ÅrsreDOvisning Kil.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅrsreDOvisning 2014. Kil.se"

Transkript

1 ÅrsreDOvisning Kil.se

2

3 INNEHÅLL Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart går skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen 24 Miljö- och byggnadsnämnden 29 Tekniska nämnden 32 Kommunens VA-verksamhet 38 Resultaträkning VA-verksamhet 39 Balansräkning VA-verksamhet 40 Noter VA-verksamhet 41 Barn- och utbildningsnämnden 42 Socialnämnden 48 Samverkansnämnden 55 Valnämnden 57 Revisionen 59 Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB 61 Hantverkshuset i Kil AB 63 Kilsbostäder AB 64 Kilvision AB 65 KIL I KORTHET VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Sannerudsskolans om- och tillbyggnad stod klar till skolstarten i augusti. På Mons Backe togs första spadtaget för ytterligare en förskola som blir klar hösten Ett nytt resecentrum i Fagerås invigdes. Ett nytt utegym på Frykstahöjda tillkom, liksom en tillgänglighetsanpassad väg till utsiktsplatsen på toppen av slalombacken. Extra pengar avsattes för utformningen av Gröna Torget till en upplevelsepark. Kommunens resultaträkning 66 Kommunens balansräkning 67 Kommunens kassaflödesanalys 68 Kommunens noter 69 Sammanställd resultaträkning 72 Sammanställd balansräkning 73 Sammanställd kassaflödesanalys 74 Sammanställda noter 75 Redovisningsprinciper 76 Begreppsförklaring 77 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 3

4 FÖRORD När året som gått ska redovisas i text och siffror i Kils kommuns årsredovisning är det samtidigt en redovisning över hur kommunens största arbetsgivare, ett storföretag, bedrivit sin verksamhet och hur resurserna som står till förfogande använts. I koncentrerad form sammanställs på några sidor vad närmare 900 kommunanställda bidragit till för nära kommuninvånares nytta. Årets alla dagar. Årsredovisningen handlar i grunden om detta. Hur vi som kommun möter och svarar upp mot medborgarnas olika behov, de gamlas av vård, barnens behov av barnomsorg och utbildning. Hur gator och vägar underhålls. Hur kommunen ger förutsättningar för kollektivtrafik, företagande och fritidsverksamhet. Men också hur de kommunägda bolagen bidragit till nyttor och kommunens attraktivitet. Sammantaget en imponerande verksamhet med bred spännvidd. Allt under ledning av det lokala folkvalda parlamentet i form av politiska mål, prioriteringar och budgetar för drift och investering. Redovisningen visar också hur väl vi lyckats uppnå det som föresatts och hur vi hushållit med medborgarnas pengar. Årsredovisningen ger därmed en utmärkt grund och avstamp i det förbättringsarbete som pågår. Under avslutades två mycket stora investeringar. För miljön det betydelsefulla reningsverket och för lärandet den ombyggda Sannerudsskolan. I Fagerås tillskapades en modern och lättillgänglig bytes punkt, samtidigt som Högboda kunde inviga sin nya moderna Folkets Hus biograf. Starten av Lövenstrands projektet med attraktivt naturskönt och tätortsnära boende har väckt stort intresse och visar också det, kommunens ambition att inbjuda till fler Kilsbor. En viktig förutsättning för höga ambitioner är förstås ekonomin. Årets resultat är högt, de kommunala bolagen bidrar med det högsta någonsin. Det goda resultatet minskar lånebehovet detta investeringstunga år. Det stärker kommunens långsiktiga förmåga samtidigt som det ger ökad handlingsfrihet inför framtiden. Mikael Johansson Ks ordförande Georg Forsberg Ks vice ordförande 4 Förord KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013

5 vision Kil Den trygga MötesPlatsen, en KraFtKälla För UtveCKling OCH välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss. Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen. Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv. Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen. Den FaMilJevänliga OCH OMHänDertaganDe KOMMUnen MeD valfrihet Den mest familjevänliga kommunen i regionen. Det bästa boendealternativet för alla åldrar. Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid. Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov. Kil.se värdegrund I Kils kommun respekterar vi alla människor oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Vi försäkrar oss om att alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt. Vi bemöter människor på det sätt vi själva vill bli bemötta. Kommunens alla verksamheter ska aktivt arbeta för jämställdhet och mångfald. Vi lyssnar aktivt och skapar möjlighet till dialog och delaktighet. Vi använder de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Vi ger våra medborgare bra service och goda tjänster till så låg kostnad som möjligt. Detta grundläggande synsätt präglar och genomsyrar allt vi gör och genomsyrar alla våra möten.

6 KILS KOMMUNS ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Samverkansnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden IT-enheten Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Kultur och fritid Kost Näringsliv Bibliotek Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanläggningar Vatten och avlopp Samhällsnytta i Kil AB Kilvision AB Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kils Avfallshantering AB Kommunen samverkar i följande nämnder och gemensamma kommunalförbund: 1. Överförmyndarnämnden i samverkan 6. Fryksdalens samordningsförbund 2. Drift- och servicenämden 7. Värmlands läns kalkningsförbund 3. Hjälpmedelsnämnden 8. Värmlands läns vårdförbund 4. Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 9. Gemensam kost- och servicenämnd 5. Region Värmland 10. Karlstadregionens krisledningsnämnd vid extraordinära händelser 6 KOMMUNSTYRELSEN KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

