VERKSAMHETSBERÄTTELSE A-sektionen inom TLTH verksamhetsåret 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse, Verksamhetsåret 2011 för A-sektionen Oscar Abrahamsson, Sektionsordförande 2011 Så har alltså året 2011 kommit till ända för A-sektionen, och nu ska jag försöka sammanfatta detta händelserika år på bästa möjliga sätt. När jag för ett drygt år sedan tillträdde som ordförande för A-sektionen så var det många lösa trådar att plocka tag i. Sedan A-sektionens återuppstart år 2005 hade egentligen inte jättemycket hänt i organisationens struktur. Däremot hade inställningen bland medlemmarna tagit en helt ny vändning. När jag och styrelsen för våren 2011 tillträdde fanns det en stark vilja bland medlemmarna att utveckla sektionen, det fanns en stark vilja att närma sig de andra sektionerna inom TLTH och det fanns en stark vilja att ytterligare utveckla sammanhållningen mellan sektionens medlemmar. För att åstadkomma detta satte styrelsen igång med att sätta upp nya mål för A-sektionen. Vi ville ha en större samhörighet mellan medlemmarna och sektionen, där varje medlem hela tiden vet vart hon skall vända sig och hur hon ska använda sektionen under sin studietid. ALLA medlemmar ska känna sig delaktiga i sektionen. Vi ville göra A-sektionen mer synlig och till en självklarhet för dess medlemmar, och dessutom till en självklar del i bilden av TLTH och Lunds Tekniska Högskola. Dessutom ifrågasatte vi starkt sektionens rådande organisation. Vi startade året med det massiva arbetet att arbeta fram en ny, mer passande organisatorisk struktur för sektionen. Sektionens stadgar var mycket bristfälliga och våra föregående styrelser hade dessutom bedrivit arbetet på ett helt annat sätt än vad stadgarna föreskrev. Reglementen saknades också helt för A-sektionen, vilket gjorde det svårare för funktionärer att veta vad som förväntades av dem, svårare för styrelsen att bedriva sitt arbete, svårare för medlemmarna att ha insikt i sektionen, svårare att skapa en stadig organisation, svårare att skapa god kontinuitet, o.s.v. o.s.v. Vi kom fram till en del förändringar som vi trodde skulle komma att förbättra sektionens arbete och verksamhet. Problemen som sektionen lidit av har varit en brist på kontinuitet och samordning inom verksamheten. Detta föreslog vi lösa genom att göra en stor omorganisering av sektionen, samt att anpassa stadgar och reglemente efter den arbetsgång som inofficiellt växt fram under de senaste åren. Ledorden var en öppnare organisation, tydligare ansvarsfördelning och en klarare struktur. Vårt förslag till stadgar var lite mer ingående än de gamla och framförallt tydligare strukturerade och lättare att läsa och förstå samt att använda i sitt arbete inom sektionen. Reglementet skrev vi med utgångspunkt i stadgan, och vi inspirerades av övriga sektioner inom TLTH. Styrelsen arbetade hårt med stadgar och reglemente under hela vårterminen, och de som satt i styrelsen gjorde verkligen ett hästjobb för att lyfta upp sektionen på fötter igen! Andra mål som vi arbetat mot är ett tydligare varumärke för sektionen, fler traditioner, mer studentikosa aktiviteter, större samhörighet med TLTH och de övriga sektionerna, fler funktionärer, fler antal engagerade från högre årskurser, fler aktiviteter, bättre studiebevakning. Då föregående års förvaltning var mycket bristfällig, inte minst gällande ekonomisk redovisning och arkivering av handlingar, överlämning, verksamhetsberättelser, testamenten o.s.v. lades även en del energi på att få dessa fasförskjutna f.d. styrelsemedlemmar att komma ikapp, och att utan mycket stöd från föregångare (på många poster fanns det inte ens några sådana) försöka förstå vad som krävdes av våra positioner. Detta var på många sätt som att famla i mörkret och det resulterade i många krismöten och mycken huvudvärk.

2 För att kunna utöka sektionens verksamhet var vår första idé att vi också skulle starta upp flera nya utskott. I förslaget till nya stadgar och reglemente hade vi inkluderat två nya utskott; Aktivitetsutskottet (AktU) och Ceremoniutskottet (CeremU). Aktivitetsutskottets arbete inleddes inofficiellt i februari och har utvecklats väldigt bra. Styrelsen är mycket nöjd med hur detta utskott har presterat och utskottet har lyckats att till stor del bidra till de mål styrelsen satte upp för sektionen. Flera stora aktiviteter har genomförts och fler är under planering. Dessutom har man anordnat små, roliga mindre aktiviteter. Ceremoniutskottet har lagt grunden till en framtida verksamhet som styrelsen tror kan komma att utveckla sig mycket väl. Medaljer har designats och köpts in, alumniverksamheten står i startgroparna och sångförmän har utsetts. Direkt inleddes också arbetet med att se över sektionens ekonomi. Det gjordes en mindre utredning om att byta bokföringssystem, men det bestämdes att det var enklare att behålla det gamla, eftersom styrelsen redan hade så många bollar i luften, och skjuta upp bytet till nästa verksamhetsår. Däremot gjordes en ordentlig rambudget, troligtvis den första sedan A-sektionen startades upp. Det lades ner mycket energi på att få ihop verklighet och budget. Eftersom utskotten var vana att jobba helt utan budget så var det svårt att sy ihop det hela. Dessutom begick Sexmästeriet ett stort misstag under våren och bokade upp en väldig dyr lokal och catering för Vårfårfiolbalen, samtidigt som medlemmarnas intresse var svalt. Dock löste sig det hela ganska bra, efter flera krismöten och en modifiering av koncept och hetssäljning av biljetter. Våren präglades till stor del av Sexmästeriets bal, som trots ekonomikrisen blev väldigt lyckad och uppskattad. Eftersom Vårfårfiolbalen inte anordnats sedan två år tillbaka i tiden är styrelsen mycket nöjd att Sexmästeriet tog tag i den och återupprättade traditionen, vi hoppas på en minst lika trevlig bal nästa år. Dessutom genomförde AktU, genom ett mycket bra samarbete mellan TLTH:s sektioner, Tandemstaffetten. När hösten kom var det självklart dags för nollning. När nollningen väl drog igång sköttes den väldigt väl av ett maritimt Phös och ett strukturerat Sexmästeri och väldigt trevliga nyantagna. Det som präglat hösten allra mest är dock den stora flytten tillbaka till A-huset för arkitektutbildningen och dessutom för A-sektionen. Allt som allt har det gått relativt smärtfritt. A-sektionen har fått ett trevligt, ljust styrelserum, ett stort uppehållsrum med ett kök som (snart?) ska vara klart, och dessutom en extra uppehållslokal i källaren. Vad gäller A-sektionens förråd och förvaringsutrymmen så finns det tyvärr inte lika mycket att hurra över. Förhoppningsvis så kan större förråd förhandlas fram med huset i framtiden. Flytten och renoveringen av A-huset var mycket försenad och på många sätt har kaoset som detta skapade präglat hela höstens arbete och tagit mycket energi från annat arbete. Det har varit ett tungt jobb för styrelsen att få sektionen till rätta i det nya huset. I och med återflytten hölls också en stor återinvigningsfest i samarbete med LTH-A-programmet. Flera hundra alumner kom och en stor middag hölls i den nya utställningshallen, i fullskalelabbet och i stora ateljén. Sexmästeriet gjorde ett mycket bra jobb. Under november månad deltog dessutom A-sektionen i Sångarstriden för första gången sedan år 1996! Dessutom gjorde vi det med bravur, och vann en mycket väl förtjänad andraplats, tack vare AktU. Eftersom både SRA-ordföranden och SRID-ordföranden blivit entledigade av vårterminsmötet hade styrelsen ett stort huvudbry med att hitta lämpliga personer att fyllnadsvälja, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Detta samtidigt som det inom vissa kurser på A-programmet uppstod totalt kaos, och ett studieråd behövdes mer än någonsin. SRID-ordföranden hittades ganska snabbt och bortsett från vissa problem med överlämning så stabiliserades detta utskott ganska snabbt. SRA fick mycken hjälp från kåren, där VKOU Mikaél Novén var ställföreträdande ordförande och sammankallade studierådet till möten fram tills en lämplig ordförande hittats. Vid årsslutet har båda utskotten kommit igång bra med sitt arbete, vilket är till stor förnöjelse för styrelsen.

