årsredovisning 2011 KIl.se

Transkript

1 årsredovisning KIl.se

2

3 Innehåll Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 17 Sammandrag per nämnd och styrelse 20 Kommunstyrelsen 21 Miljö- och byggnadsnämnden 26 Tekniska nämnden 29 Kommunens va-verksamhet 36 Resultaträkning va-verksamhet 37 Balansräkning va-verksamhet 37 Noter va-verksamhet 38 Barn- och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 43 Samverkansnämnden 48 Valnämnden 50 Kommunrevisionen 52 Kils Energi AB 54 Hantverkshuset i Kil AB 56 Kilsbostäder AB och Kil Vision AB 58 Kil i korthet Viktiga händelser under året: Kil blev diplomerad som Fairtrade City en diplomering till kommuner som engagerar sig i etisk konsumtion. Kommunen bildade en gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Forshaga, Grums, Munkfors och Hagfors kommuner. En mottagning för ensamkommande flyktingbarn öppnade i augusti. Kommunen beslutade om en om- och nybyggnation av Sannerudsskolans högstadium. En ny gång- och cykelväg byggdes vid Karslund och i Fagerås. I hela Kil bytte kommunen ut alla lampor i gatubelysningen mot natriumlampor, som är energibesparande till fördel både miljö- och kostnadsmässigt. Kommunens resultaträkning 60 Kommunens balansräkning 61 Kommunens kassaflödesanalys 62 Kommunens noter 63 Sammanställd resultaträkning 66 Sammanställd balansräkning 67 Sammanställd kassaflödesanalys 68 Sammanställda noter 69 Redovisningsprinciper 70 Begreppsförklaringar 71 Kils kommuns årsredovisning Innehåll 3

4 förord blev ännu ett bra år för Kils kommun. Vi redovisade ett starkt bokslut med ett större överskott än vad vi budgeterade. Det beror på att skatteintäkterna blev högre än förväntat och att verksamheterna höll sina budgetramar på ett bra sätt. Även bolagen gjorde ett överskott på totalt 3,6 miljoner kronor, vilket är mycket positivt. Det är ett välbehövligt ekonomiskt överskott för kommunen när vi nu ligger i startgroparna för att bygga om Sannerudsskolans högstadiedel. Dessutom är ombyggnationen av reningsverket, för att bättre kunna ta hand om kvävet i utsläppen, snart klar. Det är investeringar som kommunen inte klarar att finansiera med egna medel och därför är vi i starkt behov att kunna förstärka vår egen kassa. Vi har också en positiv inflyttning av barnfamiljer vilket leder till ökade behov av barnomsorgsplatser, så nya förskolor ligger också i behovslistan framöver. Befolkningen minskade något under i vår kommun. Sätter man det i ett Värmlandsperspektiv är det ändå ganska stabilt. Kil omnämns ofta som en kommun som är på gång. Vi har planer på nya och utbyggda bostads områden, och vårt geografiska läge, vår infrastruktur och kollektivtrafik är mycket goda tillgångar. Som Kilsbo pratar man ofta om närheten som typiskt för kommunen närheten till naturen, till staden, till flera arbetsmarknadsområden, tack vare de goda resemöjligheterna, och till varandra genom exempelvis vårt föreningsliv. Handeln och näringslivet bidrar starkt till att skapa en attraktiv kommun att verka och bo i. Istället för några få stora dominerande företag har vi en väl varierad företagskultur som erbjuder en stor spridning av varor och tjänster. Det gör att Kil klarade finanskrisen förhållandevis bra. Våra nya satsningar på näringslivet och det nya kultur- och fritidsut skottet ligger i hårt arbete för att ytterligare förstärka Kil som framtidskommunen att bo och verka i. Ny konstgräsplan på Sannerudsvallen till sommaren och spännande planer på kultursatsningar kommer att sätta Kil på kart an ordentligt. Under året som gått har kommunen börjat ta emot ensamkommande flyktingbarn och byggt om det förra dagcentret för dem. Vi har bildat en gemensam överförmyndarnämnd med Forshaga, Grums, Hagfors och Munkfors, och Kils kommun blev diplomerad Fairtrade City! Vår vision Kil på rätt spår är i högsta grad aktuell när vi nu går in på ett nytt verksamhetsår. Nya mål och nya inriktningar ska göra Kil till en ännu bättre kommun som lockar till sig fler företag och boende. Jag vill med detta tacka alla medarbetare i Kils kommun för ett bra år, vi håller bra kvalitet och har nöjda kommuninvånare. Nu tittar vi framåt och försöker bli ännu bättre. Mikael Johansson KS-ordförande 4 Förord Kils kommuns årsredovisning

5 vision KIl den trygga mötesplatsen, en KraFtKälla För utveckling och välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss Den goda gemenskapen mellan människor i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen den FamIlJevänlIga och omhändertagande Kommunen med valfrihet Den mest familjevänliga kommunen i regionen Det bästa boendealternativet för alla åldrar Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov KIl.se vision > övergripande mål > verksamheternas mål Visionen, Kil på rätt spår, är framtagen i en tvärpolitisk arbetsgrupp (deltagare från alla partier) och beslutades i kommunfullmäktige den 22 juni De övergripande målen siktar mot ett långsiktigt uppfyllande av visionen och dess underrubriker. Verksamheternas mål och arbete är inriktat mot att uppfylla de övergripande målen. Du kan läsa mer om de övergripande målen på nästkommande sidor. KIls Kommuns årsredovisning Kommunens vision 5

6 Kils kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Samverkansnämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Kultur och fritid Kost Näringsliv Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanläggningar Vatten och avlopp Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB 6 Kils kommuns organisation Kils kommuns årsredovisning

7 vart gick skattepengarna? 100 Kr I skatt, vad går pengarna till? Förskola och grundskola varav: Grundskola Gymnasieskola Social verksamhet varav: Äldreomsorg LSS, stöd till funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Gator och vägar Kommunledningsservice varav: Räddningstjänst Kommunikation, buss och tåg Övrig politisk verksamhet 46 kr 22 kr 9 kr 32 kr 17 kr 6 kr 2 kr 6 kr 11 kr 1,4 kr 1,4 kr 5 kr så här Får Kommunen sina pengar: Intäkter för kommunal service Finansiella intäkter Skatter och bidrag KIls Kommuns årsredovisning vart gick skattepengarna? 7

8 Resultatets utveckling (mnkr) Resultat 5,9 3,2 1,5 11,8 22,6 25,2 Resultatets förändring (mnkr) 2010 Förändr Verksamhetens netto 496,7 504,6 7,9 Avskrivningar 15,3 16,4 1,1 Skatteintäkter 416,8 427,2 10,4 Statsbidr och utjämn 119,6 123,7 4,1 Finansnetto 1,8 4,7 2,9 Årets resultat 22,6 25,2 2,6 Kil och omvärlden har varit ett år som visar att Sverige står starkt i Europa, landet har haft fler i arbete och den låga räntenivån har gett hushållen mer pengar. Den låga räntenivån har även varit gynnsam för kommunen eftersom räntekostnaderna blivit lägre än förväntat. Även om Sverige går bra när det gäller sysselsättning, påverkar den finansiella oron ekonomin. Det är svårare att få lån och bankerna har tuffare krav på utlåning vilket har lett till att tomtförsäljning och nybyggande går trögare. Byggandet på Mons Backe utvecklades därför inte i den takt kommunen planerat. Förvaltningsberättelse Jämförelse med justerad budget (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto (före avskrivningar) 507,6 504,6 3,0 Avskrivningar 16,4 16,4 0 Skatteintäkter 417,2 427,2 10 Statsbidr och utjämn 120,5 123,7 3,2 Finansnetto 4,3 4,7 0,4 Årets resultat 9,4 25,2 15,8 Minskad befolkning men fler barn Befolkningsutvecklingen i Kil är relativt stabil jämfört med andra Värmlandskommuner. Kil minskade med 40 invånare men prognosen ser bra ut. Invånarna mellan 1 och 5 år blir allt fler och behovet av förskoleplatser ökar. Trots att kommunen ser ett större behov av förskoleplatser är trenden i landet att befolkningstillväxten sker i storstadsområden. För att kunna vara en attraktiv kommun måste det finnas arbetstillfällen, bra kommunikation och bostäder. 8 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

