Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet"

Transkript

1 Fall och fallskador hos äldre en introduktion Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1

2 Förord Kunskapscentrum för äldres säkerhet, KCÄ, initierades år 2007 av Karlstads kommun i samverkan med Landstinget i Värmland, Karlstads universitet och dåvarande Räddningsverket. Syftet är att stödja det skadeförebyggande arbetet bland äldre med evidensbaserad kunskap. Verksamheten består av kunskapssammanställningar, utbildning, information och rådgivning. Sedan 2010 pågår en integration av KCÄ i universitetets organisation med Karlstads kommun som huvudfinansiär. Mer information finns på webbsidan, adress: Denna arbetsrapport är tänkt att fungera som en introduktion till ämnet fallskador bland äldre med fokus på höftfrakturer. Texten ger grundläggande kunskap om förekomst och uppkomst av fallskador hos äldre. Fallskador utgör ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar stort lidande för de som drabbas och innebär en ansenlig belastning för sjukvården. Vi gör inte anspråk på att täcka in alla aspekter av problematiken, t ex berörs inte preventiva åtgärder, utan vill främst ge en överblick över ett komplext område. Texten fungerar också som en bakgrund till kommande publikationer om fallskador från KCÄ. 2

3 Allmänt om fall och fallskador Att falla är på sätt och vis en naturlig del av livet. För barn är fall en del i den motoriska utvecklingen där barnet testar sina gränser och tränar sin kropp. När barn faller leder det sällan till allvarliga skador. Att fall leder till allvarlig skada är ett problem som börjar visa sig i övre medelåldern och ökar sedan i snabb takt med stigande ålder. I Sverige finns ca 1.6 miljoner personer 65 år och äldre (17 % av befolkningen) och av dessa skadar sig årligen ca så allvarligt av ett fall att de behöver sjukhusvård. Den vanligaste fallskadan som leder till sjukhusvård är höftfraktur, en vårdkrävande diagnos som genererar ca vårddygn/år. Detta innebär att höftfraktur kommer på tredje plats efter schizofreni och stroke vad gäller sammanlagd vårdtid (Schyllander, Rosenberg 2008). Äldre i Sverige är friskare idag än tidigare. Den period som präglas av sjukdom och funktionsnedsättning kommer senare i livet. Andelen äldre beräknas öka eftersom medellivslängden ökat och att det under 40-talet föddes stora barnkullar. År 2030 beräknas drygt 20 % av invånarna i Sverige vara 65 år och äldre (Lennartsson, Heimerson 2009). Definitioner En fallskada är en konsekvens av en fallolycka. En fallolycka definieras generellt som att en person oavsiktligt och plötsligt ramlar till marken, golvet eller liknande underlag med skada som följd (Hjalmarsson, Andersson 2009). En skada som konsekvens av fall uppstår när en vävnad deformeras i sådan grad att vävnadens bristningsgräns överskrids (Zacker, Shea 1998). En fallskada kan därför sägas uppkomma när en person faller och träffar underlaget med sådan anslagsenergi att individens kroppsvävnad skadas. Ett faktum som leder till 3

4 förvirring är att man inom sjukvåden ofta talar om fall synonymt med fallskada medan allmänheten med fall även menar att snubbla, halka e.d. utan att skadas (WHO 2008). De fallskador som återfinns i statistiken utgörs av sådana där den skadade uppsökt sjukvården och då främst slutenvården. Statistik över dessa återfinns i Patientregistret, PAR. De patienter som söker på akutmottagning för skador men inte blir inlagda registreras vid en del sjukhus i registret Injury Data Base, IDB. Registret innefattar f n ca 7 % av befolkningen (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009). Från detta register kan man sedan skatta hur många som söker akutvård för olika skador i landet som helhet. Dödsfall, slutligen, registreras i Dödsorsaksregistret, DOR. Alla tre registren finns hos Socialstyrelsen. Personer 65 år och äldre är överrepresenterade när det gäller i stort sett alla skador, t ex drunkning, brand, trafik, suicid och inte minst fall. Under 2008 omkom i Sverige personer (1 321 män och kvinnor) i denna åldersgrupp som resultat av yttre orsaker (skador och förgiftning) samtidigt som personer blev inlagda på sjukhus av samma orsaker (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009, Dödsorsaksregistret 2010). Fallolyckor dominerar och utgjorde 64 % av olycksfallen bland äldre som föranledde sjukhusvård (Schyllander, Rosenberg 2008). År 2008 dog 807 personer till följd av en höftfraktur orsakad av fall (Dödsorsaksregistret 2010). Man tror idag att uppskattningsvis 35 % av personer över 65 år som bor hemma faller årligen, en eller flera gånger. För enbart kvinnor är siffran något högre, ca 40 %. För personer över 85 är siffran närmare 50 % och många av dessa faller mer än en gång/år (Lord et al. 2007). De äldre som bor på vårdboende faller upp till tre gånger oftare än de som bor kvar hemma (McClure et al. 2005). Av de fall som sker på sjukhus och särskiltboende tror man att 3-5 % leder till en fraktur av något slag (Oliver et al. 2007). Samhällsekonomiska aspekter De direkta kostnaderna (sjukvårdskostnader, läkemedelskostnader, m.m.) för att behandla fallskador uppgick år 2000 till ca 4.8 miljarder kronor. Här inräknas 4

5 dödsfall, allvarliga och lindriga skador pga fall för personer 65 år och äldre. Kostnaden fördelas relativt jämnt mellan kommuner och landsting. En höftfraktur beräknas kosta i snitt kr i direkta kostnader under de första fem åren efter skadan varav 56 % belastar kommunen och 44 % landstinget (Berglöf 2003). Förutom det lidande som fallskador innebär för den som drabbas är den ekonomiska aspekten ännu ett incitament för att arbeta preventivt mot fallskador. Olika typer av fallskador De vanligaste fallskadorna är sådana man själv behandlar. Det handlar om skrubbsår och blåmärken som plåstras om och sköts med egenvård. De fallolyckor som här tas upp är de av mer allvarlig art. Av de 65 år och äldre som söker på akutmottagning för skada så är skadan till 78 % orsakad av fall. Fallen sker oftast fall från samma plan, 48.3 %. Vanligast är att skadan sker i hemmet. För personer som är 80 år och äldre sker ca 50 % av fallolyckorna i hemmet (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009). Därtill kommer de som bor på särskilt boende. Fallolyckorna handlar generellt om att den äldre faller och skadar sig i samband med vardagliga aktiviteter. Av de fallolyckor som får så allvarliga konsekvenser att den äldre uppsöker akutmottagning så är den vanligaste skadan i åldern 65 år och uppåt en fraktur, för kvinnor 52 % och för män 36 %. Näst vanligast är kontusioner (kross- och stötskador) med 23 % för kvinnor och 24 % för män, den tredje vanligaste skadan är öppna sår med 11 % för kvinnor och 19 % för män (Schyllander, Rosenberg 2008). Den vanligaste frakturen orsakad av fall som leder till slutenvård är det vi i dagligt tal kallar höftfraktur, dvs. ett brott på lårbenets övre del eller lårbenshalsen (se utförligare definition längre ner i texten). Andra vanliga frakturer orsakade av fall är handleds-, fotleds-, ryggkot- och bäckenfraktur (Lord et al. 2007). Skadepanoramat och mekanismerna bakom frakturer hos personer 50 år och äldre är kartlagda i en studie gjord i Sverige med data hämtade från EHLASSregistret (numera IDB, författarnas anmärkning) vid Umeå Universitetssjukhus under åren Under denna period registrerades frakturer hos personer 50 år och äldre, varav 33 % av frakturerna drabbade män och 67 % 5

6 kvinnor. Denna genomgång visade att hos personer 75 år och äldre orsakades 80 % av frakturerna av lågenergitrauma, d.v.s. ett fall från mindre än en meter. I denna studie konstateras att lågenergitrauma orsakade flest och mest kostsamma frakturer. När man tittar på var personen befann sig vid skadetillfället så var det vanligast att vara utomhus vid fotledsfraktur och inomhus vid höft- och bäckenfraktur (Bergström et al. 2008). I skriften Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre från SKL framgår att antalet fall som leder till slutenvård varierar mellan kommuner och var störst i storstäder och glesbygdskommuner (SKL 2008). Vilka bestämningsfaktorer som påverkar detta är inte helt klarlagt. Man har uppskattat att problemet kommer att öka i omfattning eftersom antalet personer 80 år och äldre kommer att öka och år 2050 beräknas vara dubbelt så många som idag (Bergström et al. 2009). Höftfrakturer Sverige är bland de länder i världen där det är störst risk att drabbas av en höftfraktur under livet. Sverige ligger näst efter Norge när det gäller antalet höftfrakturer per invånare (Kanis et al. 1999). Årligen drabbas ca personer av höftfraktur orsakade av fall och av dessa är 91 % 65 år och äldre (Schyllander, Rosenberg 2008). Höftfraktur är en samlingsterm för frakturer som sker på den proximala delen (närmast bäckenet) av lårbenet. Huvudtyperna är frakturer på lårbenshalsen (cervikala frakturer) och frakturer genom muskelfästen (trokantära frakturer). Den tredje vanligaste höftfrakturtypen är frakturer som sker genom muskelfästena men som fortsätter ner genom lårbenet (subtrokantära frakturer) (Thorngren 1995). En undersökning av höftfrakturer i Sverige visade att 56,9 % var cervikala frakturer, 38 % trokantära frakturer och 5,1 % subtrokantära frakturer (Thorngren 1995). 6

7 Höftfrakturer Ålder Män och däröver 3161 Män antal/ och däröver 1770 Kvinnor och däröver 8643 Kvinnor, antal/ och däröver 2771 Tabell 1. Antalet höftfrakturer för personer samt 80 och däröver, totalt och per invånare. Källa: Patientregistret Av tabell 1 framgår att kvinnor drabbas betydligt oftare av höftfrakturer än män samt att antalet frakturer ökar med ålder för båda könen. Studier har visat en generell höjning av medelåldern för höftfrakturspatienter med 1 år för varje femårsperiod vilket innebär att medelsåldern nu är 79 år (Haleem et al. 2008). I och med att höftfrakturer blir vanligare med ökad ålder och antalet äldre personer ökar i utvecklade länder har prognoser indikerat att höftfrakturer globalt skulle öka från ca 1,7 miljoner under 1990 till 6,3 miljoner 2050 (Marks 2010). Internationella studier och jämförelser har också visat att antalet höftfrakturer bland äldre personer ökat i välfärdsländer under 1900-talet. I Sverige ökade incidensen av höftfrakturer hos personer 50 år och däröver från 330/ till 510/ mellan 1966 och 1986 (Jarnlo 1991) och i Finland från 163/ till 438/ mellan 1970 och 1997 (Kannus et al. 1999). Andra studier har bekräftat dessa resultat med ökningar i Finland, Tyskland och Österrike under slutet av 1990 talet och början av 2000 talet (Lönnroos et al. 2006, Icks et al. 2008, Mann et al. 2008). Dock har studier från Nordamerika, Schweiz och Sverige påvisat en stabilisering och nedgång av höftfraktursincidensen under samma period (Chevalley et al. 2007, Löfman et al. 2002, Stevens, Ryans & Kresnow 2006, Jaglal et al. 2005). Den nedgång som observerats har varit mest tydlig bland kvinnor medan höftfraktursincidensen bland män har fortsatt att öka (Chevalley et al. 2007, Löfman et al. 2002, Jaglal 7

8 et al. 2005). För att hitta förklaringar till dessa motsägelsefulla resultat krävs fortsatt analys av bakomliggande orsaker. Riskfaktorer för fall och fallskada Man vet idag en hel del om vad som ökar risken för fall och vad som ökar risken för fallskada. Antalet riskfaktorer för fall har uppskattats till över 400 (Iinattiniemi, Jokelainen & Luukinen 2009). Riskfaktorerna påverkar varandra och det leder till att invecklade samband uppstår (Rubenstein 2006). Det är svårt att skilja på risker för fall och risker för fallskador då dessa ofta sammanfaller (Lord et al. 2007). Ett sätt att förstå mekanismerna bakom fall är att undersöka personen i förhållande till sin omgivning (Lord et al. 2007). Risken att falla kan beskrivas som balansen mellan individens kapacitet, acitet, omgivningens förutsättningar samt de aktiviteter personen företar sig. Figur 1 visar en tänkt modell med de områden av faktorer som påverkar personens risk för att falla. Figur 1. Modell över relationen mellan kapacitet, miljö och aktivitet i förhållande till fallrisk (Statens räddningsverk 2007). Störst betydelse för om en person bemästrar en situation utan att falla har individens kapacitet. Denna avgör vilka aktiviteter personen klarar av i vilken 8