7 vart går skattepengarna? Skola, förskola Förskola Grundskola Gymnasieskola 45,28 kr 10,84 kr 21,76 kr 7,92 kr Vård och omsorg Särskilt boende Eget boende Ekonomiskt bistånd 32,38 kr 8,23 kr 7,22 kr 2,77 kr Kommunal service 13,47 kr Bygglov, livsmedelstillsyn 0,56 kr Gator och vägar 3,01 kr Övriga verksamheter 5,30 kr Kils KOMMUns ÅrsreDOvisning vart går skattepengarna? 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen upprättade bokslut per 31 december och årets resultat före extraordinära poster landar på 14,2 mnkr. Det budgeterade resultatet var från början 13,8 mnkr, men efter justeringar för tilläggsanslag var det vid årets utgång 5,5 mnkr, vilket innebar en positiv budgetavvikelse på 8,7 mnkr. Under hösten bildade Kils kommun en koncern med Samhälls nytta i Kil AB som moderbolag och sålde de kommunala bolagen till Samhällsnytta. Resultatet blev då efter extraordinära poster 58,5 mnkr. Delårsprognosen trodde på ett resultat på cirka 20 mnkr. Sedan dess blev skatteprognosen 2 mnkr lägre än förväntat, nämnderna gick nästan 7,8 mnkr sämre än budget och i delårsbokslutet förväntades en negativ avvikelse på cirka 5 mnkr. Pensionerna blev 3 mnkr dyrare än förväntat (det är en kostnad som kan vara svår prognostisera). År blev det ingen återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkringar. Det blev även ett överskott på finansnettot, det vill säga att räntekostnaderna var lägre än budgeterat tack vare den låga räntan. Kommunen hade en genomsnittlig låneränta på 2,4 procent. Kommunens finansiella mål uppfylldes delvis. Överskottsmålet om 2,5 procent av skatter och statsbidrag kan anses uppfyllt. Reinvesteringar gjordes med egna pengar. Kommunen lånade 57 mnkr för att betala sista delen av Sannerudsskolan. Alla nämnder hade inte en budget i balans vid årets utgång. De senaste tre åren har präglats av en mycket hög investeringsnivå. År investerade kommunen drygt 81 mnkr. Av dem utgjorde Sannerudsskolans sista del mer än 50 mnkr. Riktlinjer för komponentavskrivning, där avskrivningstiden ska spegla den verkliga livslängden på de olika objekten, togs fram. Nerskrivningar för cirka 3,8 mnkr belastade resul tatet och gäller de delar av Sannerudsskolan som revs. 8 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

9 KIL OCH OMVÄRLDEN Befolkningen i Kil fortsätter att öka och var vid årets slut invånare, en ökning med 88 personer. Det märks RESULTATETS UTVECKLING (mnkr) Resultat 11,8 22,6 25,2 19,4 27,6 58,5 i de olika verksamheterna att befolkningen ökar. Tre nya förskole avdelningar öppnades och det finns ett stort intresse för att bygga på det nyplanerade Lövenstrandsområdet. En utmaning för kommunen är ungdomsarbetslösheten för dem mellan år, ett problem för hela Värmland. Antalet arbetslösa ökade och det märks på ökningen av ekonom iskt bistånd. Flera verkstadsindustrier flyttade delar av sin verksamhet från Kil och det påverkar sysselsättningen i kommunen. RESULTATETS FÖRÄNDRING (mnkr) 2013 Förändring Verksamhetens netto 533,5 569,3 35,8 Avskrivningar 18,3 17,4 0,9 Skatteintäkter 451,6 462,7 11,1 Statsbidrag 133,1 145,2 12,1 Finansnetto 5,3 7,0 1,7 Extraordinära int/kostn 0 44,3 44,3 Årets resultat 27,6 58,5 30,9 EKONOMISK ÖVERSIKT JÄMFÖRELSE MED JUSTERAD BUDGET (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto 562,0 569,3 7,2 Avskrivningar 17,5 17,4 0,1 Skatteintäkter 465,6 462,7 2,9 Statsbidrag 127,9 145,2 17,2 Finansnetto 8,5 7,0 1,5 Extraordinära int/kostn 0,0 44,3 44,3 Årets resultat 5,5 58,5 53,0 Kommunen ska arbeta med god ekonomisk hushållning och ha en budget i balans, vilket betyder att intäkterna ska vara högre än kostnaderna. God ekonomisk hushållning betyder också att man ska hushålla med resurserna på ett effektivt sätt, så att invånarna i Kil får en likvärdig service och så att kommunen sätter undan medel till kommande generationer. Överskottet ökar det egna kapitalet och stärker den ekonom iska ställningen nu och för framtiden. Kommunens resultat räknat per invånare har ökat de senaste åren och så även. Kommunens skulder per invånare ökade också. Det är viktigt att tänka långsiktigt och arbeta efter uppsatta mål, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Nämnderna har bidragit till att många av kommunfullmäktiges mål är uppfyllda eller är på väg att uppfyllas. BEFOLKNINGSUTVECKLING KIL KOMMUN 2006-, SAMT KAPITAL PER INVÅNARE (tkr) Vecka 1 Eget kapital KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 9

10 MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Kommentar Soliditeten ökade. Kil klarade minst 2,5 % i överskott av skatter och statsbidrag. Tack vare höga resultat ökade soliditeten och resultatet låg på minst 2,5 procent av skatter och statsbidrag. UTVECKLING Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv och framgångsrik kommun med ett gott företagsklimat som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att öka befolkningen. Målet är att vi år 2020 ska vara minst invånare. Kommentar Ett område med många mål, men samtidigt svåra att mäta och definiera när det man håller på med är klart. Många mål på olika enheter, intentionen är bra, men kanske för mycket att följa upp i tillägg till ordinarie verksamhet. Under målet utveckling är det många mål som är klara, men också mycket arbete som pågår, bland annat detaljplan arbete som förväntas bli klart MEDBORGARE Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Kommunen ska ge god service, erbjuda hög tillgänglighet och sätta medborgaren i fokus genom en aktiv dialog. Kommentar Många mål på nämndnivå gör det svårt att följa upp och genomföra alla mål. Medborgarmålen är det svåraste att mäta. Det handlar om att erbjuda hög kvalitet och snabba svar. Det är arbete som ständigt pågår och det är svårt att säga när man är klar. 10 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

11 MEDARBETARE Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna får möjligheter att utveckla sig själva och verksamheten. Medarbetarna är kommunens viktigaste ambassadörer. Kommentar Många aktiviteter genomfördes i förvaltningarna. Tyvärr har en del förvaltningar så många mål som man inte hinner med. En del mål är svåra att mäta och därför svåra att säga när man är klar. Mycket är pågående arbete. Medarbetarmålet handlar om att Kils kommun ska vara attraktiv, mycket arbete är ständigt pågående och därför svårt att mäta. MILJÖ Kommunfullmäktiges mål Kommentar Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och kommande generationer. Mer än 25 procent av andelen livsmedel är ekologisk. Kommunen arbetade med att sänka andelen fossila bränslen i fastigheter och fordon. Vid upphandlingar tillämpas miljökrav när det går. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 11