9 Ekonomisk översikt Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Prioriterade Mål Överskott minst 2 % av skatter och statsbidrag Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten ska öka. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Prioriterade Mål Måluppfyllelse Landstingens hälsotal ska uppfyllas. Går inte att mäta. Måluppfyllelsen inom skolan ska öka årligen. Andelen föreningsaktiva ska öka för att stärka demokrati, social gemenskap, ideellt folkhälsoarbete. Uppfylldes och kommenteras under barn- och utbildningsförvaltningen. Kommenteras under kommunstyrelsen. Årets resultat 25,2 mnkr blev års resultat för kommunen, vilket var drygt 15 mnkr bättre än budgeterat och 2,6 mnkr bättre än 2010 års resultat. I delårsbokslutet var det väntade resultatet 13,2 mnkr. Skillnaderna från delårsbokslutet är att nämnderna redovisade ett överskott mot budget och att kommunen fick högre skatteintäkter än beräknat. De totala skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till ungefär 550 mnkr och verksamheterna förbrukade 520 mnkr. Nämnderna förbättrade sitt resultat med 4,1 mnkr från delårsbokslutet, vilket var ett överskott med 1,5 mnkr mot budget. En jämförelse mellan delårsbokslutet 2010 och delårsbok slutet visar att nämnderna hade negativa prognoser vid de tidpunkterna. De har sedan dess arbetat hårt för att hålla sina budgetramar och uppnådde nästan alla sina verksamhetsmål och de ekonomiska målen. Att jämföra det ekonomiska utfallet med de uppnådda målen är viktigt, eftersom ett överskott som beror på att man inte har uppnått sitt mål är inte alltid det bästa att sträva efter. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 9

10 Skatteintäkter och tilläggsanslag Skatteintäkterna var 10 mnkr högre än budgeterat, vilket tyder på en positiv utveckling av både sysselsättning och löner. När budgeten beslutades i juni 2010 visade skatte prognoserna en försiktigare utveckling av arbetsmarknaden än vad resultatet blev. I delårsbokslutet väntades skatteintäkterna bli 8,9 mnkr högre än budget, men det slutliga resultatet blev ännu bättre. Dessutom redovisade fastighetsavgiften ett överskott på 4,4 mnkr. Det som har kostat pengar för kommunen är dels pensionskostnader på grund av sänkning av diskonterings räntan. Pensionerna kostade nästan 3 mnkr mer än budgeterat. Den låga räntan på lån har varit fördelaktig för kommunen. Totalt beviljade kommunen 3,1 mnkr i tilläggsanslag i driftbudgeten, varav 2,2 mnkr var en justering av kapitaltjänstkostnader (avskrivningar och intern ränta). Vid årets slut har kommunen gjort prövningar på nedskrivningar och funnit att inga objekt var aktuella för nedskrivning. Eftersom resultatet för var betydligt bättre än budgeterat uppstår frågan vad överskottet ska användas till. Överskottet går till sparandet, det vill säga det förbättrar det egna kapitalet som ger kommunen ett bättre ekonomiskt läge inför kommande investeringar. Enligt god redovisningssed och balanskravet ska intäkter och kostnader bokföras på det år de gäller, vilket kommunen också har gjort. Kommunens ekonomi Enligt den kommunallagen ska kommunen följa principen om god ekonomisk hushållning, vilket betyder att varje generation ska vara med och bära kostnaderna för den service de får och samtidigt spara till kommande generationer. När det gäller verksamheterna ska de arbeta ändamålsenligt och kostnads effektivt. Det ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Nämnderna har arbetat efter sina verksamhetsmål och resultaten redovisas i varje nämnds avsnitt. Gemensamt för alla nämnder är att både tertial- och delårsbokslut visade negativa prognoser, men vid årets slut hade nämnderna klarat att hålla 10 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

11 budgeten. Eftersom det har varit så i flera år kan det vara så att man är för försiktig i sina prognoser. Nämndernas budgetavvikelse (mnkr) Nämndernas budgetavvikelse 2,3 1,3 1,5 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden förbättrade sitt resultat med nästan 5 mnkr från augusti. Orsakerna var bland annat lägre gymnasiekostnader. En gemensam gymnasienämnd höll nere kostnaderna tillsammans med färre elever. Ett kommunövergrip ande projekt runt vuxen utbildningen frigjorde projektpengar från staten vilket gav möjlighet att skapa mer utbildning än vad som var budgeterat. Nämnden uppfyllde flera av sina mål. Nämndernas budgetavvikelse Nämnd (mnkr) Budgetavvikelse Kommunfullmäktige 0,6 Kommunstyrelsen 0,6 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 Tekniska nämnden 1,5 Barn- och utbildningsnämnden 2,5 Socialnämnden 0,6 Övriga nämnder 0,4 Totalt 1,5 Socialnämnden Socialnämnden öppnade ett hem för ensamkommande flyktingbarn som blev fullbelagt inom två till tre veckor. De öppnade även en ny filial (Linden) för särskilt boende för barn och unga, och utökade nattbemanningen på Sanneruds särskilda boende för äldre. Vad gäller ekonomin uppkom de största underskott en inom ekonomiskt bistånd och det största överskottet inom arbetsmarknadsenheten (Jobbcenter). Nämnden uppfyllde ett flertal av sina mål och flera är på väg att uppfyllas under Tekniska nämnden Tekniska nämnden hade förväntat sig att hålla sin budget, men stora skyfall under sensommaren och gamla fordringar från Svevia gjorde att nämnden fick ett underskott på 1,5 mnkr mot budget. Nämnden uppfyllde de flesta av sina mål. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden fick litet överskott. Orsaken var främst lägre personalkostnader på grund av ledigheter och sjukdom. Det ledde i sin tur till att nämnden inte uppfyllde alla mål en under, men dessa beräknas bli uppfyllda Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 11

12 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har många mål som handlar om utveckling av kommunen, nya detaljplaner, medborgardialog, varumärke med mera. Flera av dessa mål är inte uppfyllda men arbetet fortsätter under Kommunstyrelsen redovisade ett överskott mot budget. Överskottet kan främst hänföras till försäljningsintäkter av mark och fastigheter, tillsammans med ett överskott för kostenheten. Kommunstyrelsen arbetade även med att skapa bättre rutiner för arbetet och uppföljningen av den interna kontrollen. Koncernens ekonomi Totalt för hela koncernen blev resultatet + 28 mnkr efter skatt, jämfört med 2010 då resultatet för koncernen var + 26,3 mnkr. Bolagens samlade resultat var + 3,6 mnkr före skatt. Kilsbostäder och Kilvision Kilsbostäder och dotterbolaget Kilvision redovisade ett samlat resultat på nästan 900 tkr, där Kilvison hade ett negativt result at på 165 tkr. Kilvisons ställning har tagits upp vid flera tillfällen under hösten och bolaget kommer under våren att arbeta med fiberutveckling i kommunen. Det finns behov av en nyemission för att bolaget ska ha handlingskraft. Kilsbostäder började under året bygga nya bostäder i centrum och inflyttningen är planerad till september Hantverkshuset Hantverkshuset investerade i byggnader för ungefär 7 mnkr utan att låna pengar. Arbetet omfattade bland annat att ställa i ordning byggnaden för ensamkommande flyktingbarn och tillbyggnationer för flera företag som expanderar. Alla fastigheter var inte uthyrda under. Kils Energi och Kils Avfallshantering Kils Energi och dotterbolaget Kils Avfallshantering redovisade ett samlat resultat på 2 mnkr, varav avfallsbolaget stod för 12 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

13 1,4 mnkr. Kils Energi kämpar med en tuff ekonomi på grund av stigande bränslepriser. Bolaget gjorde under hösten ett studiebesök i England för att se hur man kan bränna sjukhusavfall. Frågan om bolagets ekonomiska ställning och utmaningar har diskuterats under hösten på kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid bedömning av ett eventuellt nedskrivningsbehov av kommunens aktier i Kils Energi AB saknas fortfarande en tydlig god redovisningssed för den kommunala sektorn. Eftersom syftet med aktieinnehavet inte är motiverat främst av affärsmässiga skäl, har kommunen beslutat att inte göra någon nedskrivning av aktieinnehavet, men ska följa utvecklingen av god sed inom detta redovisningsområde och göra en förnyad bedömning av nedskrivningsbehovet. Balanskravsavstämning Årets balanskravsavstämning innehåller 8 tkr i realisationsvinster. Balanskravsresultatet blev därmed marginellt lägre än resultatet. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 13