3 Tack vare utbyte av vissa personer i husstyrelse, en litet förändrad inställning till studenter från husstyrelsens och institutionens sida, och ett hårt jobb från mig och övriga styrelsen lyckades vi dessutom arbeta fram ett slutgiltigt festtillstånd för A-husets lokaler. Återinvigningsfesten var mödomsprovet och från och med den är vi alltså nu tillåtna att hålla fester i A-huset. En sådan, en A-bar, skedde mycket lyckat under höstens senare del. Tyvärr är fortfarande IKDC förbjuden mark, så länge festerna inte är relaterade till introduktion av nya studenter, examination av gamla eller arbetsmarknadsaktiviteter. Ekonomiskt sett ser det i skrivandets stund ut att ha gått bra för A-sektionen, det är bara de sista pengarna som ska in och ut innan den slutliga bokföringen kan göras. A-sektionen fick en mycket större vinst än budgeterat, förhoppningsvis kan dessa pengar komma medlemmarna till gagn under kommande år istället. För mer ingående information hänvisar jag er till resultat- och balansräkningarna för När nu året är till ända så tittar jag tillbaka på ett år där A-sektionen verkligen satt sin lila nål på kartan! Vi har lyckats med konststycket att faktiskt etablera en stabil organisation med ca 70 (!) engagerade, med en stabil ekonomi och en strukturerad förvaltning. Dessutom har inställningen till sektionen förändrats helt i den riktning som styrelsen satte upp som mål. Framförallt de nya studenterna betraktar sektionen som en mycket naturlig del av deras vardag och det finns ett stort positivt tryck på att föra sektionen framåt. Vi har gått från en vacklande och labil förening i förfall till något som faktiskt liknar en riktig teknologsektion! Med facit i hand är jag oerhört nöjd med A-sektionens år 2011 och ser fram emot ett ännu mer glänsande 2012, för än finns det mycket att förbättra. Jag tackar å styrelsens vägnar för oss och ett stort tack till alla de som varit aktiva under 2011, som gjort det till ett år att minnas. Det är med stor glädje jag nu lämnar över rodret till Elaine och om någon skulle fråga om jag med facit i hand skulle ha valt ett år som ordförande, så svarar jag: Ja, alla dagar i veckan!

4 Styrelseledamöter i A-sektionens styrelse: Vårterminen Ordförande: Vice Ordförande: Sekreterare: Kassör: SRA-ordförande: SRID-ordförande: Sexmästare: Överphös: ArmU-ordförande: Info-ordförande : Övrig ledamot: Övrig ledamot: Höstterminen Ordförande: Vice Ordförande: Sekreterare: Kassör: Överphös: SRA-ordförande: SRID-ordförande: Sexmästare: ArmU-ordförande: Info-ordförande : Övrig ledamot: Övrig ledamot: Oscar Abrahamsson Mathilda Karlsson Miranda Westfelt Hanna Christiansson Beatrice Eckord/Maria Nyström Karl Jönsson Jesper Eriksson Maria Gonzalez Tomas Ramstrand Robert Janson Ragnvi Melin Axel Norlander Oscar Abrahamsson Mathilda Karlsson Miranda Westfelt Hanna Christiansson Maria Gonzalez Linus Mannervik Axel Norlander Jesper Eriksson Henrik Malm Carl August Agrell Mehrdad Madjoubi Emelie Jeppson Oscar Abrahamsson, Sektionsordförande 2011

