ÅRSREDOVISNING 2013 KIL.SE

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING KIL.SE

2

3 INNEHÅLL Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen 23 Miljö- och byggnadsnämnden 28 Tekniska nämnden 31 Kommunens va-verksamhet 36 Resultaträkning va-verksamhet 37 Balansräkning va-verksamhet 38 Noter va-verksamhet 39 Barn- och utbildningsnämnden 40 Socialnämnden 45 Samverkansnämnden 51 Valnämnden 54 Revisionen 55 Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB 57 Hantverkshuset i Kil AB 58 Kilsbostäder AB och Kilvision AB 59 KIL I KORTHET VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Etapp 1 av Sannerudsskolan invigdes enligt tidplan till skolstart höstterminen. En ny fritidsgård öppnade i nya Sannerudsskolan. Kommunen gjorde en särskild satsning på att anställa fler chefer inom äldreomsorgen och hemtjänsten för att förbättra kvaliteten och styrningen. Befolkningen fortsatte öka i Kils kommun. En extra satsning på totalt 2 mnkr gick till landsbygdsutveckling i Fagerås och Boda. Kommunens resultaträkning 60 Kommunens balansräkning 61 Kommunens kassaflödesanalys 62 Kommunens noter 63 Sammanställd resultaträkning 66 Sammanställd balansräkning 67 Sammanställd kassaflödesanalys 68 Sammanställda noter 69 Redovisningsprinciper 70 Begreppsförklaringar 71 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Innehåll 3

4 FÖRORD Kils kommun fortsätter sin positiva utveckling även. De flesta av kommunfullmäktiges övergripande mål uppfylls. Därmed genomförs i verkligheten det som demokratiskt beslutas av kommunens förtroendevalda. Samtidigt som omfattande satsningar görs i den kommunala verksamheten kan summan av verksamheten redovisa överskott som överträffar budget. Samtliga kommunala bolag redovisar positivt resultat samtidigt som de bidrar till att utveckla kommunen. Kilvision t.ex. med att bygga ut modernt bredband på landsbygden likaväl som i Kils tätort. Bostadsbolaget har genomfört strategiska satsningar för att utveckla Kils centrum samtidigt med snabba lösningar för att tillgodose det ökade behovet av barnomsorgslokaler. Den stora investeringen i Sannerudsskolan fortsätter. Lagom till höstterminsstarten invigdes etapp 1, dessutom med ny fritidsgård i skolan. Utformningen av den nya skolan fortsätter väcka intresse i form av studie- besök från många kommuner. Fageråsskolan har fått ett renoverat och modernt kök. Kommunen har dessutom byggt nya gång- och cykelvägar i Fagerås och centrala Kil, gator fått ny asfaltsbeläggning samtidigt som VA-nät uppgraderats och lekparker upprustats. Nya attraktiva planer för bostadsbyggande färdigställs för att välkomna fler framtida Kilsbor. Tack vare ekonomiskt överskott i verksamheten kan dessa omfattande satsningar göras utan att det går ut över kommunens ekonomiska styrka. Det egna kapitalet och soliditeten fortsätter att stärkas under året. Återbetalning av AFA pengar har möjliggjort särskilda satsningar för att främja tillväxten i hela kommunen. Ny industriväg, informationsskyltar vid 61-an och riktade landsbygdssatsningar i Boda och Fagerås för ökad attraktionskraft. Samtidigt blev det en intressant erfarenhet i att utveckla närdemokrati och medborgardialog som inspirerar till fortsatt utveckling. Kil är på rätt spår. Mikael Johansson (S) Georg Forsberg (C) 4 Förord KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

5 VISION KIL DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss. Den goda gemenskapen mellan människor i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen. Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv. Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen. DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET Den mest familjevänliga kommunen i regionen. Det bästa boendealternativet för alla åldrar. Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid. Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov. KIL.SE VÅR GEMENSAMMA VÄRDEGRUND (KOMMUNFULLMÄKTIGE ) I Kils kommun respekterar vi alla människor oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Vi försäkrar oss om att alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt. Vi bemöter människor på det sätt vi själva vill bli bemötta. Kommunens alla verksamheter ska aktivt arbeta för jämställdhet och mångfald. Vi lyssnar aktivt och skapar möjlighet till dialog och delaktighet. Vi använder de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Vi ger våra medborgare bra service och goda tjänster till så låg kostnad som möjligt. Detta grundläggande synsätt präglar och genomsyrar allt vi gör och genomsyrar alla våra möten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunens vision 5

6 KILS KOMMUNS organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Samverkansnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Tillväxt Kost Näringsliv Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanl. Vatten och avlopp KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB Kommunen samverkar i följande nämnder och gemensamma kommunalförbund: 1. Överförmyndarnämnden i samverkan 2. Drift- och servicenämnden 3. Hjälpmedelsnämnden 4. Karlstadregionens Räddningsförbund 5. Region Värmland 6. Fryksdalens samordningsförbund 7. Värmlands läns kalkningsförbund 8. Värmlands läns vårdförbund 9. Gemensam kost- och servicenämnd 10. Karlstadregionens krisledningsnämnd vid extraordinära händelser 6 Kils kommuns organisation KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