14 (mnkr) Eget kapital 105,4 119,9 145,1 Nyckeltal Eget kapital Det egna kapitalet är skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Ju högre eget kapital, desto starkare står kommun en inför kommande investeringar. Kommunens eget kapital ökade under på grund av det positiva resultatet för året. Eftersom kommunen följer blandmodellen för pensionsskuld, redovisas den skulden utanför balansräkningen. Trots att kommunen gjorde en extra inlösen av pensioner på 4 mnkr ökade skulden från 262 mnkr till 283 mnkr. Ökningen beror främst på att diskonteringsräntan sänktes. Diskonteringsränta är den räntan som visar avkastning på kapitalet. (procent) Soliditet 22,2 25,4 27,5 Soliditet exkl koncernlån 30,7 34,2 35,6 Soliditeten Soliditeten visar hur stor del av det egna kapitalet kommunen har finansierat med egna pengar och hur stark kommunens läge är inför kommande investeringar. Soliditeten förbättrades under året tack vare det positiva resultatet, men jämfört med snittet för rikets alla kommuner ligger Kils kommun under medel nivån som är cirka 50 procent. I soliditeten är inte borgensåtagande och pensionsförpliktelse medräknade. (mnkr) Likvida medel 29,8 11,5 22,0 varav checkkredit 0,0 0,0 0,0 Likvida medel Vid utgången av hade kommunen ökat sina likvida medel. Det beror främst på ett jämnare flöde från den löpande verksamheten. Jämfört med 2010 hade Kil en positiv utveckling av kassan under. De kortfristiga skulderna har minskat och kommunen har haft ett jämnt flöde av kundfordringar. (procent) Likviditet 47 51,2 90,7 vid fullt utnyttjad kredit 72 89,3 131,2 Likviditeten Likviditeten visar kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Jämfört med 2010 förbättrades likviditeten, till stor del på grund av ett nytt lån på 28 mnkr som kommunen tog. Betalningsplaner på investeringsprojekt, främst kvävereningsprojektet, tvingade kommunen att öka sin likviditet. Tyvärr blev projektet försenat och därmed framflyttades betalningsplanen. 14 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

15 Kommunens låneskuld Under ökade Kils totala långfristiga låneskuld från 242 mnkr till 270 mnkr, på grund av ökade tilläggsanslag till investeringsprojekt. Kommunens nettolåneskuld ökade från 120 mnkr till 148 mnkr. Nettoinvesteringarna under uppgick till 37 mnkr och kunde finansieras med egna medel. Bolagen amorterade även på en del av sina lån och utlåningen till bolagen minskade. I juni beslutade kommunen om borgensavgift och marginalränta på 0,15 procent. Jämfört med många Värmlandskommuner har Kil en hög låne skuld per invånare. (mnkr) Låneskuld 241,5 241,5 269,5 varav vidareutlånat till koncernbolag 132,0 121,6 119,2 Nettokostnaden I takt med att kommunens resultat har ökat har också nettokostnadsutvecklingen förbättrats de senaste åren. Nettokostnaden visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som används till verksamheten samt till avskrivningar och finansiella kostnader. Om nyckeltalet överstiger 100 procent betyder det att kostnaderna är högre än intäkterna. ökade nettokostnaden för avskrivningar och finansiella kostnader som en följd av en högre investeringsnivå och även ökade räntekostnader. (procent) Verksamhetens nettokostn 94,4 92,6 91,6 Avskrivningar 2,7 2,9 3,0 Finansnetto 0,6 0,3 0,8 Totalt 97,7 95,8 96,2 (mnkr) Nettoinvestering 28,8 26,6 37 Samlad redovisning av kommunens investeringar Inför hade kommunen beslutat om investeringsprojekt för ungefär 30 mnkr, där tekniska nämnden ansvarar för de flesta investeringsprojekt. Under året har kommunfullmäktige be viljat tilläggsanslag på drygt 28 mnkr, vilket gjorde att kommun en tvingades öka sina lån. De största projekten under var arbetet med kvävereningsprojektet och renoveringen av vatten- och reningsverk et vid Nilsby. Kvävereningsprojektet är ett krav från EU som tvingar kommunen att investera i rening som minskar utsläpp et av kväve från reningsverket för att förbättra vattenkvaliteten i kommunens vattendrag. Större investeringsprojekt (mnkr) Kväverening 23,2 Renovering av vatten- och reningsverk Nilsby 2,9 Ombyggnation av gruppbostad Klövervägen 1,8 Byte av lampor, gatubelysning 1,1 Gång- och cykelvägar 1,0 (mnkr) Nettoinvesteringar 28,8 26,6 37 Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 15

16 Alla kvicksilverlampor i gatubelysningen byttes ut till natriumlampor som är mer miljövänliga och energisnåla. Kommunen anlade två nya gång- och cykelvägar, en vid Allégatan på Karlslund och en i Fagerås. Tabellen över samlade investeringar visar de största investeringsprojekten och hur investeringarna förändrats de senaste tre åren. Framtiden och förväntad utveckling Förväntningarna på 2010 och var inte positiva. Finanskrisen och oron i Europa ledde till en väntad kris även i Sverige. Det har också blivit svårare att låna pengar, men många upplever ändå att de har relativt gott om pengar att röra sig med på grund av låga räntor. Problemet, både här och i Europa, är att kommunen lånar över sina tillgångar och inte kan möta ökade kostnader vid räntehöjningar. Detta är en utmaning för kommunen, som är på väg in i en period med tunga investeringar med ett nytt skolbygge, ett kvävereningsprojekt och andra investeringar som innebär att kommunen behöver låna pengar för att klara av investeringarna. Ökade kostnader för avskrivningar och ränta kommer också att öka markant. Det kan vara svårt att uppfylla de finansiella målen som kommunfullmäktige har beslutat. Den låga räntenivån vänt as inte kunna bibehållas, och en ökning med 1 procents ränta på kommunens totala lån innebär ökade kostnader på 2,6 mnkr. Prioriteringar är därför viktiga. När nu kommunen gjort goda resultat flera år i rad är det både angeläget och ett bra läge att gr anska verksamheten kritiskt. Vad kan göras bättre? Är kommunen kostnads effektiv? Går det att tänka mer långsiktigt och planera för kommande investeringar och förändringar i driften? Förändringar i befolkning och efterfrågan En annan utmaning för Värmland och alla kommuner i länet är den negativa befolkningsutvecklingen. Hur kan verksamheterna förbereda sig för dessa förändringar? De som är äldre bor hemma längre, lever längre än tidigare och så småningom ökar kraven och behoven. Kraven på att vara tillgänglig ökar även för kommunen. Hur kommunen ska möta medborgarnas efterfrågan är en viktig utmaning. 16 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

17 Personalstatistik Personalkostnader exkl arbetsgivaravgifter (tkr) Personalkostnader Personalkostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 7,4 mnkr från Av ökningen stod löneökningar för 5,9 mnkr (2,4 procent) och resten kan hänföras till ett ökat antal anställda Arvode förtroendevalda exkl arbetsgivaravgifter (tkr) Arvode förtroendevalda Förtroendemannaarvodena, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 500 tkr till drygt 2,0 mnkr. Arvodena omfattar fasta årsarvoden på totalt 1,2 mnkr, sammanträdesarvoden 700 tkr samt ersättning för förlorad arbetsinkomst 150 tkr. Ökningen av arvodena beror på tre saker: Ny mandatperiod medför alltid större aktiviteter. Alla arvoden, utom för kommunalråden, grundas på bas beloppet. Tidigare användes prisbasbeloppet som grund, men från och med används istället inkomstbasbelopp et, vilket innebär en höjning med 22 procent. Den politiska organisationen har utökats med ett kommunalråd omfattande en halv tjänst. Anställda (antal) 1200 Tillsvidare Totalt månadsavlönade Antal anställda Som tillsvidareanställda räknas de som hade en tillsvidareanställning i kommunen den 31 december, medan totalt antal månadsavlönade inkluderar alla som hade månadslön, även exempelvis de med längre vikariat och tillfälligt anställda. Däremot medräknas inte timvikarier i redovisningen. Efter att ha minskat fyra år i rad har nu personalstyrkan ökat med nio personer. Det är inom socialförvaltningen kommunen har utökat personalen, medan barn- och utbildningsförvaltningen fortsatte att dra ner på personal. Kils kommuns årsredovisning Personalredovisning 17

