SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA

Transkript

1 SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsberättelse för det psykosociala elevhälsoarbetet läsåret

2 Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2014 Innehåll 1. Förverkligandet av elevhälsans verksamhetsidé under 3 läsåret Personalen Personalresurser och områdesfördelning Kuratorernas arbetsområden under läsåret Psykologernas arbetsområden under läsåret Utbildning och fortbildning Arbetshandledning Arbetsmiljö och arbetsredskap 5 3. Samarbetet med hemmen och övriga aktörer Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete 5 4. Hur de olika tyngdpunktsområdena förverkligats under läsåret ? Nya elev- och studerandevårdslagen Förebyggande arbetet på andra stadiet Teamarbetet på andra stadiet Förebyggande arbetet i grundskolorna Elevhälsan i förskolorna 8 5. Statistik över klientantal, antal besök samt förebyggande elevhälsoarbetet Det individuella elevhälsoarbetet Det generella elevhälsoarbetet 8

3 1. Förverkligandet av elevhälsans verksamhetsidé under läsåret Elev- och studerandehälsans uppgift är att trygga barns och ungas psykiska-, fysiska- och sociala hälsa och att genom det främja elevens lärande, och säkerställa möjligheten till jämlik undervisning för alla. Under läsåret som gått har kuratorerna och psykologerna aktivt deltagit både i utvecklingsarbetet kring elev- och studerandehälsan, genom fortbildning samt på gräsrotsnivå i det dagliga arbetet med vårdnadshavare, skolpersonal och övriga samarbetsparter. Den nya Elev- och studerandevårdslagen som trätt i kraft har föranlett flera utbildningsdagar samt utveckling och uppdatering av tidigare arbetssätt Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL) I och med lagen har ett paradigmskifte skett, där man nu talar om elevhälsa och lyfter fram det förebyggande elevhälsoarbetet i första hand. I varje läroanstalt har bildats en elevhälsogrupp (EHG) som ansvarar för planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elevhälsoarbetet. Gruppens viktigaste uppgift har varit att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och att utveckla övrig generellt inriktad elevhälsa, som t ex trivsel i klassen, barnens och familjernas delaktighet, mobbningsförebyggande arbete. Elevhälsogruppen har inte behandlat elevers och studerandes enskilda hälsoärenden som berör ex familjeförhållanden eller psykisk ohälsa mer, så som tidigare gjorts. Rektor har haft huvudansvaret för trestegstödet och EHG, medan övrig elevhälsopersonal handhar individuella elevhälsotjänster. Elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande har ordnats av studerandespecifika expertgrupper. Dessa expertgrupper har tillsatts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare. En elevhälsoplan för varje läroanstalt har utarbetats. Elev- och studerandevårdens verksamhetsplan utgjorde en del av denna. Skolpsykologen har suttit med i läroanstalternas elevhälsogrupper och planen har varit att i den nya lagens anda även skolpsykologerna skall ha möjlighet att finnas mera med i det förebyggande arbetet i skolorna.

