SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA

Transkript

1 SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsberättelse för kurators- och psykologtjänster läsåret Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2016

2 Innehåll 1. Förverkligandet av elevhälsans verksamhet under... 3 läsåret Personalresurser och efterfrågan på tjänster Under läsåret ordnad förebyggande gruppverksamhet Kuratorernas arbetsområden under läsåret Psykologernas arbetsområden under läsåret Utveckling av verksamheten och för läsåret planerade tyngdpunktsområden Strategidagen i februari Den nya socialvårdslagen Utbildning och fortbildning Arbetshandledning Arbetsmiljö och arbetsredskap Samarbetet med hemmen och övriga aktörer Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete... 8 Bilaga:... 9 Bild 1: Klientarbete/Kuratorer... 9 Bild 2: Klientarbete/psykologer Bild 3: Generell elev- och studerandevård, kuratorer Bild 4: Generell elev- och studerandevård, psykologer... 12

3 1. Förverkligandet av elevhälsans verksamhet under läsåret Elev- och studerandehälsans uppgift är att trygga barns och ungas psykiska-, fysiska- och sociala hälsa och att genom det främja elevens lärande, och säkerställa möjligheten till jämlik undervisning för alla. Under läsåret som gått har kuratorerna och psykologerna erbjudit både förebyggande och reparerande tjänster till de svenskspråkiga förskolorna och grundskolorna, samt till Borgå gymnasiums och övriga andra stadiets studerande i staden. Klientkontakterna har utgjort kartläggningar, stödsamtal, konsultationer, gruppverksamhet samt samarbete med vårdnadshavare, skolpersonal och övriga samarbetsparter. Därtill har personalen deltagit i utvecklingen kring elev- och studerandehälsan, genom att delta i olika slag av utbildning och fortbildning. 1.1 Personalresurser och efterfrågan på tjänster Under läsåret bestod personalen av sex skolkuratorer och tre skolpsykologer. Tre av kuratorerna delade på två befattningar så att andra stadiets kurator Maria Malmsten arbetade deltid på 70 %, kurator för åk 1-6, Marina Borgman arbetade deltid på 80 % och kurator för åk 1-6, Susanne Hellström arbetade som kurator till 60% arbetstid. Till Maria Malmstens uppgifter hörde även att vara teamansvarig för andra stadiets team och till Susanne Hellströms arbetsuppgifter att vara ansvarig och koordinerande kurator för svenska kurators- och psykologtjänster. Antalet elever/studerande i medeltal Kuratorernas och psykologernas tjänster har varit både förebyggande (generell elevhälsa) och individuellt inriktade. Kuratorerna och psykologerna har suttit med i respektive skolors elevhälsogrupper (EHG), vars uppgift är att ansvara för planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elevhälsoarbetet. Gruppens viktigaste uppgift har varit att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och att utveckla övrig generellt inriktad elevhälsa, som t ex trivsel i klassen, barnens och familjernas delaktighet och mobbningsförebyggande arbete. Under läsåret har de tre psykologerna sammanlagt 181 händelser inom det generella arbetet, varav 147 st. utgör deltagande i EHG möten, samt konsultationsmöten med övrig skolpersonal. Kuratorernas fem befattningar, har sammanlagt 566 händelser inom det generella arbetet, varav 257 st. utgör deltagande i EHG och konsultationsmöten med övrig personal. Kuratorernas arbetsbild rymmer mera förebyggande arbete, vilket syns i att andelen gruppverksamhet med elever och studerande är 293 händelser.