5 Studierådet Arkitektur (SR-A): Vårterminen, Beatrice Eckord/Maria Nyström, SRA-Ordförande VT11 Det främsta målet för SRA, enligt oss, är att vara en länk mellan skolledning och studenter på Arkitektprogrammet. Detta har vi under våren gjort genom möten och samtal. Genom att närvara på till programledningsmöten, utbildningsnämndens sammanträden, institutionsstyrelsens möten, husstyrelsens möten och möten för referensgruppen för ombyggnationen av nya A-huset har vi kunnat påverka som studentrepresentanter. Vi har även i CEQ-samtal, som utgår från de utvärderingar alla studenter skriver efter en avslutad kurs, kunnat se till att lärare, skolledning och studenter möts och diskuterar utbildningen. Ett centralt mål under våren var att starta upp ett fungerande studieråd med aktiva medlemmar, spridda i olika årskurser, och kunna tillsätta poster i olika nämnder och styrelser. I slutet av läsåret hade studierådet på A 14 medlemmar och alla poster utom en hade tillsatts. Det fanns en spridning av medlemmar från åk 1, åk 2 och åk 3 vilket har gett möjlighet till en bra och bred kontakt med studenterna. Ett annat mål var att förbättra studiemiljö och kurser. Vi hoppas att studierådet har kunnat påverka genom våra CEQ-samtal, utifrån studenternas utvärderingar. Vi har även medverkat till att programvaran Rhinoceros installerades på alla studentdatorer på skolan våren Vi ville förstå studierådets uppgift samt lägga grunden för fortsatt arbete och utveckling. Detta är ett arbete som skett kontinuerlig under läsåret som gått. Vi har satt oss in i studierådets uppgift och universitetets struktur. Det finns nu en studierådspärm med förklaringar av struktur, styrelser och nämnder. Vi har samlat protokoll från de olika möten vi närvarat på, så som sektionsstyrelse, programledning, institutionsstyrelse och utbildningsnämnd, för att underlätta för framtida arbete. Vi har även en preliminär verksamhetsplan för nästa läsår med mål och idéer från årets studieråd. CEQ- utvärderingar: Studierådsordförandena har läst alla kursutvärderingar och sett till att det finns studentrepresentanter närvarande på möte med programledning och kursansvarig lärare, om någon part ansett det nödvändigt att ha möte om kursen. Studierådet har arbetat för att fler studenter svarat på CEQ-utväreringarna genom att maila alla studenter vid terminsavslut. UN3: Studierådet har varit aktivt i Utbildningsnämnd 3. UN3 innefattar programmen Arkitektur, Lantmäteri, Väg- och vattenbyggnad, Maskinteknik/teknisk design, Industridesign och beslutar i frågor som bereds av Programledningen för respektive program. Under året har vi bland annat diskuterat formen för en framtida master i Arkitektur. Våren 2011 har Maria Nyström och Beatrice Eckord suttit i utbildningsnämnden. Programledningen: Studierådet har varit representerade i programledningen på Arkitektskolan. Läsåret Våren 2011 har Maria Nyström och Beatrice Eckord suttit i programledningen. Institutionsstyrelsen: Studierådet har två platser i institutionsstyrelsen på Institutionen för Arkitektur och byggd miljö. Vårterminen 2011 satt Linus Mannervik och Beatrice Eckord i institutionsstyrelsen. Husstyrelsen: Studierådet har varit representerade i husstyrelsen för A och IKDC.Studierådet har även varit aktiva i referensgruppen för ombyggnationen av A- huset. Vårterminen 2011 satt Björn Sjöholm i husstyrelsen. Vårterminen 2011 satt Beatrice Eckord och Björn Sjöholm i referensgruppen för ombyggnationen av A-huset. Verkstaden: Studierådet startade under våren 2011 en verkstadsgrupp som ska arbeta för förbättringar i verkstäderna samt samarbeta med verkstadsgruppen/studierådet på ID. Vårterminen 2011 var Lukas Malm, Anahita Nahoomi och Emilia Thurin Melin ansvariga för verkstadsgruppen. Biblioteket: Studierådet fick våren 2011 en biblioteksansvarig som ska ha kontakt med biblioteket. Vårterminen 2011 satt Karin Persson i referensgruppen för biblioteket. Café Bryggan: Vårterminen 2011 satt Freja Elwin-Novak i referensgruppen för Café Bryggan.

6 Samarbete: Ett mål var att verka för samarbete mellan studieråden på A och ID, någonting vi jobbat på genom att ha varit i kontakt med studierådsordförande på ID. Höstterminen, Linus Mannervik, SRA-Ordförande HT11 (fyllnadsvald) Studierådet har under höstterminen sammanträtt ca en gång i veckan, företrädelsevis i form av lunchmöten. Gruppen har bestått att representanter från årskurs ett, två och tre. Studenter från årskurs två har dock varit i stark majoritet och från årskurs tre har endast en student deltagit. Då ingen varit beredd att ta på sig ordförandeskapet efter vårterminen påbörjades höstens arbete med vice kårordförande Mikael Novén som sammankallande part. Från och med 13 oktober är undertecknad fyllnadsvald som ordförande för SRA. Arbetet har till stor del kretsat kring gruppens egna organisation, studiesociala frågor samt kursutvärdering. Studierådet har en uttalad ambition att vara öppet för alla studenter att delta och har därför, sedan tidigare, inte organiserats som sektionens andra utskott, dvs. kring invalda funktionärer. För det fortsatta arbetet avser dock studierådet att etablera en tydligare organisation baserad på valda ledamöter som då lättare kan ta fler egna initiativ och ett större eget ansvar för studierådets verksamhet. Under höstterminen har mycket diskussion förts kring studiesociala frågor rörande arkitektutbildningen. En hög arbetsbelastning och brister i kursers organisation och kommunikation är centrala och ständigt återkommande frågor. Studierådet har under hösten tagit initiativ till och deltagit i flera åtgärder för att försöka komma tillrätta med dessa problem. Studierådet har haft för avsikt att ta ett samlat grepp kring dessa frågor och utarbeta en åtgärdsplan i samarbete med programmet och institutionen. Detta övergripande arbete har dock fått stå tillbaka för mer akuta frågor och blir istället en startpunkt för vårterminens arbete. Två representanter från studierådet har under hösten deltagit i utbildning rörande CEQ och kursutvärdering. För att underlätta utvärderingsarbetet har undertecknad för avsikt att engagera så många som möjligt av studierådets ledamöter. Studierådet har därför planer på ytterligare utbildning vilken dock inte hunnit genomföras före terminens slut. Beatrice Eckord/Maria Nyström, SRA-Ordf. Linus Mannervik, SRID-Ordförande VT 2011 HT 2011

