i balansräkningen år Idag återstår endast 19 mkr till kommunen har ett positivt eget kapital. Som mest var det negativa egna kapitalet -107 mkr. Soliditeten, den långsiktiga betalningsförmågan, uppgår till -4 % från 2007 års nivå -20 %. Genom att årligen uppfylla de flesta finansiella målen har denna positiva utveckling varit möjlig. Undersökningar och jämförelser För att genomföra det kommunala serviceuppdraget är personalen den viktigaste resursen. Under året genomfördes den tredje medarbetarundersökningen med liknande goda resultat som föregående år. För att på olika sätt kunna utveckla kommunens verksamhet är jämförelser med andra viktigt. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har sedan några år genomfört öppna jämförelser inom ett antal områden. Dessa finns tillgängliga på SKL:s hemsida www. skl.se. Kommunen är nu, tillsammans med 200 andra kommuner, även med i nätverket Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Här kompletteras värden från öppna jämförelser med andra undersökningar. Genom kommun- och landstingsdatabasen Kolada ( ) har alla möjlighet att följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Där finns över 3000 nyckeltal som underlag för förvaltningsberättelse analyser och jämförelser.

6 8 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Det måste dock tydligt poängteras att resultaten i de olika jämförelserna inte alltid är helt jämförbara med hänvisning till olika grundläggande förutsättningar som till exempel antal invånare, yta och infrastruktur. Alla dessa jämförelser ger oss dock möjlighet att analysera vår verksamhet och finna intressanta kommuner att jämföra sig med. Gränshinder Mitt-Skandinaviska Regionprojektet har nu gått in sin andra del och benämns numera regionprojekt Vaajma. Frågan kring gränshinder har fått ökat accentualitet. Under året skedde en uppvaktning till näringsdepartementet. Det finns förhoppningar om att några gränshinder skall försvinna under 2013 då Sverige nu innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Den ansvarige ministern, utrikeshandelsminister Eva Björling, pekade själv på detta då hon hösten 2012 besökte kommunen. Jämställdhetsintegrering Strömsunds kommun fick under 2012 ytterligare medel för att fortsätta sitt utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering. Under 2012 har tyngdpunkten legat på en översyn av kommunens styrsystem och styrande dokument. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att kvalitetssäkra att skattefinansierade insatser kommer alla till del utifrån behov och inte utifrån vilket kön man råkar tillhöra. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla steg av beslutsfattande, planering och utförande. Olika förhållanden för kvinnor och män ska synliggöras, varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och att konsekvenser av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Telekommunikationer Kommunens arbete med att förbättra telekommunikationerna har fortsatt. Bland annat har en kartläggning av befintlig fiberstruktur genomförts. Sammanfattningsvis går det fiber till tätorterna och i många fall förbi/genom byarna. Mycket arbete återstår dock innan detta kan bli tillgängligt för medborgare och företag. Kommunen har därför inrättat en 50- procentig tjänst som bredbandssamordnare. Samisk förvaltningskommun Vårt arbete som samisk förvaltningskommun har utvecklats under året. En kartläggning har skett av de samisktalande. Idag finns 177 kartlagda samer inom Strömsunds kom- mun, av dessa är 88 kvinnor och 97 män. Aktiviteter inom äldreomsorg och skola har genomförts där särskild vikt har lagts vid det talade språket och ökad kunskap om samisk kultur. En nord- och sydsamisktalande lärare har anställts för modersmålsutbildning inom förskola och grundskola. Återkommande kulturella arrangemang med samisk tematik har genomförts och en nybörjarkurs inom samiska har hållits. Integration Migrationsverket har med stöd av kommunen genomfört planering av asylboende inom kommunen. I dessa boenden finns det assylsökanden i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Vidare har kommunen även boenden för ensamkommande barn samt mottagning av de som fått uppehållstillstånd och kommunplacering. Pensionsstiftelse Under året påbörjade kommunens pensionsstiftelse sin verksamhet. Uppgiften är att trygga en del av pensionsåtagandet som kommunen har. Stiftelsen leds av en styrelse med representanter från arbetsgivare och arbetstagare. En viktig förutsättning för att nu kunna ta hand om vår pensionsskuld är kommunens goda ekonomiska hushållning, vilket möjliggör avsättningar till framtida pensioner. Anders Andersson Kommunchef Veronica Hjorter Stenklyft Ekonomichef förvaltningsberättelse

7 Strömsunds kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunkoncernen Positiva resultat Strömsunds kommunkoncern redovisar ett positivt resultat med +28,7 mkr. Samtliga ingående enheter har minst ett nollresultat och Strömsunds kommun ingår med +25 mkr. Kommunkoncernen redovisar för första gången sedan 2006 ett positivt eget kapital, +6,7 mkr. Strömsunds Hyresbostäder AB:s bokslut redovisar överskott med +2,9 mkr. Utfallet är bättre än budget främst genom att vakansgraden sjunkit, en mild höst som medfört lägre taxebundna kostnader samt interna besparingsåtgärder. I bolagets resultat inryms även gjorda nedskrivningar med 2,2 mkr. Jämtlandsvärme AB redovisar en vinst med 230 tkr. Bolagets förslag om årlig utdelning uppgår enligt ägardirektiv till 225 tkr. Antalet anslutna abonnenter uppgår nu till totalt 401 st. Strömsunds Utvecklingsbolag AB redovisar för året ett överskott på 51 tkr. Detta på grund av återbetalning av skatt avseende 2010 och 2011 års taxering. Ägarbidrag har utbetalats med 3,5 mkr. Jämtlands Räddningstjänstförbund ingår inte i den sammanställda redovisningen. Kommunen färdigställer sitt bokslut före förbundet. Kommunens andel i förbundet utgör en liten del som därför kan exkluderas enligt god redovisningssed. Låneskuld Kommunkoncernens totala låneskuld uppgår till 114,5 mkr. Skulden har under året minskat med 2,5 mkr. Strömsunds Hyresbostäder AB har under året amorterat 14,0 mkr på låneskulden. Jämtlandsvärme AB har under 2012 lånat upp 12 mkr för att bland annat bygga ny panncentral i Hammerdal. Av totalt 20 mkr i beviljad borgen under 2011 återstår 8 mkr. Bolaget har amorterat 500 tkr. Total låneskuld (mkr) Strömsunds kommun 0,0 0,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,0 0,0 Strömsunds Hyresbostäder AB 56,5 70,5 Jämtlandsvärme AB 58,0 46,5 Jämtlands Räddningstjänstförbund (18,6%) x 0,0 Totalt 114,5 117,0 Framtiden Vakansgraden för Strömsunds Hyresbostäder AB har stabiliserats till en nivå runt två procent, vilket är en stor förbättring. Målsättningen är att sträva efter att ligga kvar på denna för bolaget gynnsamma nivå. Den tidigare negativa befolkningsutvecklingen har planat ut och behovet av fortsatt anpassning av fastighetsbeståndet bedöms i dagsläget inte vara av akut karaktär. Dock finns ortsvisa variationer och viss avveckling/försäljning kan komma att genomföras även under Jämtlandsvärme AB förväntar sig en förtätning av kunder på befintliga ledningar, utbyggnadstakten av bolaget nät kommer att plana ut. Soliditet kommunkoncern (%) Inkl ansvarsförbindelse pension Exkl ansvarsförbindelse pension koncernöversikt 2012 Nedanstående schema visar en samlad bild över de ekonomiska engagemangen mellan kommunkoncernens olika enheter Enhet Resultat Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Försäljning Borgen (mkr) Ägd andel enl årsred Givna Mottagna Givna Mottagna Given Mottagen Köpare Säljare Givare Mottagare Strömsunds kommun 100 % Strömsunds Hyresbostäder AB 100 % Jämtlandsvärme AB 100 % Strömsunds Utvecklingsbolag AB 100 % Jämtlands Räddningstjänstförbund *) x % förvaltningsberättelse *) Ingår inte i den sammanställda redovisningen.