4 Individuella elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande har ordnats av studerandespecifika expertgrupper. Dessa expertgrupper har tillsatts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare. Kurator och/eller psykolog deltog i expertgrupperna beroende på vad ärendet gällde. Under läsåret har det sammanlagda antalet elever/studerande inom det individuella elevhälsoarbetet varit 489 elever/studerande (jmfr 484 st. läsåret ) varav 359 klienter hos kuratorerna och 140 klienter hos psykologerna. Kuratorernas tjänster utgör till 51% stödsamtal, emedan 15% är kartläggningar. Psykologernas enskilda tjänster utgör inom grundskolorna till största delen bedömningar och kartläggningar, inom andra stadiet utgörs psykologtjänster i huvudsak av stödsamtal. (sml alla tre psykologer: 36% utredningar, 49% stödkontakter och handledning) 1.2 Under läsåret ordnad förebyggande gruppverksamhet - Vänelevsverksamhet i åk Bekantningsdagar för åk 1, åk 7, och för andra stadiets nya studeranden - Förebyggande verksamhet med tema gruppdynamik på andra stadiet - Choises för alla elever i åk 6 i samarbete med ungdomsväsendet - Vi i klassen lektioner - Flick- och pojkgrupper har ordnats i bägge högstadieskolor - Vänelevsutbildning för åk 4 i Kvarnbackens skola - Lektioner för åk 4 gällande sociala medier - Samhörighet och gemenskaps-tema i Vårberga - Övrigt samarbete med skolcoacher och sociala skolgångshandledare från jämställdhetsprojektet - Uppföljningen av det förebyggande arbetet i skolorna som ordnas som Kiva skola temadagar och Stegvislektioner - Maestro-gruppen har ordnats i samarbete med stadens specialungdomsledare. Gruppen för studerande i Bogy hade under höstterminen 8 deltagare, på andra stadiet planerade pojkgruppen blev inte av pga för få deltagare. Det har visat sig att studerande ogärna vill vara borta på lektionstid Kuratorernas arbetsområden under läsåret Marina Borgman: Kvarnbackens skola och Vårberga skola, samt Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sagobackens förskola.

5 Mona Bergman: Lyceiparkens skola, Sannäs-, Grännäs-, Kråköskola, samt Bjurböle förskola, Ebbo förskola och Äppelgårdens förskola. Susanne Hellström: Näse skola, Saxby skola och Hindhår skola, samt Pepot förskola, Hindhår förskola. Camilla Rosqvist: Strömborgska skolan, Gammelbacka-, Kullo-, och Tolkis skola, samt Haikobrinkens förskola, och Kullo förskola. Maria Malmsten: Borgå gymnasium och Point college Gina von Schoultz: Inveon, Prakticum och Påbyggnadslinjen Psykologernas arbetsområden under läsåret Nikolaj von Veh: Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan, Lyceiparkens skola, Gammelbacka- och Tolkis skola, samt Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sagobackens förskola, Haikobrinkens förskola. Mette Ingman-Bäckblom: Hindhår-, Vårberga-, Kullo-, Saxby-, Kråkö-, Grännäs-, Sannäs- och Näseskola, samt Bjurböle förskola, Ebbo förskola, Äppelgårdens förskola, Pepot förskola, Kullo förskola och Hindhår förskola. Emilia Ek: Borgå gymnasium, Inveon, Prakticum och Point college 2. Utveckling av verksamheten och för läsåret planerade tyngdpunktsområden 2.1 Strategidagen i februari I februari ordnades en strategidag på Övik. Där fördjupande man sig i följande fyra teman: a. Team- och pararbetet, b. Mobbningsförebyggande arbetet, c. Stödstigen för elever med psykosociala svårigheter, d. samt teammedlemmarnas olika egenskaper och styrkor. Sammanfattning nedan. a.team- och pararbetet var även ett tyngdpunktsområde för läsåret. Andra stadiets medlemmar delade med sig av sina erfarenheter av teamarbete, och man definierade tillsammans svenska kuratorers och psykologers syn på teamarbete. En grupp människor som samlas/ har kontakt med varandra, med syfte att på ett mer ändamålsmässigt sätt utföra sina arbetsuppgifter, dela information och få psykosocialt stöd av varandra. Den viktigaste då det gäller teamarbetet är att ges möjlighet att dela/diskutera sina klientfall. b.det mobbningsförebyggande arbetet presenterades utgående från modellen för Gul flag som ursprungligen härstammar från Irland och under läsåret prövas som ett pilotprojekt i Raseborgs kommun. Personalens studiebesök i Raseborg har skjutits fram till nästa läsår.