7 Studierådet Industridesign (SR-ID): Vårterminen, Karl Jönsson, SRID-Ordförande VT11 Studierådet på industridesign har under vårterminen 2011 varit verksamma med relativt låg aktivitet orsakat av bristande instresse och övrigt engagemang i skolans verksamhet av undertecknad. Att hitta funktionärer till studierådet är inte lätt vid vår utbildning. Långt ifrån alla är intresserade och de som engagerar sig är ofta engagerade i andra utskott. Lärdomar från detta kommer kommenteras vid överlämning av testamente till den som tar över till hösten. Samtliga kursutvärderingar, bortsett från de som ej avslutats i skrivande stund, från utbildningen har kontrollerats och censurerats. Kontakten med programledningen har varit god och jag har personligen representerat oss vid samtliga möten. Höstterminen, Axel Norlander, SRID-Ordförande HT11 (fyllnadsvald) Under höstterminen 2011 har studierådet jobbat hårt för att förbättra vår utbildning, det innefattar inte bara kursutvärderingar. Vi har också fokuserat på trivseln på skolan.under tidigare år har det varit en brist på ett helt och fungerande studieråd på industridesignprogrammet. Vi har ansträngt oss för att värva fler funktionärer från fler årskurser. Detta har vi verkligen lyckats med nu har vi 18 funktionärer i studierådet. Ett stort fokus har varit att dela ut uppgifter och poster så att det inte blir en för stor arbetsbörda för ordförande. Studierådet lyckades sätta upp ett system där vi har två klassrepresentanter i varje årskurs på kandidatprogrammet. Dessa representanter sitter i olika klassrum och har lite extra koll på klassen. Deras största uppgift är att de sitter med i varje kursutvärdering, ser till/påminner klassen om att de ska fylla i CEQ. Varje årskurs har ett städområde som de ansvarar över. Detta har klassrepresentanterna ansvar för att det blir gjort.vi har sett en ökning av ifyllda CEQ-utvärderingar i de lägre klasserna. Detta kan bero på att vi har många aktiva funktionärer i de yngre klasserna och i de äldre klasserna har det inte jobbats lika aktivt ifrån början med att peppa studenter att fylla i CEQ. Studierådet har tillsatt två platser i verkstadsgruppen för A-IKDC-verkstäderna. Responsen ifrån verkstadsgruppen har varit väldigt positiv. Studenternas åsikt har uppskattats och behövts. Årskurs ett har fått ut korgar som de ska transportera sina modeller ifrån verkstäderna med. Detta ska utvärderas och sedan om det funkar kommer hela utbildningen få varsin. Vi jobbar på att få in en representant i UN3 med. Under hösten har vi anordnat en soppkväll som är en tradition på ID, detta är ett sett att ID studenter kan lära känna master elever och ha lättare kunna rådfråga det mer erfarna studenterna. Under hösten har elever ifrån årskurs 2 känt sig otroligt stressade på grund utav studierna. Detta har lett till klassmöten och utvärdering av terminen. Det har tagits upp på programledningsmöten och det har beslutats att detta ska ses över och eventuella ändring kan komma att ske. Vi har lagt upp en plan över vårens arbete och det kommer hamna fokus på Kök, det sociala rummet kilen, verkstaden och fotostudion. Vi har nu funktionärer som jobbar med att utvärdera syverkstaden. Karl Jönsson, SRID-Ordförande Axel Norlander, SRID-Ordförande VT 2011 HT 2011

8 Arbetsmarknadsutskottet (ArmU): Vårterminen, Tomas Ramstrand, ArmU-Ordförande VT11 Under höstterminen hade utskottet redan klargjort sina målsättningar. Det svåraste var i början av vårterminen att hitta en fungerande struktur i utskottet och att utse rätt folk som kände sig motiverade att lägga ner den tid som krävdes. Vi bestämde tidigt att ha möte på tisdagar ojämna veckor. I utskottet fanns nästan bara funtionärer som inte tidigare hade varit engagerade så det tog tid innan utskottet fick fart och det var mycket administrativt jobb i början. Tidigt bestämde jag mig för att sätta upp tydliga mål för mig själv och för utskottet. Jag uppmanade alla andra att också sätta upp sina mål. Mitt resonemang för detta är att med tydliga mål är det alltid lättare att veta vart utskottet är på väg och att alla drar åt samma håll. Det är också lättare att motivera varför man gör det man gör. Utskottets målsättningar var följande: Att medlemmar från A-sektionen i framtiden skulle vara mer attraktiv på arbetsmarknaden, knyta intressanta kontakter som kan dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter från arbetslivet, minska avståndet mellan utbildningen och framtida jobbkarriär, hjälpa sektionen att dra in pengar till deras verksamheter, utskottets engagemang ska inte påverka vårt skolresultat negativt. Jag hade redan innan förberett gruppen på de aktiviteter jag tyckt vi skulle satsa på. I denna förberedande fas hade jag 2 olika prioriteringsgrupper, anledningen till detta var att verka väldigt ambitiös med många förslag till aktiviteter samtidigt som jag inte ville skrämma iväg mina medlemmar med för höga krav. Jag ville ge dem förslag och inte ha för mycket spikat innan vi träffades tillsammans i grupp. Prioritet 1: Företagsreportage, sponsringspresentationer, företagspresentationer. Prioritet 2: Mentorskapsprogram, arbetsmarknadsdag, ARKAD. Argument för denna prioritering var att vi som utskott var tvungna att på ett enkelt och lätt sätt komma i kontakt med många företag, som vi senare skulle bolla ytterligare idéer med hur ett samarbete mellan utbildning och näringsliv skulle kunna se ut. Ett företagsreportage gick ut på att engagerade i arbetsmarknadsutskottet besöker företag, videofilmar intervjuer med företagsmedlemmar och tar intressanta bilder. Av detta material skapas senare ett reportage som läggs upp på sektionens hemsida i reportageform med en videointervju och tillhörande bilder. Under våren utvecklade vi idén och konceptet, skapade frågor och skickade inbjudningar till företag. Gjorde sedan besök hos FOJAB Arkitekter, Sweco Architects och Metro Arkitekter, redigerade och lade upp reportage från Metro Arkitekter på asektionen.se. De positiva aspekterna med företagsreportagen är enligt mig följande: Det ger mycket kvalitativ information till väldigt många, det är enkelt och billigt för företagen att ställa upp på, det ger väldigt mycket för de som engagerar sig, belöning för sitt engagemang. De negativa aspekterna är följande: det kräver tillgång till en bra kamera och en bra kameraman, intervjuer görs bäst av personer som gjort intervjuer tidigare, alternativ att man tränar mycket innan på frågorna, det kan kräva ett godkännande av företaget innan reportaget släpps. Detta kan ta tid. Sponsringspresentationer (lunchföreläsningar) går ut på att ett företag kommer till skolan under en lunch eller en eftermiddag och har en kort föreläsning (1h) om sitt företag. Sektionen fixar lokal, utrustning och mat. Ett mycket väl inkört koncept på LTH som implementerades på A-sektionen för första gången hösten Kan med fördel kombineras tillsammans med andra utskott. Det positiva med detta är att det ger mycket pengar till sektionen, är ett väl inövat koncept och lätt att arrangera, och att föreläsningarna kan vara lärorika, dessutom får sektionens medlemmar gratis lunch. Negativt kan vara att det är svårt att locka folk att komma och att föreläsningarna kan vara ointressanta.