8 10 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Kommunens ekonomi Resultaträkningar mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Not 1 211,3 161,8 186,8 278,5 245,0 Verksamhetens kostnader Not 2-861,2-815,8-830,6-913,6-874,3 Avskrivningar Not 3-33,2-29,0-27,7-40,8-37,7 Verksamhetens nettokostnader -683,2-683,0-671,5-675,8-666,9 Skatteintäkter Not 4 446,7 440,8 439,8 446,7 439,8 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 281,4 272,2 282,1 281,4 282,1 Finansiella intäkter Not 6 3,2 1,5 6,0 3,3 6,5 Finansiella kostnader Not 7-23,1-17,5-46,4-26,7-50,1 Resultat före extraordinära poster 25,0 14,0 10,0 28,9 11,4 Extraordinära poster Resultat före bokslutsdispositioner 25,0 14,0 10,0 28,9 11,4 Bokslutsdispositioner ,2-0,2 Skatt ,0-0,1 ÅRETS RESULTAT - Förändring av eget kapital Not 8 25,0 14,0 10,0 28,7 11,1 Jämförelsestörande post; - sänkt diskonteringsränta pensionsskuld -33,0 - erhållna medel AFA-försäkringar 15,1 Kassaflödesanalyser mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Löpande verksamhet Årets resultat 25,0 14,0 10,0 28,7 11,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster Not 25 53,2 31,0 71,2 60,1 81,2 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Not ,1-25,0-133,8-46,3-134,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32,1 20,0-52,6 42,5-41,9 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar Not 16 4,3-30,0 2,1-27,4 Ökning (-) minskning (+) förråd Not 15-0,5 0,5 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder Not 23-19,7 20,1-18,8 24,9 Kassaflöde från löpande verksamhet 16,7 20,0-62,5 25,3-43,9 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Not ,3-47,4-32,5-28,7-42,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not ,9 1,8 1,6 1,8 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0-0,1 0,0-0,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 - Kassaflöde från investeringsverksamhet -15,4-47,4-30,8-27,0-40,7 kommunens ekonomi Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Not ,0 - Amortering av skuld Not 22-14,5-2,5 Långfristigt inkomstförskott (investeringsbidrag) Not 22 1,7 1,7 Ökning (-) minskning (+) långfristiga fordringar Not 13, Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1,7 0,0 0,0-0,8-2,5 Årets kassaflöde 3,0-27,4-93,3-2,5-87,1 Likvida medel vid årets början Not ,1 116,4 222,3 156,8 244,0 Likvida medel vid årets slut Not ,1 89,0 129,1 154,3 156,8 Av kassaflödet har 20,1 mkr överförts till pensionsstiftelsen. Kassaflödesanalys redovisas enl REK 16:2, dvs att investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet bruttoredovisas.

9 Strömsunds kommuns årsredovisning Kommunens ekonomi Balansräkningar mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not ,5 306,7 286,9 418,3 431,7 Maskiner och inventarier Not 11 9,2 10,5 8,0 10,2 9,2 Finansiella tillgångar Not ,1 23,9 24,1 5,3 5,3 Summa anläggningstillgångar 301,7 341,1 319,0 433,9 446,2 Omsättningstillgångar Förråd 2,2 1,6 Kortfristiga fordringar Not 16 77,6 51,9 81,9 88,3 90,4 Kortfristiga placeringar Not 17 52,2 0,0 77,3 52,3 77,4 Likvida medel Not 18 79,9 89,0 51,8 102,0 79,5 Summa omsättningstillgångar 209,7 140,9 211,0 244,8 248,8 SUMMA TILLGÅNGAR 511,4 482,0 530,0 678,7 695,0 Eget kapital Not 19-19,4-26,4-44,4 6,7-21,9 därav årets resultat 25,0 14,0 10,0 28,7 11,1 Avsättningar Avsättning för pensioner Not ,9 302,8 349,1 327,4 350,7 Andra avsättningar Not 21 27,7 30,5 30,0 32,6 34,7 Summa avsättningar 353,6 333,3 379,1 360,0 385,4 Skulder Långfristiga skulder Not 22 1,7 0,0 0,0 115,7 116,5 Kortfristiga skulder Not ,5 175,1 195,2 196,2 215,1 Summa skulder 177,2 175,1 195,2 311,9 331,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 511,4 482,0 530,0 678,7 695,0 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtagande Not ,1 129,0 129,4 11,7 12,5 Kommunens intäkter Kommunens kostnader Skatteintäkter 49 % Hyror 2 % Taxor och avgifter 5 % Försäljningsmedel 2 % Bidrag 10 % Försäljning av verksamhet 1 % Köp verksamhet och tjänster 14 % Bidrag 8 % Övrigt 5 % Personal 63 % Statsbidrag 31 % Varor och material 9 % Lokalhyror 1 % kommunens ekonomi

10 12 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Notertill resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Not 1. Verksamhetens intäkter Intäkter ordinarie verksamhet ,2 395,4 Avgår interna intäkter ,7-150,4 Summa verksamhetens intäkter ,5 245,0 Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Realisationsvinster Summa verksamhetens intäkter ,0 0,0 Not 2. Verksamhetens kostnader Kostnader ordinarie verksamhet , ,6 Avgår interna kostnader ,7-150,4 Avgår interna kapitalkostnader ,5-40,5 Differens interna personalomkostnader ,4-7,4 Summa verksamhetens kostnader ,6 874,3 Lön, arvoden, ersättningar inkl sociala avgifter Pensionskostnader inkl löneskatt Övriga personalkostnader Delsumma personalkostnader NOTER Lokaler och fastigheter Varor och material Köp av verksamhet och tjänster Bidrag och transfereringar Övriga kostnader Delsumma Summa verksamhetens kostnader Not 3. Avskrivningar Planenliga avskrivningar ,2 31,3 Nedskrivningar ,5 6,4 Summa avskrivningar ,8 37,7 Not 4. Skatteintäkter Preliminärt erhållen kommunalskatt ,1 429,2 SKL:s prognos för årets avräkningslikvid ,5 8,9 Slutavräkning enl SKL föregående år, korrigeringspost ,1 1,8 Summa skatteintäkter ,7 439,8 Antal invånare per 1 november 2012 och inv inv SKL:s prognos för årets avräkningslikvid 451 kr/inv 727 kr/inv Slutavräkning enl SKL föregående år, korrigeringspost 7 kr/inv 144 kr/inv Not 5. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag ,3 129,3 Kostnadsutjämningsbidrag ,3 80,6 Strukturbidrag ,0 26,0 Regleringsbidrag ,0 12,5 Utjämningsbidrag LSS ,2 15,0 Fastighetsavgift ,7 18,7 Summa generella statsbidrag och utjämning ,4 282,1 Not 6. Finansiella intäkter Räntor, likvida medel ,5 1,7 Räntor, kortfristig placering Värdepapper ,6 4,1 Övrigt ,2 0,7 Summa finansiella intäkter ,3 6,5 Not 7. Finansiella kostnader Räntor, långfristig upplåning 0 0 3,5 3,7 Räntor, kortfristiga placeringar Ränta pensionsavsättning ,0 45,9 Övriga finansiella kostnader ,2 0,5 Summa finansiella kostnader ,7 50,1