7 VAD GÅR SKATTEPENGARNA TILL? 100 KR I SKATT, VAD GÅR PENGARNA TILL? Skola och förskola varav förskola varav grundskola varav gymnasieskola 44,67 kr 10,02 kr 21,14 kr 7,78 kr Vård och omsorg varav särskilt boende varav eget boende varav ekonomiskt bistånd 32,63 kr 8,52 kr 6,55 kr 2,60 kr Kommunal service, bland annat kultur, fritid, bibliotek, kost färdtjänst varav räddningstjänst varav buss och tåg 11,14 kr 1,41 kr 1,56 kr Bygglov, livsmedelstillsyn, mm 0,56 kr Gator och vägar 5,32 kr Övrig politisk verksamhet 5,68 kr KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Vad går skattepengarna till? 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KIL OCH OMVÄRLDEN Kil är en kommun med en positiv utveckling. Befolkningen fortsätter att öka, och det ökar i sin tur efterfrågan på kommunala tjänster som skola, förskola och en bra infrastruktur. ökade befolkningen med 28 personer. Kommunen satsar på bredbandsutveckling för att göra det möjligt för företag att bedriva sin verksamhet även på landsbygden. Flera av Kils företag arbetar på den internationella marknaden och uppskattar fördelen med närhet till flyg och järnväg. Kommunen har gjort stora investeringar i skola, förskola och bättre vägar. Kommunen planerar också för nya former för särskilda boenden. Investeringen i nya Sannerudsskolan har uppmärksammats av flera kommuner i landet och även av Trysil, vår vänortskommun. Efter att representanter för Trysils kommun besökte Kil under hösten och fick se skolan beslutade de att skicka en delegation för att få en visning av projektet under Kils kommun ingår numera i Karlstad Business Region, ett samarbete med Karlstads kommun och dess kranskommuner. Karlstad Business Region ska arbeta med utvecklingsfrågor för företag. Även om befolkningen ökar i Kil är arbetslösheten och möjligheten att behålla och skapa ny sysselsättning för invånarna i regionen en utmaning för både kommunen och Värmland. Fler väljer att flytta till större städer där det finns fler jobb. Kommunikationer och pendlingsmöjligheter är därför en viktig fråga. RESULTATETS UTVECKLING (mnkr) Resultat 1,5 11,8 22,6 25,2 19,4 27,6 RESULTATETS FÖRÄNDRING (mnkr) 2012 Förändring Verksamhetens netto 514,4 533,5 19,2 Avskrivningar 16,3 18,3 2,0 Skatteintäkter 438,6 451,6 13 Statsbidrag utjämn 116,8 133,1 16,3 Finansnetto 5,3 5,3 0,0 Årets resultat 19,4 27,6 8,2 JÄMFÖRELSE MED JUSTERAD BUDGET (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto 540,4 533,5 6,9 Avskrivningar 18,3 18,3 0,0 Skatteintäkter 455,4 451,6 3,8 Statsbidrag 124,5 133,1 8,6 Finansnetto 10,1 5,3 4,8 Årets resultat 11,1 27,6 16,5 8 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

9 EKONOMISK ÖVERSIKT Kommunen har de senaste åren arbetat med att ta fram en mer långsiktig planering för ekonomin och verksamheterna. Genom att ta fram övergripande mål kan medborgare följa upp vad de kan förvänta sig av kommunen och vad skattepengarna går till. God ekonomisk hushållning ska känneteckna kommunens arbete, vilket innebär att använda pengarna på ett effektivt sätt och planera för kommande generationers behov. Nedan beskrivs kommunfullmäktiges övergripande mål och hur verksamheterna har följt upp målen. EKONOMI Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej Kommunfullmäktiges mål Överskottet ska vara minst 2 procent av skatter och statsbidrag, 2,5 procent 2014 och 3 procent Soliditeten ska stärkas fram till 2020, delmål fram till 2014 att bibehålla 2010 års nivå. Uppfyllt. Uppfyllt. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Nämnderna ska hålla sin budget i balans. Inte uppfyllt. Inte uppfyllt. Kils kommun har de senaste tre åren haft samma övergripande finansiella mål och de två första målen, att överskottet och soliditeten ska öka, har kommunen uppfyllt under hela perioden. På grund av stora investeringar klarade inte kommunen att göra reinvesteringar med egna pengar utan var tvungen att låna pengar. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 9

10 UTVECKLING Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimat, och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Kommunen ska vara öppen för alternativa driftformer. Attraktiva områden för boende och rekreation ska utvecklas. Projekt som utvecklar landsbygden ska uppmuntras och stödjas och strandskyddsbestämmelserna ska ses över för att skapa möjligheter för attraktivt boende. Inte uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Vad gäller målen inom utvecklingsperspektivet pågår mycket arbete, bland annat Lis-utredningen (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) och flera detaljplaner som beräknas bli klara Positivt är att kommunen under har sålt flera industritomter och gjort nyetableringar. MEDBORGARE Kommunfullmäktiges mål Barns och ungdomars levnadsvillkor ska förbättras. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Det ska finnas ett rikt och varierat fritids- och kulturliv. Kommunen ska ha en öppen och aktiv dialog med sina medborgare. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har brutit ner målet att förbättra barn och ungas hälsa till egna prioriterade mål, exempelvis att se till att ha godkända lekparker, attraktiva och tillgängliga fritidsanläggningar, ge föräldrastöd och arbeta förebyggande. Flera nämnder arbetar med att ta fram tjänstegarantier. Miljöoch byggnadsnämnden och socialnämnden arbetar redan med 10 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