9 Under våren var ArmU:s målsättning att arrangera en arbetsmarknadsdag. Denna omformades snart till en Arbetsmarknadsvecka. Anledning till detta var att en arbetsmarknadsdag inte var möjlig med den korta tid vi hade. Vi bestämde i utskottet att istället för att inte göra något alls sänker vi ambitionerna för att göra det lättare för de som tar över nästa år. Detta ledde till en branschvecka med mindre koncentrerade aktiviteter och med ett program som vi i utskottet redan kände oss trygga med. Branschveckans aktiviteter var utspridda under en hel vecka. Företag erbjöds olika paket beroende på hur mycket de ville vara med. Aktiviteter att välja mellan var lunchföreläsning, eftermiddagsföreläsning och studiebesök. Gemensamt för alla deltagare var en ABAR och affischer på skolan. Fördelarna med detta koncept var ett rejält engagemang som ger samtliga inblandade väldigt mycket, att det hade möjlighet att generera mycket pengar till sektionen, att det var ett bra sätt att marknadsföra företagen på ett proffsigt sätt, att det blev extremt uppskattat av samtliga, framförallt studenter. Nackdelarna var att det krävde väldigt mycket jobb och planering och att ett stort utskott med hängivna funtionärer är ett måste. Jag tycker att detta borde vara arbetsmarknadsutskottets huvudaktivitet i framtiden. Om denna aktivitet sköts bra finns det möjlighet att göra allt de andra aktiviteterna försöker uppnå. Jag tror också att denna aktivitet kan byggas på med andra idéer men hela tiden med detta som grund. Denna är dessutom väldigt uppskattad bland sektionens medlemmar och man får mycket beröm om man lyckas genomföra detta. Höstterminen, Henrik Malm, ArmU-Ordförande HT11 Som tillträdande ordförande för läsåret 2011/2012 tog jag egentligen över ledarskapet av utskottet i septemeber I praktiken skedde dock övertgandet från förre ordföranden Tomas Ramstrand vid vårterminens slut. Jag hade tidigare inte varit engagerad i ArmU och hoppade in mitt i hetluften i samband med branchveckan i maj Detta var mycket bra eftersom jag fick chans att uppleva och få erfarenheter från detta evenemang som jag kunde ta med mig till mitt som ordförande. Mitt första uppdrag i ordförandestolen blev att träffa de näringslivsansvariga på de övriga skolorna från Sthlm, Gbg och Umeå. Vi träffades uppe på Sveriges Arkitekters kontor i Sthlm i mitten av juni. Detta var ett mycket givande möte där det som kom att bli Arkipelagosamarbetet skapades. Arkipelago var namnet på branchmässan på arkitektskolan i Sthlm tidigare under våren och detta namn togs nu att gälla för alla skolors mässarbete. Vid detta första möte diskuterades mål inför kommande års arbete och på vilket sett vårt samarbete skulle bedrivas. Riksgruppen Arkipelago skapades. Alla deltagande var mycket engagerade och vi lämnade mötet med mycket positiv energi inför det kommande arbetet. Sveriges Arkitekter stod för reseutgifterna och lunch för alla deltagare på mötet. I september samlade jag sedan utskottet igen för höstens första möte. Jag hade redan under våren lyckats värva ett par nya medlemmar från andra årskursen. Det var även 5 medlemmar från förra läsårets utskott som fortsatte sitt engagemang. Vid de första mötena redovisades erfarenheterna från mötet med riksgruppen och vi diskuterade vad vi ville åstadkomma under året och hur vår version av Arkipelago skulle se ut. Vi bestämde tidigt att vi skulle kombinera vår tidigare lyckade branchvecka med en branchmässa på en av dagarna i veckan. Det kändes väldigt vettigt att utnyttja vår nya utställningshall för ett sådant här evenemang. Dock ville vi fortsätta att ha föreläsningar utspridda över veckan. I samband med sektionssafarit, några veckor in på terminen, värvades ett stort antal nya medlemmar. Mest nya förstaårsstudenter, men även ett par tvåor. Efter detta var vi 18 medlemmar i utskottet, vilket kändes bra inför det kommande arbetet med Arkipelago. De första mötena med den nya stora gruppen bestod mest i att berätta om

10 branchveckan Arkipelago och diskutera hur arbetet skulle komma att se ut. Efter några möten utsågs ett antal poster med delansvar inför branchveckan. Eftersom branchveckan var en så ny och stor grej las fokus väldigt mycket här redan från början. Kanske lite för mycket. Efter ett tag fick vi stanna upp lite grann och diskutera varför vi egentligen gör det arbetet vi gör och vad visionerna är med hela utskottets arbete. Detta var ett viktigt och motiverande möte. Strax innan detta möte, i slutet av oktober, hade vi även en teambuilding kväll med utskottet. Vi var då på studiebesök hos white i Malmö, gick ut och åt på restaurang och avslutade kvällen på fest hos Metro arkitekter. Jag tror att detta fick medlemmarna att inse hur bra kontakt man kan få med företagen genom att engagera sig i ArmU och hur givande det kan vara att komma ut på kontoren och ta del av deras arbete. Besök på white var mycket lyckat och trevligt. Vad det gäller riksgruppens arbete så träffades vi för ett andra möte i början av oktober. Då hade alla nya näringslivsgrupper tagit form och de lokala diskussionerna hade kommit igång. Sådana saker som den grafiska profilen för Arkipelago och en hemsida för arbete diskuterades. Vi la även upp en tidsplan för när alla mässor skulle hållas och när inbjudningar skulle komma ut etc. Arbete strukturerades upp tydligare och det var ännu ett lyckat möte i Sthlm. Det lokala arbetet med Arkipelago under hösten bestod mycket i att välja ut företag och sprida ut dessa över alla funktionärer i utskottet så att alla blev företagsvärdar för ett antal företag. Jag författade ett inbjudningsbrev som skickades ut i fysisk form till ca 50 prioriterade företag. Sveriges Arkitekter skötte utskicken centralt. Alla företagsvärdar mejlade ett par veckor senare sina företag för att göra dem extra uppmärksamma på evenemanget. Sista anmälningsdag sattes till 13 januari 2012 och innan jul hade tre anmälningar kommit in. Vi förväntade oss dock att de flesta anmälningar skulle droppa in precis i samband med deadlinen efter jul, vilket också visade sig ske. I början av december hölls ett tredje möte med riksgruppen för Arkipelago, den här gången i Lund. Då diskuterades mycket praktiska detaljer inför vårens mässor. Alla inbjudningar var ute och förväntan inför de kommande anmälningarna var stor. Kontakten med de andra näringslivsgrupperna intensifierades under hösten, genom en gemensam gmail, googlegrupp och dropbox, med en peak runt när inbjudningarna skulle komma ut. Vi bestämde under hösten att vi skulle arrangera studiebesök under året, skilt från Arkipelagoveckan. Förra läsåret gjordes alla studiebesök som en del av branchveckan bl. Arbete med studiebesöken gick dock lite trögt och det första arrangerades inte förrän precis innan jul. Besöket skedde hos Krook&Tjäder i Malmö. Det kom bara in en anmälning, men en grupp på ca tio personer lyckades ändå skrapas ihop för besöket. Arrangemanget verkade vara mycket uppskattat bland de som deltog och det planerades att fler studiebesök skulle genomföras i början av vårterminen, detta som en uppstart inför branchveckan och för att göra ArmU synligare. En intervju gjordes under hösten av de två ansvariga för företagsreportagen inom utskottet. Gert Wingård blev intervjuad i samband med en gästföreläsning för tredje årskursen. Dock var det hopplöst att få de ansvariga för detta att redigera materialet och intervjun har inte publicerats ännu. Jag kan i efterhand tycka att lite mycket fokus hamnade på Arkipelago direkt, men å andra sidan var nog detta väldigt naturligt och oundvikligt. Detta var ett stort arrangemang att planera inför och mycket tid gick åt för mig som ordförande åt till att hålla kontakt med de andra grupperna i landet. Till nästa år är utskottet mycket bättre förberett och insatt i vad som kommer att ske och då kan ansvarsposterna inom gruppen fördelas så att det finns ett fokus även på arbete utanför Arkipelagoveckan. Ett mer kontinuerligt arbete med studiebesök, företagsreportage och andra arrangemang skulle stärka gruppens sammanhållning. En viss förvirring och brist motivation inom gruppen kunde avläsas under hösten när ett så stort fokus las på branchveckan och många hade