18 Årsarbetare (antal) 1200 Tillsvidare Totalt månadsavlönade Antal Årsarbetare Även antalet årsarbetare ökade. Ökningen av årsarbeten var större än ökningen av antalet anställda, eftersom sysselsättningsgraden också har stigit. Totalt arbetar nu 60 procent av alla anställda heltid. Det är framför allt bland kvinnor som sysselsättningsgraden ökat. Bemanningsprojektet inom socialförvaltningen, där man får välja sin sysselsättningsgrad, gjorde under året att 44 kvinnor valde att gå upp till heltid. Tillsvidareanställd personal fördelade per förvaltning Kommunledn, IT och Miljö och Bygg 10,5% Sociala 46,8% könsfördelning per förvaltning (procent) pensionsavgångar (antal) man kvinna Kommunledn, IT och Miljö och Bygg Tekniska Barn och utbildning Tekniska 3,2% Barn och utbildning 39,5% Sociala Totalt Tillsvidareanställd personal per förvaltning Socialförvaltningen fortsatte att utöka sin andel av kommunens personal medan barn- och utbildningsförvaltningens andel fortsatte att minska och var vid årets slut under 40 procent av kommunens totala personalstyrka. Könsfördelningen per förvaltning Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt konstant och är också ungefär densamma som i andra kommuner. Kvinnorna dominerar genom att de utgör 84 procent av medarbetarna. Det senaste året har det dock skett en liten förändring inom förvaltningarna med en viss ökning av män inom socialförvaltningen samt inom barn- och utbildningsförvaltningen, medan antalet kvinnor ökat inom tekniska förvaltningen. Pensionsavgångar Stapeldiagrammen visar hur många som gått i pension mellan 2007 och, och hur många som förväntas gå i pension de närmaste åren. Eftersom pensionsåldern är rörlig är prognosen över hur många som kommer att pensioneras framöver mycket osäk er. Kommunen har därför valt att redovisa dem som fyll er 65 år respektive år Personalredovisning Kils kommuns årsredovisning

19 Åldersstruktur tillsvidareanställda Genomsnittsåldern bland personalen är, liksom i övriga kommuner i Sverige, förhållandevis hög 48,6 år. I Kil har dock snittåldern sjunkit något det senaste året. De stora pensionsavgångarna bland fyrtiotalister börjar märkas. åldersstruktur tillsvidareanställda (antal) 250 man 200 kvinna Sjukfrånvaro Efter att sjukfrånvaron minskat sex år i rad har sjukfrånvaron stann at på samma nivå som 2010 (5,0 procent). Jämfört med övriga Värmlandskommuner ligger Kil någon tiondels procent högre. Kommunen får ändå vara nöjd med resultatet. Sjukskrivningarna i landet har ökat för första gången sedan sjukförsäkringsreformen infördes i juli Försäkringskassan bedömer att ökningen främst beror på att de som varit utförsäkrade återkommit till sjukförsäkringen. Sjukpenningdagar som ger ersättning från Försäkringskass an ökade med 12,6 procent jämfört med En jämförelse med 2010 visar att åldersgruppen 50 år och äldre har blivit avsevärt friskare, från en sjukfrånvaro på 5,7 procent 2010 har deras sjukfrånvaro minskat till 4,7 procent. Tyvärr har sjukfrånvaron bland de yngre (under 29 år) istället ökat från 2,7 procent till 4,6 procent. Även vid jämförelser mellan förvaltningarna har förändringar skett. Inom socialförvaltningen ökade sjukfrånvaron från 5,9 till 6,9 procent medan barn- och utbildningsförvaltningen redovisade en minskning från 4,4 till 3,5 procent. Det finns även stora skillnader inom förvaltningarnas egna enheter. De totala sjuklönekostnaderna exklusive sociala avgifter uppgick till 3,6 mnkr varav de korta sjukskrivningarna (högst 14 dag ar) stod för 3,3 mnkr. Noterbart är också att av kommunens 854 anställda är det 337 som inte har en enda dag i sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetstiden för all personal* fördelat på ålder och kön (procent) 6 totalt kvinna <29 man >50 Totalt *Avser all personal som arbetar enligt ett i förväg fastställt schema Sjukfrånvaro i % av arbetstiden fördelat per förvaltning och år (procent) Kommunledn, inkl IT och Miljö och Bygg 2009 Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt Kils kommuns årsredovisning Personalredovisning 19

20 Sammandrag per nämnd och styrelse Driftredovisning Inkl. interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnden Revisionen Samverkansnämnden Summa nettokostnad nämnder Nettointäkt finansförvaltningen Totalt Investeringsredovisning (tkr) Netto Netto Budget Budget 2010 avvikelse Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Samverkansnämnden Totalt Nämndernas nettoutfall Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 20 Sammandrag per nämnd och styrelse Kils kommuns årsredovisning

21 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Kommunfullmäktige Ordförande: Rita Gunnarsson Antal ledamöter: 35 Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvik else Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Bruttokostnader Personalkostnader Med ansvar för kils ekonomi och utveckling Övriga verksamhetskostnader Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över nämnder och kommunala bolags verksamheter och ansvara för kultur- och fritidsfrågor samt kost- och näringslivsfrågor. Viktiga Händelser under året Den ekonomiska oron i framför allt Europa och att bankerna skärpt villkoren för lån till nybyggnation har gjort att utvecklingen av bostadsområden har gått trögt, exempelvis har försäljningen av tomter på Mons Backe stannat av. Välbesökta festivaler Inom kultur- och fritidssektorn genomförde kommunen ett par större arrangemang med bra resultat. Fryksta vattenfestival genomfördes med stöd från Leader (en metod och ett program för landsbygdsutveckling) och kommunen. Festivalen pågick i fyra dagar och lockade omkring besökare. För första gången genomfördes Fårfesten i Sannerudsskolan. Den pågick i tre dag ar och hade omkring besökare. Arrangemangen hade en positiv effekt på näringslivet i kommunen, efter som de bland annat medförde många övernattningar och ökad användning av annan service i Kil. Under hösten genomförde kommunen kulturdialogmöten med föreningar, ungdomar och kulturintresserade. Syftet med dialogerna var att skapa underlag för en regional och kommunal kulturplan. Kils kommun blev diplomerad till Fairtrade City. Under året beslutade kommunstyrelsen att påbörja om- och nybyggnationen av Sannerudsskolan. Ansvar et för detta har lagts på kommunstyrelsen som tillsatt en projektorganisation som ska arbeta med förprojektering. Kommunstyrelsen beslutade också att om- och nybyggnationen skulle genomföras som ett partnerprojekt. Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 21

22 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Arbete med att minska energianvändningen i kommunen genomförs i enlighet med energi- och klimatplan. Mons Backe fortsätter bebyggas. Detaljplan för Vikstaområdet tas fram. Tjänstegarantier för föreningsverksamhet ska kunna tillämpas under andra halvåret. Samarbete och samverkan inom Karlstadsregionen ska fördjupas. Utveckling av näringslivsarbetet ska fortsätta i enlighet med framtagen näringslivsplan. Lövenstrandsområdet utvecklas i enlighet med trivselplan och inkomna synpunkter från boende. Informationen och marknadsföringen av kommunen ska förstärkas under planperioden. Kils kommun ska vara ett varumärke som är positivt omtalat. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. På väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. 22 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

23 Kommunstyrelsens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budgetavvikelse 2010 netto Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsfrämjande åtgärder Energirådgivning Turistverksamhet Hälsa och hållbar utveckling Räddningstjänst Samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet Stöd till organisationer Allmän kulturverksamhet övrigt Bibliotek Idrotts- och fritidsanläggningar Färdtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Kommunikationer Central administration Kostverksamhet Personalbefrämjande åtgärder Fastighetsförvaltning Totalt nämnden Fortsatt Stora driftkostnader i scan-fastigheten Den enskilt största avvikelsen inom kommunstyrelsen gäller den så kallade Scan-fastigheten där driftkostnaderna har fortsatt vara höga för framför allt el och fjärrvärme. En del hyresgäster har dessutom flyttat vilket gett lägre intäkter. Även försäljningsintäkter från tomter och fastighet er i kommunen har medfört avvikelser i driftbud geten, på grund av att dessa intäkter inte budgeterats. Detta överskott har kompenserat underskottet från Scanfastigheten. Kostverksamheten som bedrivs som en resultat enhet redovisade ett stort överskott, och resultatet redovisas i sin helhet inom kommunstyrelsen. Personalkostnaderna blev lägre än beräknat på grund av en del vakanser och tjänstledigheter under året. I juni införde kommunen ett nytt telefonisystem, vilk et gett en ökad kostnad för kommunstyrelsen eftersom redovisningen för detta under en övergångsperiod hamnar inom kommunstyrelsens budget. Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 23