12 KOMMUNENS EKONOMI Nämndernas budgetföljsamhet har försämrats de senaste tre åren. År hade valnämnden och barn- och utbildningsnämnden negativa avvikelser. Barn- och utbildningsnämnden hade ett stort underskott, som till stor del bestod av ökade personalkostnader i grundskola och förskola. till stor del för barn med behov av extra stöd. Redan vid förra årets bokslut var personalkostnaderna höga. Övriga nämnder visade ett resultat nära det budget erade. Både tekniska nämnden och socialnämnden visade på överskott, varav mycket berodde på en återföring av för högt betalda arbetsgivaravgifter för personer under 25 år och över 65 år. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE 2011 (mnkr) Nämndernas budgetavvikelse 1,5 2,7 4,1 7,8 NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE (mnkr) 2013 Kommunfullmäktige 3,8 0,4 Kommunstyrelsen 0,8 0,3 Miljö- och byggnadsnämnden 0 0,2 Tekniska nämnden 1,1 0,1 Barn- och utbildningsnämnden 3 10,3 Socialnämnden 4,6 1,6 Övriga nämnder 0 0,1 Totalt 4,1 7,8 ÅRETS RESULTAT Kommunens resultat före extraordinära poster på 14,2 mnkr är drygt 13 mnkr sämre än 2013 års resultat. Tar man hänsyn till AFA-pengar 2013 var resultatet då cirka 18 mnkr och års resultat är ganska nära förra årets resultat. År fick kom munen full kompensation för det nya utjämningssystemet, vilket betyder att statsbidragen ökade med 17 mnkr mer än budget erat, dock blev skatteintäkterna 2,8 mnkr lägre än budget erat. Med dessa förändrade förutsättningar borde resultatet före extraordinära kostnader varit något högre. Förklaringen är att pensionerna och nämnderna kostade mer än budget erat. Budgetavvikelserna i nämnderna består till största delen av ökade personalkostnader. Resultatet efter extraordinära poster bestod av intäkter från försäljningen av de kommunala bolagen till moderbolaget Samhälls nytta i Kil AB. De totala intäkterna blev 81,5 mnkr. När kommunen sålde bolagen till moderbolaget kunde samtidigt en nedskrivning av aktiekapitalet på 37 mnkr göras. Det gav kommunen ett nettoöverskott av försäljningen på drygt 44 mnkr. Årets resultat efter extraordinära poster för Kils kommun blir på hela 58,5 mnkr, vilket bidrar till att öka det egna kapitalet från 192 till 250 mnkr. 12 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

13 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen lämnade ett överskott på 281 tkr. Många av målen uppfylldes, men samtliga mål som gäller nya planer slutförs Överskottet kan förklaras av bland annat föräldraledigheter och överskott i färdtjänsten. Kostnaden för Fagerås bytespunkt låg hos kommunstyrelsen. Totalt var 4 mnkr avsatta och slutsumman landade på 4,4 mnkr. Ombyggnaden av Sannerudsskolan slutfördes och den nya skolan invigdes till skolstarten i augusti. MILJÖ OCH BYGG Miljö- och byggnadsnämnden uppfyllde nästan alla mål och hade en positiv budgetavvikelse på 177 tkr. Avvikelserna består av föräldraledighet och en intäktsökning för bygglov och miljö tillsyn. Nämnden befarar en ökning i bygglovsansökningar framöver på grund av exploateringen av Lövenstrands området. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden uppfyllde 10 av 15 mål. Resterande mål är delvis uppfyllda eller så pågår arbetet. Tekniska nämnden lämnade ett överskott på 130 tkr. VA-verksamheten kostar mest och drog över budget med nästan 600 tkr. Självfinansieringsgraden var 96,7 procent, vilket var en förbättring. Positivt är att reningsverket minskat driftkostnaderna efter intrimning. Driftkostnaderna i Sannerudsskolan var lägre än tidigare tack vare energieffektiviseringar. Tekniska nämnden utförde investeringar för nästan 27,5 mnkr, bland annat cykelvägar, utegym och belysning på Frykstahöjda, renovering av lekparker och gatubelysning längs Björkvägen och i Bodetta. Det största projektet är starten på byggandet av ny förskola på Mons Backe med 106 platser. Den beräknas vara klar hösten KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 13

14 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden uppfyllde inte så många av sina mål, men de flesta är på väg att uppfyllas. Nämnden lämnade ett underskott på 10,3 mnkr, en försämring med cirka 6,4 mnkr jämfört med Antalet barn i förskolan ökade med 28, därutöver ökade också antalet barn i särskolan. Vid 2013 års bokslut beslutades att nämnden skulle dra ned ett antal tjänster för att anpassa verklig heten till budget. Tyvärr har inte detta genomförts, i stället har cirka 10 nya tjänster tillkommit. Avvikelsen mot budget består främst av personalkostnader i förskola och grundskola, ökade skolskjutskostnader på grund av växelvis boende samt att förskolan startade 2 3 nya avdelningar och erbjöd förskola på obekväm tid. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden avslutade med ett överskott på nästan 1,6 mnkr. Överskottet berodde främst på återbetalning av för högt debiterade sociala avgifter för personer under 25 år och över 65 år. Av 24 uppsatta mål var 19 uppfyllda och övriga håller på att uppfyllas. Socialnämnden arbetade med att minska placeringarna av barn och unga utanför kommunen, genom att arbeta med familjehem i Kil. Arbetsmarknadsenheten arbetar med att antalet unga med försörjnings stöd ska minska och man kunde se en svag utplaning den sista delen av året. När det gäller asylplatser för ensamkommande flyktingbarn måste Kil nu kunna erbjuda 10 platser. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökade. SAMVERKANSNÄMNDEN Samverkansnämnden uppfyllde tre av fyra uppsatta mål. Det sista, att förtydliga kostnaderna för it, fortsätter man arbeta med Samverkansnämnden lämnade ett nollresultat. LEAN som arbetsfilosofi och metod infördes på it-enheten. 14 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

