SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsplan för psykolog- och kuratorstjänster inom elev- och studerandehälsan, läsåret

Transkript

1 SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsplan för psykolog- och kuratorstjänster inom elev- och studerandehälsan, läsåret

2 Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2015 Innehåll 1. Vision och verksamhetsidé Vision och målsättning Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL) Övrig lagstiftning 3 2. Personalen och ansvarsområden Personal och teamfördelning Utbildningsdirektören fungerar som förman Kuratorns ansvarsområden Psykologens ansvarsområden Personalens utbildning och fortbildning Arbetshandledning Arbetsmiljö och arbetsredskap Kuratorernas- och psykologernas arbetsområden Kuratorer Psykologer 7 3. Samarbetet inom skolorna, med hemmen och med övriga aktörer Det generellt inriktade elevhälsoarbetet Förebyggande arbete i skolan Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet Samarbetet med hemmen Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elevhälsan i förskolorna 9 4. Tyngdpunktsområden för läsåret Nya socialvårdslagen 9

3 4.2 Det mångprofessionella samarbetet Gruppverksamhet och förebyggande verksamhet på andra stadiet Team- och pararbete 10 5 Uppföljning och utvärdering av arbetet Vision och verksamhetsidé 1.1. Vision och målsättning Elev- och studerandehälsan inom svenska utbildningstjänster erbjuder psykolog- och kuratorstjänster för elever i de svenska förskolorna och den grundläggande utbildningen i Borgås svenskspråkiga grundskolor, samt till studerande på andra stadiet i Borgå gymnasium, Point college, Inveon och Prakticum. Kuratorernas och psykologernas vision är att stöda studerandens helhetsbaserande välmående. Målet är att erbjuda en trygg och motiverande skolmiljö för alla studeranden. Tjänsterna omfattar individuella stödsamtal, gruppverksamhet, nätverksarbete och samarbete med myndigheter och andra samarbetsparter. Målsättningen är att koncentrera sig på de individuella resurserna och tillsammans med studerande och vårdnadshavare hitta lämpliga lösningsmodeller Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL) Den nya lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft den I och med lagen har ett paradigmskifte skett, där man nu talar om elevhälsa och lyfter fram det förebyggande elevhälsoarbetet i första hand. I varje läroanstalt verkar en elevhälsogrupp som ansvarar för planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elev- eller studerandehälsoarbetet. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och att utveckla övrig generellt inriktad elevhälsa, t ex trivsel i klassen, barnens och familjernas delaktighet, mobbningsförebyggande arbete. Elevhälsogruppen behandlar inte elevers och studerandes enskilda hälsoärenden som berör ex familjeförhållanden eller psykisk ohälsa, så som tidigare gjorts. Stödåtgärder som gäller trestegsstödet, grupper som utreder mobbning och grupper som fattar beslut om avstängningar hör inte under elevhälsan. Som tidigare har rektor helhetsansvar för den verksamhet som underställs lag om grundläggande utbildning. Kurator och/eller psykolog sitter med i den mångprofessionella arbetsgruppen. Elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande ordnas av studerandespecifika expertgrupper. Dessa expertgrupper tillsätts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare.