6 c.en modell för hur man kunde skriva en individuell plan för elever med uppmärksamhets- och beteendestörningar presenterades och man planerar fortsatt samarbete i ärendet med rektorer och speciallärare. d.personalens styrkor visade sig vara bl a social kompetens och förmåga att samarbeta, ärlighet och rättvisa, social intelligens, vänlighet och kärlek, samt ledarskap, humor och lekfullhet. Följande egenskaper visade sig vara mindre starka: andlighet, tapperhet, självbehärskning. Vi diskuterade hur man kan öka modet att ingripa där man ser att det behövs Den nya socialvårdslagen Den nya socialvårdslagen var även ett gemensamt uttalat tyngdpunktsområde. Personalen har deltagit i stadens utbildning om nya socialvårdslagen tillsammans med rektorerna. En gemensam tredelad utbildning har planerats tillsammans med finska elevvården, barnskyddet och Palmenia. Utbildningen blev framskjuten till nästa läsår. Därtill har ansvarig kurator deltagit i en två dagars utbildning där nya socialvårslagen behandlats på regionförvaltningsverket Utbildning och fortbildning Under läsåret har personalen/delar av personalen deltagit i följande utbildnings- och fortbildningsdagar: Höstterminen Uppföljning av den nya elevvårdslagen De finlandssvenska psykologdagarna Den nya socialvårdslagen tillsammans med rektorerna 4.11 Nationella elevvårdsdagen i Helsingfors Psykologmässan Bricka seminariet på Zentra Bedömning av självskadebeteende, Psykologianinstituutti och Alkoholi, perhe- ja lähisuhdeväkivalta- lapsiperheiden palvelut tunnistaminen ja puuttumisen ympäristönä, Södra Finlands regionförvaltningsverk 8.12 Folkhälsans kuratorsnätverksträff i Helsingfors Vårterminen Krisgruppsutbildning på Inveon 8.2 Övik strategidag 9.2 Salute-Itä Uudenmaan sosiaali- ja terveyden huoltopäivä

7 6.4 Kiusaamisen jälkihoidon koulutus 8.4 Suhteiden seminaari, Psyko-team koulutus, Finlandiahuset 12.4 Föreläsningen Noll kompisar som Folkhälsan ordnade Flyktingkväll Tillsammans panel, Grand 18.4, 2.5 samt 5.9 En välmående skola och skolvardag, Utbildningsstyrelsen, Hagalund 24.5 Alva jubileumsseminarie, Borgå stad 3.6 Ala-ikäisen lapsen tunne-elämän arviointi 9.6 Östnyländska kuratornätverksträffen i Askola Därtill har personalen tillsammans med finska elevvården deltagit i TyHy-verksamhet. På höstterminen en halv dag, och på våren en hel dag Arbetshandledning Kuratorerna i den grundläggande utbildningen har erhållit grupphandledning tillsammans med Sibbo kommuns svenska kuratorer. Som handledare har fungerat PM, psykoterapeut Katarina Fagerström. Handledningen hölls 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra stadiets kuratorer har träffats 1 ggr/månad med samma handledare, PM och psykoterapeut Katarina Fagerström. Psykologerna har erhållit neuropsykologisk handledning 1ggr/månad med neuropsykolog Mia Nykopp. Därtill har Mette Ingman-Bäckblom och Emilia Ek erhållit individuell, psykoterapeutiskt inriktad handledning med psykoterapeut Elisabeth Haapatalo, sml 6 ggr Arbetsmiljö och arbetsredskap Psykologernas och ansvariga kuratorns arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. Kuratorerna har arbetsrum i Lyceiparkens skola, Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan och Borgå Gymnasium samt ett gemensamt mötesrum på Linnankoskigatan 37. Under läsåret har personalens arbetsergonomi setts över, fyra personer har fått nya skrivbordsstolar, och därtill har man erbjudits arbetsfysioterapi. Det gemensamma mötesrummet på Linnankoskigatan 37 har utgjort en möjlighet att träffas både för samarbetsmöten och i klientmöten. Under läsåret har i samarbete med finska kurators- och psykologtjänster skaffats nya arkivskåp till arkivet på Linnankoskigatan 37. Arkiv utrymmet är dock inte ännu tillräckligt utan psykologernas behov av nya brandsäkra arkivskåp återstår. Ledande psykolog Anna Honkinen har tillsammans med personalen gått i genom den uppdaterade handboken för AURA-programmet. Nya föreskrifter handlar bl a om att anteckningar skall göras inom 5 dgr efter klientbesöket, samt att en gemensam plan skrivs då klientrelationen inleds.