11 svårt för att skapa sig en bild av vad det egentligen var vi arbetade inför. Till nästa år rekommenderar jag även att gruppen är mer koncentrerad med högst tio medlemmar. Under hösten hade vi två möten med endast de i ansvarsposter, ca 8 personer. Dessa möten visade sig vara de mest givande då deltagarna blev mer engagerade och vågade sig på att diskutera mötespunkterna ordentligt. Tomas Ramstrand, ArmU-Ordförande Henrik Malm, ArmU-Ordförande VT 2011 HT 2011

12 Informationsutskottet (Info): Vårterminen, Robert Janson, Info-Ordförande VT11 Under våren har informationsutskottet jobbat hårt med att knyta ihop A-sektionens grafiska profil genom posters och grafisk formgivning. Tillsammans med Arbetsmarknadsutskottet och styrelsen har vi arbetat fram sektionens hemsida, som lanserades under våren Höstterminen, Carl August Agrell, Info-Ordförande HT11 Jag tillträdde som ordförande för Informationsutskottet på höstterminen 2011, mitt under intensivaste nollning. Något jag saknade vid denna tidpunkt var ett konkret överlämnande med testamente och en uppstart. Det första jag gjorde var att ta reda på vilka som ville fortsätta och vilka som helst ville hoppa av. Bortfallet var ganska stort och för att inte hamna under minimikravet på fem ledamöter fick jag tjata med mig två vänner in i utskottet. Nollningen bestod först och främst av att utskottet producerade lunchföredragsaffischer åt Phøset. Vi gjorde också några affischer inför återinvigningen av A-huset, på uppdrag främst av skolledningen. Vi försökte hålla några möten, men en kombination av dålig sammanslutning, få ämnen att diskutera samt ännu färre beslut att fatta, gjorde att detta försummades något. Jag som ordförande har inte sammankallat tillräckligt ofta. Pärm och plastfickor har införskaffats. Meningen med dessa är att alla posters (eller liknande) ska skrivas ut, signeras på baksidan med namn, datum och eventuella kommentarer, och arkiveras för framtida referens. Ett eget litet galleri med grafiskt material. Vi har köpt in ett USB-minne som ska användas för att lagra allt utskottet gjort under ett läsår. Framtida medlemmar av utskottet och sektionen ska enkelt kunna se vad vi gjort tidigare. Som pärmgalleriet, fast digitalt. Hemsidan har utvecklats något under min ledning. Jag har gömt två sidospalter för reklam i koden som kan tas fram vid behov. Jag har även gömt en dito i headern. Tyvärr är det en ganska omständlig process att lägga upp reklam där om man inte är bekant med hemsidans struktur och PHP och för tillfället är det, vad jag vet, bara jag som besitter så djuplodande kunskap om hemsidan. Det blir viktigt för mig att förmedla denna kunskap vidare till min framtida efterträdare. Det kan vara lämpligt att skriva en guide för hur ArmU på enkelt sätt själva ska kunna lägga upp reklam på hemsidan. Hemsidan har också fått ett system för undermenyer, som yttrar sig i att utskotten kan ha olika undersidor till sina egna sidor. Koden för detta är helt hemmasnickrad av mig och fungerar kanske inte helt tillfredsställande, men det löser jobbet för tillfället. Ett nyhetsbrev har länge varit på önskelistan. Ett designförslag utarbetades under hösten och den bakomliggande koden har knackats under vintern. Nu i februari 2012 verkar det som en lansering av nyhetsbrevet äntligen kan bli av. Det största problemet med utskottet under hösten har varit funktionärsrelaterade. Ett problem är att vi endast lyckades locka en ny medlem under sektionssafarit att gå med i Info och vi har inte heller fått in några intresseanmälningar under året. Förmodligen vet folk inte riktigt vad Informationsutskottet gör eller vad det innebär att vara medlem. Utskottet hade mått bra av att ha fler engagerade medlemmar. Jag har som ordförande haft svårt att ta mod till mig att fördela ansvar och arbetsuppgifter på de funktionärer som är aktiva. Tråkiga uppgifter har jag helst tagit på mig själv och jag har av lathet lämnat över de andra uppdragen på funktionärerna i min absoluta närhet. Det går inte att fråga vill någon göra det här?. Man måste säga Du gör det här, annars blir det inte gjort. Alla mår bättre om det är någon som konkret fördelar uppgifterna på utskottets funktionärer.