15 KONCERNENS EKONOMI De kommunala bolagen lämnade ett samlat resultat på drygt 12 mnkr före skatter och extraordinära poster, vilket är det man får kalla all time high. År 2013 var bolagens samlade resultat 5 mnkr före skatt. I december såldes de kommunala bolagen till Samhällsnytta i Kil AB, som är helägt av Kils kommun. Kilsbostäder står för 8 mnkr av det samlade resultatet. Emellertid består 4,4 mnkr av vinsten från försäljningen av Kilvision till Samhällsnytta i Kil AB. Resultatet för Kilsbostäder 2013 var 1,8 mnkr, vilket är en förbättring på 6,2 mnkr. Bolaget hade färre vakanta lägenheter. Dessutom min skade kostnaderna för avskrivningar. Man kunde utföra mer underhåll som håller driftkostnaderna nere. Energi- och avfallsbolagen gjorde också förbättringar som påverkar resultatet positivt. Minskade kostnader för bränsle och kulvertnätet bidrog till resultatet. Resultatet för Kils Energi och Avfall var sammanlagt 3 mnkr (föregående år 1,8 mnkr). Lönsamma investeringar i bränslepannan gav effekt och repara tioner och underhåll minskade kraftigt. Hög tillgänglighet till pannan bidrog till lägre kostnader, vilket betyder att pannan gick fler timmar än tidigare och man slapp koppla in alternativ bränsle som olja och pellets. Kilvisions resultat var 282 tkr före skatter, vilket är 100 tkr bättre än 2013, och berodde på ökade intäkter från fiberanslutningar. Fokus var att få klart alla fiberanslutningar vid överlämningspunkterna till fiberföreningarna på landsbygden. Även i Kils tätort ökade fiberanslutningen och en del större företag installerade fiber. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 15

16 BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravsavstämning Årets resultat ,0 Samtliga realisationsvinster ,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar ,0 Medel till eller från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat ,0 BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravet innehåller en reavinst till följd av försäljningen av de kommunala bolagen. Trots reavinsten kan kommunen uppfylla lagen om balanskravsresultat. En vinst uppstod i kommunens resultat på grund av omstrukturering av bolagen och bildande av moderbolaget Samhällsnytta. (mnkr) Eget kapital 168,5 192,0 250,5 NYCKELTAL EGET KAPITAL Det egna kapitalet ökade med 58,5 mnkr, vilket mot svarade årets resultat. Det egna kapitalet visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens egna kapital har stärkts de senaste åren på grund av höga resultat, dock skulle det fortfarande vara negativt om pensionsskulden intjänad före 1998 lyftes in. Den redovisas utanför balansräkningen enligt blandmodellen, som föreskrivs i den kommunala redovisnings lagen. Kommunen gjorde ingen inlösen och den upparbetade skulden inklusive löneskatt var per den sista december 281,4 mnkr. (procent) Soliditet 29 31,1 35,5 Soliditet exklusive koncernlån 36,2 38,4 39,1 SOLIDITET Soliditeten visar om kommunens ekonomi är tillräckligt stark för långsiktiga investeringar, det vill säga hur stor del som finansieras med egna pengar. På grund av ett högt resultat ökade soliditeten även. (mnkr) Likvida medel 22,0 10,1 55,8 varav checkkredit 0,0 10,1 0,0 LIKVIDA MEDEL Likvida medel visar hur mycket pengar som fanns på banken vid årets utgång. En av anledningarna till ökningen är försäljningen av de kommunala bolagen till Samhällsnytta i Kil AB. 16 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

17 LIKVIDITET Likviditeten visar i procent hur tillgången till likvida medel är på kort sikt. Kommunen utnyttjade inte checkkrediten under året. (procent) Likviditet 88,0 42,3 94,6 vid full utnyttjad kredit 166,2 129,5 171,1 KOMMUNENS LÅNESKULD Kommunen hade budgeterat med att ta upp 57 mnkr i nya lån och hamnade då på 355 mnkr. Av dessa vidarelånades 107,6 mnkr till de kommunala bolagen. Genomsnittsräntan per sista december var 2,40 procent och den genomsnittliga räntebindningen 4,56 år. (mnkr) Låneskuld 286,0 298,0 355,0 varav vidareutlånat till koncernbolag 116,7 116,7 107,6 NETTOKOSTNAD Nettokostnaden visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som gick till verksamheten, avskrivningar, räntekostnader och ränteintäkter. Totalt fick Kil 607,9 mnkr i skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens netto kostnad utgjorde 93,7 procent av dessa. En ökning på finansnettot beror på ökade lån och därmed ökade räntekostnader. (procent) Verksamhetens nettokostnad 92,3 91,2 93,7 Avskrivningar 3,0 3,1 2,9 Finansnetto 1,0 0,9 1,2 Totalt 96,3 95,2 97,7 SAMLAD REDOVISNING AV KOMMUNENS INVESTERINGAR Kommunens investeringstakt har varit hög de senaste åren med stora kostsamma projekt. Sista etappen av Sannerudsskolan avslutade under och totalt var det avsatt 165 mnkr till bygget det var också slutsumman. Byggandet av ny förskola på Mons Backe påbörjades under 2015 och beräknas vara klar hösten STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT (mnkr) Sannerudsskolan 7 9, total investeringskostnad (2011 ) 165 mnkr 51,3 Ny förskola, Mons Backe, blir klar 2015, totalt avsatt 32 mnkr 6,7 VA-sanering m m, Sannerudsgatan, blir klar ,6 Färdigställande av kvävereningsprojektet, total kostnad (2011 ) 52 mnkr 2,2 (mnkr) Nettoinvestering 64,1 102,0 81,9 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 17