4 2. Personalen 2.1. Personalresurser och områdesfördelning Inom Borgå svenska utbildningstjänster har man i och med den nya lagen inrättat en ny kuratorsbefattning för andra stadiets studerandevård, per den , samt en ny psykologbefattning, också för andra stadiet. Gina von Schoultz anställdes som ny kurator på andra stadiet per den och Emilia Ek anställdes som psykolog för andra stadiet per den Sammanlagt bestod personalen av fem skolkuratorer och tre skolpsykologer. Under läsåret var kurator Maria Malmsten tjänstledig under tiden , hennes vikarie var Fanny Sund, och Susanne Hellström var tjänstledig under tiden , hennes vikarie var Marina Borgman. Susanne Hellström skötte som timavlönad en del koordinerande kuratorsuppgifter under sin tjänsteledighet Kuratorernas arbetsområden under läsåret Marina Borgman: Kvarnbackens skola, Vårberga, Saxby, Näse, A-klassen för åk 1-6 i Gammelbacka Mona Bergman: Lyceiparkens skola, Sannäs, Grännäs, Kråkö Camilla Rosqvist: Strömborgska skolan, Gammelbacka, Hindhår, Kullo, Tolkis Fanny Sund ( ): Borgå gymnasium och Point college Maria Malmsten ( ): Borgå gymnasium och Point college Gina von Schoultz: Inveon och Prakticum Psykologernas arbetsområden under läsåret Nikolaj von Veh: Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan, Lyceiparkens skola, Gammelbacka, Tolkis Mette Ingman-Bäckblom: Hindhår, Vårberga, Kullo, Saxby, Kråkö, Grännäs, Sannäs och Näse Emilia Ek, från : Bogy och andra stadiet övriga 2.2. Utbildning och fortbildning Under läsåret har personalen deltagit i följande utbildningsdagar: -Utbildning gällande skolfrånvaro, Folkhälsan, Utbildning om den nya lagen, Kunnig i Sibbo

5 -Nationella elev- och studerandevårdsdagar i Helsingfors, Tillämpning av elev- och studerandevårdslagen, Regionförvaltningsverket, Nätverksträff för kuratorer, Folkhälsan, Den rasansfulle, om våld i familjen, Skolpsykologdagar i Jyväskylä, Hyvinvoiva koulupsykologi, Älä kerro kenellekään, om tystnadsplikten, Itäuudenmaan sosiaali-, ja terveydenhuoltopäivä Vårdnadskonflikter och skolan, Regionförvaltningsverket, Samarbetsmöte med kolleger i Lovisa, Itäuudenmaan kuraattorit, samarbetsdag i juni -TYHY-dag i Tallinn i maj 2.3. Arbetshandledning Kuratorerna i den grundläggande utbildningen har erhållit grupphandledning tillsammans med Sibbo kommuns svenska kuratorer. Som handledare har fungerat socialpsykolog Anita Andsten. Handledningen hölls 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra stadiets kuratorer har träffats 1 ggr/månad med sin handledare, socialarbetare och psykoterapeut Katarina Fagerström. Psykologerna har erhållit neuropsykologisk handledning 1ggr/månad med neuropsykolog Mia Nykopp. Därtill har Mette Ingman-Bäckblom och Emilia Ek erhållit individuell, psykoterapeutsik handledning med psykoterapeut Elisabeth Haapatalo, 4-5 ggr/termin Arbetsmiljö och arbetsredskap Psykologernas arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. Kuratorerna har arbetsrum i Lyceiparkens skola, Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan och Borgå Gymnasium samt ett gemensamt mötesrum på Linnankoskigatan Samarbetet med hemmen och övriga aktörer I den nya lagen lyfts särskilt fram familjernas och barnens delaktighet i skolvardagen. I planeringen av elev- och studerandevårdsarbetet har beaktats vikten av att informera vårdnadshavare om verksamheten, samt hur och var man kan kontakta elevhälsopersonalen. Verksamheten presenterades på föräldramöten vid höstterminens start, därtill finns information på stadens hemsidor samt på skolornas och läroanstalternas respektive hemsidor:

6 Wilma- programmet har använts för att underlätta vårdnadshavarnas och skolpersonalens möjlighet att ha kontakt. Det individuella elevhälsotjänsterna har dokumenterats i AURA- programmet. Samarbetet med vårdnadshavarna har i övrigt skett genom: Rådgivning och konsultation Gemensamma nätverksmöten med samarbetsparter som barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatrin Föräldramöten i samarbete med Ungdomsväsendet, åk 5 Pubertetstema, åk 6 Choises-Ditt val 3.1. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elevhälsan har under året som gått samarbetat med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barnoch ungdomspsykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl. Den ordnade kuratorerna och psykologerna inom ramen av Kunnig, ett informationstillfälle i samarbete med Barnpsykiatriska polikliniken. Målgruppen var skolgångshandledare och klasslärare. Psykologerna presenterade bl a de bedömningar som görs med eleverna, och hur man kan dra nytta av informationen man får. Därtill presenterades barnpsykiatrins verksamhet. Skolgångshandledarens och speciallärarens arbete presenterades också. 4. Hur de olika tyngdpunktsområdena förverkligats under läsåret ? 4.1 Nya elev- och studerandevårdslagen I och med de reformer som sker i den nya lagens anda valde man inom elev- och studerandehälsan att under läsåret i första hand arbeta med utveckling av elevhälsan som helhet. Tyngdpunkten har satts på utveckling av läroanstalternas förebyggande elevhälsoarbete, samarbetet med förskolorna, och teamarbetet på andra stadiet. Därtill har man speciellt lyft fram familjernas delaktighet och respekten för individen och familjen Förebyggande arbetet på andra stadiet Andra stadiets rektorer har under våren träffats under ledning av koordinerande kurator Susanne Hellström för att samplanera utvecklingen av studerandehälsan. I planen ingår en uppföljning tillsammans med rektorerna på hösten 2015, samt studerandevårdens infostunder i lärarrummen. För hösten år 2016 föreslås en gemensam temadag.

7 Bildningsväsendet ordande i mars ett gemensamt seminarium för andra stadiet, om den nya lagen, i samarbete med kommunala samarbetsparter. På seminariet presenterades de olika läroanstalternas erfarenheter av studerandevården och studerandevårdens syn på sitt arbete inom andra stadiet. Andra stadiets studerandevård poängterar samarbetet med skolans personal och med hemmet. Under seminariet klargjordes vissa begrepp gällande studerandevården, den nya elevvårdslagen samt arbetsfördelningen mellan olika aktörer för den studerandes bästa. Andra stadiets kurator Maria Malmsten har tillsammans med ungdomsväsendets specialungdomsledare Bodil Malmsten ordnat Maestrogrupper för ungdomar i Borgå gymnasium under våren Därtill har samarbetet med missbrukarklinikens team utvecklats. Samarbetet går ut på att kunna träffa gemensamma studerande tillsammans och bygga upp en modell som stöder den studerande också på studieplatsen trots att stödåtgärderna kanske kommer från missbrukarkliniken. Genom ett tätare samarbete kan också det förebyggande arbetet åtgärdas effektivare i läroanstalterna Teamarbetet på andra stadiet På andra stadiet arbetade man i team med Mia Malmsten som teamledare fr.o.m Gina von Schoultz var den andra kuratorn och Emilia Ek psykolog. Teamet har träffats två gånger i veckan. Teamarbetet har gått ut på handledning i klientfall, fördelning av arbetsuppgifter samt främjande av samarbetet. Det nya arbetssättet har medfört att teammedlemmarna också har kunnat jobba över sina egna gränser vid behov och kunnat stötta varandra och jobba i par vid utmanande situationer. I fortsättningen kommer man att fortsätta med teamarbete och också planera gruppverksamhet i olika kombinationer inom teamet som ett led i det förebyggande studerandevårdsarbetet Förebyggande arbetet i grundskolorna Koordinerande kurator Susanne Hellström har under hösten 2015 träffat grundskolans rektorer under diskussionskvällar, för att gå i genom vilka förändringar lagen om elevhälsan utgör samt för att diskutera det generella elevhälsoarbetet (EHG). Samarbetet inom skolornas elevhälsogrupper har till stora delar byggt på de årsklockor som skolorna tidigare följt. Tillsammans i den mångprofessionella arbetsgruppen har man särskilt lyft fram trivseln i grupperna, förebyggande av mobbning samt elevernas/studerandes och deras vårdnadshavares delaktighet i skolvardagen. Samarbetet söker ännu sin form och behöver ännu utvecklas under nästa läsår. Kuratorernas och psykologernas medverkan i EHG ses som avgörande för att ge insikt i hur eleverna som grupp mår, hur man tillsammans med övrig personal kan utveckla den förebyggande verksamheten samt förstärka och förtydliga de olika rollerna som finns inom det mångprofessionella. Hälsovårdarnas lagstadgade hälsogranskningar betraktas också från ett större perspektiv i EHG. Under läsåret har bl a följande program ordnats under ledning av elevhälsogrupperna: Åk 7 Strömborgska skolans lägerdagar och Lyceiparkens skolas Lypa walk i början av höstterminen Vänelevsverksamhet i åk 7-9

8 Choises för alla elever i åk 6 i samarbete med ungdomsväsendet Vi i klassen lektioner i Lyceiparkens skola tillsammans med skolcoachen Föreläsning med en erfarenhetsexpert, fd missbrukare för en pojkgrupp Flick- och pojkgrupper har ordnats i bägge högstadieskolor Vänelevsutbildning för åk 4 i Kvarnbackens skola Lektioner för åk 4 gällande sociala medier Flickgrupp för åk 2 i Saxby skola, pojkklubb i åk 2 i Näse skola Samhörighet och gemenskaps-tema i Vårberga skola åk 5 Övrigt samarbete med skolcoacher och sociala skolgångshandledare från jämställdhetsprojektet Uppföljningen av det förebyggande arbetet i skolorna som ordnas som Kiva skola temadagar och Stegvislektioner Elevhälsan i förskolorna Fr.o.m. hösten 2014 sammankallades en styrgrupp som planerat elevhälsoarbetet i förskolan. Mona Bergman har under läsåret fungerat som koordinerande kurator för förskolorna, och har därmed suttit med i styrgruppen. I samarbete med finska elevhälsan har uppgjorts ett förslag om hur arbetet i förskolorna kunde ordnas. Modellen presenteras för förskolornas personal under hösten I första hand erbjuder elevhälsans psykologer och kuratorer konsultationstjänster samt sitter med i förskolornas respektive elevhälsogrupper. Förskolorna är fördelade områdesvis så att det finns en utsedd kurator och psykolog för varje förskola. Psykologerna erbjuder tjänster i det fall oron väcks under förskoleåret. Om det finns en tidigare kontakt till rådgivningens psykolog Gunilla Peltonen fortsätter hon kontakten även under förskoleåret. Som tidigare är psykologerna med i skolmognadsbedömningarna. 5. Statistik över klientantal, antal besök samt förebyggande elevhälsoarbetet 5.1. Det individuella elevhälsoarbetet Under läsåret har det sammanlagda antalet klienter inom det individuella elevhälsoarbetet varit 484 elever/studeranden. Där av har 116 elever/studeranden besökt psykolog (fördelat på tre psykologer) och 368 elever/studeranden kurator (fördelat på 5 kuratorer).

9 Psykologtjänsterna har i huvudsak utgjort kognitiva bedömningar och kartläggningar. Därtill har psykologernas tjänster utgjort handledning och stödsamtal. Sammanlagda antalet händelser (här ingår besök, nätverksmöten, elektronisk kommunikation i klientärenden, konsultation) hos psykolog har varit 816 st. Kuratorstjänsterna har till största andel utgjort handledning för elever, samt stödsamtal. En viktig del av arbetet har också varit konsultation med lärare i elevers ärenden. Sammanlagda antalet händelser (här ingår besök, nätverksmöten, elektronisk kommunikation i klientärenden, konsultation) hos kurator har varit Det generella elevhälsoarbetet Det generella elevhälsoarbetet har omfattat förebyggande arbete med elev- och studerandegrupper, samt det mångprofessionella elevhälsoarbetet i EHG. Psykologerna har sammanlagt 101 händelser inom det generella arbetet, varav 94 st. utgör deltagande i EHG möten. Kuratorerna har sammanlagt 571 händelser inom det generella arbetet, varav 222 st. utgör deltagande i EHG och konsultationsmöten med övrig personal. Kuratorernas arbetsbild rymmer mera förebyggande arbete, vilket syns i att andelen gruppverksamhet med elever och studerande är 312 händelser.