24 Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Raindancemodul budget/prognos Utveckling Lövenstrand Halsmo 1:33, köp av fastighet Sannerud 2: Innebandysarg Översiktsplan N Fryken Köksutrustning Sannerudsskolan Köksutrustning Bodaskolan Planändring Runnevål Stallbyggnad Tallåsen, inköp Köksutrustning Tolitaskolan Passersystem kommunhuset Detaljplan Viksta Projektering Sannerudskolan Totalt nämnden Flera planerade Investeringar uteblev Tidplanerna för att ta fram en översiktsplan för Nedre Fryken samt planändringen för Runnevål sköts upp och hann inte bli klara under året. Utvecklingen inom Lövenstrand gick långsammare än beräknat på grund av en trögare fastighetsmarknad. Inköpet av stallbyggnaden vid Tallåsen genomfördes inte, vilket medförde att anslaget till detta inköp inte användes under året. Framtiden scan-fastigheten och nedre fryken Avstyckningen av Scan-fastigheten beräknas vara klar under 2012 och då kommer det att finnas bättre möjligheter att sälja fastigheten. Kyl- och frysanläggningen samt ångproduktionen avvecklas till den sista april 2012, och är en åtgärd som innebär minskade kostnad er för fastigheten. De planer som inte genomfördes under kommer i huvudsak att färdigställas under Kommunen påbörjar en fördjupad översiktsplan för Nedre Fryken under 2012 och det projektet blir en del i arbetet med landsbygdsutveckling som leds av den fullmäktigeberedning som tillsattes. 24 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

25 Kommunfullmäktiges ekonomi Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Bruttokostnader Personalkostnader Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Övriga verksamhetskostnader Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämndverksamhet Totalt Överförmyndarens Ekonomi Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Bruttokostnader Personalkostnader Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Övriga verksamhetskostnader Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Övrig politisk verksamhet Totalt Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 25

26 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande:Leif Askeröd Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Kalle Eklund Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget 2010 Budget avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Planarbete Miljö- och byggnadsnämnden är en kommunal mynd ighet som utövar tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels lagen och plan- och bygglagen. Till nämndens ar bets uppgifter hör också planarbete, primärkartan, adressreg istret och naturvårdsarbetet. En allt viktigare del i nämndens arbete är att ta hänsyn till miljömålen i samband med tillsynsarbete. Viktiga Händelser under året Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj har fört med sig nya rutiner, mer administration och krav på mer kontroller ute hos företag och verksamheter, vilket har gjort varje ärende mer tidskrävande. 26 miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning

27 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Miljö- och hälsoskydd Prioriterade mål 85 procent av de enskilda avloppen ska uppfylla lagkraven senast år Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 bq/m³ luft senast år Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 bq/m³ luft senast år Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Plan- och byggverksamhet Prioriterade Mål 27 procent av alla byggnader som är upptagna i kulturmiljövårdsprogrammet ska vara skyddade till år Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Miljö- och byggnadsnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö, hälsa och hållbar utveckling Totalt nämnden Kils kommuns årsredovisning miljö- och byggnadsnämnden 27

28 Ökade intäkter på driftsidan Nämndens budgetavvikelse inom drift beror dels på att förvaltningen inte hinner genomföra de naturvårdsåtgärder man fått tilläggsanslag för, enligt den plan som togs fram förra hösten. Intäkterna ökade inom både byggnation, miljö och livsmedel. Antalet bygglovsärenden minskade kraftigt men de minskade intäkterna från byggloven kompenserades av den nya taxan som gett högre intäkt per ärende. Dessutom redovisade nämnden en enskild större bygglovsintäkt på grund av nybyggnationen av två flerfamiljshus inom Smeden. Intäkterna från den offentliga livsmedelskontroll en ökade. Årsavgiften har höjts hos flera verksamheter då deras ärenden hamnat i en högre avgiftsklass på grund av underkända livsmedelskontroller år Även intäkt erna på miljösidan har ökat genom ett omfattande arbete med enskilda avlopp under året. Framtiden förbättrad kontroll inom livsmedel De närmaste åren kommer den offentliga livsmedelskontrollen att förbättras efter skarp kritik från länsstyrelsen och Livsmedelsverket. Ambitionen är att förvaltningen ska fortsätta med en genomgång av de enskilda avloppen inom kommunen. 28 miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning

29 Tekniska nämnden Ordförande: Berndt Björkman Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson och Jan Westerberg Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget 2010 Budget avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Fastigheter, gator och va-verk Tekniska nämnden har tre olika avdelningar: Vaverken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Dessutom har nämnden en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare/assistent och säkerhetsrådgivare. Avdelningarnas ansvarsområden Va-verken ansvarar i huvudsak för att tillhandahålla dricksvatten och för rening av spillvatten. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastigheter som omfattar omkring kvadrat meter lokal ytor totalt. De fastigheter kommunen äger är lokal er för kommunens olika verksamheter som skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter, fritidsverksam heter med mera. Fastighetsavdelningen har i uppdrag att tillgodose lokalbehovet för kommunens olika verksamheter, genom föra ny- och ombyggnationer, arbeta med lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt att göra akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har från och med hösten fem medarbetare och vid behov köpes tjänster av entreprenörer som har olika ramavtal med kommunen. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar med statsbidrag. Parkverksamhet ingår också i gatuavdelningen, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår och av ledningsnätet för va, vatten- och avloppsförsörjning. Viktiga Händelser under året Projektet att bygga om Kils avloppsreningsverk för kväverening fortsatte under och fastighetsavdelningen påbörjade själva byggprocessen. Ombyggnationen blir klar före hösten Projektet har medfört ökade kostnader för driften, också i form av ökad energiförbrukning, ökad mängd kemikalier samt inhyrd personal som har arbetat i den dagliga verksamheten. Ett nytt avloppsreningsverk i Nilsby blev klart under. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 29

30 Snörik vinter krävde mycket röjning En snörik vinter 2010 medförde stora kostnader för snöröjning, vilket gjorde att stora delar av budget en för snöröjning gick åt redan i början av året. Rikliga skyfall av regn under sommaren medförde också stora kostnader för att återställa enskilda vägar. En relativt mild höst- och vinterperiod i slutet av året gjorde att tekniska förvaltningens kostnader för uppvärmning av kommunens lokaler hölls på en rimlig nivå. Förvaltningen anställde i oktober en energiingenjör som ska jobba med att minska användningen av energi. Betydande underhåll och besiktning av alla lekplatser Kostnaderna för underhåll och akuta reparationer ökade under året. Ishallen är ett exempel på en fastighet som har kostat betydligt mer än beräknat i underhåll och reparationer av kylanläggning, tak, kompressorhus och ackumulatortank. Medlen för underhåll av fastigheter har förstärkts till 56 kronor per kvadratmeter. Förvaltningen besiktade alla lekplatser på eller vid förskolor och skolor. Man började även byta ut viss utrustning på lekplatserna, och det arbetet behöver fortsätta i flera år framöver. Under vintern bytte förvaltningen ut all kvicksilverbelysning mot högtrycksnatriumbelysning på cirka 600 ljuspunkter. 30 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

31 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Nämndspecifika mål Nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunen ska ha en väl fungerande infrastruktur som bidrar till ett bra näringslivsklimat. Kommunens fritidsanläggningar ska vara attraktiva. Kommunen inför utmanarrätt. Kommunen ska ha välskötta bostadsområden och ett utvecklat gångoch cykelvägsnät. Kommunen ska ha: sammanhängande gång- och cykelvägnät godkända och säkra lekparker tillgänglighet för funktionshindrade. Tjänstegarantier ska införas där det finns behov av att tydliggöra villkor och styrning. Yttre och inre miljöer ska följa kommunstyrelsens mål. Befintliga fritidsanläggningar ska vara välskötta. Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Det ska vara lätt att ta sig till busshållsplatser och järnvägsstation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Målet är på väg att uppfyllas. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. Målet är på väg att uppfyllas. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 31

32 Tekniska nämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Gator och vägar Parker Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsverksamhet Grundskola Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Elförsörjning Vattenförsörjning o avloppshant Avfallshantering (slam) Central administration Personalbefrämjande åtgärder Fastighetsförvaltning Totalt nämnden Driften kostade mer än beräknat För driften blev års resultat ett budgetunderskott på närmare 1,5 mnkr för tekniska nämnden. Huvudorsaken var de höga kostnaderna för vinterväghållning i början av året och reparationer av enskilda vägar. Vidare ökade kostnaderna för asfalts- och entreprenadarbeten, bland annat på grund av de många vattenläckorna under året. 32 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

33 Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budget avvikelse Gatubelysning, byte till natrium VA-sanering Parkbil Upprustning av lekparker Handikappanpassning av trottoarer, GC-vägar Vattenverk Nilsby Lene och Nilsby reningsverk, renovering Dagvattenplan Kväverening Modernisering av larmutrustning Energibesparande åtgärder Sopsorteringsrum, miljöstation Anslutning gamla avlopp Rörbro väg 226, Gönäs Björkestad 1:3, rivning Gång- och cykelvägar Vikplog John Deere Sandningsskopa CAT Parkering/gata Fageråsskolan Reservvattentäkt Vikvägg/ridåvägg sporthall Ombyggnad brandstation Stavhoppsmadrass och -ställning Vikplog CAT Ombyggnad av Fryksta station Konstgräsplan Vägsladdar och vägmärken Projektering F-6-skola Reningsverk, nytt tak Vattenverk, nytt tak Julbelysning Asfaltering av järnvägsövergång Till- och ombyggnad, gruppbostad Klövervägen Totalt nämnden Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 33