18 FRAMTIDEN OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING Kils kommun står inför många stora projekt som påverkar hela kommunen. Exploateringen av Lövenstrand berör många som arbetar i kommunen. Den skapar intresse och förväntningar hos Kilsborna, men även hos personer och företag utanför kommunen. Projektet är kalkylerat till 38 mnkr och flera arbetstillfällen skapas under projekteringstiden, men det kan också förväntas ökade arbetsuppgifter för underhåll och drift av nya vägar, lekparker och så vidare. Kommunens befolkningsstruktur är gynnsam. Det betyder att ingen specifik åldersgrupp dominerar. Det gör det lättare att planera för den service kommunen måste erbjuda och även att planera för en ökad andel äldre som troligen har andra behov och önskemål än det som erbjuds idag. Skolan står inför en tuff utmaning att öka andelen behöriga till gymnasiet och samtidigt ta hand om ensamkommande flyktingbarn som har olika förutsättningar. Asylboende påverkar hela kommunen, skola, förskola, företag och föreningar. Kostnaderna för integration är svåra att förutsäga och kommer ganska snabbt. Kommunen måste planera för oförutsedda kostnader på ett annat sätt än tidigare. En annan utmaning är kommande pensionsavgångar och rekrytering av bland annat vårdpersonal. Det är ett problem för många kommuner och man kanske behöver samarbeta om hur man ska kunna göra vårdyrket attraktivt. Kils kommun har många spännande förändringar att arbeta med framöver, men det gäller att börja i god tid och ta fram långsiktiga planer och tydliga mål. Ekonomin har stärkts de senaste åren, men det är viktigt att komma ihåg kommunens historia på slutet av 90-talet då det lånades till driften och resultaten var negativa. Det är lätt att glömma när förändringarna snurrar snabbare och ambitionsnivån och viljan att utveckla kommunen är hög. Vikten av tydliga och rimliga mål kopplade till ekonomin är A och O för att lyckas och kunna hantera oförutsedda händelser. 18 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

19 PERSONALSTATISTIK PERSONALKOSTNADER Kostnaderna för personalen, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 15,8 mnkr till 294,8 mnkr. Av ökningen består hälften av löneökning och den andra hälften av fler anställda. Antalet årsarbetare ökade med 13, (barn och ungdom +10, socialförvaltningen +6 och övriga 3). Dessutom ökade timanställningarna i både social- och barn- och utbildningsförvaltningarna. PERSONALKOSTNADER EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) ARVODEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Förtroendemannaarvodena ökade marginellt och uppgick till 2,1 mnkr fördelade på fasta årsarvoden 1,4 mnkr, sammanträdesarvoden 0,6 mnkr och förlorad arbetsinkomst 0,1 mnkr. ARVODE FÖRTROENDEVALDA EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETARE ANSTÄLLDA (antal) Antalet tillsvidareanställda ökade med 10 personer till totalt 874. Samtidigt skedde en ökning med 13 årsarbetare, (anställdas sammanlagda arbetstid omvandlad till Tillsvidare Årsarbetare hel tider), vilket gör att den genomsnittliga sysselsättnings- 400 graden ökade något. Av alla anställda arbetar nu 65 procent heltid. Fortfarande är det männen som arbetar mest heltid. Där har andelen heltidsarbetande legat runt 85 procent de senaste 10 åren. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 19

20 Andelen kvinnor som arbetar heltid har däremot ökat från 50 procent till 60 den senaste femårsperioden. Det beror till största delen på att personalen i vården nu får välja sin sysselsättningsgrad. KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING (procent) Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Män Kvinnor Barn- och utbildning Sociala Totalt KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING Könsfördelningen vid förvaltningarna har i stort sett varit oförändrad under åren. Kvinnorna arbetar i socialförvaltningen och männen i tekniska förvaltningen. Ser man tio år tillbaka märks dock en liten förändring. År 2004 utgjorde männen 3 procent av de anställda i socialförvaltningen, medan de nu är 9 procent. PENSIONSAVGÅNGAR (antal) PENSIONSAVGÅNGAR Diagrammet visar hur många som gått i pension mellan 2011 och samt hur många som förväntas gå i pension de närmaste åren. Det är svårt att göra prognoser i och med den rörliga pensionsåldern, men omkring 30 pensionsavgångar per år är det vanliga ÅLDERSSTRUKTUR (antal) Män Kvinnor ÅLDERSSTATISTIK Trots relativt stora pensionsavgångar är medelåldern förhållandevis hög (48 år) och nästan varannan anställd har firat sin 50-årsdag. Antalet anställda under 30 år har emellertid ökat något de senaste åren Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

21 SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron ökade totalt något till 5,4 procent (5,1). Social förvaltningens sjukfrånvaro minskade något, men där fanns ändå det största sjuktalet. På barn- och utbildningsförvaltningen ökade sjukfrånvaron från 4,1 till 4,8 procent. Ökningen låg hos rektorsområdena medan frånvaron i förskolan låg på samma nivå som I förskolan var sjukfrånvaron störst, 6,6 procent mot 4,0 i skolan. Det skiljer sig även mellan de olika skolorna, från 2,6 till 5,7 procent. Likadant är det i socialförvaltningens olika enheter i äldreomsorgen, från 4,1 till 13,1 procent. Kommunledningskontoret har förhållandevis låg sjukfrånvaro, om man undantar kostenheten som ligger på 9,6 procent. Kostnaderna för sjukfrånvaron uppgick till totalt 4,2 mnkr (exklusive sociala avgifter). SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN FÖR ALL PERSONAL, FÖRDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN (procent) < Män Kvinnor >50 Totalt Totalt SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN, FÖRDELAD PER FÖRVALTNING OCH ÅR (procent) Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 21

22 SAMMANDRAG PER NÄMND OCH STYRELSE DRIFTREDOVISNING Inklusive interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnden Revisionen Samverkansnämnden Summa nettokostnad nämnder Nettointäkt finansförvaltningen Totalt INVESTERINGSREDOVISNING Netto Netto Budget Budget 2013 avvikelse Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Totalt NÄMNDERNAS NETTOUTFALL Socialnämnden Överförmyndare m.m. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 22 Sammandrag per nämnd och styrelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