11 tjänstegarantier som ger medborgarna en tydlig bild av vilken service de kan förvänta sig i olika ärenden. Alla nämnder arbetar med medborgardialog på olika sätt. MEDarbetare Kommunfullmäktiges mål Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Alla medarbetare ska ha kännedom om och arbeta efter kommunens övergripande mål. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. För medarbetarperspektivet är det svårt att mäta när ett mål är uppfyllt. Arbete med ledarskap och delaktighet pågår hela tiden, liksom jämställdhets- och mångfaldsarbete. De flesta verksamheter har arbetat med kommunens övergripande mål på olika sätt, exempelvis på personalmöten. MILJÖ Kommunfullmäktiges mål Vid all upphandling ska miljö- och klimatkrav ställas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. Andelen ekologiska livsmedel ska utgöra 25 procent under planperioden. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. Kommunen ska ta fram en modell för klimatkompensation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. Kunde inte mätas. Uppfyllt. Uppfyllt. Det går inte att ställa klimat- och miljökrav på all upphandling, men där det går har nämnderna gjort det. Övriga miljömål uppfylldes. Målet att öka kollektivtrafikresandet kunde inte mätas eftersom det saknas statistik över detta. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 11

12 KOMMUNENS EKONOMI Kommunen ska arbeta enligt den kommunala redovisnings- lagen, enligt god redovisningssed och ska följa principen om god ekonomisk hushållning. Nämnderna har brutit ner kommunfullmäktiges mål på nämndnivå, och redovisar sin egen måluppfyllelse. Många mål är uppfyllda eller kommer att uppfyllas Kommunens resultat för blev ett överskott på hela 27,6 mnkr, vilket var drygt 16,5 mnkr bättre än budget. I delårsbokslutet var prognosen +15,5 mnkr eftersom återbetalningen från AFA Försäkring på 9,5 mnkr inte var medräknad. Nämndernas avvikelser, både underskott och överskott, beror mycket på personalkostnader. Personalkostnader utgör mer än hälften av kommunens kostnader och kräver noggrann uppföljning. Det är viktigt att analysera verksamheternas resultat i relation till antal arbetade timmar för att se om kommunen uppnått mål och förväntad kvalitet. De två största nämnderna, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, ökade sina personalkostnader med 4,4 procent jämfört med 2012 trots att löneökningen var endast 2,5 procent. Kommunen löste också in 4 mnkr i intjänade pensioner från ansvarsförbindelsen, det vill säga pension som är intjänad före ÅRETS RESULTAT Kommunens resultat var 27,6 mnkr mot budgeterade 11,1 mnkr. Det betyder att överskottet blev 4,7 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Orsaken till överskottet är främst ökade statsbidrag och låga räntor på kommunens lån, samt lägre sociala avgifter än budgeterat. Ökad befolkning medför även ökade statsbidrag. Sänkning av arbetsgivaravgiften jämfört med budget påverkade också resultatet. AFA Försäkring betalade tillbaka premier från 2005 och 2006, vilket för Kils kommun innebar en återbetalning på 9,5 mnkr. Dessa intäkter har bokförts som en jämförelsestörande post. Kommunstyrelsen beslutade att låta 4,5 mnkr gå till extra satsningar i kommunen en industriväg på Lersätter, informationsskyltar vid båda infarterna vid väg 61 till Kil och riktad stöd till landsbygdsutveckling i Fagerås och Högboda. 12 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

13 Nämndernas totala budget var på 552,7 mnkr. Resultatet blev 556 mnkr, vilket innebar ett underskott på 4,1 mnkr mot budget. Som tidigare nämnts stod ökade personalkostnader för en stor del av underskotten. Vid årets slut har kommunen gjort prövningar på nerskrivningar och skrivit av några fastigheter som kommunen inte äger längre samt resten av Scan-fastigheten. Kommunens resultat har stärkt det egna kapitalet och minskat behovet av lån till kommande investeringar. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen redovisade ett överskott jämfört med budget och lyckades samtidigt uppfylla nästan alla nämndmål. Arbetet med några mål startade sent under och dessa beräknas bli uppfyllda Orsaken till den positiva avvikelsen mot budget är främst föräldraledigheter och andra tjänsteledigheter, samtidig som kollektivtrafiken och färdtjänst kostade mindre. En mycket viktig händelse för kommunstyrelsen var att etapp 1 av Sannerudsskolan blev klar för invigning till skolstarten i augusti. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadsnämnden höll sin budget och fick överskott av miljöskyddsintäkter och livsmedelsintäkter på grund av fler tillsyner. Samtidigt ökade personalkostnaderna med 12 procent jämfört med 2012, bland annat för en ny miljöskyddsinspektör som nämnden fick utökad budget för. Nämnden uppfyllde målen under medborgarperspektivet, medan övriga mål är på väg att uppfyllas. NÄMNDERNAS BUDGETAVIKELSE 2010 (mnkr) Nämndernas budgetavvikelse 1,3 1,5 2,7 4,1 NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE (mnkr) 2012 Kommunfullmäktige 2,5 3,8 Kommunstyrelsen 0,3 0,8 Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 0,0 Tekniska nämnden 2,7 1,1 Barn- och utbildningsnämnden 1,6 3,0 Socialnämnden 4,3 4,6 Övriga nämnder 0,1 0 Totalt 2,7 4,1 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 13