11 Strömsunds kommuns årsredovisning Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Not 8. Årets resultat ,7 11,1 Avstämning balanskrav Årets resultat Realisationsvinst Pott för fastighetsunderhåll Överföring fastighetsförsäljning Öronmärkning infrastrukturella omställningskostnader Resultat efter avstämning balanskrav Not 9. Immateriella anläggningstillgångar (goodwill) Bokfört värde 1 januari - - 1,0 Planenliga avskrivningar ,0 Summa immateriella anläggningstillgångar (goodwill) 0,0 Not 10. Mark*, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde ,9 801,4 Årets nyanskaffningar ,4 2,9 Årets omklassificeringar ,3 9,3 Ackumulerade avskrivningar ,3-326,2 Årets avskrivningar ,9-28,1 Ackumulerade upp-/nedskrivningar ,5-61,2 Årets upp-/nedskrivningar ,2-6,2 Årets försäljningar, bokfört värde ,3-0, ,2 391,1 Pågående investeringar Ingående anskaffningsvärde ,6 12,9 Årets nyanskaffningar ,1 39,3 Årets (aktivering) omklassificeringar ,7-11, ,1 40,6 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar ,3 431,7 *) Taxeringsvärdet för kommunens skog uppgår till 33,4 mkr ( ,6 mkr). Bokfört värde är 2,1 mkr. Not 11. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde ,5 46,1 Årets nyanskaffningar ,3 0,3 Årets omklassificeringar ,4 2,2 Ackumulerade avskrivningar ,4-36,3 Årets avskrivningar ,3-2,2 Ackumulerade upp-/nedskrivningar ,9-0,7 Årets upp-/nedskrivningar ,3-0,2 Årets försäljningar, bokfört värde - - 0,0 - Summa maskiner och inventarier ,2 9,2 I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader, RKR rek nr 15:1. Not 12. Aktier Jämtlandsvärme AB (100%) Strömsunds Hyresbostäder AB (100%) Länstrafiken i Jämtland AB (10,64%) ,4 0,4 Strömsunds Utvecklingsbolag AB (100%) Inlandsbanan AB (6%) ,2 0,2 Flygplats South Lapland AB ,0 0,0 Destination Södra Lappland AB ,0 0,0 Summa aktier ,6 0,6 Andelar Kommuninvest ekonomisk förening*) ,5 0,5 Strömsundshälsan ekonomisk förening ,1 0,1 Skogsägarna Norrskog ekonomisk förening ,1 0,1 Övrigt - - 0,2 0,2 Summa andelar ,8 0,8 *) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner har dessa ökat med kronor. Kommunens totala andel per uppgick till kronor. NOTER

12 14 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Not 13. Obligationer, förlagslån Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening ,2 2,2 Summa obligationer, förlagslån ,2 2,2 Not 14. Bostadsrätter Strömsund ,7 1,7 Summa bostadsrätter ,7 1,7 Not 15. Långfristiga fordringar HSB:s brf Rönnen har en skuld till kommunen på 10,7 mkr enligt rekonstruktionsavtal KF Summa finansiella anläggningstillgångar (Not 12-15) ,3 5,3 Not 16. Kortfristiga fordringar Kundfordringar ,5 22,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,8 12,4 Fordringar hos staten ,9 41,4 Övriga kortfristiga fordringar ,1 14,6 Summa kortfristiga fordringar ,3 90,4 Not 17. Kortfristiga placeringar Obligationer ,2 2,3 Likviditetsportfölj ,0 75,0 Övriga kortfristiga placeringar ,1 0,1 Summa kortfristiga placeringar ,3 77,4 Not 18. Likvida medel Bank ,0 79,1 Övrigt (plusgiro, kassa, övrigt) ,0 0,4 Summa likvida medel ,0 79,5 Not 19. Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning ,9-32,8 Justering eget kapital -0,2 Justerat ingående eget kapital ,9-33,0 Årets resultat ,7 11,1 Utgående eget kapital ,7-21,9 Not 20. Avsättning för pensioner Avsättning för pensioner intjänade t o m Ingående avsättning inkl löneskatt Överföring till pensionsstiftelsen Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Aktualisering Övriga poster Förändring löneskatt Utgående avsättning inkl löneskatt NOTER

13 Strömsunds kommuns årsredovisning Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Avsättning för pensioner intjänade fr o m 1998 exkl ÖK-SAP Ingående avsättning inkl löneskatt Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Övriga poster Utgående avsättning inkl löneskatt Avsättning för pensioner intjänade fr o m 1998 ÖK-SAP Ingående avsättning inkl löneskatt Pensionsutbetalningar Arbetstagare som pensionerats Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Övrigt Utgående avsättning inkl löneskatt Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Total avsättning för pensioner inkl löneskatt ,4 350,8 Aktualiseringsgrad 94 % 93 % ÖK-SAP = Överenskommen särskild avtalspension. Från och med 2006 redovisas pensionsförpliktelser, intjänade till och med , som avsättning istället för ansvarsförbindelse, det vill säga övergått från blandmodell till fullfonderingsmodell. Pensioner har tryggats genom försäkringar tecknade under åren Genom detta har förpliktelsen minskats med 79,3 mkr. Utgående kapital överskottsfond hos KPA pension är tkr. Strömsunds kommun har ett pensionsåtagande som tryggats med 112,6 mkr i Strömsunds kommuns pensionsstiftelse. I Strömsunds kommun omfattas en (1) person av tidsbegränsat anställningsavtal, så kallat visstidsförordnande. Förordnandet berättigar till visstidspension enligt PA-KL och PBF. Pensionen utgår till dem som avgår efter att inte erhållit förlängt förordnande, eller till dem som avgår på egen begäran efter att ha innehaft förordnandet i minst tolv år. Visstidspension utbetalas från avgången tills pensionsåldern uppnås. Därefter ersätts den av ålderspension. Not 21. Andra avsättningar Avtal Bostadsdelegationen Redovisat värde vid årets början ,4 10,5 Avsättningar under året - - Ianspråktaget belopp under året ,1 Outnyttjade belopp som återförts - - Utgående avsättning ,4 10,3 Avsättning för framtida köp av fastigheten Häggen 12 i Strömsund, enligt upprättat avtal med Bostadsdelegationen oktober Kommunen har åtagit sig att förvärva fastigheten om HSB:s bostadsrättsförening Rönnen kommer på obestånd. Ett förnyat rekonstruktionsavtal har upprättats mellan kommunen och föreningen i februari Övriga befarade förluster inkl borgen Redovisat värde vid årets början ,2 3,3 Avsättningar under året - - Ianspråktaget belopp under året ,5 Outnyttjade belopp som återförts ,0-0,1 Utgående avsättning ,7 3,2 Minskning avsättning på grund av infriat borgensåtagande, 2,5 mkr, för äldrekooperativet Ingelsgården. NOTER