23 KOMMUNFULLMÄKTIGES EKONOMI Ordförande: Rita Gunnarsson Antal ledmöter: 35 DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämndverksamhet Totalt Kommunfullmäktige hade utöver arvoden till ledamöter i fullmäktige även budget för bygg kreditiv - räntor för Sannerudsskolan på 6 mnkr, räntorna ut gjorde cirka 1,7 mnkr. Utöver det gjordes en nedskrivning på 3,8 mnkr för de byggnader som revs. Invigning av bio i Högboda Folkets hus. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Sammandrag per nämnd och styrelse 23

24 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Mikael Johansson Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Antal ledamöter: 11 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budgetavvikelse 2013 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring av personalkostnader 3,45 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Den ska vidare ha uppsikt över nämnder och kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har också ansvar för kultur- och fritidsfrågor, kostfrågor och näringslivsfrågor. Övriga verksamhetskostnader KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSUPPGIFTER Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. Det är indelat i kansli-, ekonomi-, personal-, kommunikations-, tillväxt-, biblioteks- och kostenheterna. De sju enheternas huvudsakliga uppgifter är stödja och ge service till övriga förvaltningar, kommunens politiker och allmänheten. Kostenheten är en resultatenhet, som i huvudsak styrs av brukarna i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I kommunledningskontoret ingår även energirådgivningen, som är en gemensam funktion för Kils, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Kommunledningskontoret stödjer också kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med att utveckla den kommunala servicen och kommunen i allmänhet. 24 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

25 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Den ombyggda Sannerudsskolan stod helt klar och invigdes i augusti. Det är den största kommunala investeringen i Kil någonsin både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Bygget har väckt intresse hos andra kommuner som står inför nybyggnation och renoveringar. Det ökade antalet förskolebarn i Fagerås gjorde att skolan omdisponerade sina lokaler inför det nya läs- året. Biblioteket i Fagerås flyttades till gamla gymnastiksalen. Det är en klar förbättring för besökarna, eftersom lokalen är större och luftigare, och det finns både kapprum och toalett. De nya bostadsområdena på Lövenstrand, Runnevål- Skommita och Viksta by började exploateras. Utbyggnaden genomförs i projektform. I december hölls ett första välbesökt informationsmöte på Kil Arena. Intresset för området är stort. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Implementera de nya riktlinjerna för investeringar i organisationen. Implementera det nya systemet för verksamhetsstyrning i organisationen. Kommentar Nya riktlinjer infördes. Noggrannare analyser ska föregå investerings beslut, så att överraskningar undviks. Man ska också ta hänsyn till driftkostnaderna vid investeringarna. Nämnderna vet att de själva står för ökade kapitaltjänstkostnader vid nya investeringar. Koncernövergripande regler för komponentavskrivning togs fram. Nya internhyror som täcker samtliga kostnader räknades ut. All rapportering av budget och bokslut sker numera i Stratsys. Det säkrar kvaliteten, eftersom nämnderna rapporterar i samma system. På enhets- och förvaltningsnivå behövs mer kontinuitet i arbete och uppföljning. Ny bytespunkt i Fagerås. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 25

26 UTVECKLING Nämndens mål Kommentar Tematiskt tillägg översiktsplan landsbygdsutveckling (LIS) antagen. Skommita-Tallåsen antagen plan. Uppfylldes ej. Planen färdigställs i juni Humletorp antagen plan. Uppfylldes ej. Planen ska ut på granskning under första halvåret Översiktsplan Nedre Fryken antagen. Uppfylldes ej. Planen antas andra kvartalet Beslut om nya föreningsbidragsregler. Uppfylldes ej. Senarelagt efter beslut av kultur- och fritidsutskottet. Behöver tas upp igen Genomföra 15 företagsbesök och Ytterligare ett 50-tal besök gjordes. möten med företagarorganisationer. Skicka ut nyhetsinformation till företag Snittet var 2 gånger per månad. via mail en gång per månad. Ge ut 2 nummer av nyhetsbladet Företag i Kil. Genomföra en företagsmässa i Kil. Uppfylldes delvis. Ändrades till afterwork för Kilföretagare 1 gång per halvår efter diskussion i företagarrådet. En afterwork genomfördes. MEDBORGARE Nämndens mål Ta fram handlingsplan inom projektet Förenkla Helt Enkelt. Införa minst 6 valda e-tjänster från E-tjänstepaket 2. Uppfylldes delvis. Uppfylldes delvis. Kommentar Kommunens ledningsgrupp godkände utkastet till handlingsplan i oktober. Planen blir färdig första halvåret Fem e-tjänster infördes: ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad, avanmälan om oljecistern, registrering av livsmedelsverksamhet, registrering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och en tjänst för att lämna synpunkter på socialtjänst, socialpsykiatri samt äldre- och handikappomsorg. E-kontoret i Karlstad utreder juridiska oklarheter kring några av e-tjänsterna, till exempel bygglov. Därför infördes det ingen ytterligare e-tjänst. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Genomföra en enkätundersökning om personaltrivseln inom kommunen. Uppfylldes ej. Socialförvaltningen genomförde nyligen en arbetsmiljöenkät. Det är bra om man kan göra det samtidigt i hela organisationen. Därför görs en enkät i egen regi bland samtliga anställda våren 2015 med hjälp av underlag från SKL. MILJÖ Nämndens mål Minst 25 % av inhandlade livsmedel ska vara ekologiska. Kils kommun ska förbli Fairtrade City. Kommentar Andelen ekologiska produkter var 28 %. 26 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