14 TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden uppfyllde de flesta av sina nämndmål som har mycket fokus på medborgarna, exempelvis tillgänglighet för alla på gång- och cykelvägar samt säkra lekplatser. Nämnden redovisade ett underskott mot budget, främst på grund av ökade personalkostnader inom va-verksamheten och högre elkostnader inom fastigheter, dels på fritidsanläggningar, dels på Sannerudsskolan på grund av ombyggnationen. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden är på väg att uppfylla sina nämndmål genom pågående arbete. Mycket av arbetet inom nämnden präglades av den nya skollagen och läroplanen. Dessutom har Sannerudsskolan haft sin verksamhet på en byggarbetsplats, vilket har tagit tid och kraft för att planera det praktiska och säkerheten för elever och personal. Nämnden redovisade ett underskott mot budget, främst beroende på många vikarier och extra personal i grundskolan vilket medfört ökade personalkostnader. Kostnader för interkommunala ersättningar och skolskjuts har också ökat mer än beräknat. Kostnader för gymnasieeleverna var lägre än budgeterat. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden uppfyllde 80 procent av sina nämndmål, som fokuserar på att förbättra barns och ungas levnadsvillkor genom föräldrastöd och förebyggande arbete. Nämnden redovisade ett underskott på grund av många kostsamma placeringar av barn och ungdomar samt ökat ekonomiskt bistånd. SAMVERKANSNÄMNDEN Samverkansnämnden höll sin budget och uppfyllde flera av målen. Under året flyttade hela it-verksamheten till gemensamma lokaler i Cenit-huset i Kil, vilket var ett lyft för verksamheten. Mycket av årets verksamhet bestod i att byta ut operativsystem och installera nytt Office-paket. 14 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

15 KONCERNENS EKONOMI För redovisade de kommunala bolagen ett samlat resultat på 4,5 mnkr efter skatt, vilket var ungefär detsamma som 2012 (4,4 mnkr). Totalt för koncernen blev resultatet 32,1 mnkr, mot 23,8 mnkr KILSBOSTÄDER OCH KILVISION Kilsbostäder och Kilvision redovisade ett koncernresultat på 2 mnkr före skatt och bokslutsdispositioner, drygt 100 tkr bättre än Kilsbostäder har under året satsat på att koppla in fiber till fastigheterna i centrala Kil, vilket ger hushållen snabbt bredband. Kilsbostäder byggde även om tre lägenheter till förskola, vilket fördubblade kapaciteten och hjälpte barnoch utbildningsnämnden att ta hand om barnomsorgskön. Kilvision har fokuserat på fiberutbyggnad både i tätorten och på landsbygden. Kilvision är numera enbart ett fiberbolag, efter att Sappa AB tog över kabel-tv-tjänsten. KILS ENERGI OCH KILS avfallshantering Kils Energi och Kils Avfallshantering redovisade ett koncernresultat på 1,8 mnkr, jämfört med 2,6 mnkr Det var främst avfallsbolaget som fick ett sämre resultat, på grund av minskade intäkter från deponiavfall. Energibolaget ökade däremot sitt resultat på grund av ökad värmeförsäljning i början av året, samt bra avtal med leverantörer av bränsle till värmeverket. HANTVERKSHUSET Hantverkshusets resultat blev 1,2 mnkr, en förbättring med nästan 400 tkr jämfört med föregående år. Bolaget köpte in stationsfastigheten under året, eftersom det är en strategiskt viktig fastighet för kommunen. Hantverkshuset hade alla fastigheter uthyrda hela året, vilket var huvudorsaken till det förbättrade resultatet. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 15

16 BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravsavstämningen innehåller inga realisationsvinster. Balanskravet blev därmed detsamma som resultatet. NYCKELTAL EGNA KAPITALET (mnkr) Eget kapital 145,1 164,5 192,0 Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens kapital har stärkts tack vare goda resultat de senaste åren. Pensionsskulden för pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen enligt blandmodellen, som föreskrivs i den kommunala redovisningslagen. Det innebär att om kommunen räknar det egna kapitalet inklusive pensionsskulden blir det egna kapitalet negativt. Under löste kommunen in 4 mnkr av pensionsskulden. SOLIDITET (%) Soliditet 27,5 28,3 31,1 Soliditet exklusive koncernlån 35,6 35,5 38,4 Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Trots höga investeringskostnader under året ökade soliditeten något. LIKVIDITET (mnkr) Likvida medel 22,0 22,0 10,1 varav checkkredit ,1 (%) Likviditet 90,7 82,1 42,3 vid fullt utnyttjad kredit 131,2 166,2 129,5 Under försämrades kommunens likviditet på grund av investeringen i Sannerudsskolan, och kommunen har utnyttjat checkkrediten i slutet av året. Checkkrediten för hela kommunkoncernen är 100 mnkr. Det var ett medvetet val att utnyttja checkkrediten under byggtiden av Sannerudsskolan. I stället för att ta upp nya lån använde kommunen checkkrediten för att undvika extra räntekostnader på nya lån. Eftersom kommunens skatteintäkter och statsbidrag ökar från och med januari 2014 kommer likviditeten att förbättras. 16 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