14 16 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Avsatt till återställande av Lidens deponi (t o m 2006) Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Redovisat värde vid årets början ,0 11,0 Avsättningar under året - - Ianspråktaget belopp under året - - Outnyttjade belopp som återförts - - Utgående avsättning ,0 11,0 Avsättningen baseras på lämnade tippmassor fram till och med 2006 och bekostas av skattemedel. Avsättningsplan, upprättad av Sweco, reglerar att Lidens deponi ska vara återställd Avsatt till återställande av Lidens deponi (fr o m 2007) Redovisat värde vid årets början ,1 1,3 Avsättningar under året - - Ianspråktaget belopp under året ,6-0,3 Outnyttjade belopp som återförts - - Utgående avsättning ,4 1,1 Avsättningen baserar sig på material som tillförs tippen från 2007 och framåt och bygger på Swecos beräkningar på 114 kr/ton. Då ingen deponi skedde på Liden under 2012 så har ingen avsättning gjorts detta år. Återställningsarbetet på Liden inleddes 2006 och första etappen beräknas enligt Swecos utredning kosta 7,5 mkr att avsluta och ska vara klar Samtliga tre etapper är av Sweco kostnadsberäknade till 25 mkr. Avsatt till återställande av deponi Junsternäset Redovisat värde vid årets början ,5 - Avsättningar under året 893-0,9 4,5 Ianspråktaget belopp under året Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning ,4 4,5 Avsättningen avser återställande av deponi i Junsternäset Gäddede. Återställandet påbörjades 2009 och beräknas vara färdigställt år Den totala återställningskostnaden är beräknad till ca 6,3 mkr. Latent skatteskuld 4,9 4,6 Summa andra avsättningar ,6 34,7 Summa avsättningar (not 20-21) ,0 385,5 Not 22. Långfristiga skulder Kommuninvest 114,5 117,0 Uppbokad kortfristig del ,5-0,5 Långfristigt inkomstförskott (investeringsbidrag) ,7 Ackumulerad upplösning investeringsbidrag -19 0,0 Summa långfristiga skulder ,7 116,5 Not 23. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ,1 41,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,1 59,8 Skulder till staten ,7 35,2 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid inkl sociala avgifter ,6 40,2 Pensionspremier avgiftsbestämd ålderspension ,6 17,7 Övriga kortfristiga skulder ,1 20,7 Summa kortfristiga skulder ,2 215,1 NOTER

15 Strömsunds kommuns årsredovisning Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern (tkr) (tkr) (mkr) (mkr) Not 24. Borgensåtagande Strömsunds Hyresbostäder AB Jämtlandsvärme AB Summa kommunala bolag Förlustansvar för Egna hem ,2 2,6 Bostadsrättsförening - HSB ,2 8,4 Idrottsanläggningar och övriga ,9 1,2 Totalt borgensåtagande ,7 12,5 Infriade borgensåtaganden ,5 Solidarisk borgen - Kommuninvest ekonomisk förening Strömsunds kommun har i augusti 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonmisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Strömsunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. Not 25. Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Kommun Kommun Koncern Koncern mkr Justering för av- och nedskrivningar 33,2 27,7 40,8 37,7 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0,0-0,1 0,0-0,1 Justering för gjorda avsättningar 20,6 48,0 20,9 48,1 Justering för ej ianspråktagna avsättningar 0,0-3,4 0,0-3,4 Justering för realisationsvinster mat anläggningstillgångar -0,6-1,0-1,6-1,0 Justering för realisationsförluster mat anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,1 0,0 Summa ej likviditetspåverkande poster 53,2 71,2 60,1 81,2 Ekonomiska mått för kommunen Antal invånare 31 december Utdebitering 23,07 23,07 23,07 Soliditet (inkl pensionsskuld) -4 % -8 % -9 % Soliditet (exkl ansvarsförbindelse pensionsskuld) 51 % 49 % 58 % Skuldsättningsgrad (inkl pensionsskuld) 104 % 108 % 109 % Nettokostnad i % av skatter och statsbidrag 94 % 93 % 96 % Eget kapital, mkr -19,4-44,4-54,3 Eget kapital, kr/invånare Nettoinvesteringar, mkr 14,5 32,6 12,7 Nettoinvesteringar, kr/invånare Pensionsskuld, kr/invånare Skulder (inkl samtliga pensionsåtaganden), kr/invånare Borgensåtaganden, kr/invånare Förpliktelsebelopp (skulder+pensioner+borgen), kr/invånare NOTER

16 18 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Principer och förklaringar Redovisningsprinciper Strömsunds kommuns redovisning bygger på Kommunala redovisningslagen (KRL) samt på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. För RKR rek nr 13:1, redovisning av leasingavtal, gäller följande: Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella. Bedömning har gjorts att endast uppsägningsbara operationella leasingavtal, med en avtalstid som understiger tre år, finns. Enligt RKR:s rekommendation behöver inte upplysningar om operationella leasingavtal som är kortare än tre år lämnas. Kommunen tillämpar RKR:s idéskrift för avskrivningar: Inventarier och transportmedel 5-10 år Gator, vägar och VA-verk år Fastigheter, VA-ledningar år För att aktivering ska ske ska anskaffningsvärdet uppgå till minst ett (1) basbelopp och den ekonomiska livslängden vara över tre år. Som avskrivningsmetod tillämpas i normalfallet linjär avskrivning, dvs lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. RKR rek nr 12:1, redovisning av immateriella anläggningstillgångar. Bedömning har gjorts att kommunen inte har några immateriella anläggningstillgångar. Pensionsåtaganden: Strömsunds kommun redovisar ej pensioner intjänade före 1998 enligt KRL:s blandmodell, det vill säga att intjänade pensionsförmåner för 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Från och med 2006 redovisar kommunen hela pensionsåtagandet som en avsättning i balansräkningen enligt den så kallade fullfonde- ringsmodellen. Avsikten är att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt en god redovisning. Strömsunds kommun har ett pensionsåtagande som är tryggat med 92,5 Mkr i Strömsunds kommuns pensionsstiftelse. Engångsutbetalningar till stiftelsen bokförs över balansräkningen. AVSTEG FRÅN REKOMMENDATION Kommunen gör avsteg från RKR rek nr 18, intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Investeringsbidrag bruttoredovisas ej. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed och bygger på bokföringslagen, årsredovisningslagen samt aktiebolagslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att koncernens egna kapital utgörs dels av kommunens eget kapital, dels den del av dotterbolagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Vid upprättande av koncernredovisningen har eliminering gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag samt mellan företagen. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. Från 2009 ingår inte Jämtlands Räddningstjänstförbund i de sammanställda räkenskaperna. Motivet för detta är att kommunen färdigställer sitt bokslut före förbundet. Undantag från den sammanställda redovisningen görs med stöd av RKR:s rek nr 8:2. Kommunens andel av förbundets omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ord- och begreppsförklaringar principer och förklaringar Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas Eget kapital Kommunens eget kapital består av anläggnings- och rörelsekapital Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet Kapitalkostnader Benämning för intern ränta och avskrivningar Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt, förmåga att betala skulder i rätt tid Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investerings bid rag Nettokostnader Driftskostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång, till exempel bankmedel och kundfordringar Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga gra den av egna finansierade tillgångar årsarbetare Antalet årsarbetare beräknas genom antalet närvarotimmar i förhållande till heltidsmåttet timmar mkr = miljon(er) kronor tkr = tusen kronor