27 KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsfrämjande åtgärder Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator och vägar samt parkering Miljö, hälsa och hållbar utveckling Räddningstjänsten Totalförsvar och samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet Stöd till studiestödsorganisationer Allmän kulturverksamhet Bibliotek Idrotts- och fritidsanläggningar Färdtjänst/Riksfärdtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Buss-, bil- och spårbunden trafik Gemensamma lokaler Gemensamma verksamheter Överförmyndaren Totalt nämnden Kommunstyrelsen hade totalt ett överskott mot budget på 281 tkr. Avvikelserna kommenteras nedan. Näringslivsfrämjande åtgärder: Projektet Fiber till byn avslut ades med ett överskott och en budget post avsatt till Karlstads universitet utnyttjades inte. Bibliotek: Överskott på grund av föräldra ledigheter och lönebidrag för vikarierande personal. Färdtjänst och riksfärdtjänst: Färre utnyttjade tjänsten än beräknat. Buss-, bil- och spårbunden trafik: Underskottet beror dels på Kils andel av underskottet för Värmlands trafik 2013 ( 100 tkr), dels på driftprojektet Flytt av Fagerås bytespunkt som pågick och slutfördes ( 441 tkr). Gemensamma lokaler: Hyresökningen för kommunhuset blev lägre än budgeterat. Gemensamma verksamheter: Kostenheten fick ökade kostnader i samband med att Sannerudsskolans kök byggdes om, lönen för upphandlingsstrategen var felbudgeterad och kostnader för LEAN-utbildning var inte med i budgeten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 27

28 INVESTERINGAR Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Utveckling Lövenstrand Viksta By Fördjupad ÖP Nedre Fryken Plan nytt bostadsområde Runnevål Plan nytt industriområde Humle Åtgärder för säker ledningsplats LIS-områden Skommita-Tallåsen Utvecklingsprogram för Kils tätort Inbrottslarm Kommunhuset Ombyggnation Sannerudsskolan Totalt nämnden Utveckling Lövenstrand är ett projekt som pågår till Den totala budgetramen för projektet är 38 mnkr. Planerna för Viksta by, fördjupad översiktsplan för Nedre Fryken, nytt industriområde Humletorp och för Skommita-Tallåsen färdigställs Plan för nytt bostadsområde Runnevål, LIS-områden och inbrottslarm i kommunhuset avslutades. Sannerudsskolans ombyggnad som pågått sedan 2010 avslutades. Den totala investeringskostnaden blev tkr. Utvecklingsprogrammet Kils centrum färdig ställdes. De två projekten Åtgärder för säker ledningsplats och Plan för nytt bostadsområde Runnevål avslutades 2013, men vissa kostnader gick över på. FRAMTIDEN Utveckling och förbättringsarbeten är viktiga fokusområden för kommunstyrelsen den kommande planperioden. 28 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

29 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Leif Askeröd Förvaltningschef: Alija Tandirovic Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2013 Budgetavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring av personalkostnader 4,80 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämndens verksamhet utgörs till betydande del av myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen. Miljömålen ingår i allt högre grad i tillsynsarbetet. Nämnden arbetar med nya detaljplaner, ajourhållning av befintliga planer, primärkartan och adressregistret. Naturvårdsarbetet ligger även det under nämndens ansvar. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Miljöavdelningen genomgår ett generationsskifte. En ny förvaltningschef och en ny miljö- och hälsoskyddsinspektör anställdes i början av. Nämnd - sekreteraren vid miljöavdelningen gick i pension, och tjänsten fördelades mellan kommunledningskontoret och miljöavdelningen. Miljö- och hälsoskyddsinspektören som var ansvarig för handläggning av enskilda avlopp gick också i pension. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och byggnadsnämnden 29

30 MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Kommentar Hålla ramen. Nämndens överskott mot budget var 177 tkr. UTVECKLING Nämndens mål Revidera gamla planer, relevanta och aktuella planer. Arbeta med vandringsleder och informationsmaterial Utveckla kontakterna med näringslivet gott samarbete. Aktivt deltaga i landsbygdsutveckling. Uppfylldes delvis. Kommentar Arbetet pågår. Ansvariga är samhällsplanerarna på tillväxtenheten. Beslut om prioritering tas i miljö- och byggnadsnämnden. Tillsyn med underhåll skedde på samtliga vandringsleder. För att underlätta handläggningen och få ett enhetligt skyltbestånd i hela kommunen togs en rutin för vägvisning i natur fram. En naturguide trycktes i exemplar. Informationsmaterial från Naturvårds verket om allemansrätten placerades i turistbyrån och medborgarhörnan. Handläggningstiden av ärenden skedde enligt lag och tjänstegarantier. En LIS-plan togs fram av kommunstyrelsen, men överklagades. Miljö- och byggnadsförvaltningen bidrog med sakkunskap. MEDBORGARE Nämndens mål Kommentar Snabb handläggning. Handläggning av ärenden skedde enligt respektive avdelnings tjänstegaranti. Gott bemötande och bra information. Hemsidan uppdaterades kontinuerligt. Vi har flera tjänstegarantier som vi lever upp till. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Målet är en väl fungerande förvaltning där alla medarbetare känner sig delaktiga. MILJÖ Nämndens mål Informationsinsatser i förskolor och skolor om miljö- och klimatfrågor. Informera och främja energisnålt och miljövänligt byggande. Kommentar Projektet Giftfria skolor och förskolor genomfördes. En rapport presenterades för miljö- och byggnadsnämnden och lämnades till barn- och utbildningsnämnden. För bygglov ställs energikrav enligt lag. 30 Miljö- och byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

31 NÄMNDENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning Miljö, hälsa och hållbar utveckling Totalt nämnden KOMMENTARER DRIFT Totalt gjorde miljö- och byggnadsnämnden ett överskott mot budget på cirka 177 tkr. De största differenserna finns i fysisk och teknisk planering, där föräldraledighet gav ett överskott, och i miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning där personal gick dubbelt delar av året, vilket gav ett underskott. På intäktssidan fick nämnden in mer än budgeterat för bygglov och miljöskydd. Dessutom slutfördes projektet Norra Hyn Leader, som drevs tillsammans med Forshaga kommun. FRAMTIDEN Vi förväntar oss med största sannolikhet fler bygglovsärenden än tidigare år, eftersom nya bostadsområden i Lövenstrandsområdet exploateras. På Runnevål finns det plats för 15 villatomter. Försäljningen pågår och byggstarten är planerad till våren I Viksta by planeras byggstart för 38 radhus och parhus sommaren Skommita är också ett område som exploateras, där det är planerat för villatomter. Byggstarten blir tidigast hösten Planeringen av området vid Tallåsen påbörjades, med 13 villatomter och ett flerbostadshus med maximalt 60 lägenheter. Med nuvarande bemanning på miljösidan klarar nämnden åtagandet som tillsynsmyndighet. Förhoppningsvis kan ärendena handläggas enligt tjänste garantierna, trots fler ärenden, och förhoppningsvis visar enkätundersökningen lika gott resultat som. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och byggnadsnämnden 31