34 Mycket pengar kvar av investeringsbudgeten Av års investeringsbudget på 56,0 mnkr förbrukade nämnden 34,6 mnkr, vilket innebar ett överskott på cirka 21,6 mnkr. Det stora överskottet berodde bland annat på att kväve reningsprojektet är ett pågående projekt som fortsätter under 2012, och att betalplanen ändrades under året. Samma sak gäller konstgräsplanen som också fortsätter under Framtiden Minskad energianvändning men stort underhållsbehov Under 2012 uppdaterar förvaltningen va-kartan. I samband med det ska tekniska förvaltningen påbörja arbet et med att ta fram en va-plan för kommunen. Denna plan ska visa behovet av investeringar inom vaverksamheten och ska omfatta bland annat saneringsåtgärder och spolning av va-nätet. Framöver väntar också ett stort behov av beläggningsåtgärder på kommunens gator och vägar. Under året ska förvaltningen också ta fram rutiner för industrispår. Dessa rutiner ska i slutändan ge kommunen intäkter som täcker förvaltningens kostnader för spåranvändningen. Stort underhållsbehov för fastigheter och lekplatser När det gäller fastigheter finns det fortfarande ett stort underhållsbehov. Det gäller också fastigheternas lekplatser, som kräver en genomgripande upprustning, samt larm- och brandskydd. Nödvändiga åtgärder väntas bli kostnadskrävande. Arbetet med energieffektivisering intensifieras genom nytillskottet av en energiingenjör. De investeringar som nämnden ska göra väntas snabbt kunna ge resultat i form av minskad energianvändning. En utredning pågår om vilka åtgärder som kan ge mest effekt och som nämnden därför bör prioritera. Nämnden påbörjade i början av året också en kostutredning om hur kostproduktionen ska organiseras i framtiden och hur många kök den ska omfatta. Oavsett vilka förändringar som utredningen kan medföra finns det även ett påtagligt behov av renoveringar i flera av de befintliga köken. 34 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

35 Nyckeltal Mått Redovisning Budget Vattenverk, Kil Antal m³ producerat vatten Kostnad kr/m³ 3,2 3,0 4,4 4,6 4,4 Antal m³ debiterat vatten Reningsverk Antal m³ renat avloppsvatten Kostnad kr/m³ 5,3 4,4 6,1 5,9 6,2 Fastigheter Underhåll kr/m² 28,5 26,1 32,8 46,4 55,8 Reparationer kr/m² 39,6 29,4 28,9 24,8 23,3 Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 35

36 KOMMUNENS va verksamhet Antal Enhet Anläggningar Vattenverk st Avloppsreningsverk st Avloppspumpstationer st Tryckstegringsstationer st Vattentorn st Laboratorium st Vattenledningar km Spillvattenledningar km Dagvattenledningar km Abonnenter Vatten och avlopp ca ca ca ca st Slamsugning ca ca ca ca st Produktion Producerat vatten i vattenverken m³ Debiterat vatten m³ Flöde i reningsverken m³ Taxa (vattenmätare 2,5 qn) Fast avgift/abonnemang kr/år inkl moms Vatten och avlopp 19,31 19,32 19,32 21,53 kr/m³ inkl moms Kostnadstäckning/ resultat va verksamhet Resultat Kostnadstäckning 91,4 93,9 93,2 87,9 36 KOMMUNENS va verksamhet Kils kommuns årsredovisning

37 Resultaträkning VA-verksamhet (tkr) Not 2010 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT Balansräkning va-verksamhet (tkr) Not 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 4 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättning för pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Kils kommuns årsredovisning KOMMUNENS BalansRÄKNING 37

38 Noter va-verksamhet (tkr) 2010 (tkr) 2010 RESULTATRÄKNINGEN Balansräkningen Not 1 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Summa Inkomster från nya anslutningsavgifter uppgick till 517 tkr (192). Av dessa intäktsfördes 61 tkr (22). Resterande intäkter från anslutningsavgifter, 18 tkr (15), avser intäktsföring av förutbetalda från tidigare år. Se not 8. Not 2 Verksamhetens kostnader Material Personalkostnader Externt köpta tjänster Från kommunen fördelade kostnader Övriga kostnader Summa Vid kommunens fördelade kostnader har använts principen förhållandet mellan va verksamheten och kommunen avseende antalet personal. Denna uppgår till 0,70 %. Not 3 Finansiella kostnader Internränta på anläggningstillgångar Övriga finansiella kostnader 1 2 Summa Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde Nyanskaffningar Avskrivningar Avyttringar 0 0 Summa Not 5 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Not 6 Avsättningar Intjänade pensioner Summa Not 7 Långfristiga skulder Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter Lån av kommunen Summa Not 8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Individuell pensionsdel inkl. löneskatt Summa Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter intäktsföres enligt nedan: År 1 10 % + 1/50 av resterande 90 %. Totalt 11,8 %. År % per år av resterande 90 %. Not 9 Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande före Särskild löneskatt Summa KOMMUNENS kassaflödesanalys Kils kommuns årsredovisning

39 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Anders Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Dan Granström Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Bruttokostnader Personalkostnader Barnomsorg, grundskola och gymnasium Övriga verksamhetskostnader Barnomsorg och skola är sedan några år tillbaka organiserade i sju rektorsområden som ansvarar för lärande för barn och ungdomar 1 16 år. I barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde ingår även musikskolan och en del av familjecentralen, inklusive öppen förskola. Särgymnasium och övrigt gymnasium, vuxenutbildning och sfi (svenska för invandrare) erbjuder nämnd en i samarbete med närliggande kommuner. De sju rektorsområdena och deras verksamheter F = förskoleklass Rektorsområde 1: Sannerudsskolan åk 7 9, specialpedagogisk grupp åk 7 9 och särskola åk Rektorsområde 2: Sannerudsskolan åk F 6, special pedagogisk grupp, skolbarnomsorg, särskola åk 1 6 samt musikskola. Rektorsområde 3: Dallidenskolan åk F 6, skolbarnomsorg, träningsskola åk F 10, Dallidens förskola, Skogsgläntans förskola och Regnbågens förskola. Rektorsområde 4: Stenåsenskolan åk F 6, skolbarnomsorg, specialpedagogisk grupp åk F 6, förskolorna Kilslund, Färgdroppens förskola och förskolorna Stenåsen. Rektorsområde 5: Vikstaskolan åk F 6, skolbarnomsorg och Lövängens förskola. Rektorsområde 6: Bodaskolan åk F 6, skolbarnomsorg, Boda förskola och Tolitaskolan åk F 6, skolbarnsomsorg, Tolita förskola. Rektorsområde 7: Fageråsskolan, skolbarn omsorg, förskolan Fagerås och familjedaghemmen. Musikskolan bedriver individuell instrumentutbildning, samt orkester- och ensembleverksamhet. Kils kommuns årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden 39

40 Viktiga Händelser under året Glädjande nog har Kil fortsatt att vara en attraktiv kommun för barnfamiljer att flytta till. Dock skapar det på kort sikt problem för nämnden att lösa behovet av barnomsorgsplatser. Nämnden har gett förvaltningen ett tydligt uppdrag att lösa behovet så att alla ska få barnomsorgsplats inom fyra månader. Den nya skollagen och de nya läroplanerna med kursplaner som började gälla vid läsårsstarten i augusti medförde ett stort arbete med att anpassa verksamhet erna till dessa. Förarbetet till en ny om- och tillbyggd Sannerudsskola, åk 7 9, pågick under hösten med målet att ett upphandlingsunderlag ska vara klart i januari Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Fler förskoleplatser i centrala Kil och arbete med införandet av nya läroplanen. Skolbarnomsorgen ska stärkas och en kvalitetshöjning av verksamheten ska ske. Grundskolan ska ha stort fokus på implementeringen av allt nytt som gäller från augusti. Måluppfyllelse Uppfylldes. På väg att uppfyllas, beräknas bli uppfyllt Uppfylldes. Barn- och utbildnings nämndens Ekonomi Driftredovisning (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Musikskola Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxen- o påbyggnadsutb Särvux Svenska för invandrare Totalt nämnden Barn- och utbildningsnämnden Kils kommuns årsredovisning