17 LÅN Kommunen hade budgeterat för att ta upp 34 mnkr i nya lån på grund av höga investeringskostnader. Noggrann planering av betalplaner, omläggning av lån till lägre ränta och utnyttjande av checkkrediten gjorde att kommunen bara behövde ta upp 12 mnkr i nya lån. Energibolaget och Hantverkshuset amorterade på lån av kommunen, vilket också har en positiv inverkan på kommunens behov av nya lån. Kilvision lånade 5,5 mnkr till fiberutbyggnad. (mnkr) Låneskuld 269,5 286,0 298,0 varav vidareutlånat till koncernbolag 119,2 116,7 116,7 NETTOKOSTNADEN Nettokostnaden visar hur stor andel av totala skatteintäkter och statsbidrag som verksamheterna förbrukat. Nettokostnaden var 91,2 procent. Tabellen till höger visar även hur stor andel som är avskrivningar och räntekostnader (finansnetto). Kommunens verksamheter är stabila och ligger på ungefär samma nivå från år till år. (%) Verksamhetens nettokostnad 91,6 92,6 91,2 Avskrivningar 3,0 3,0 3,1 Finansnetto 0,8 1,0 0,9 Totalt 96,2 96,6 95,2 SAMLAD REDOVISNING av KOMMUNENS INVESTERINGAR Etapp 2 av 3 på Sannerudsskolan är genomförd, och i augusti färdigställdes den första delen av skolan inför skolstarten. Om- och tillbyggnaden av Sannerudsskolan är det största investeringsprojektet som genomförts i Kils kommun. Kommunen har även gjort stora satsningar inom va-sidan. Skolköket i Fageråsskolan renoverades och här finns nu ett modernt kök med mer energisnåla maskiner. (mnkr) Belopp Om- och tillbyggnad av Sannerudsskolan etapp 2 av 3 Etapp1 (2011) 1 mnkr, Etapp 2 (2012) 27,5 mnkr 83,9 Pumpstation Fryksta 5,1 Kväverening, slutföring 2,2 Nytt skolkök Fageråsskolan 1,6 Nytt tak Dallidenskolan 1,2 (mnkr) FRAMTIDEN OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING Nettoinvestering 37,0 63,3 102,9 Kils kommuns utveckling är positiv med ökande befolkning och fler som vill bo kvar i kommunen. Det ställer nya krav på kommunen att uppfylla förväntningar och kommunal service. Jämfört med grannkommuner till storstäder i Sverige växer Kil i en takt som kommunen bör kunna hantera. Flexibilitet och framförhållning är viktigt för att lättare kunna anpassa verksamheterna efter behov och efterfrågan. Att använda KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 17

18 resurserna på bästa sätt, hitta vägar att samverka på över förvaltningsgränserna och inte minst över kommungränserna och använda lokalerna optimalt. Kanske måste man inte alltid bygga nytt nya Sannerudsskolan är ett exempel där fler aktörer kan använda skolan även på helger och kvällstid. Kommunen står inför många pensionsavgångar vilket medför en risk för att kunskap försvinner. Det är därför viktigt att planera för framtiden redan när det går bra. Hur kan man ta vara på den kunskap som finns i organisationen och locka hit duktiga medarbetare? En annan utmaning är integrationsfrågan som innefattar bostäder, arbeten, skola, barnomsorg och språkundervisning. Antalet flyktingar ökar och antalet ensamkommande flyktingbarn fördubblas kommande år. Statsbidragen och skatteintäkterna ökar i takt med att invånarna blir fler. Kommunens och bolagens resultat är bra, vilket skapar handlingsutrymme till andra saker än den dagliga verksamheten. Det ger utrymme för att planera för framtiden, kanske amortera av en del på skulderna och göra satsningar på att utveckla kommunen och skapa tillväxt. Tillväxt är en stor utmaning för hela Värmlands län. Befolkningsökningen i Sverige sker i dag nära storstäder. Kil kan på så sätt bidra till att öka befolkningen i länet genom närheten till Karlstad, bra infrastruktur och närhet till kommunikationer. Men då krävs att Kil hänger med i utvecklingen i Karlstadsområdet, med efterfrågan på olika bostadsformer. Kils kommun har goda förutsättningar till en bra framtid, men det gäller att hela tiden styra och leda efter målen och ha långsiktiga strategier, och samtidigt vara öppen för influenser och intryck från omvärlden. 18 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

19 PERSONALSTATISTIK PERSONALKOSTNADER EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFT (tkr) PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 13,3 mnkr till 279 mnkr. Av ökningen stod löneökningar för 6,7 mnkr medan resten berodde på fler årsarbetare och timvikarier ARVODE FÖRTROENDEVALDA EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) ARVODE FÖRTROENDEVALDA Förtroendemannaarvoden uppgick till 2,0 mnkr och bestod av fasta årsarvoden på 1,3 mnkr, sammanträdesarvoden på 0,6 mnkr och förlorad arbetsinkomst på 0,1 mnkr ANSTÄLLDA (antal) Tillsvidare Årsarbetare ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETARE Antalet tillsvidareanställda ökade med nio personer till totalt 864 anställda under året. Det var samtidigt en ökning med 14 årsarbetare (anställdas sammanlagda arbetstid omräknat till 400 heltider) vilket innebär att den genomsnittliga sysselsättnings- 200 graden fortsatte att öka, till 91 procent. Av alla anställda arbe tar nu 64 procent heltid. Förändringarna var i stort sett desamma på alla förvaltningar. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Samverkansnämnden 19

20 KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING Könsfördelningen förändras väldigt lite under åren och andelen kvinnor är fortfarande 83 procent, vilket är ungefär som i andra kommuner. KÖNSFÖRDELINING PER FÖRVALTNING (procent) Män Kvinnor Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt PENSIONSAVGÅNGAR Stapeldiagrammen visar hur många som gått i pension mellan 2010 och och hur många som väntas gå i pension de närmaste åren. I och med den rörliga pensionsåldern är det svårt PENSIONSAVGÅNGAR (antal) att göra prognoser. Allt fler arbetar efter att de fyllt 65 år. Över 20 tiden väntas dock Kil ha stora pensionsavgångar med cirka 30 personer per år ÅLDERSSTRUKTUR Trots de stora pensionsavgångarna är snittåldern fortfarande relativt hög (48 år) bland de anställda och nästan varannan har fyllt 50 år. Intressant är att skillnaden mellan de olika förvaltningarna inte är större. Socialförvaltningen har den lägsta snittåldern (47 år), medan tekniska förvaltningen har den högsta (51 år). ÅLDERSSTRUKTUR (antal) Män Kvinnor Samverkansnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

21 SJUKFRÅNVARO I PROCENT av ARBETSTIDEN FÖR ALL PERSONAL, FÖRDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN (procent) Kvinnor 6 Totalt < Män > 50 SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN FÖRDELAT PER FÖRVALTNING OCH ÅR (procent) Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt Totalt SJUKFRÅNVARO Glädjande nog minskade sjukfrånvaron igen efter att ha ökat Kommunen har här gått i motsatt riktning än riket i stort. Sedan tio år tillbaka har sjukfrånvaron nästan halverats, till 5,1 procent. Oroande är ändå att det skett en ökning bland de yngre medarbetarna och särskilt bland kvinnor. Åldersgruppen upp till 30 år har den största sjukfrånvaron och bland dem har främst korttidsfrånvaron ökat. Sjukfrånvaron har minskat i hela kommunen, men i olika grad inom olika förvaltningar. Exempelvis varierar sjukfrånvaron inom barn - och utbildningsförvaltningen, där förskoleverksamheterna sammanlagt hade en sjukfrånvaro på 6,5 procent medan den var 3,2 procent inom rektorsområdena. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Samverkansnämnden 21

22 SAMMANDRAG PER NÄMND OCH STYRELSE DRIFTREDOVISNING Inklusive interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget 2012 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnden Revisionen Samverkansnämnden Summa nettokostnad nämnder Nettointäkt finansförvaltningen Totalt Budgetavvikelse INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Netto 2012 Netto Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Samverkansnämnden Totalt NÄMNDERNAS NETTOUTFALL Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 22 Sammandrag per nämnd och styrelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

23 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Antal ledamöter: 11 Kommunfullmäktige Ordförande: Rita Gunnarnsson Antal ledamöter: 35 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budget avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring Personalkostnader 7,75 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader VERKSAMHET Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har också ansvar för kultur- och fritidsfrågor, kostfrågor och näringslivsfrågor, och ska ha översyn över verksamheten i nämnder och kommunala bolag. Övriga verksamhetskostnader KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSUPPGIFTER Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning och är indelad i kansli-, ekonomi-, personal-, kommunikations-, tillväxt-, biblioteks- och kost- enheten. De sju enheterna ska främst stödja och ge service till övriga förvaltningar, till kommunens politiker och till allmänheten. Kostenheten är en egen resultatenhet och den verksamheten styrs i huvudsak av behovet och efterfrågan hos brukarna inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I kommunledningskontoret ingår även energirådgivningen som är en gemensam funktion för Kils, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Kommunledningskontoret stöder även kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med att utveckla den kommunala servicen och kommunen i stort. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 23

24 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Etapp 1 av Sannerudsskolan stod klar till skolstarten och invigdes i augusti. Det är den hittills största investeringen för Kils kommun både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Bygget har väckt intresse hos andra kommuner som står inför nybyggnation och renoveringar. Under året övergick nämndadministrationen till att bli mer papperslös genom att alla kallelser och beslutsunderlag numera administreras i digital form via bland annat läsplattor för nämndens ledamöter. Kommunstyrelsen startade en filmkanal på webben, kil.se/play. Under året publicerade kommunen 30 filmer som har visats gånger. De filmer som varit mest populära är Sveriges bästa skola del 3, Delinvigningen av Sannerudsskolan och Grissläppets 5-årsjubileum. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej EKONOMISKT PERSPEKTIV Prioriterade mål Måluppfyllelse Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning och Inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden skapa en kultur där nämnderna håller givna ekonomiska ramar. och tekniska nämnden överskred budget. Kommunen ska behålla 25,4 procent i soliditet Investeringsplanen anpassas efter det ekonomiska utrymmet. Uppfyllt. Inte uppfyllt på grund av ombyggnation av Sannerudsskolan. 24 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

25 UTVECKLINGSPERSPEKTIV Prioriterade mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet, och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Kommunen arbetar utifrån översiktsplanens riktlinjer. Kommunen ser över sina strandskydds-bestämmelser. Målupfyllelse Inte uppfyllt plats 186, 2012 plats 235. Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas, planarbete pågår. På väg att uppfyllas, tillägg till översiktsplanen (Lis-plan, landsbygdsutveckling i strandnära läge) är framtagen, men inte beslutad. MEDBORGARPERSPEKTIV Prioriterade mål Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Kommunen skapar yttre och inre miljöer som många i Kil kan använda. Kommunen ska införa fler sätt att kommunicera med medborgarna i Kil. Ungdomsråd införs. Måluppfyllelse Inte uppfyllt. På väg att uppfyllas, arbete med utvecklingsplan för Kils tätort pågår. Uppfyllt. Bland annat genom webbfilmer på kil.se/play. Inte uppfyllt. Ingen årlig ungdomspeng avsattes. MEDARBETARPERSPEKTIV Prioriterade mål Alla avdelningar inom förvaltningen har en verksamhetsbeskrivning. Samma som det övergripande målet. Alla förvaltningar ska ha en fungerande verksamhetsplan. Måluppfyllelse Uppfyllt. Ett ständigt pågående arbete. Uppfyllt. Ett ständigt pågående arbete. Uppfyllt MILJÖPERSPEKTIV Prioriterade mål Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. För vissa produkter kommer man endast att ställa upphandlingsförfrågan på de ekologiska alternativen, t ex kaffe, bananer, mjölk och socker. Kils kommun ska förbli Fairtrade City. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. En modell för klimatkompensation håller på att tas fram. Måluppfyllelse Uppfyllt. Uppfyllt. Uppfyllt, 25 procent. Uppfyllt. Inte uppfyllt, statistiskt säkerställt underlag saknas. Uppfyllt. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 25

26 KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhetsområde (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsfrämj åtgärder Konsument- och energirådg Turistverksamhet Gator och vägar samt parkering Miljö, hälsa och hållbar utv Räddningstjänsten Totalförsvar och samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet Stöd till studiestödsorganis Allmän kulturverksamhet Bibliotek Idrotts- och fritidsanläggn Färdtjänst / Riksfärdtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Buss-, bil- och spårbunden trafik Gemensamma lokaler Gemensamma verksamheter Totalt nämnden Verksamhetsområde (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Överförmyndaren Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

27 BUDGETAVVIKELSE DRIFT Kils kommun minskade sin del av ägarbidraget i Värmlandstrafik med 0,2 procent vilket gav ett överskott mot budget för Värmlandstrafik, och även mindre kostnader än beräknat för färdtjänst och riksfärdtjänst. Flera föräldraledigheter under året bidrog till överskottet. Anslaget till revidering av klimat- och energiplan utnyttjades inte under året. Överförmyndarnämnden redovisade återigen ett underskott mot budget. INVESTERINGAR Projekt (tkr) Bokslut Budget Avvikelse Fördjupad ÖP Nedre Fryken Plan nytt bostadsområde Runnevål Plan nytt industriområde Humletorp Åtg för säker ledningsplats Detaljplan kommunhuset LIS-områden Skommita-Tallåsen Utvecklingsprogram Kils tätort Hannäsudden Sannerudsskolan Totalt nämnden BUDGETAVVIKELSE INVESTERING Inom investeringar fick kommunstyrelsen ett överskott mot budget på grund av att flera planer inte blev klara. Planer för det nya bostadsområdet Runnevål och detaljplanen för kommunhuset är färdiga, medan arbetet fortsätter 2014 med den fördjupade översiktsplanen för Nedre Fryken, planen för nytt industriområde i Humletorp, Lis-områden, planen för Skommita- Tallåsen samt utvecklingsprogrammet för Kils tätort och Hannäsudden. Ombyggnationen av Sannerudsskolan 7 9 blir helt färdig under FRAMTIDEN Kommunstyrelsen fortsätter att prioritera utvecklingen av styrning och ledning av kommunens verksamheter. Arbetet handlar om att förbättra målstyrningen och beskriva verksamheternas resultat på ett tydligt sätt. Här krävs ett större fokus på kvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budgetavvikelse 2012 netto Nämndverksamhet Totalt KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 27

28 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Leif Askeröd Förvaltningschef: Kalle Ekelund och Dag Midböe Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budget avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring Personalkostnader 12,64 % BRUTTOKOSTNADER VERKSAMHET Nämndens verksamhet består främst av myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen. I uppdraget ingår även allt mer arbete med kommunens miljömål. Nämnden arbetar med nya detaljplaner, befintliga planer, primärkartan och adressregistret. Naturvårdsarbetet hör också till miljö- och byggnadsnämndens ansvar. Övriga verksamhetskostnader VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Personalkostnader Personalmässigt har året varit turbulent, främst på grund av att förvaltningschefen varit sjukskriven. Miljöinspektören har haft en hög arbetsbelastning, och på grund av det anställde förvaltningen en extra resurs under andra halvåret. MÅLUPPFYLLELSE MÅL Utifrån kommunens vision Kil på rätt spår har kommun fullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med ett antal övergripande mål under planperioden Utifrån de övergripande målen har miljöoch byggnadsnämnden utarbetat egna mål för sin verksamhet. 28 Miljö- och Byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

29 Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej UTVECKLINGSPERSPEKTIV Prioriterat mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimat, och som delmål nå en högre placering årligen. Gamla planer för industrimark ska revideras årligen. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. Turistomsättningen ska öka årligen. Gamla planer för bostäder ska revideras årligen. Nämnden ska utreda lämpliga sjöar för strandnära bebyggelse, så kallade Lis-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Måluppfyllelse Inte uppfyllt. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas, med viss eftersläpning. På väg att uppfyllas, arbetet påbörjades under året. MEDBORGARPERSPEKTIV Prioriterat mål Nämnden ska ha en snabb och rättssäker myndighetsutövning. Allmänheten ska vara nöjd med nämndens verksamhet. Måluppfyllelse Uppfylles Uppfylles MEDARBETARPERSPEKTIV Prioriterat mål Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING Verksamhet Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning Miljö, hälsa och hållbar utveckling Totalt nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och Byggnadsnämnden 29

30 BUDGETAVVIKELSE Överskottet gentemot budget beror på att planarbetet släpat efter, liksom mätningsverksamheten. Intäkterna inom miljöskydd och livsmedel bidrog också till årets överskott. FRAMTIDEN Förvaltningen ställs inför vissa utmaningar 2014 när flera medarbetare slutar sin anställning, främst genom pensionsavgångar. 30 Miljö- och Byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

31 TEKNISKA NÄMNDEN Ordförande: Berndt Björkman Förvaltningschef : Jan Westerberg Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2012 Budget- avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Procentuell förändring Personalkostnader 4,08 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHET Tekniska nämnden har ansvar för kommunens tekniska förvaltning, som består av tre olika avdelningar: vaverken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Förvaltningen har även en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare/assistent och säkerhetsrådgivare. Va-verken ansvarar i huvudsak för att tillhandahålla dricksvatten och rening av spillvatten. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastigheter, som innefattar kommunens olika verksamheter som skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter och fritidsverksamhet med mera. Totalt omfattar kommunens fastigheter cirka kvm. Fastighetsavdelningen har i uppdrag att tillgodose lokalbehovet för kommunens verksamheter. Här ingår ny- och ombyggnationer, lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har från och med våren sju medarbetare. Via ramavtal beställer förvaltningen även tjänster av utomstående leverantörer. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar. Parkverksamhet ingår också i gatuavdelningens område, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår samt ledningsnätet för va-försörjning. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 31