32 TEKNISKA NÄMNDEN Ordförande: Berndt Björkman Förvaltningschef : Jan Westerberg Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2013 Budgetavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring av personalkostnader 16,73 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Överskottet i intäkter och motsvarande underskott i övriga kostnader beror främst på återställande asfaltering efter fiberdragning. Förvaltningens kostnader uppgick till cirka 8,3 mnkr och cirka 8,6 mnkr fakturerades Relacom. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska nämnden har huvudansvaret för tekniska förvaltningen. Förvaltningen består av tre avdelningar: VA-verken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Dessutom finns det en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare och assistent samt säkerhetsrådgivare. VA-verken ansvarar för dricksvatten och rening av spillvatten. Det finns tre vattenverk i kommunen: Fryksta, Nilsby och Högboda samt tre reningsverk: Kil, Nilsby och Högboda. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastig heter, vilka innefattar kvm lokaler. Här ryms många av kommunens skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter, fritidsverksamhet med mera. Fastighetsavdelningen ska tillgodose lokalbehovet för verksamheterna. Där ingår ny- och ombyggnader, lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt ansvar för akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har sju medarbetare och beställer tjänster av entreprenörer i olika ramavtal. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar med statsbidrag. Parkverksamhet ingår också, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår samt ledningsnätet för VA-försörjning. 32 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

33 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET VA-VERKEN Kvävereningsprojektet slutfördes. Årsmedelvärdet för kväve understiger gränsvärdet på 15 mg/l, och beräknas till cirka 13 mg/liter. Verksamheten betalade tillbaka 700 tkr i felaktigt debiterade abonnentavgifter. GATUAVDELNINGEN Boende på Gärdesgatan har haft problem med missfärgat vatten. Det beslutades att nya ledningar skulle läggas. Snöfattiga vintrar medförde relativt låga kostnader för vinterväghållning, även om det i slutet av året var mycket halkbekämpning. Gatubelysningskostnaderna ökade. Orsaken var att de nya natriumarmaturerna hade kvalitetsproblem. FASTIGHET Energikostnaderna minskade, mycket tack vare att den nya Sannerudsskolan togs i drift. Andra energibesparande åtgärder bidrog också. Kostnaderna för både el och värme minskade. En ny förskola började byggas under hösten. Den beräknas vara klar hösten MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Tekniska nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Kommentar Överskott i driften med 132 tkr. UTVECKLING Nämndens mål Tekniska nämnden ska alltid vara remissinstans vid nyetablering av bostadsområden och industrimark. Tekniska nämnden ska delta aktivt i utvecklingen av landsbygdsområden, bland annat genom drift av enskilda vägar med statsbidrag. Tekniska nämnden ska ta fram en utvecklingsplan för Frykstaområdet och Lövenstrandsområdet. Uppfylldes delvis. Kommentar KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 33

34 MEDBORGARE Nämndens mål En servicegaranti för leverans av dricksvatten ska tas fram. Kommunens belagda gator ska återbeläggas vart 20:e år. En ökad tillgänglighet på våra enskilda vägar med statsbidrag ska ske genom att minska tiden för avstängningar. Ett ökat underhåll på våra fastigheter ska ske för att vi ska kunna erbjuda våra verksamheter attraktiva lokaler. Uppfylldes delvis. Uppfylldes delvis. Kommentar Återbeläggning sker efter 20,7 år. Återbeläggningsgraden är 4,8 %. Nämnden försökte korta tiden genom förstärkningsåtgärder som att lägga ut mer grus och bäringsunderlag. Kostnaden för underhållet var 63 kr/kvm. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna får Uppfylldes delvis. möjligheter att utveckla sig själva och verksamheten. Medarbetarna är kommunens viktigaste ambassadörer. Sjukfrånvaron ska minska från år till år. Sjukfrånvaron minskade från 2,68 % till 2,22 %. I samband med medarbetarsamtal ska en plan för utveckling tas fram för varje anställd. MILJÖ Nämndens mål Gång- och cykelvägsplanen ska följas. Tekniska nämnden ska ta fram miljökrav som gäller för upphandlingar. Den totala sträckan för gång -och cykelvägar ska öka under planperioden. Energiförbrukningen i fastigheter som tekniska nämnden ansvarar för ska minska med 5 % tills utgången av år Detta utifrån 2012 års siffror. Kommentar Uppfylldes Tekniska nämnden tog inte fram specifika miljökrav. delvis. Miljöaspekterna vägs dock in i de flesta upphandlingar. Nya gång- och cykelvägar byggdes längs Sannerudsgatan och Långgatan. Fjärrvärme och övrig uppvärmning minskade med 24 % från Elanvändningen minskade med 7 %. 34 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2013 KIL.SE ÅRSREDOVISNING KIL.SE INNEHÅLL Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2015-11-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter oktober månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-06-17. KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-06-17. KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-06-17 PLATS OCH TID KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN RESURSENHETEN 2014 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN Årsredovisning 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN Driftredovisning Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - vikelserna d.v.s. intäkter

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012

Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012 Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Uppfyllde kommunen sina mål? Har Håbo en bra ekonomi? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Ekonomirapport 2016 efter januari månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter november månad

Ekonomirapport 2015 efter november månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2015-12-11 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter november månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-01-24. 1 Upprop. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2013-01-24. 1 Upprop. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-01-24 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 24 januari 2013, kl. 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-04-24 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 24 april 2014, kl. 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun Datum 211-2-8 Sida 1 (9) Handläggare BOKSLUT I KORTHET Version 1. Bokslut i korthet 21 Piteå kommun 2 Resultaträkning kommunen (TKR) Utfall jan-dec 21 Budget 21 Avvikelse mot budget 21 Utfall jan-dec 29

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer