SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsplan för psykolog- och kuratorstjänster inom elev- och studerandehälsan, läsåret

Transkript

1 SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsplan för psykolog- och kuratorstjänster inom elev- och studerandehälsan, läsåret Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2016

2 Innehåll 1. Vision och verksamhetsidé Inledning Nya läroplanen och elevhälsan Lagstiftning Personalen och ansvarsområden Personal och teamfördelning Utbildningsdirektören fungerar som förman Ansvarig kurator inom kurators och psykologtjänster Teamledare inom studerandevården på andra stadiet Kuratorernas ansvarsområden Psykologernas ansvarsområden Personalens utbildning och fortbildning Arbetshandledning Planering och utveckling av verksamheten Det förebyggande arbetet Arbetsmetoder och material som kan användas i både individuellt inriktade kontakter och i gruppverksamhet Samarbetet med hemmen Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Tyngdpunktsområden för läsåret Team-, och pararbetet Elev- och studerandevårdens integrering i skolvardagen Uppföljning och utvärdering av arbetet... 11

3 1. Vision och verksamhetsidé 1.1. Inledning Elev- och studerandehälsan inom svenska utbildningstjänster erbjuder psykolog- och kuratorstjänster för elever i de svenska förskolorna och den grundläggande utbildningen i Borgås svenskspråkiga grundskolor, samt till studerande på andra stadiet i Borgå gymnasium, Point college, Inveon och Prakticum. Kuratorernas och psykologernas vision är att stöda studerandens helhetsbaserade välmående. Målet är att erbjuda en trygg och motiverande skolmiljö för alla studeranden. Tjänsterna omfattar individuella stödsamtal, inlärnings- och emotionella kartläggningar, gruppverksamhet, nätverksarbete och samarbete med myndigheter och andra samarbetsparter. Målsättningen är att koncentrera sig på de individuella resurserna och tillsammans med studerande och vårdnadshavare hitta lämpliga lösningsmodeller. Citat från läroplanen: 1.2 Nya läroplanen och elevhälsan Skolans personal skall bemöta hemmens olika religioner, åskådningar, traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet och respekt för att skapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation. Det är skolan som skall ta initiativ till samarbetet och det skall grunda sig på förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. I den allmänna delen av läroplanen beskrivs skolornas uppdrag och ansvar. Särskilt lyfts fram föräldrarnas och elevernas rätt att vara delaktiga i det som händer i skolan. Därtill betonas målen för fostran, verksamhetskulturen och samarbetet mellan hemmet och skolan. Målsättningen i kuratorernas och psykologernas arbete stöder på många områden den nya läroplanen. I planen lyfts fram att skolan skall hjälpa eleverna att hitta sina egna styrkor och att skolan skall vara likvärdig för alla oberoende av t ex var man bor. Läroplanen understryker även elevernas känsla av trygghet i skolan samt av deras känsla av att bli hörda. Dessa är även värderingar som stöder elevhälsans uppgift. Läroplanen betonar elevens delaktighet, förutom i det egna lärandet, också i hela skolans verksamhet. Tanken är att delaktigheten också skall stärka samhörigheten i skolan och känslan av samhörighet i klassen. I dessa frågor kommer kuratorerna och psykologerna att aktivt finnas med i skolvardagen, som en del av det förebyggande arbetet. I läroplanen betonas även samarbetet med hemmen. Till kuratorernas och psykologernas arbetsuppgifter hör att vara med och skapa en förtroendefull kontakt mellan hemmen och skolan, och särskilt då en familj genomlever en kris av något slag.

4 Bedömningen av och tillsammans med eleverna är ett annat utvecklingsmål. Elevernas bedömning skall vara uppmuntrande, handledande, rättvis, etisk och mångsidig. Målsättningen är att lyfta fram den enskilda elevens styrkor, och på det sättet stärka självkänslan hos denne. Elevhälsans uppdrag är också att stöda eleverna i deras individuella utveckling, genom att se och betona deras egna resurser Lagstiftning Kurators- och psykologtjänster följer lagen om elev- och studerandevård som trädde i kraft år I varje läroanstalt verkar en elevhälsogrupp som ansvarar för planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elev- eller studerandehälsoarbetet. Elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande ordnas av studerandespecifika expertgrupper. Dessa expertgrupper tillsätts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare. En elevhälsoplan för varje läroanstalt utarbetas för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Elev- och studerandehälsans verksamhetsplan utgör en del av denna. Elevhälsoarbetet följer även lagen om grundläggande utbildning (628/1998) där år 2003 tillades elevens rätt till elevvård och elevvårdens tjänster. Skolkurators klientarbete följer därtill barnskyddslagen, socialvårdslagen (2015), samt lagen om klientens ställning och rättigheter. I övrigt följs de yrkesetiska principer som gäller inom socialt arbete. Skolpsykologernas arbete följer förutom barnskyddslagen även hälso- och sjukvårdslagen och lagen om patientens ställning och rättigheter. Därtill följer man psykologförbundets yrkesetiska principer. 2. Personalen och ansvarsområden 2.1. Personal och teamfördelning Inom Borgå svenska utbildningstjänster jobbar 6 kuratorer, (varav 3 på deltid under läsåret ) och 3 psykologer. Grundskoleteamet sammankallas en gång i månaden under ledning av ansvarig kurator Susanne Hellström, och andra stadiets team möts två gånger i veckan under ledning av teamledare Maria Malmsten. Hela personalen träffas 2-3 ggr under terminen i utvecklings- och konsultationssyfte. 2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman Utbildningsdirektören har helhetsansvar för elev- och studerandehälsan och koordinerar åtgärder utgående från resurser och behov. Utbildningsdirektören är kuratorernas och psykologernas förman. Personalmöten hålls i ledning av utbildningsdirektören en gång per månad. Utvecklingssamtal ordnas tillsammans med förmannen under läsåret.

5 2.3. Ansvarig kurator inom kurators och psykologtjänster Den ansvariga kuratorn har följande ansvarsområden utöver de dagliga kuratorsuppgifterna: - Sammankallar och leder grundskoleteamet -Utveckla elevvården inom svenska utbildningstjänsterna, dvs hålla sig a jour med aktuella saker inom elevvården. Samarbeta med finska elevvårdens ansvariga kurator och ledande psykolog, samarbeta med Kunnig och andra aktuella projekt, vara med i uppdatering av styrdokument etc. -Gör upp svenska utbildningstjänsternas verksamhetsplan och -berättelse - Medlem i olika arbetsgrupper - Sekreterare på personalmöten, hämtar aktuella ärenden till träffarna 2.4 Teamledare inom studerandevården på andra stadiet Andra stadiets teamledare har följande ansvarsområden vid sidan av dagliga kuratorsuppgifter: - Teamledare för andra stadiets team -Utveckla studerandevården inom andra stadiet, dvs hålla sig a jour med aktuella saker, ex olika projekt, styrdokument - Samarbetar med ansvarig kurator för att göra upp svenska utbildningstjänsternas verksamhetsplan och - berättelse - Medlem i olika arbetsgrupper, elevvårdens representant där andra stadiets studerandevårds röst behöver höras eller föras - Ordförande och sammankallare för Nyckelgruppen 2.5. Kuratorernas ansvarsområden Kuratorns arbete utgår från ett helhetsperspektiv av individen, familjen och samhället. Kuratorn stöder eleverna i deras skolvardag och i deras sociala växelverkan. Målet är att tidigt upptäcka sociala problem och ingripa i dem. Studeranden blir hörda och deras sociala och emotionella behov blir tillgodosedda. Det psykosociala arbetet i skolorna går ut på att stöda studeranden till social växelverkan och på samma gång bejaka och se de individuella olikheterna och resurserna. Arbetsuppgifterna består enligt behov av observation av studerandegrupper, krishjälp, stödsamtal (individuellt och i grupp), konsultation, handledning av grupper och samarbete med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter. Kurator sitter med i läroanstalternas studerandehälsogrupper och deltar aktivt i det förebyggande arbetet i skolan.

6 2.4. Psykologernas ansvarsområden Psykologernas arbetsuppgifter består enligt behov av skolmognadsutvärderingar, kartläggning av inlärningssvårigheter, stödsamtal, organisering av skolgång (överföringar till special- och allmän undervisning) samt observation av studerandegrupper och krishjälp. Psykologen samarbetar med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter. Psykologen har även en konsultativ uppgift för såväl undervisningspersonal i skolorna som för vårdnadshavare. Psykologen sitter med i läroanstalternas elev- och studerandehälsogrupper och jobbar med i det förebyggande arbetet i skolorna Personalens utbildning och fortbildning I mån av möjlighet deltar hela personalen i de av utbildningsstyrelsen ordnade nationella elev- och studerandevårdsdagarna. I övrigt ber personalen om lov att delta i fortbildning av förmannen. De utvecklingsprojekt utbildningstjänsterna deltar i ger under läsåret en god möjlighet att delta i annan ordnad utbildning. Under läsåret ordnas bl a följande utbildningsdagar: - Borgå stads utbildning om den nya socialvårdslagen - Nationella psykologdagar, speciell inriktning för skolpsykologer - Nationella elev- och studerandevårdsdagar i november - Folkhälsans kuratorsnätverk i december Var och en gör därtill sin egen individuella utbildningsplan. Tillsammans med finska kurators- och psykologtjänster ordnas två gemensamma TyHy-dagar (en halv och en hel dag under läsåret), samt två träffar då personalen tillsammans samlas kring interna litteratur- och/eller utbildningspresentationer Arbetshandledning Kuratorerna i den grundläggande utbildningen erhåller grupphandledning tillsammans med Sibbo kommuns svenska kuratorer. Handledningen hålls ca 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra stadiets har egen handledning och de träffas ca 1 ggr/månad. Som handledare för båda grupper fungerar PM, psykoterapeut Katarina Fagerström. Grundskolans psykologer erhåller neuropsykologisk handledning av neuropsykolog Mia Nykopp, 1ggr/månad samt psykoterapeutisk handledning med psykoterapeut Elisabeth Haapatalo 1ggr/månad, eller efter behov.

7 2.7 Arbetsmiljö och arbetsområden Psykologernas, samt ledande kurators arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. De andra kuratorerna har arbetsrum i respektive skola därtill finns ett gemensamt mötesrum på Linnankoskigatan 37. Kuratorerna och psykologerna har sina överenskomna arbetsområden, men jobbar även över skolgränserna i par- och teamarbete. Kuratorer Mona Bergman Tfn Marina Borgman Tfn OBS!marina.borgman2@ porvoo.fi Susanne Hellström Tfn Ledande kurator Maria Malmsten Tfn Teamledare, andra stadiet Lyceiparkens skola, Kvarnbackens skola, Näse skola, Hindhår Borgå gymnasium, Grännäs skola, Sannäs skola, Kråkö skola, Vårberga skola(åk 4-6). skola, Saxby skola, Vårberga skola (åk 1-3). Point College. Bjurböle förskola, Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sago- Pepot förskola, Ebbo förskola, Äppelgår- backens förskola. Hindhår förskola. dens förskola. (Deltid: må,ons,fre jämn v., må,to,fre ojämn v.) (Deltid: må, ons, to) Camilla Rosqvist Gina von Scholtz Tfn Tfn Strömborgska skolan, Inveon, Gammelbacka skola, Prakticum, Påbyggnads- Tolkis skola, Kullo skola, linjen 10+ Haikobrinkens förskola, Kullo förskola.

8 Psykologer Emilia Ek Tfn Mette Ingman-Bäckblom Tfn Nikolaj von Veh Tfn Borgå gymnasium, Point College, Inveon, Prakticum. Grännäs skola, Kråkö skola, Vårberga skola, Saxby skola, Kullo skola, Hindhår skola, Näse skola och Sannäs skola, Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan, Kvarnbackens skola, Gammelbacka skola, Tolkis skola, Bjurböle förskola, Ebbo förskola, Äppelgårdens förskola, Pepot förskola, Kullo förskola och Hindhår förskola. Huktis förskola, Lönneberga förskola, Sagobackens förskola, Haikobrinkens förskola. (Deltid: må, ti, ons, fre) E-post: 3. Planering och utveckling av verksamheten 3.1. Det förebyggande arbetet Psykologerna och kuratorerna träffades i augusti för att tillsammans planera inför läsåret. Ett tema var hur vi kan vara med och utveckla det förebyggande arbetet i skolorna. Följande delområden lyftes fram som viktiga inom det generella elevhälsoarbetet: - Bemötande av studerande och andra vuxna i skolan - Tilltal av andra och visande av respekt för andra - Konsultationer med personalen - Stor nåbarhet för alla studerande - Presentation av oss i klassen, om möjligt sitta med i klassen

9 - Definiera och avgränsa vår roll i skolorna - Enskilda samtal oftast förebyggande - Hitta studerande i tillräckligt god tid - Elevsynen viktig, kunde vara tema på EHG - Vara med och höja stämningen bland personalen, det påverkar direkt studeranden Grupper som planeras för läsåret: - Flickgrupp i åk 4, i samråd med ungdomsverksamheten - Vänelevslektioner - Kamratstödsgrupp för högstadiepojkar med diabetes - Flickgrupp åk. 7-9 i Lypa, med ungdomsverksamheten - Maestro-grupp för andra stadiet - Maltti-grupp för 7 9 åringar med koncentrationssvårigheter - Flickgrupp i Ströhö med ungdomsverksamheten - Pojkgrupp i Näse, åk Arbetsmetoder och material som kan användas i både individuellt inriktade kontakter och i gruppverksamhet Personalen kommer under läsåret att under gemensamma team presentera för varandra de olika arbetsmetoderna och ge exempel på hur man kan använda sig av det material som finns. - Maestro materialet / mot nedstämdhet och stress - Friends materialet / för yngre - Tidslinjen - Rollspel - Avslappningsövningar - Handen, fingrarna olika delområden - Sociala kartor nätverkspizza - Oavslutade meningar - Olika samtals- och känslokort - Din egen bok om eleven/studeranden - Sociala berättelser, handledning - Bildterapi (kräver några gånger) - Mandala - Rita familjen som djur - Färdiga djur i roller som familjemedlemmar