13 Jag har gått på några möten med Informationskollegiet i Kårens regi. Detta har kanske inte varit världens mest givande möten hittills, sett till resultat, men nu när vi känner varandra kan vi säkert utbyta idéer och erfarenheter med produktiva resultat. En ambition har varit att utvidga Informationsutskottets verksamhet, så att vi får fler roliga uppgifter, så att alla funktionärer har minst ett roligt ansvarsområde och kan dela på de lite mindre roliga. Att bli tvingad att göra en poster en kväll för att beställaren kommit in sent och vill ha den i morgon är aldrig kul. Nyhetsbrevet ska därför betraktas snarare som en tidning, där vi i framtiden kan publicera redaktionella nyheter, krönikor och liknande. Alla nya uppslag uppmuntras å det grövsta. Robert Janson, Info-Ordförande Carl August Agrell, Info-Ordförande VT 2011 HT 2011

14 Aktivitetsutskottet (AktU): Sanna Hjorth, AktU-Ordförande 2011 AktU startade året med att inte finnas. Som inofficiell utskottsordförande fram till vårterminsmötet i maj 2011 (då Aktivitetutskottet blev officiellt), bestod arbetet med AktU fram till dess mycket i att värva medlemmar och göra utskottet till något A-sektionen i fortsättningen ska se som en självklarhet. Efter ett informationsmöte i februari bildades det inofficiella utskottet och vi blev en kärngrupp bestående av ett antal tjejer och killar med stort engagemang för aktivitet. Inom utskottet delades även specifika uppgifter ut så som Idrottsansvarig (som sköter kontakten med Kårens idrottsutskott) och Internationell kontakt (som med lyckat utfall bjöd över Köpenhamns arkitektskolas Sexmästeri till Lund), samt övriga funktionärer. Aktivitetsordförande är i skrivande stund ständigt adjungerad till styrelsemöten, men inte en del av styrelsen. Under vårterminen har AktU framför allt jobbat för A-sektionens deltagande i Tandemstafetten, vilket Sanna Hjorth (undertecknad) och Mathilda Karlsson (Vice Ordförande 2011) utsågs till sektionsgeneraler för. Tandem blev en succé, då A-sektionen som förut inte deltagit alls fick hela 23 platser på en buss (i lag med W och I). Testamente har skrivits för kommande års generaler, som valts inom utskottet. Efter Sektionssafarin i samband med terminsstart 2011 anordnade AktU en bakkväll (4 oktober, Kanelbullens dag) då nyvärvade och gamla utskottsmedlemmar samlades och bakade kanelbullar tillsammans. Något senare valdes de som ville bli medlemmar i utskottet officiellt in under ett styrelselett invalsmöte, dessa sitter på den termin de blivit invalda och om de så önskar blir omvalda även kommande termin. AktU anordnade i oktober en kväll med Beer Pong och Flip Cups i A-köket. Den var mycket uppskattad, framför allt bland de högre årskurserna samt utbytesstudenterna som tyckte att det var roligt att under lekfulla former få chans att prata med även ettor, tvåor och treor. Dessvärre sköttes annonseringen av aktiviteten undermåligt, då Informationsutskottet pga missar i kommunikationen inte gjorde en poster i tid (trots påtryckningar från AktU). Aktiviteten har inte hunnit upprepas, men vi har planer på fler sådana kvällar i vår. Under hösten har huvudaktiviteten varit Sångarstriden, även denna med A-sektionen som nykomling (det var 15 år sedan vi senast deltog), där vi kammade hem en fantastisk delad 2:a plats (tillsammans med I-sektionen). Sångarstriden aktiverade både ettor, tvåor och treor blandat från både Arkitekt- och Industri Design-programmen vilket varit väldigt roligt och främjande för att ettorna ska lära känna de andra årskurserna bättre (givetvis vice versa också). Sångarstriden gick av stapeln den 3 november i år, och med Tobias Lundkvist som förman arbetade vi med skrivande, dekor och övning i ungefär en månad innan själva tävlingen. Till nästa år rekommenderas kanske lite längre tid, men det gick ju inte helt dåligt ändå vilket bevisar att A kan, om vi bara vill! Under hösten fick vi även äntligen (Tack vare Katrin Johansson) igång studiecirklarna och kan förhoppningsvis därmed kosta något mindre för sektionen då vi anordnar aktiviteter framgent. Elaine Åhslund gick i början av hösten med i AktU för att inom detta skapa en julgrupp. Under denna grupp har legat att visa julkalender i A-köket under hela december månad. En omröstning genomfördes innan där Mysteriet på Greveholm gick som segrare, vilket följaktligen blev den julkalender som visades. Planer fanns även på ett A- luciatåg, men då inlämningar och presentationer för både A och ID lagts just 13 december i år blev detta inte av men blir förhoppningsvis av 2012 istället.

15 Något som varit problematiskt som nytt utskott är att vi inte haft någon budget alls egentligen, och pga detta har arbetet med att kunna planera och genomföra aktiviteter försvårats. Numera är vi budgeterade att kunna gå minus, och arbetet kommande termin ser lättare och mer aktivitetsfyllt ut. Inom utskottet har vi lagt upp en plan för vårterminen, som bland annat innefattar Kavajruset och Tandemstafetten. Aktivitetsutskottet ser ut att gå en ljus vår till mötes. Sanna Hjorth, AktU-Ordförande 2011

16 Ceremoniutskottet (CeremU): Mathilda Karlsson, Vice Ordförande (sammankallande för CeremU) 2011 Jag började året med att vara ensam i det nyuppstartade utskottet CeremU under hela våren. Jag försökte mest strukturera upp en bas som vi under hösten 2011 diskuterat med de då nyvärvade funktionärerna att få en bild av vart vi vill vara på väg inför den nya budgeteringen. Så jag tror verkligen att vi kan komma igång med ett fullt fungerande utskott till Eftersom utskottets arbete hitintills gått ut mest på att planera vad vi vill göra, är denna verksamhetsberättelse mer fokuserad på vad vi vill göra, än vad vi faktiskt gjort. Det första året 2011 är ett år av stora inköp vilket ger minusposter i budgeten precis om sig bör & inom ramen för vad som var planerat. Starten av medaljutdelning som tack för sin sektionsinsats gjorde succé och kommer fortsätta på nästa A-bal för funktionärer som avgått Vi initierade även diplomutdelning. Diplom finns att få printade på DESSIN 150 A4 som finns att köpa på Ljungbergs. Dessa signeras av A-sektionens ordförande samt Teknologkårens ordförande. Vad gäller 2012 budgeterar vi för minus resultat då Sektionen är på god väg framåt & CermU är en lämplig post att investera i då det gäller att ge tillbaka till Sektionens medlemmar. Under hösten var vi, inklusive mig/ordf. 5 ledamöter vilket jag tyckte kändes lagom. Att driva vidare 2012 är: Sångböcker, medaljer, tygmärken är inget vi behöver köpa in. Däremot avsätts en budgetpost för tygmärken. (Ex. Tygmärkestävling i februari Vem gör snyggaste märket, omröstning på FB eller bara av CermU, vinnarmärket trycks upp till nollningen eller tidigare, att sälja billigare så vi säljer fler.) Våra sk klassiker rekommenderar jag att vi fortsätter sälja för 20 kr. Vi ser ett stort behov av fanor/flaggor till sektionen så vi har avsatt 4000 (i överkant) för att kunna sy minst tre stycken. Som är ordentliga att hålla i, inte så tunga och i lagom storlek för att kunna följa med oss överallt. 1st A-logga, 1 st Skalman, 1 st ex Estetiskt Tilltalande (?). Dessa sys upp av peppade CermU anhängare i satintyger mm. Att CermU blir mer synliga är oerhört viktigt. Att vi sätter upp mål för hur vår försäljning går till under HELA året. Att vi sätter upp någon typ av monter för att visa vad vi har att erbjuda med telefonnummer så att vår Sektion & andra Sektioner som kommer hit på föreläsningar kan köpa märken eller dyl om de vill. Vi MÅSTE också sammanköra med Phöset under nollningen så vi ökar försäljningen av sångböcker och tygmärken. Målsättningen för detta utskott måste vara att alla ska köpa. Framtida inköp att fundera över: Vi funderar över press till kavaj ryggtrycken. Men i ett senare läge. Känner att traditionen måste fortsätta iaf ett par år till innan ett så stort inköp. Den kostar 3000 att hyra inklusive frakt och då är den alltid i tipptopp & bekymmersfritt skick. Kanske är det ok att ha den utgiften varje år ist för att köpa in nu för ca ? Vi skulle också kunna fundera över en enklare förstärkare med mick för våra sångförmän. För ett sådant inköp känner vi att vi vill se en större tradition av sittningar och ett mer inrutat system. Vi klarar oss helt ok som det är nu. Men absolut värt att fundera över. Vad vi däremot är i stort behov av är en musikanläggning liknande M s Sprutluder. Så att A kan höras, synas & festa ännu bättre än vi gör idag. Den gör inte bara underverk på nollningen utan även vid ex Tandem & Sexets mindre sammankomster. Att bara kunna plugga in en Iphone m Spotify hade varit kalas.