8 3. Samarbetet med hemmen och övriga aktörer Kontakten till elevernas vårdnadshavare och samarbetsparter har setts som en viktig del av elevhälsoarbetet. I början av skolåret har personalen informerat vårdnadshavare, elever och studerande om verksamheten, samt hur och var man kan kontakta elevhälsopersonalen. Verksamheten presenterades på föräldramöten vid höstterminens start, därtill i klassvisa Wilma-meddelanden (åk 1 och åk 6), samt som information på stadens hemsidor och på skolornas och läroanstalternas respektive hemsidor: Wilma- programmet har använts för att underlätta vårdnadshavarnas och skolpersonalens möjlighet att ha kontakt. Det individuella elevhälsotjänsterna har dokumenterats i AURA- programmet. Samarbetet med vårdnadshavarna har i övrigt skett genom: - Rådgivning och konsultation - Gemensamma nätverksmöten med samarbetsparter som skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatrin - Kuratorerna har deltagit i föräldramöten i samarbete med Ungdomsväsendet, åk 5 Pubertetstema, åk 6 Choises-Ditt val 3.1. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elevhälsan har under året som gått samarbetat med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl. På samarbetsmötet mellan bildningsväsendet, skolhälsovården och barnpsykiatriska polikliniken i september 2015 presenterades den nya elev- och studerandevårdslagen. En av kuratorerna är med som representant i Be om hjälp-ringen (Pyydä apua-rinki), som startade i maj, inom ramen av Iloa vanhemmuuteen projektet. Tillsammans med finska kuratorerna och skolhälsovården delar man på en jourdag i veckan.

9 Bilaga: Bild 1: Klientarbete/Kuratorer Elevvården lå Klientarbete Kurator annettu konsultaatio 1% saatu konsultaatio 0% sähköinen viestintä 24% kirjallinen työ 1% neuvottelu 7% ohjaus, tuki- ja hoitokontakti 51% oppilaan/opiskelijan tilanteen kartoitus/sosiaalinen selvitys 15% *konsultationer och skriftligt arbete har inte dokumenterats som skilda händelser i Aura

10 Bild 2: Klientarbete/psykologer Elevvården lå Klientarbete Psykolog sähköinen viestintä 4% kirjallinen työ 4% neuvottelu 7% ohjaus, tuki- ja hoitokontakti 49% oppilaan/opiskelijan tilanteen kartoitus/sosiaalinen selvitys 36%

11 Bild 3: Generell elev- och studerandevård, kuratorer *samarbetet med hemmen har i första hand dokumenterats i klientspecifika uppgifter. Här syns endast föräldramöten kuratorer deltagit i.

12 Bild 4: Generell elev- och studerandevård, psykologer *Samarbetet med hemmen har i första hand dokumenterats i klientspecifika uppgifter.