10 - Fantasilekar, där man funderar på sin situation om 1 / 5 / 10 år - Rollspel, man får ge goda råd till sig själv (Tomma stolens teknik) - Hur uttrycker man sig inför andra, t ex att man mår dåligt - Namn / Färg / Känsla - May- colour - Fria associationer, t ex vykort med olika motiv som inledning till samtal 3.3. Samarbetet med hemmen Elevhälsan strävar till att kontakta hemmet direkt om oro för ett barn eller en ungdom väcks. Ofta är det klassläraren som till en början är i kontakt med vårdnadshavarna och sedan hänvisar dem vidare till kurator eller psykolog. Det kan också vara föräldrarna som tar den första kontakten, eller barnet och den unga själv som söker sig till kurator eller psykolog. Den övriga skolpersonalen kan konsultera elev- och studerandehälsan om de är osäkra på hur de skall förfara. I början av läsåret i samband med föräldramöten, informeras vårdnadshavarna om elevhälsans verksamhet. Informationen finns också på skolornas hemsidor på pedanet.fi och på Elev- och studerandevårdens personal deltar i mån av möjlighet i skolornas föräldramöten Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elev- och studerandehälsan samarbetar med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl. På barn- och ungdomspsykiatriska pkl ordnas konsultationsmöten en gång per månad och samarbetsträffar med familjerådgivningen har ordnats en gång per halvår. Därtill deltar personalen i nätverksmöten i elevers- och studerandes ärenden. 4. Tyngdpunktsområden för läsåret Team-, och pararbetet Under året samlas grundskoleteamet och andra stadiets team regelbundet. Målsättningen är att samarbetet förstärks och utvecklas, samt att möjlighet till konsultation i mer utmanande klientfall finns. T ex då elevhälsans uppgift är att sammankalla till ett mångprofessionellt nätverksmöte, eller då uppgifterna är mer utmanande som ex familjekriser, kan det vara bra att möjlighet till pararbete finns.

11 4.2 Elev- och studerandevården i skolvardagen Personalen vill förtydliga sin arbetsprofil och har planerat att under läsåret ordna träffar med rektorer och lärare där man presenterar kurators- och psykologtjänster, samt diskuterar vad respektive skola har för förväntningar på verksamheten. Också inom förskolorna där verksamheten ännu är ny, önskar man tillsammans med övrig personal kunna utveckla tjänsterna. I andra stadiets skolor har studerandevårdens personal särskilt upplevt utmaningar med att ordna t ex stresshanteringsgrupper för studeranden, som inte ger sig tid att delta i verksamheten pga ett tidspressat schema. Genom att samarbeta med övrig skolpersonal strävar man till att i framtiden erbjuda sådana tjänster som är en del av studerandes skolvardag. 4.3 Kommande förändringar under läsåret Under läsåret kommer personalen att bekanta sig mera med vad den nya läroplanen för med sig, samt vara med i utvecklingsarbetet i skolvardagen. Be om hjälp-pilotprojektet följs upp och utvärderas efter nyår. Därtill ordnas en gemensam utbildning om socialvårdslagen och vilka förändringar den föranleder planeras tillsammans med barnskyddet och finska kurators- och psykologtjänster planeras. Borgå stads välmåendeplan för barn och unga (Lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelma) innehåller ett förslag om att en mindre styrgrupp för elevvården, som bland annat ansvarar för utveckling, utvärdering och uppföljning, tillsätts. Tillsvidare är det Hyvis-gruppen som fungerat som lagstadgad styrgrupp för elevvården. (Elev- och studerandevårdslagen) Personalen planerar en egen strategidag i februari på Övik. Där kommer man att fördjupa sig i något av dessa tyngdpunktsområden. 5. Uppföljning och utvärdering av arbetet Elev- och studerandehälsans arbete dokumenteras av kuratorerna och psykologerna i AURAprogrammet. Under året samlas följande statistiska uppgifter in: antal individuella samtal, gruppverksamhet, möten med vårdnadshavare, nätverksmöten, elevhälsomöten, konsultation för skolpersonal, barnskyddsärenden, hembesök, samt krisarbete. I slutet av läsåret sammanställs en verksamhetsberättelse om hur planen för läsåret har förverkligats. Verksamhetsberättelsen godkänns i utbildningssektionen. Under läsåret planerar personalen också en egen utvärdering av det klientarbete som utförts. Detta kan t ex ske som en uppföljning av planen som skrivits in i AURA då klientkontakten inletts.