17 Strömsunds kommuns årsredovisning Investeringar Kommunens totala budget för investeringar under 2012, inklusive affärsverksamheten (AVA), var 54,1 mkr. I budgeten ingick ombudgeteringar från år 2011 med 23,1 mkr. Det totala utfallet för investeringarna under 2012 blev 14,5 mkr, vilket ger en avvikelse mot budget med 39,6 mkr. Ansökningar om ombudgeteringar av 35,2 mkr till år 2013 har lämnats in. Efter ett års byggtid stod det nya särskilda boendet Levinsgården i Gäddede färdigt att tas i drift våren Därefter påbörjades projekteringen för att anpassa Hotings skola. Byggnadsarbetet kunde starta i december 2012 och beräknas vara klart under En upphandling av armaturbyten i kommunens vägbelysningsanläggningar har genomförts under året. Arbetet skulle ha börjat hösten 2012 men upphandlingen överklagades, vilket ledde till att starten fick senareläggas till början av Armaturbytet i sin helhet bedöms ändå kunna genomföras inom tidplanen. Arbetet med anpassning och förnyelse av allmänna lekparker i kommunen har medfört att en ny lekpark har anlagts i Hammerdal under året. Investeringar i maskiner och övrig utrustning har skett inom kostverksamheten i samband med att matdistributionen övertogs i egen regi. Inom AVA-enheten har arbetet med att fastställa vattenskyddsområden fortskridit och kommer att fortsätta även under Någon lösning för att förbättra vattenkvaliteten i Rörström har, trots försök, inte hittats. Arbetet kommer att fortsätta tills en säker lösning bedöms vara uppnådd. En upphandling av en ny slambehandlingsanläggning vid Liden i Strömsund har genomförts och byggstarten blir i januari 2013 Större investeringsprojekt, tkr Projekt Total Utfall Utfall Prognos Prognos budget total Levinsgården Investeringsredovisning tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Kommunstyrelse Teknik- och serviceförvaltning Fastighetsförvaltning *) Kommunledningsförvaltning Framtids- och utvecklingsförvaltning Vård- och socialförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Deltotal Affärsverksamhet (AVA) Totalt därav -inventarier och maskiner skolor, sjukhem, daghem etc vattenverk, avlopp, renhållning gator, vägar, parker övriga fastigheter Summa Finansiella anläggningstillgångar Total nettoinvestering *) Investeringsbidrag ingår med 1,7 mkr. INVESTERINGAR

18 20 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Driftredovisning Driftredovisning, nämnd (inkl kapitalkostnader) tkr Kostnader Intäkter Nettoav- Netto- Redovisat Budget Redovisat Budget vikelse budget Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Miljö- och byggnämnd Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Närvårdsnämnd Överförmyndaren Revision Summa *) Avsättningar, nedskrivningar etc SUMMA *) Verksamheternas underskott är -2,1 mkr. Driftredovisning, verksamhet (inkl kapitalkostnader) tkr Kostnader Intäkter Nettoav- Netto- Redovisat Budget Redovisat Budget vikelse budget Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Teknik- och serviceförvaltning inkl fastighetsförvaltning Strömsund Turism Kommunledningsförvaltning Framtids- och utvecklingsförvaltning Miljö och Bygg Barn- och utbildningsförvaltning Kultur och Fritid Vård- och socialförvaltning Närvård Frostviken Överförmyndaren Revision Summa DRIFTREDOVISNING

19 Strömsunds kommuns årsredovisning Nämnderna inför 2013 Kommunstyrelse Visionen är att vi ska vara en attraktiv kommun som kan erbjuda en hög livskvalité. Den största utmaningen är att öka inflyttningen till kommunen. Målet är att vi ska ha ett positivt flyttnetto 2013 och det inflyttarprojekt som pågår måste leda till att en inflyttarservice permanentas när projektet avsluta vid halvårsskiftet. En bra kommunal service till näringslivet och en bra samverkan är en förutsättning för ett aktivt företagande. Samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet kommer att öka för att möta företagens behov av framtida personalförsörjning. För att möta kommande arbetskraftbehov och för att behålla vikarier behöver vi öka andelen tillsvidareanställda i kommunen, men vi behöver även bli bättre på att integrera nya kommuninvånare. Kommunstyrelsen kommer därför att ta fram en plan för integrationsarbetet. Vi fortsätter jobba med klimat- och miljöfrågor genom att minska energiförbrukning och avfallsmängder. Vi fortsätter jobba med att minska lokalytorna som ett led i god ekonomisk hushållning. Lokaler som vi inte längre behöver avyttras. Gudrun Hansson (s), ordf Miljö- och byggnämnd Under 2013 ska Miljöoch byggnämnden fortsätta arbetet med att kartlägga förorenade områden i kommunen. Vi prioriterar tillsyn av anläggningar som hanterar farliga kemikalier. Miljö- och byggnämnden kommer också under 2013 att kontakta de fastboende hushåll som inte lämnar avfall till den kommunala renhållningen. Vi ska uppdatera i vilka områden hög skyddsnivå ska gälla för enskilda avlopp och utarbeta ett gemensamt avloppsregister med teknik- och serviceförvaltningen. Vi fortsätter arbetet med att ta fram en kommuntäckande översiktsplan. Levande sjöar, vattendrag och grundvatten av god kvalitet ingår i arbetet med de nationella miljömålen. Tillsynsarbetet kommer i huvudsak att inriktas mot rening av avloppsvatten. Samarbetet med Strömsunds utvecklingsbolag AB ska fortsätta utvecklas. Vi ska tillsammans skapa en rationell och effektiv hantering av gemensamma ärenden. Vi vill att företag och privatpersoner ska uppleva att ärenden inom nämndens olika områden hanteras med goda rutiner och bra bemötande. Inom miljöområdet ligger en utmaning i inventering och strategiarbete mot pågående klimatförändringar. Vi måste lära oss att våga tänka nytt och annorlunda. Nämnden avser också att arbeta för att ta över tillsynsarbetet från länsstyrelsen gällande vindkraft och fiskodlingar. Avdelningens GIS-verktyg (geografiskt informationssystem) vill vi utveckla för planering och analyser i komplexa frågor för alla kommunens verksamheter. Lars Andreasson (s), ordf NÄRVÅRDSNÄMND FROSTVIKEN Det nya äldreboendet Levinsgården i Frostviken invigdes planenligt i april Det är glädjande att uppleva hur väl lokalerna fungerar för våra äldre med stora omsorgsbehov. Boende på Levinsgården, som naturligt var starkt knutna till Uddebo, börjar nu komma till ro i de nya lokalerna. Det har varit en del problem med larm, telefoni och värme i lokalerna, men det justeras efterhand. Visionen för framtiden är fortfarande att Hälsocentralen skall flyttas till det som nu har upprustningen av Forsgården kommer i gång. Vår ambulansverksamhet har fått utökade arbetsuppgifter genom att de nu också ska täcka in området mot Hoting /Tåsjödalen och Hotagen. Således minskar deras deltagande i vårduppgifter i Frostviksområdet. Efter förhandlingar med landstinget har vi fått en viss kompensation för detta, men det ser ut som vi även i framtiden måste bekosta en del av denna verksamhet för att säkerställa att vi får behålla ambulansen i Närvård Frostviken. Under året har Närvård Frostviken etablerat ett bra samarbete med kommunens socialnämnd, där vi skapat forum för ett samarbete Under hösten arbetade Närvårdsnämnden med de egna målen och de politiska prioriteringarna för verksamheten. Som exempel kan nämnas målet om att befolkningen ska få träffa sin ordinarie läkare vid återbesök och uppföljning. Ett annat mål är att varje vårdtagare i särskilt boende ska stimuleras till fysisk aktivitet/utevistelse vid minst ett tillfälle varje vecka. Ardis Lindman (s), ordf NÄMNDERNA inför 2013 blivit centrum för vården i Frostviken, samt att kring gemensamma frågor.