17 Alumni: Alumniverksamheten står fortfarande i startgroparna. Det finns ett system vi kan gå med i via Kåren där de har den övergripande rollen då de kan hjälpa oss med allt administrativt. Detta skulle innebära att blivande alumner (tidigare stödmedlemmar). Betalar 100 kr/år för ett medlemskap hos oss och vi får ut ca kr rätt in i sektionen. Vad vi behöver arbeta fram är tydliga mål för vad dessa Alumner då kan få av oss. Hur många events om året bjuder vi in dem till? Anmodan till Vårbalen? Det känns oerhört viktigt att vi lovar vad vi kan ge och inte mindre. Snarare då kunna överraska ett år med mer. Ex billigare inträde vid 50 års firandet av Arkitektskolan etc. Vad vi framförallt kommer att göra är att marknadsföra till alla alumner i LU-nätverket att gå med här, utse en/flera Alumniansvariga under nästa år som ingår i CeremU, budgetera för en inkomst från Alumninbetaltalningar, budgetera och planera för en Alumnifest/pub/bar under Mathilda Karlsson, CeremU-Ordförande 2011

18 Phöseriet: Maria José Gonzalez, Överphös 2011 Överphös Maria Gonzalez tillsattes vid årsskiftet 2010/2011, efter omröstning på höstterminsmötet. Det första som ingick i posten var att välja medlemmar till Phöset. Detta gjordes genom intervjuer med intresserade kandidater från årskurs 2 på industridesign- och arkitekturprogrammet. Följande personer valdes från ID; Isabel Venneman, Tove Johnson, Axel Norlander och ARK; Jenny Nygren, Tobias Henriks och Elaine Åhslund. De första mötena gick ut på att gruppen skulle lära känna varandra. Föregående års nollning utvärderades för att starta planeringen. Gruppen enades om att ha färre aktiviteter inom sektionen samt fler aktiviteter tillsammans med övriga sektioner skulle planeras in. Alla var överens om visionen att A-sektionen borde synas mer på LTH, inte minst under nollningen samt öka gemenskapen med de andra sektionerna på LTH. Var och en i gruppen tilldelades ett ansvarsområde för planeringsarbetet. Isabel var ansvarig för sångskrivning och sångbok, Axel informations- och layout ansvarig, Tove Sponsoransvarig, Jenny text och ekonomiansvarig, Tobias sittningsansvaring och Elaine phadderansvarig. Maria ansvarade för att kalla till möten, att regelbundet träffa ÖPK (Överphöskollegiet) för central planering på TLTH och att ha en övergripande kontroll av tidsplaneringen. 4 studiecirklar startades för att dra in pengar för alla möten under planeringen. Sponsorsamtal ringdes där det som erbjöds var olika paket på sponsring av tshirts, lunchföredrag, nolleguide-annonser eller gåva i tygpåsen. Sponsorer söktes kontinuerligt under våren och en preliminär budget gjordes för nollning Temat A tour du monde spikades och förutom de aktiviteter från föregående år ändrades, picknick i stadsparken, flaggmålning, målning av A-märket utanför Matte huset samt att filmkvällen utgick i år. Regelbundna möten hölls med Studievägledarna Eva-Britt Grönberg (ID)och Karin Cherfils-Karlsson (A) samt Lynn Lindegren för att samordna aktiviteterna under första nollningsveckan. Intresseanmälan för att vara phadder följdes upp med en kort intervju. Ett informationsmöte hölls där studievägledarna deltog. Detta följdes av en phaddersittning och en gemensam alkoholutbildning för alla phaddrar på LTH. En nollguide skrevs för att skicka ut till alla nyantagna studenter. Planeringshelger med fester och ledarutbildningar hölls både för ÖPK och alla LTHs phös på en kursgård. Phöset gick på ytterligare ledarskapsutbildning, alkoholutbildning samt brandutbildning. Under vårterminen hade Överphös Maria och Sexmästare Jesper Eriksson fortlöpande möten för informera hur planerna kring nollningen artade sig. Schemat för nollningen spikades i april och kontrakt mellan sexmästeriet och phöset skrevs för de aktiviteterna under nollningen där sexmästeriet skulle medverka. Detta för att underlätta kommunikationen och samarbetet mellan utskotten. Innan sommaren genomfördes en mindre sittning. Under sommaren hölls kontinuerlig kontakt och samtal till de nyantagna skedde i samband med antagning. Två veckor innan nollningen återförenades phöset i Lund för att avsluta förberedelserna inför nollningen som beställning av sångbok, nolleguide, och tygmärken, phöskläder samt tryck av tshirtar etc. Framför allt praktiskt arbete för att se till att alla aktiviteter passade temat men även mottagandet av varor, samtal till reserv antagna samt detaljplanering. En presentations- och välkomstfilm gjordes och sånger samt gyckel skrevs. Under nollningen var ansvaret för varje dag uppdelat på två i phöset som skulle vara nyktra och se till att allt gick som planerat. Efter varje dag hölls ett kort utvärderingsmöte och uppdatering inför nästa dag.