41 Fler förskoleplatser och Färre gymnasieelever Med anledning av den ökade inflyttningen till kommunen utökade nämnden platserna inom förskolan till en kostnad av cirka fyra miljoner kronor. Förvaltningen har arbetat med att finna samverkansvinster och interna lösningar för att hålla ner kostnaden. Inom vissa rektorsområden har man använt samma personal på både skola, fritids och förskola för att spara pengar. Inom skolskjutsar, av-centralen, dataprogram, införande av den nya lärplattformen Fronter, staket och slöjdbussar har kostnaderna varit högre än budget erat. Deras budgetavvikelser har dock till största delen vägts upp av positiva resultat inom rektorsområdena. Gymnasiesamverkan i länet ger Kil möjlighet att betala programmen utifrån det lägsta priset inom de samverkande kommunerna. En fortsatt minskning av antalet elever, tillsammans med elevernas val av utbildning, medförde att kostnaderna blev lägre än budget erat. I och med att Kil ingår i ett kommunövergripande projekt för vuxenutbildningen har förvaltningen frigjort projektpengar från staten, som gett möjlighet att skapa mer utbildning än kommunen budgeterat för. Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Lekutrustning Totalt nämnden Framtiden stora behov inom barnomsorg och skola Eftersom ingenting tyder på att inflyttningen av barnfamiljer kommer att minska, finns ett fortsatt stort behov av beslut om hur kommunen ska strukturera förskola och skola i centrala Kil. Starten av om- och tillbyggnationen av Sannerudsskolan kommer att ta mycket tid och kraft under kommande år. Arbetet kommer även att påverka den pedagogiska utvecklingen och möjligheten att stärka it-strukturen både på skolan och i hela förvaltningen. Kils kommuns årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden 41

42 Nyckeltal Mått Bokslut Bokslut Bokslut Musikskola Antal elever i musikskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Förskola Antal elever i förskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Skolbarnomsorg Antal barn i skolbarnomsorg 6 12 år Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Familjedaghem Antal barn i familjedaghem 1 12 år Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Grundskola inklusive förskoleklass Antal elever i grundskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Grundsärskola Antal elever i särskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Gymnasieskola Antal elever i gymnasieskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) Barn- och utbildningsnämnden Kils kommuns årsredovisning

43 Socialnämnden Ordförande: Peter Krööse Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Lisbeth Wiklund Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Stöd och service enligt LSS och LASS ges i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn för barn över 12 år, boende för barn och ungdom, boende för vuxna samt daglig verksamhet. Verksamheten inkluderar boende och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Viktiga Händelser under året Bruttokostnader Personalkostnader Omsorg, vård och stöd Övriga verksamhetskostnader Socialnämnden ansvarar för omsorg av olika slag samt stöd, vård och förebyggande insatser. Förvaltningen bedriver äldreomsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård, korttidsvård, särskilt boende, anhörigstöd, rehabilitering och förebyggande insatser i olika former samt utreder bostadsanpassningsbehov. Inom individ- och familjeomsorgen utreder och genomför förvaltningen hjälp- och stödinsatser för barn, unga och vuxna enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förvaltningen har även en arbetsmarknadsenhet och en flyktingmottagning, samt ett HVB-hem (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn. Utifrån lagförändringar och Socialstyrelsens utvidg ade kontrollansvar samt resultatet av deras tillsyn beslutade nämnden att utöka och omorganisera insatserna för barn och unga med funktionsnedsättning för att kunna bedriva verksamheten enligt socialtjänstlagens föreskrifter. Av samma skäl har förvaltningen utökat nattbemanningen vid särskilt boende för dementa. Dessa förändringar och utökningar i organisation och utförande har genomförts inom budgetramen. HVB-hem för flyktingbarn I socialnämndens regi har ett HVB-hem startats för ensamkommande flyktingbarn. Hemmet öppnade i augusti och inom loppet av några veckor var alla platser belagda. Ungdomsgården flyttade sin verksamhet till lokaler i samma hus som HVB-hemmet Kilsbo. Ungdomarna från HVB-hemmet har deltagit i verksamheten i stor utsträckning. Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 43

44 Jobbcenter tog över Kil Arena Jobbcenter (Arbetsmarknadscenter) tog från och med hösten över driften av Kil Arena. Jobbcenter utvecklar verksamheten på Kil Arena tillsammans med enheten för stöd och service. Arbetet med att ta fram underlag för upphandling av ett nytt verksamhetssystem tillsammans med Forshaga kommun medförde en hög arbetsbelastning och i viss mån ökade vikariekostnader. Karlslunds särskilda boende för äldre firade 20-årsjubileum med gäster, tårta och kaffe. Valfri sysselsättningsgrad Arbetet med att införa valfri sysselsättningsgrad inom vård och omsorg har pågått under hela året och alla enheter deltar nu i detta system. Det kommer att ta tid att få bemanningssystemet att fungera helt utan bieffekter, men att göra det möjligt för personal inom vårdoch omsorgssektorn att arbeta heltid om de så önskar är viktigt för jämställdheten och mycket positivt för Kils kommun som arbetsgivare. Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Budget i balans. Minskad sjukfrånvaro. Tjänstegarantier inom alla verksamheter. Valfri sysselsättningsgrad inom sektorn vård och omsorg. Minskat bidragsberoende. Förebyggande och rehabiliterande äldreomsorg. Föräldrastöd. Utveckling av stöd och service till funktionshindrade. Ökad miljömedvetenhet. Måluppfyllelse Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Uppfylldes. Målet delvis uppfyllt. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Uppfylldes. 44 Socialnämnden Kils kommuns årsredovisning

45 Socialnämndens ekonomi Driftredovisning socialnämnden Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Serveringstillstånd Ungdomsgård Admin socialförvaltningen Vård- och omsorg enl SoL/HSL Insatser enligt LSS och LASS Förebyggande verksamhet, ÄO Administration IFO Institutionsvård vuxna Institutionsvård barn o ungdom Familjehemsvård barn o ungdom Öppna insatser, vuxna missbrukare Öppna insatser, barn o unga Övrig vuxenvård Ekonomiskt bistånd Familjerätt Förebyggande verksamhet IFO Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Bostadsverksamhet Totalt nämnden Ökade driftkostnader inom ekonomiskt bistånd, LSs Socialnämndens nettokostnader för var 172,6 mnkr, 2,3 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med den senaste prognosen var slutresultatet ändå en förbättring med 0,8 mnkr. Ekonomiskt bistånd redovisade ett underskott på 3,6 mnkr. Underskottet var 0,4 mnkr lägre än den senaste prognosen angav. Insatser enligt LSS och LASS redovisade ett underskott som främst beror på att förvaltningen inrättade en filial på Linden, en bostad med särskild service för barn och ungdomar, och den utökade bemanningen dessförinnan. LSS-verksamheten redovisade ett underskott för daglig verksamhet och för gruppbostäderna på Klövervägen och Gästgivaregatan, medan verksamheten för personlig assistans enligt LASS redovisade ett större överskott. Den verksamhet som redovisade störst överskott inom nämndens verksamhetsområde var arbetsmarknadsåtgärder (Jobbcenter). Överskottet orsakades av att driftbidragen från AMS var större än beräknat. Andra verksamheter som redovisade ett överskott var administrationen inom socialförvaltningen och administrationen inom individ- och familjeomsorgen, IFO (främst förebyggande IFO). Nämndens övriga verksamheter redovisade endast mindre över- eller underskott. Värt att nämna är att ökad nattbemanning på särskilt boende infördes den 1 september. Det innebar ökade kostnader på 0,3 mnkr Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 45

46 som nämnden inte hade täckning för i budgeten, men som kunde täckas av den totala budgeten genom besparingar på andra områden. Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budget avvikelse Dekontaminator Larm särskilt boende Larm IFO-enheten Totalt nämnden Överskott inom investeringar En dekontaminator, en specialdiskmaskin, inköptes und er året till Sannerudshemmet. När det gäller larm inom särskilt boende måste förvaltningen göra en upphandling, men denna blev inte genomförd under. Larm för IFO-enheten inköptes inte eftersom man avvaktar eventuell flytt till nya lokaler. Framtiden nytt datasystem och möjligheter i Kil Arena Under de senaste åren har sociallagen skärpts inom alla verksamhetsområden, vilket medfört att Socialstyrelsens tillsynsansvar har ökat markant. Det medför både stora och små verksamhetsförändringar som helst ska rymmas inom den befintliga budgeten. Den administrativa organisationen behöver därför mer resurser både i form av fler chefer och personal för tillsyn och kontroll. Under det kommande året byter flera verksamheter lokaler vilket kan innebära ökade kostnader, bland annat då kommunen ska hyra bottenplanet i ett av de nyuppförda husen Hammaren/Städet av Kilsbostäder AB. Ett nytt datasystem kommer att upphandlas 2012 tillsammans med Forshaga kommun. Vilka ökade kostnader det innebär och när införandet ska ske i Kils kommun är ännu inte fastslaget. Det kommer att bli nödvändigt att utöka daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning eftersom antalet brukare ökar. Möjligheten att utveckla verksamheten i Kil Arenahuset är en spännande utmaning, där det finns stora utvecklingsmöjligheter för sysselsättning och aktiviteter för personer inom socialpsykiatrin och LSS samt för verksamheten i Jobbcenter. 46 Socialnämnden Kils kommuns årsredovisning