20 22 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Socialnämnd Bra hemtjänst, hemsjukvård och anhörigstöd gör det lättare för kvinnor och män att bo hemma så länge de önskar. Kommunen ligger bra till när vi mäter kvalitet i vår verksamhet i jämförelse med övriga kommuner i länet och även i Sverige. Socialnämnden har under 2012 beslutat om värdighetsgarantier i hemtjänst och inom särskilt boende. Värdighetsgarantierna syftar till att i ännu högre grad möta upp den enskildes önskemål om hur och när den hjälp man har rätt till ska utföras. En ny plan för anhörigstöd kommer att antas i början av Där poängteras att stödet måste utformas och utgå från det individuella behovet. De trygghetssystem som normalt ska träda in vid arbetslöshet och sjukdom har kraftigt försämrats av den borgerliga regeringen. Arbetslösa och sjukskrivna som är utförsäkrade tvingas ta hjälp av sina anhöriga eller söka försörjningsstöd. Kommunen har ett ansvar för de människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi arbetar över förvaltningsgränserna för att få en helhetssyn på de åtgärder och de projekt som genomförs. Men ytterst är det regeringens ansvar att ha en bra arbetsmarknadspolitik som inte kastar tillbaka kostnaden på kommunerna. För att klara av framtida arbetskraftsförsörjning är det nödvändigt att kommunen framstår som en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser som kan erbjuda meningsfullt arbete. Det här är en nödvän- dighet också för att klara av att bedriva en kvalitativt bra och säker omsorg och vård. Översta planet på äldreboendet Granbacken i Strömsund har under 2012 gjorts om till ett särskilt LSS-boende för äldre. Ett LSS-boende för unga håller på att utvecklas, med särskilt innehåll anpassat för ungas behov. Funktionshindrade kvinnors och mäns rätt till sysselsättning ska utifrån individuella behov och önskemål i högre grad anpassas till vanliga arbetsplatser i kommunen och i privata näringslivet. Kommunens egen dagverksamhet ska också utvecklas, förnyas och anpassas utifrån individuella behov och önskemål. Karin Näsmark (s), ordf BARN-, KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMND NÄMNDERNA inför 2013 Nämndens vision är att oavsett var man kommer ifrån så har man en plats att fylla i vår kommun. I den finns inte främlingsrädsla och diskriminering utan alla människor ska mötas med respekt. I det livslånga lärandet sätter vi barn och ungdomar främst och därför prioriterar vi att hålla hög kvalitet i förskola, skola och fritidshem. Beträffande förskoleverksamheten så ska personal och resurser dimensioneras utifrån barnens och gruppens behov och föräldrarnas arbetstider. Alla flickor och pojkar ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och färdigheter, för att få utvecklas och lyckas med att uppnå kunskapsmålen. En lärande skola ska vara flexibel och ständigt utvecklas i takt med samhällsförändringar, och därmed även anpassad till skola i glesbygd. Viktigt är också att blicka framåt mot framtidens behov, där Informationstekniken (IT) ska vara en naturlig del av utbildningen och ska användas som ett pedagogiskt verktyg. I början på året tillsätts både förskolechefer och rektorer för att säkerställa barn och elevers rätt att få en god pedagogisk omsorg, som rätten att få lyckas med kunskapsmålen utifrån skollagens intentioner och barn- och utbildningsplanen. Betygsresultaten förbättrades glädjande nog förra året, och med de åtgärder och satsningar som vidtagits inom förskola/skola så är förhoppningen att resultaten förbättras från år till år. Ett levande kulturliv och ett brett utbud av fritidsaktiviteter samt föreningsliv för såväl barn/ungdomar som vuxna, är en viktig faktor när det gäller människors livskvalitet. Inom fritidssektorn pågår ett arbete med att se över möjligheterna med att bygga en ny sporthall i Strömsunds tätort. Behovet av mötesplatser för ungdomar är något som vi värnar om, och glädjande kan man konstatera att antalet ungdomsgårdar har ökat på orter runt om i kommunen. Inom kultursektorn så pågår ett stort förändringsarbete inom biblioteksverksamheten, där tillgängligheten ökas och förbättras genom att finna flexibla lösningar så att kommunmedborgare ska kunna ta del av bibliotekets utbud på tider som tidigare ej var möjligt. Samverkan med förskolor och skolor för att stimulera barn och unga till läslust är ett område som påbörjats och blir mycket viktig åren framåt. Musikskolan, som utsågs till en av de fem bästa i landet förra året, satsar på att alla elever i årskurs två ska få ta del av rytmen/ musiklek för att stimulera intresse så att flera barn söker sig till vår musik/kulturskola. Lena Johansson (s), ordf