4 Psykologerna och kuratorerna deltar i expertgrupperna beroende på ärendets natur. Ofta sammankallas expertgruppen av kurator eller psykolog. En elevhälsoplan för varje läroanstalt utarbetas för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Elev- och studerandehälsans verksamhetsplan utgör en del av denna Övrig lagstiftning Elevhälsoarbetet följer från tidigare lagen om grundläggande utbildning (628/1998) där år 2003 tillades elevens rätt till elevvård och elevvårdens tjänster. Skolkurators klientarbete följer därtill barnskyddslagen, nya socialvårdslagen (som trätt i kraft ), samt lagen om klientens ställning och rättigheter. I övrigt följs de yrkesetiska principer som gäller inom socialt arbete. Skolpsykologernas arbete följer förutom barnskyddslagen även hälso- och sjukvårdslagen och lagen om patientens ställning och rättigheter. Därtill följer man psykologförbundets yrkesetiska principer. 2. Personalen och ansvarsområden 2.1. Personal och teamfördelning Inom Borgå svenska utbildningstjänster jobbar 6 kuratorer, (varav 3 på deltid under läsåret ) och 3 psykologer. Grundskoleteamet sammankallas en gång i månaden under ledning av ledande kurator Susanne Hellström, och andra stadiets team möts två gånger i veckan under ledning av teamledare Maria Malmsten. Hela personalen träffas 2-3 ggr under terminen i utvecklings- och konsultationssyfte. 2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman Utbildningsdirektören har helhetsansvar för elev- och studerandehälsan och koordinerar åtgärder utgående från resurser och behov. Utbildningsdirektören är kuratorernas och psykologernas förman. Personalmöten hålls i ledning av utbildningsdirektören en gång per månad. Utvecklingssamtal ordnas tillsammans med förmannen under läsåret Kuratorns ansvarsområden Kuratorns arbete utgår från ett helhetsperspektiv av individen, familjen och samhället. Kuratorn stöder eleverna i deras skolvardag och i deras sociala växelverkan. Målet är att tidigt upptäcka sociala problem och ingripa i dem. Studeranden blir hörda och deras sociala och emotionella behov blir tillgodosedda. Det psykosociala arbetet i skolorna går ut på att stöda studeranden till social växelverkan och på samma gång bejaka och se de individuella olikheterna och resurserna. Arbetsuppgifterna består enligt behov av observation av studerandegrupper, krishjälp, stödsamtal

5 (individuellt och i grupp), konsultation, handledning av grupper och samarbete med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter. Kurator sitter med i läroanstalternas studerandehälsogrupper och deltar aktivt i det förebyggande arbetet i skolan. Till ledande kurators roll hör koordinering och utveckling av verksamheten samt teamledaruppgifter. Andra stadiets teamledare ansvarar för koordineringen och utvecklingen inom andra stadiets studerandehälsa Psykologens ansvarsområden Psykologernas arbetsuppgifter består enligt behov av skolmognadsutvärderingar, kartläggning av inlärningssvårigheter, stödsamtal, organisering av skolgång (överföringar till special- och allmän undervisning) samt observation av studerandegrupper och krishjälp. Psykologen samarbetar med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter. Psykologen har även en konsultativ uppgift för såväl undervisningspersonal i skolorna som för vårdnadshavare. Psykologen sitter med i läroanstalternas elev- och studerandehälsogrupper och jobbar med i det förebyggande arbetet i skolorna Personalens utbildning och fortbildning I mån av möjlighet deltar hela personalen i de av utbildningsstyrelsen ordnade nationella elev- och studerandevårdsdagarna. I övrigt ber personalen om lov att delta i fortbildning av förmannen. De utvecklingsprojekt utbildningstjänsterna deltar i ger under läsåret en god möjlighet att delta i annan ordnad utbildning. Under läsåret ordnas bl a följande utbildningsdagar: Borgå stads utbildning om den nya socialvårdslagen Nationella psykologdagar, speciell inriktning för skolpsykologer Nationella elev- och studerandevårdsdagar i november Folkhälsans kuratorsnätverk i december Var och en gör därtill sin egen individuella utbildningsplan Arbetshandledning Kuratorerna i den grundläggande utbildningen erhåller grupphandledning tillsammans med Sibbo kommuns svenska kuratorer. Handledningen hålls ca 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra stadiets har egen handledning och de träffas ca 1 ggr/månad. Som handledare fungerar PM, psykoterapeut Katarina Fagerström.

6 Grundskolans psykologer erhåller neuropsykologisk handledning av neuropsykolog Mia Nykopp, 1ggr/månad samt psykoterapeutisk handledning 1ggr/månad, eller efter behov Arbetsmiljö och arbetsredskap Psykologernas, samt ledande kurators arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. De andra kuratorerna har arbetsrum i respektive skola därtill finns ett gemensamt mötesrum på Linnankoskigatan 37. Psykologerna använder test-material för kognitiva, neuropsykologiska, emotionella och sociala utredningar. Under höstterminen 2015 planereras följande anskaffningar: Skrivbordsstolar samt ev annan uppdatering av arbetsrummets inredning, litteratur, spel, samtalskort etc. 2.8 Kuratorernas- och psykologernas arbetsområden Kuratorer Mona Bergman Marina Borgman Susanne Hellström Maria Malmsten Tfn Tfn Tfn Tfn OBS!marina.borgman2@porvoo.fi Ledande kurator Teamledare, andra stadiet Lyceiparkens skola, Kvarnbackens skola, Näse skola, Borgå gymnasium, Grännäs skola, Sannäs skola, Kråkö skola, Vårberga skola. Hindhår skola, Saxby skola. Point College. Bjurböle förskola, Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sagobackens Pepot förskola, Ebbo förskola, förskola. Hindhår förskola. Äppelgårdens förskola. (Deltid: må-to) (Deltid: må, ti, to, fre)