47 Nyckeltal Mått Redovisning Budget Äldreomsorg Antal platser i särskilda boenden Kostnad per plats Intäkt per plats Antal platser i korttidsboenden Kostnad per plats Intäkt per plats Antal hemtjänstärenden Kostnad per plats Intäkt per plats Handikappomsorg Antal personer med personlig assistans, LASS Kostnad per ärende Intäkt per ärende Antal platser i heltidsboende Kostnad per plats Intäkt per plats Individ- och familjeomsorg Kostnad för försörjningsstöd per invånare Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 47

48 Samverkansnämnden Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 6 Förvaltningschef: Christian Söderblom Ekonomiskt resultat samverkansnämnden (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad IT och telefoni i samverkan med FOrshaga Samverkansnämnden är en gemensam nämnd för Kil och Forshaga kommuner. Verksamheten består av it-avdelningen som ansvarar för it-drift, it-utveckling och it-stöd för de båda kommunernas koncerner. Verksamheten omfattar data och telefoni. Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Viktiga Händelser under året It-avdelningen genomförde under året flera olika förbättrings- och förändringsprojekt, både internt på itavdelningen och ute i verksamheterna. Två projekt som är speciellt värda att nämna är byte av e-postsystem och införande av ett nytt telefonisystem. Båda dessa projekt har krävt mycket resurser under året. 48 Samverkansnämnden Kils kommuns årsredovisning

49 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Ny telefoniplattform (båda kommunerna). Plattformen ska säkerställa funktion och underlätta framtida behov. Införa enhetliga processer kring ett gemensamt ärendehanteringsförfarande (it-servicedesk). Införa resultatenhet. Enhetliga interna it-miljöer. Enhetliga verksamhetssystem. En jämn och tydlig servicenivå. Hög kompetens. Hög säkerhet och tillgänglighet i infrastruktur och systemdrift. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. samverkansnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämndverksamhet IT Totalt nämnden Budgetavvikelse inom drift återbetald Enligt nämndens reglemente ska avvikelser mot budget, det vill säga överskott eller underskott, regleras mot de olika parter som berörs av verksamheten. Den budgetavvikelse som blev resultatet för år är därför återbetalad enligt reglementet. Framtiden gemensam lokal och nya dataprogram It-avdelningen har idag två lokaler med mer eller mindre samma förutsättningar. Personalen är uppdelad utifrån kommun och arbetsuppgift. It-avdelningen behöver se till att samla verksamheten i samma lokaler, eftersom det skulle ge fördelar när det gäller samlad kompetens och utbyte av erfarenheter. Alla Officepaket ska bytas under 2012, på grund av att avdelningen har en gammal och blandad Officemiljö. Bytet kommer dock medföra stora licenskostnader. Kils kommuns årsredovisning Samverkansnämnden 49

50 valnämnden Ordförande: Thorbjörn Holmqvist Antal ledamöter: 5 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Kils lokala valmyndighet Varje kommun ska ha en valnämnd, som är lokal valmyndighet. Valnämnden är på kommunal nivå ansvarig för att genomföra allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europa parlamentet samt eventuella folkomröstningar. Nämnden sköter valdistriktsindelningar och utser röstmottagare till de olika valdistrikten, ser till att det finns röstmottagningsställen (vallokaler och röstningslokaler) och har hela ansvaret för förtidsröstningen. Valnämnden gör också den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen och onsdagen i veckan efter valdagen (den så kallade onsdagsräkningen) då man räknar förtids- röster. Valnämnden ansvarar även för kostnader na för röstmottagare och röstmottagningsställen. Regional och central valmyndighet Medan valnämnden är lokal valmyndighet är länsstyrelsen regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om valdistrikt, sköter den slutliga rösträkningen i alla val och fastställer resultaten av landstings- och kommunfullmäktigevalen. Valmyndigheten i Solna är central valmyndighet och planerar och samordnar riksdagsval och folkomröstningar. Valmyndigheten utvecklar och underhåller också it-stödet för hela valadministrationen. Efter valen fördelar valmyndigheten mandaten mellan partierna och fastställer vilka ledamöter och ersättare som blivit valda vid riksdagsval och val till Europaparlamentet. Viktiga Händelser under året År genomfördes inga val. valnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Totalt nämnden Valnämnden Kils kommuns årsredovisning

51 Överskott inom driften Valnämnden redovisade ett överskott för, på grund av att utgifterna i huvudsak avsåg det begränsade årsarvodet på 3 procent av inkomstbasbeloppet till nämndens ordförande. Framtiden översyn av valdistriktsindelningen Kommunen ska enligt vallagen se över valdistriktsindelningen året närmast före valår med ordinarie val till riksdagen. Kils kommuns årsredovisning Valnämnden 51

52 kommunrevisionen Ordförande: Bengt Kjellberg Antal ledamöter: 5 Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad GRANSKAR EKONOMI OCH VERKSAMHET Revisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag för sin årliga ansvarsprövning av kommunens styrelser och nämnder. Kommunalförbund, samordningsförbund och stiftelser granskas med hjälp av kommunrevisionen. Revisionen styrs främst av kommunallagen och god sed i kommunal verksamhet samt det reglemente som kommunfullmäktige fastställt. Revisionen ska även granska verksamheten som bedrivs i kommunens bolag. Bolagsgranskningen görs främst genom de lekmannarevisorer som fullmäktige utsett för varje bolag och som väljs bland kommunrevisorerna. Bolagen revideras dessutom enligt aktiebolagslagens generella regler av en utsedd auktoriserad revisor. Kommunrevisorerna samverkar med kolleger i andra kommuner och i landstinget. Granskningens omfattning Revisionsfirman KPMG har hjälpt kommunrevisorerna i deras granskning av kommunens organ och även hjälpt lekmannarevisorerna i granskningen av de kommunala bolagen. Auktoriserad revisor för bolagen har också anlitats från KPMG. För att praktiskt kunna granska all verksamhet granskar revisorerna vissa delar mer översiktligt och andra delar mer noggrant. Revisorernas risk- och väsentlighetsanalys tillsammans med yttre omständigheter avgör vilka verksamheter som kräver fördjupade revisionsinsatser. De samlade iakttagelserna och synpunkterna redovisas i revisionsberättelsen och i granskningsrapporter för kommunens bolag. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Eftersom inledde en ny mandatperiod gjordes revisionen av dubbla revisionsgrupper fram till att bokslutet för 2010 var klart. MÅLUPPFYLLELSE Den översiktliga granskningen genomfördes med ökad fördjupningsnivå. I början av avrapporterades det gemensamma revisionsprojektet Läkemedelshanteringen inom kommunens särskilda boenden. I detta projekt, som leddes av landstingen, deltog en majoritet av Värmlands kommuner. Resultatet för Kils del var att socialnämnden hade anledning att närmare bearbeta sitt resultat. Nästa gemensamma revisionsprojekt är Vårdkedjan och det redovisas under februari Vid uppföljning av koncernens interna kontroll konstaterade revisorerna en tydlig förbättring som delvis förmodligen beror på kommunens nya reglemente om intern kontroll. 52 kommunrevisionen Kils kommuns årsredovisning

53 Kommunrevisionens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Förtroendevalda revisorer Fackrevisorer Totalt nämnden UNDERSKOTT FÖR DRIFTEN Även gjorde kommunrevisionen ett underskott vad gäller driftbudgeten. Orsaken var en orealistisk budgetnivå som inte täckte revisionens ökade arbete på grund av nya organisationsformer och utökad volym. FÖRDJUPNINGSGRANSKNINGAR OCH berättelser UNDER ÅRET Under har revisionen avgett revisionsrapporter till berörda nämnder och kommunfullmäktige för kännedom. FRAMTIDEN NYTT SAKKUNNIGSTÖD UPPHANDLAT Kommunrevisionen har gjort en ny upphandling av sakkunnigstöd eftersom avtalsperioden gick ut. KPMG fick fortsatt förtroende i konkurrens med tre andra företag. I övrigt är det inte aktuellt med några stora förändringar i arbetet för Koncernfrågorna kommer att vara betydelsefulla för revisionen, liksom kommande stora investeringar. Kils kommuns årsredovisning kommunrevisionen 53