21 Strömsunds kommuns årsredovisning Strömsunds Utvecklingsbolag AB Strömsunds Utvecklingsbolag AB (SUAB) är ett kommunalt helägt bolag. Vår verksamhetsidé är att med kompetens och kvalitet erbjuda service, lotsning och mötesplatser till företag och utvecklingsgrupper för ett starkare näringsliv i Strömsunds kommun. Vår vision är att ge de bästa förutsättningarna för att skapa Norrlands inlands starkaste näringsliv. fakta Vd: Daniel Perfect t o m Anders Blomberg fr o m Anställda: 3 Ordf: Lennart Oscarsson (s) ÅRETS HÄNDELSER Strömsunds Utvecklingsbolags VD lämnade sitt uppdrag i juni 2012 och ny VD anställdes 1 november. Personalstyrkan har minskat med en tjänst, näringslivsutvecklare 100 %. Strömsund förbättrade sin placering i Svenskt Näringslivs årliga undersökning med 59 placeringar och återfinns nu på plats 180. Undersökningen berör år 2011 och presenterades I den löpande verksamheten har följande aktiviteter under året genomförts; tillsammans med Akademi Norr har en resa till Kina arrangerats för att främja handelsutbyte med lokala företag, företagsmässa Hoting, Näringslivsveckan, Exporttåget, företagsbesök, Bredbandsgruppen, Leader, Guldälggalan samt övrig projektmedverkan. Även ett nytt kundhanteringssystem har implementerats. Ekonomisk analys Bolaget redovisar ett överskott med 51 tkr vilket till största delen beror på återbetalning av skatt för 2010 och 2011 års taxering. Under året har verksamheten bedrivits i mindre omfattning än vanligt i och med att VD lämnade sin tjänst i början av verksamhetsåret. Måluppfyllelse Löpande företagsbesök har genomförts första halvåret i enlighet med verksamhetsplanen. 13 besök genomfördes. Ett kommunalt projekt gällande bredbandsarbete har startats under året. Nedanstående är mätbara mål som vi mäter utifrån Svenskt Näringslivs ranking; Resultatet för IT och IT-nät är 2,26. Målet är 3,0 Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 3,25. Mål 4,0. Kommunens service till företag, 2,77. Mål 4,0. Här bör tilläggas att redovisningen av resultatet i undersökningen presenteras året efter den genomförs. D v s det företagarna framför 2012 berör verksamhetsåret Antalet nystartade företag var 56. Mål 50. Stöd till kvinnligt företagande 40 st. Mål 20. Kvalitet Företag som kontaktat SUAB med anledning av ansökningar och redovisningar gällande företagsstöd har åtnjutit full service. Det utåtriktade arbetet har varit mindre då personalstyrkan inte varit fullständig. Mätningen av kvaliteten av det arbete som genomfördes i SUAB under 2012 har inte genomförts med samma anledning som ovan. Framtiden SUAB har reviderat målen inför Målarbetet kommer att fortsätta under året. Företagsbesök och utåtriktat arbete kommer att prioriteras eftersom det inte blev lika frekvent som planerat under Samarbetet med förvaltningarna i kommunen är även en fråga bolaget kommer att prioritera. SUAB kommer att arbeta tillsammans med Nyföretagarcentrum under 2013 när det gäller nystartade företag. Inlandsinnovation, som är ett statligt ägt riskkapitalbolag för norra Sveriges inland, är en annan viktig partner för oss och våra företag. Statistik Totalt antal arbetsställen i kommunen som är AB (Källa: SCB) Antal nya företag i kommunen (Källa: Bolagsverket) Antal nya AB i kommunen (Källa: Bolagsverket) Resultaträkningar (mkr) Bokslut Bokslut Intäkter 5,5 3,9 Kostnader -5,4-3,9 Planenliga avskrivningar 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,1 0,0 Bokslutsdispositioner Skatt 0,0 0,0 Årets resultat*) 0,1 0,0 *) efter ägartillskott 3,5 3,1 Balansräkningar (mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar 0,2 0,2 Omsättningstillgångar 2,9 2,8 Summa tillgångar 3,1 3,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 0,2 0,2 Avsättning 1,0 0,9 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1,9 1,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3,1 3,0 koncernbolag

22 24 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Strömsunds Hyresbostäder AB Strömsunds Hyresbostäder AB (SHB) är kommunens allmännyttiga bostadsföretag och förvaltar 889 lägenheter, 80 lokaler, 48 garage och 470 bilplatser i Strömsund, Hammerdal, Hoting, Backe, Rossön och Gäddede. Egen förvaltningsyta är ca m 2. Bolaget förvaltar även kommunens fastigheter, vilket innebär att den totala ytan uppgår till ca m 2. fakta Vd: Lars Edsvik t o m Rolf Nilsson fr o m Anställda: 16 Ordf: Bengt Bergqvist (s) VAKANSER Tabellen visar vakansläget i beståndet, exklusive avställda lägenheter, fördelat per ort den 31 december Parentes avser föregående års bestånd. Ort Vakanta av totalt Strömsund 0 (2) 552 (552) Hammerdal 2 (0) 94 (94) Sikås 0 (0) 0 (4) Backe 3 (5) 56 (56) Rossön 1 (4) 33 (33) Hoting 8 (16) 86 (90) Gäddede 8 (3) 68 (68) Totalt 22 (30) 889 (897) Minskade vakanser beror på ökad uthyrning, försäljningar, omställningar, samt till liten del, avställda hus. FASTIGHETSAVVECKLINGAR Den tidigare, negativa befolkningsutvecklingen har glädjande nog planat ut och behovet av fortsatt anpassning av fastighetsbeståndet bedöms i dagsläget inte vara av akut karaktär. Dock finns ortsvisa variationer, och viss avveckling kan komma att genomföras även under HYROR Hyresförhandlingen för 2012 medförde en genomsnittshöjning på 2,26 %. Nominell varmhyra blir därmed 820 kr/m 2. Avtalet gäller till Hyresförhandlingar för 2013 kommer att ske under mars EKONOMISK ANALYS Utfallet är bättre än budget. Största orsakerna till detta är att vakansandelen sjunkit och stabiliserat sig runt två procent, en mild höst som medfört lägre taxebundna kostnader samt interna besparingsåtgärder. Kostnaden för reparationer och underhåll uppgick till 10 mkr. FRAMTIDEN Bolagets hyresintäkter genererar ett överskott i den ordinarie verksamheten, vilket är en absolut nödvändighet för fortsatt upprustning och underhåll. De senaste årens omvandlingsarbete samt omorganisation har förbättrat bolagets ekonomi. Avvecklingsarbetet har fortsatt under 2012 och kommer att påverka verksamheten även det kommande året. Ortsvisa variationer i vakanstalen leder till att anpassningsåtgärder kommer att vidtas på vissa orter för att uppnå balans i beståndet. Bolagets ledning prioriterar ett stärkt samarbete med samtliga förvaltningar och verksamheter för att gemensamt med kommunens fastighetsbestånd kunna nyttja tillgångarna optimalt. Ökad affärsmässighet och resultatfokus är för Strömsunds Hyresbostäder AB lika viktigt som för privata aktörer. Målet är att även i framtiden vara en ekonomiskt stabil aktör på marknaden och kunna tillhandahålla en för hyresgästerna god standard och service. Soliditet Procent 20,6 15,4 14,3 Reparation och underhåll Total kostnad (mkr) Resultaträkningar (mkr) Bokslut Bokslut Intäkter 53,5 49,3 Kostnader -46,9-43,8 Planenliga avskrivningar -2,1-2,2 Finansiella intäkter 0,2 0,4 Finansiella kostnader -1,9-2,3 Resultat efter finansiella poster 2,9 1,4 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat 2,9 1,4 Lämnade villkorat aktieägartillskott uppgår till 40 Mkr. Balansräkningar (mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar 72,1 75,1 Omsättningstillgångar 17,0 24,9 Summa tillgångar 89,1 100,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 18,4 15,5 Avsättning 0,5 0,7 Långfristiga skulder 56,5 70,5 Kortfristiga skulder 13,6 13,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 89,1 100,0 Ställda panter och ansvarsförbindelser Fastigo 0,1 0,1 koncernbolag