7 (Deltid: må, ons, to) Camilla Rosqvist Tfn Gina von Scholtz Tfn Strömborgska skolan, Gammelbacka skola, Tolkis skola, Kullo skola, Inveon, Prakticum, Påbyggnadslinjen 10+ Haikobrinkens förskola, Kullo förskola. E-post: Psykologer Emilia Ek Tfn Borgå gymnasium, Point College, Inveon, Prakticum. Mette Ingman-Bäckblom Tfn Grännäs skola, Kråkö skola, Vårberga skola, Saxby skola, Kullo skola, Hindhår skola, Näse skola och Sannäs skola, Nikolaj von Veh Tfn Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan, Kvarnbackens skola, Gammelbacka skola, Tolkis skola, Bjurböle förskola, Ebbo förskola, Äppelgårdens förskola, Pepot förskola, Kullo förskola och Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sagobackens förskola,

8 Hindhår förskola. Haikobrinkens förskola. (Deltid: må, ti, ons, fre) E-post: 3. Samarbetet inom skolorna, med hemmen och med övriga aktörer 3.1. Det generellt inriktade elevhälsoarbetet Med det generellt inriktade studerandehälsoarbetet avses förebyggande verksamhet, utveckling och utvärdering på gruppnivå. Den skolvisa elev- eller studerandehälsogruppen sammanträder regelbundet beroende på skolans storlek. Studerandehälsogruppen leds av skolans rektor. I gruppen ingår lärarrepresentanter, grupphandledare, speciallärare, studiehandledare, kurator, psykolog, hälsovårdare och rektor, samt ev skolgångshandledare. Studerandehälsogruppen planerar behovet av elevhälsotjänster, gemensamma tillvägagångssätt, innehåll enligt läroplansgrunder, mobbningsförebyggande verksamhet, ordnandet av individuell elevhälsa som helhet, samarbetet med vårdnadshavare, elever och elevråd, samt genomförande och uppföljning av verksamheten Förebyggande arbete i skolan Skolorna har utarbetat sina handlingsplaner mot förebyggande av mobbning i samarbete med Folkhälsan. För att främja elevernas trivsel och sociala färdigheter används Kiva skola, Friends, Stegvis och ART. Programmen används enligt behov och i samarbete mellan lärare, stuerandehälsopersonal, samt utomstående samarbetsparter. Det ordnas flick- och pojkgrupper och Maestro-stresshanteringsgrupper i samarbete med ungdomsväsendet och församlingen, samt Friendsklubbar i samarbete med bl a skolhälsovården. Därtill har de flesta skolor en aktiv vänelevs- eller tutorverksamhet. Krisplaner för mobbning, olyckor, våld, akuta sjukdomsfall, dödsfall etc uppdateras av Elev- och studerandehälsogruppen Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet Elevers och studerandes individuella ärenden behandlas i expertgrupper specifikt sammankallade för det enskilda ärendet. Efter behov ingår kurator, psykolog, hälsovårdare, klasslärare, studiehandledare,

9 studerandes grupphandledare eller någon annan lärare som är viktig för eleven i den aktuella situationen. Rektor kan delta vid behov. Expertgrupperna sammankallas med samtycke av eleven/studeranden och vårdnadshavarna. I specifika fall har den studerande även rätt att förneka vårdnadshavare att delta i behandlingen av dennes ärende. Expertgrupperna är inte hierarkiskt underordnade skolans elevhälsogrupp. För varje ärende utses en ansvarsperson som dokumenterar ärendet och för saken vidare. Planen är att de individuella elevhälsoärendena dokumenteras i ett för kommunen gemensamt elevhälsoregister. Så länge detta register inte ännu finns sker dokumenteringen för kuratorers och psykologers del i AURA, hälsovårdare i sina patientjournaler, samt för övrig personal på enskilda konfidentiella dokument som arkiveras i skolan. Hösten 2015 tas en blankett för Elev- och studerandehälsoberättelse i bruk. Blanketten används under expertgruppsmöten. Psykologerna och kuratorerna erbjuder under läsåret på förhand fastslagna gemensamma konsultationstider i sina respektive skolor, som lärare och annan personal har möjlighet att utnyttja efter behov Samarbetet med hemmen Vårdnadshavarnas delaktighet är av avgörande betydelse i elevhälsoarbetet. Elevhälsan strävar till att kontakta hemmet direkt om oro för ett barn eller en ungdom väcks. Ofta är det klassläraren som till en början är i kontakt med vårdnadshavarna och sedan hänvisar dem vidare till Elevhälsan. Det kan också vara vårdnadshavarna som tar den första kontakten, eller barnet och den unga själv som söker sig till kurator eller psykolog. Den övriga skolpersonalen kan konsultera elev- och studerandehälsan om de är osäkra på hur de skall förfara. I början av läsåret i samband med föräldramöten, informeras vårdnadshavarna om elevhälsans verksamhet. Informationen finns också på skolornas hemsidor på pedanet.fi och på Elev- och studerandevårdens personal deltar i mån av möjlighet i skolornas föräldramöten Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elev- och studerandehälsan samarbetar med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barnoch ungdomspsykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl. På barn- och ungdomspsykiatriska pkl ordnas konsultationsmöten en gång per månad och samarbetsträffar med familjerådgivningen har ordnats en gång per halvår. Därtill deltar personalen i nätverksmöten i elevers- och studerandes ärenden.

10 3.5. Elevhälsan i förskolorna Förskolorna är fördelade mellan kuratorerna och psykologerna. Under höstterminen 2015 fastslås i samarbete med förskolornas personal hur arbetsuppgifterna fördelas, bl a genom att respektive personal bekantar sig med varandras verksamhet. Målsättningen är att kuratorerna i första hand erbjuder konsultation till förskolepersonalen samt till barnens föräldrar, och att kuratorer och psykologer finns med som en del av den mångprofessionella arbetsgruppen. 4. Tyngdpunktsområden för läsåret Nya socialvårdslagen Personalen får utbildning om den nya socialvårdslagen som trätt i kraft per den Därtill sammankallas en arbetsgrupp i samarbete med barnskyddet, m.fl. 4.2 Det mångprofessionella samarbetet Under året klargörs och utvecklas det mångprofessionella samarbetet i skolorna. Pedagogiska grupper versus mångprofessionella expertgrupper; vilken är elev- och studerandehälsans roll i beslutandet om intensifierat och särskilt stöd? Uppgörandet av planer; vem gör och vad, stödstigen etc 4.3 Gruppverksamhet och förebyggande verksamhet på andra stadiet Under hösten 2015, kommer det att hållas en grupp för pojkar i andra stadiet. Gruppen är ett samarbete mellan de olika skolorna på andra stadiet och hålls på Grand. Gruppens mål är att vara en plats, där också mera tillbakadragna unga män skall kunna få höras och synas samt uppleva sig höra till en grupp. Gruppen dras av psykolog Emilia Ek och kurator Mia Malmsten. Under våren 2016, hålls en Maestro-grupp i gymnasiet. Gruppens mål är att förebygga stress och depression. Gruppen dras av ungdomsarbetare Bodil Malmsten och kurator Mia Malmsten. 4.4 Team- och pararbete Under året samlas grundskoleteamet och andra stadiets team regelbundet. Målsättningen är att samarbetet förstärks och utvecklas, samt att möjlighet till konsultation i mer utmanande case finns. T ex då elevhälsans uppgift är att sammankalla till ett mångprofessionellt nätverksmöte, eller då ärendet gäller vårdnadstvister, kan det vara bra att möjlighet till pararbete finns.

11 5 Uppföljning och utvärdering av arbetet Elev- och studerandehälsans arbete dokumenteras av kuratorerna och psykologerna i AURA-programmet. Under året samlas följande statistiska uppgifter in: antal individuella samtal, gruppverksamhet, möten med vårdnadshavare, nätverksmöten, elevhälsomöten, konsultation för skolpersonal, barnskyddsärenden, hembesök, samt krisarbete. I slutet av läsåret sammanställs en verksamhetsberättelse om hur planen för läsåret har förverkligats. Verksamhetsberättelsen godkänns i utbildningssektionen.