32 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Förvaltningen började bygga pumpstationen Fryksta södra under våren. Projektet slutbesiktigades i augusti, men den ekonomiska redovisningen blev inte klar innan årsredovisningen. En ny väg in till industriområdet vid Årstidsvägen byggdes. Kostnaden för detta projekt togs från pengar som förvaltningen fått i återbetalning från AFA Försäkring 2012 (kollektivavtalade försäkringar). Ett annat projekt var nytt tak på Dallidenskolan, och en ombyggnation av skolköket i Fagerås genomfördes under året. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas Uppfylles ej Prioriterade mål Nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunen ska ha en väl fungerande infrastruktur som bidrar till ett bra näringslivsklimat. Kommunens fritidsanläggningar ska vara attraktiva. Kommunen ska vara öppen för alternativa driftformer. Kommunen ska ha välskötta bostadsområden och ett utvecklat gång- och cykelvägnät. Gatu- och vägnät ska ha en hög standard. Kommunen ska ha ett sammanhängande gång- och cykelvägnät, och godkända och säkra lekparker. Tillgängligheten för funktionshindrade ska vara god. Kommunen ska ha attraktiva och tillgängliga fritidsanläggningar. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Yttre och inre miljöer ska uppfylla kommunstyrelsens mål. Befintliga fritidsanläggningar ska vara välskötta. En öppen och aktiv dialog med Kils medborgare ska införas. Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Det ska vara lätt att ta sig till busshållplatser och järnvägsstation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Investeringsplanen klarades, men driftbudgeten överskreds. Uppfylls ej. Uppfyllt. Uppfylldes delvis Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas Inte uppfyllt. Delvis uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Uppfyllt. På väg att uppfyllas. Uppfyllt. Delvis uppfyllt 32 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING

33 TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Gator och vägar Parker Miljö- och hälsoskydd myndigh Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsverksamhet Grundskola Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering (slam) Gemensamma lokaler Gemensamma verksamheter Personalbefrämjande åtgärder Totalt nämnden BUDGETAVVIKELSE DRIFT Tekniska nämnden redovisade ett underskott med 1,2 mnkr mot budget. Tekniska nämnden uppfyllde nästan 90 procent av målen och utförde de planerade projekten. Underskottet beror till stor del på energikostnader i samband med skolbygget, samt en del konsult- och personalkostnader inom va-verksamheten. Inom gator och vägar beror överskottet på lägre kostnader för vinterväghållning och barmarksunderhåll samt att man sparat in på kostnaderna för asfaltering med mera för att klara andra delar av budgeten. Reparationer av trafikbelysning överskred budget, vilket dock kompenseras av lägre elkostnader. Kostnaden per belysningspunkt har minskat. Inom fritidsområdet blev resultatet ett underskott mot budget på grund av högre kostnader än beräknat för personal och el på fritidsanläggningar. Ett av de största underskotten uppstod inom vaverksamheten, främst beroende på ökade konsultkostnader. Kostnaderna för el och fjärrvärme har ökat, bland annat medförde skolbygget ökade energikostnader. Underskottet beror också på ökade kostnader inom utemiljö (extra kostnader vid avveckling av entreprenör), va (höjd taxa), bilar samt en icke budgeterad fiberanslutning i Fagerås. Överskott redovisades däremot inom brandskydd, larm och bevakning samt Scan-fastigheten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 33

34 INVESTERINGAR NYCKELTAL Projekt (tkr) Utfall Budget Budget (tkr) Bokslut Bokslut Budget Bokslut avvikelse Upprustning lekparker Handikappanpassning trottoarer Kväverening Modernisering larmutrustning Energibesparande åtgärder Anslutning gamla avlopp Gång- och cykelvägar Reservvattentäkt Konstgräsplan Sannerudsvallen Panelbyte samt ny avrinning, D Pumpstation Fryksta Industrigata Årstidsvägen Brandskyddsåtgärder Kök, Fageråsskolan Köksutrustning, Dalliden Kils reningsverk, slambehandling Pumpstationer, dataövervakning Skydd av dricksvattenförsörjning Va-sanering m m, Sannerudsgatan Ny förskola Mons Backe Byte av ventilpaket, Fryksta Lekutrustning Dekontaminatorer Totalt nämnden Trafikbelysning Antal belysningspunkter Kostnad kr/ belysningspunkt Vattenverk, Kil Antal m 3 debiterat vatten Antal m 3 producerat vatten Kostnad kr/m 3 producerat vatten 4,56 4,44 4,96 4,65 Reningsverk Antal m 3 renat avloppsvatten Kostnad kr/m 3 renat avloppsvatten 5,87 7,20 9,68 13,00 Fastigheter Planerat underhåll kr/m Reparationer kr/m BUDGETAVVIKELSE INVESTERINGAR Överskottet på 1,3 mnkr beror främst på att två projekt inte kunde genomföras enligt budget, utan avslutas under Övriga investeringsprojekt genomfördes i stort sett enligt plan. Ett antal projekt överskred dock budget, vilket tekniska förvaltningen har kompenserat genom besparingar inom andra projekt. 34 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING