Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

2 Likabehandlingsplan Regnbågsskolan Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan mot diskriminering och mot kränkande behandling som vi kallar Likabehandlingsplan. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800 kap 6) reglerar vårt uppdrag. Övergripande mål Vision: Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld. Deklaration: I Gullspångs kommun utvecklar alla en god självkänsla och ett gott självförtroende. Utvärdering av föregående års plan Främjande: Vi har haft gemensamma aktiviteter. Vi har inte tagit aktiviteter ur en idébank för att rastvärdarna skulle organisera lekar. Månadens dilemma- varje klasslärare har gjort fyra aktiviteter under läsåret där frågor och dilemman tagits upp till diskussion. Elevrådsrepresentanterna har tagit med sig tankar om trygghet och trivsel. En person från trygghetsteamet har deltagit på elevrådsmötena. Klassläraren har stöttat eleven då hon/han ska vidarebefordra information till och från elevrådet. Fritids har haft gemensamma aktiviteter. Samling kring värdegrund: har använt oss av värderingsövningar och lekar, dilemmakort. Vi har haft fritidsråd där eleverna varit med och bestämt aktiviteter. Förebyggande: Vi har haft vuxennärvaro i alla årskurserna på idrotten förutom i åk 5 och 6 där idrottsläraren funnits tillhands i nära anslutning till omklädningsrummen. Vi har lagt ut ett schema där vi har utökat med upp till tre vuxna ute på i stort sett alla raster. Vi har gjort några gemensamma aktiviteter t ex långhopprep och leken King som många har uppskattat. Annars har det varit behov av vuxna vid fotbolls- och vid bandyspel. Under våren infördes en Kompisplats i åk F-3 dit eleven går om hon/han vill byta aktivitet. Detta har fungerat ganska bra men placeringen var inte så väl vald eftersom de flesta elever inte leker på innergården längre. I maj månad beslutade eleverna i respektive klass att kuberna på skolans norra sida ska vara

3 kompiskuber istället. Under hösten 2015 beslutades att inte ha en kompisplats då det hänt att elever inte upplevt att det fungerat. Fritids: Vi märker av att barnen mår bra av att vi finns i närheten. De blir trygga av vuxennärvaron. Vi har haft många barn inskrivna så ibland har haft svårt för att täcka upp alla platser som barnen leker på och att räcka till då de vill spela spel. Trygghetsvandringen ht-15 pekade på några otrygga platser: Väggen bollar flyger omkring, och man får inte alltid vara med. Vid busskuren. Barn som slåss i Doktors- gården. Vid gamla flick- och pojktoan. Pojkarnas omklädningsrum. Flickornas duschar. Kompisgungan. Tydliga mål för läsåret Trygga barn som snabbt får hjälp vid olika incidenter. Anmäler kränkande behandling till rektor/huvudman. Uppmärksammar barn som går ensamma vid rasterna, och förebygger med hjälp av rastaktivitet. Bra klimat emellan barnen på fritidshemmet och att barnen respekterar varandra. Elever i alla årskurser ska känna sig trygga i skolan och inte utsättas för kränkningar. Främjande arbete Prova att årskurs 6 ansvarar för rastaktivitet en gång i veckan under vt-16, i samarbete med rast värdarna. Strävar efter gemensamma raster där eleverna för möjlighet att umgås över klassgränserna. Elevrådsrepresentanterna tar med sig information till elevrådet gällande det som händer på skolan. Ansvarig klasslärare hjälper till att vidarebefordra information till och från elevrådet. Värdegrundsarbete trygghet och trivsel - finns med som en stående punkt på klassrådet och på elevrådet. När nya elever börjar på Regnbågsskolan utses faddrar i klassen för att nya elever ska känna sig tryggare och mer delaktiga i sina klasser. Eleverna får då ömsesidigt möjlighet att lära känna nya kamrater och träna på att ta ansvar för varandra. Uppdraget som fadder varar fyra veckor. Start under våren Mod och vänskap som tema under året. Fritids ska ha gemensamma aktiviteter som är vuxenstyrda. Fritidsråd för delaktighet och inflytande. Förebyggande arbete Vuxennärvaro i anslutning till de platser som uppmärksammats som otrygga.

4 Fler vuxna ute på rasterna som kan stötta elevernas lek och rekreation. Fritidshemmet ska jobba med attityder och att få barnen att ta ansvar för sitt eget handlande och att reflektera kring sin del i samspelet. Planerar att använda drama och filmsnuttar för att hitta olika lösningar. Åtgärder vid trakasserier eller annan kränkande behandling När en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling så agerar vi utifrån åtgärdstrappan (se bilaga 1). I första hand vänder sig eleven till sina lärare. Därefter kopplas THT in och rektor informeras. THT har samtal med den utsatte och den/de som utsätter, för att utreda vad som hänt. Eleverna berättar hemma och skolan ringer hem vid kränkningar. Samtalen följs upp ända tills det känns bra. Samtalen dokumenteras. Anmälningsskyldighet Personal anmäler kränkande behandling till rektor (se bilaga 5). Rektor anmäler kränkande behandling till huvudmannen. Uppföljning, utvärdering Underlag för uppföljning och utvärdering skaffar vi oss under läsåret genom: Trivselenkät i Unikum i samband med utvecklingssamtal och under våren skolans egen enkät(se bilaga 3) Enkät från SKL (Sveriges kommuner och landsting) görs i åk 5 Klassråd och elevråd Trygghetsteam Elevhälsoarbete Löpande diskussioner i arbetslagen. Trygghetsvandring under hösten. Uppföljningen och utvärderingen av Likabehandlingsplan kommer att föras in i nästa läsårs likabehandlingsplan. Enligt vår plan för systematiskt kvalitetsarbete ska vi arbeta med uppföljning och utvärdering vid fyra tillfällen per läsår, och vid ett tillfälle per år är tyngdpunkten normer och värden, vilket resulterar i en rapport till huvudmannen.

5 Elevernas delaktighet Vi har använt och kommer att använda elevrådet för att göra eleverna delaktiga i likabehandlingsarbetet. Samtliga årskurser F 6 finns representerade i elevrådet. Bilagor 1. Åtgärdstrappa 2. Förankring 3. Kartläggningsmetoder Unikum vid samtal, vt-enkät 4. Ordningsregler 5. Blankett kränkning