23 Strömsunds kommuns årsredovisning Jämtlandsvärme AB Jämtlandsvärme AB:s ( JVAB ) affärsidé är att leverera värme till fastighetsägare inom Strömsunds kommun och med målsättningen att företaget ska uppfattas som en nära, trygg och långsiktig leverantör som erbjuder säkra och miljöanpassade värmelösningar för god totalekonomi. fakta Vd: Claes Wiberg t o m Rickard Persson fr o m Anställda: 7 Ordf: Lennart Oscarsson (s) VERKSAMHETSÅRET År 2012 blev nästan 11% kallare än 2011 och detta medförde att leveransvolymen ökade med ca MWh (ca 5 %) jämfört med budgeterad volym. Under året anslöts tre nya kunder. I början av 2012 inträffade ett haveri på panncentralen vid hälsocentralen i Strömsund. Haveriet orsakade oförbredda driftstopp, som har medfört både väsentligt ökad oljeförbrukning och högre drift- och underhållskostnader. Investeringarna under året uppgår till ca 11,2 mkr och utgörs till största delen av en ny panncentral i Hammerdal. EKONOMISK ANALYS Under år 2012 (2011) levererades ca MWh (47 800) till 401 (398) fastigheter. De största kunderna (~49 %) var Strömsunds kommun och Strömsunds Hyresbostäder AB. Intäkterna uppgick till 37,8 (32,9) mkr och det ekonomiska resultatet före dispositioner och skatt uppgick till +1,2 (1,0) mkr. Resultatförsämringen på ca 1,4 mkr mot budget beror på ökad oljeförbrukning och högre drift- och underhållskostnader i samband med haveriet på panncentralen vid hälsocentralen. KVALITET OCH MILJÖ Kvalitetsarbetet inriktas huvudsakligen på leveranssäkerhet och kvalitet på leverans (rätt tryck och temperatur). Miljöarbetet inriktas på minskad miljöbelastning med avseende på utsläpp till luft och vatten, minskning av transporter samt minskad användning av fossil olja och el. FRAMTIDEN Styrelsen bedömer att bolagets ekonomi de närmaste åren blir fortsatt god. För 2013 har beslut tagits om att ingen prishöjning för fjärrvärmen ska ske. Beslut har tagits att flödesavgiften (företag) ska gälla under årets samtliga månader. Utbyggnadstakten av våra nät kommer att plana ut. Vi räknar med en förtätning av kunder på våra befintliga ledningar. En ny biobränsleeldad värmecentral i Hammerdal har under 2012 börjat byggas och beräknas vara i drift under första kvartalet Med fortsatt ökad leveransvolym och fullt utnyttjande av biobränslepannorna bör verksamheten under 2013 generera överskott enligt budget Statistik Antal abonnenter Försäljning MWh Medelintäkt kr/mwh Resultaträkningar (mkr) Bokslut Bokslut Intäkter 37,8 32,9 Kostnader -31,9-27,7 Planenliga avskrivningar -3,2-2,8 Finansiella intäkter 0,1 0,1 Finansiella kostnader -1,6-1,4 Resultat efter finansiella poster 1,2 1,0 Bokslutsdispositioner -0,9-0,7 Skatt -0,1-0,1 Årets resultat 0,2 0,2 Balansräkningar (mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar 78,9 70,9 Omsättningstillgångar 19,0 13,7 Summa tillgångar 97,8 84,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 31,3 30,4 Långfristiga skulder 57,5 46,0 Kortfristiga skulder 9,0 8,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 97,8 84,6 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga koncernbolag

24 26 Strömsunds kommuns årsredovisning 2012 Jämtlands Räddningstjänstförbund fakta Jämtlands Räddningstjänstförbund består av ägarkommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg och Bräcke. Från 2012 ingår även Ragunda kommun som ägare. Chef: Ordf: Morgan Olsson Anders Edvinsson (s) Verksamheten inom förbundet har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål inom området skydd mot olyckor. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor. VERKSAMHETSÅRET Under året har mycket tid och engagemang lagts på utformande av en ny organisation. Målet med den nya organisationen är att bättre ta tillvara den kompetens som finns i organisationen samt ge ett tydligare ledarskap. Arbetet med att anpassa verksamheten till Lagen om skydd mot olyckor (LSO) har fortsatt under året. Förbundet skall också stödja ägarkommunernas arbete inom krishantering, höjd beredskap samt upprätta ett handlingsprogram för verksamheten i samverkan med ägarkommunerna. Under våren genomfördes en medarbetarundersökning bland all hel- och deltidspersonal. Resultatet visar att medarbetarna är mycket nöjda med förbundet som arbetsgivare, medarbetarindex 77 av max 100 (svarsfrekvens 91 procent). De områden som tydligast behöver stärkas är arbetet med arbetsklimat, arbetsmiljö och interninformation. Åtgärder som är vidtagna för att avhjälpa nämnda brister är att ta fram ett nytt samverkansavtal, inrätta tjänst som informatör samt att göra en total arbetsmiljögenomgång av förbundets förhyrda brandstationer. Resultatet av arbetsmiljögenomgången skall under 2012 resultera i en handlingsplan för att åtgärda bristerna. För att öka jämställdhet och mångfald inom Svensk räddningstjänst har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inrättat åtta 25-procentiga tjänster som skall arbeta inom området. En av dessa tjänster innehas av Jämtlands Räddningstjänstförbund. Arbetet med byte och övergång till kommunikationssystemet RAKEL har pågått under hela året. I och med förbundets övergång till RAKEL under 2012 har alla länets blåljusmyndigheter genomfört omställningen. På samtliga brandstationer har digital utalarmering installerats vilket medför att den olycksdrabbade får snabbare hjälp. Under 2011 har förbundet skött stora delar av Ragunda kommuns räddningstjänst via avtal. Ett förslag om inträde antogs under hösten av alla sex kommunerna och från den 1 januari 2012 ingår Ragunda kommun som en av ägarna till Jämtlands Räddningstjänstförbund. RESULTAT Förbundet redovisar ett nollresultat för 2011 efter en återbetalning till medlemskommunerna på 2 011,9 kkr. Anledningen till återbetalningen är en justering av det egna kapitalet i samband med Ragundas inträde i förbundet. FRAMTIDEN Behovet av ett anpassat övningsområde för intern och extern utbildning har i och med det utökade förbundet blivit ännu tydligare. Uppdraget om projektering har getts till Östersunds kommun, och fortsätter arbetet som planerat kommer beslut om övningsområdet att fattas innan sommaren Den gemensamma räddningscentralen på Trygghetens hus är unik och bidrar till ett maximalt resursnyttjande vid olyckor i länet. Samarbetet mellan blåljusmyndigheterna utvecklas kontinuerligt och kommer att kräva resurser de kommande åren. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap följer med stort intresse utvecklingen som är unik i Sverige. För 2012 behöver förbundet gå vidare i sin strävan att bli en modern aktör inom samhällsskyddsområdet med viktiga roller utifrån lagstiftningar, omgivning och politisk ambition. Verksamhetsmått koncernbolag Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Intäkter 12,5 5,2 Kostnader -83,8-75,7 Avskrivningar -4,4-5,4 Verksamhetens nettokostnad -75,8-75,4 Kommunbidrag 77,2 77,7 Finansiella intäkter 0,3 0,0 Finansiella kostnader -1,7-0,4 Resultat efter finansiella poster 0,0 2,1 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat 0,0 2,1 Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar 24,7 25,7 Omsättningstillgångar 15,1 12,4 Summa tillgångar 39,7 38,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3,9 4,2 Avsättning 13,0 10,4 Långfristiga skulder 2,9 5,9 Kortfristiga skulder 19,9 17,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 39,7 38,2 Larmstatistik Totalt antal larm varav IVPA varav brand i byggnad varav trafikolycka varav drunkningstillbud 10 6 varav automatlarm ej brand/gas övrigt IVPA = I väntan på ambulans