9 omgivning. Omgivningens beskaffenhet och aktivitetens natur har givetvis också stor betydelse (Statens räddningsverk 2007). Individens kapacitet innefattar inre riskfaktorer. Exempel på inre riskfaktorer är tidigare fall, hög ålder, att leva ensam, medicinska tillstånd, vissa läkemedel, nedsatt rörlighet och gånghastighet, inaktivitet, fallrädsla, lågt BMI, nedsatt kognitiv förmåga, nedsatt syn och fotproblem. De yttre riskfaktorer som lyfts fram är faror i miljön (t ex dålig belysning och hala golv), skor och kläder samt felaktiga gånghjälpmedel (Lord et al. 2007). Åldersrelaterade orsaker till fall Som framkommit ovan finns det många enskilda orsaker till fall men vad som leder fram till att en person faller är ofta en kombination av faktorer. Ett sätt att förstå orsaker till fall är att utgå från händelseförloppet. Studier som undersökt orsaker till fall genom att kartlägga händelsen har visat att i % av fallen var fallorsaken oklar. Orsakerna är ofta en kombination av individens kapacitet och omständigheter i miljön och situationen (jfr figur 1). Balans, reflexer och muskelfunktioner kan vara försämrade och gångmönstret påverkas till att bli mer riskabelt. Detta minskar personens förmåga att fånga upp kroppen när han/hon snubblar eller halkar. Att många äldre har nedsatt syn, hörsel och minne påverkar också genom att det gör så att de äldre halkar och snubblar oftare (Rubenstein 2006). Näst vanligaste orsaken till fall som identifierats är nedsatt gångförmåga samt allmän svaghet. Mellan % av fallen har denna orsak. Gångförmågan påverkas av många olika mekanismer som rörlighet i leder, koordinering av muskelrörelser och förmåga till normala sinnesintryck. Dessa orsaker kan vara både degenerativa och kopplade till sjukdom eller skada. Yrsel orsakar uppskattningsvis % av fallen. Yrsel är ett ospecifikt symtom som kan orsakas av bl. a. hjärt-kärlsjukdomar, läkemedelsbiverkningar, ångest och depression. Även ortostatiskt blodtryck kan orsaka yrsel men det är antagligen inte en så stor orsak till fall då man ofta lär sig att hantera problemet genom att vara försiktig vid förflyttningar. 9

10 För 1-10 % av fallen beskrivs orsaken som att benen bara plötsligt vek sig utan att det inbegriper svimning eller yrsel. Personen upplever en plötslig svaghet i benen som ibland kan hänga samman med en hastig huvudrörelse. Orsaken till detta är ofta nedsatt cirkulation i bakre delen av hjärnan men kan också ha andra orsaker som svaghet i benen eller instabilitet i knän. En svimningsattack orsakar 2-10 % av fallen. Orsaken till svimning kan vara nedsatt blodtillförsel till hjärnan eller ha metaboliska förklaringar (Rubenstein 2006). Då de flesta äldre har en rad identifierbara riskfaktorer för fall kan det ofta vara svårt att avgöra den exakta orsaken till ett fall. Även psykologiska faktorer påverkar. Den psykologiska aspekt som är mest undersökt är hur rädsla att falla påverkar risken för fall (Friedman et al. 2002). Att vara rädd för att falla kan ofta leda till överdriven försiktighet och det kan i sin tur leda till inaktivitet och social isolering. Det finns tydlig evidens för att ökad rädsla att falla ökar risken att falla. Lord et al framhåller att det behövs mer forskning kring hur man kan skilja på befogad och obefogad rädsla, detta menar man har betydelse både för fallrisk bedömning och för val av åtgärder (Lord et al. 2007). Åldersrelaterade orsaker till skada som följd av fall När en person faller finns det olika faktorer som påverkar risken för skada, om det blir en fraktur eller ej. Trots att själva fallet är den största riskfaktorn för fallskador innebär inte det att varje fall är farligt. Falltypen och individens agerande under fallet är avgörande för om en skada uppstår. Den centralt avgörande faktorn i fallprocessen är hur den energi som från början finns lagrad hos individen genom höjd över underlaget samt eventuell gångrörelse kan hejdas, dämpas och spridas under fallet och vid anslaget. Bland annat Kannus & Parkkari och Marks belyser fem punkter som är avgörande för om ett fall leder till en höftfraktur eller inte; fallhöjd/energi i fallet, fallriktning, uppbromsning av fallet, anatomisk anslagspunkt och anslagsriktning samt absorptionsförmågan hos individen och anslagsmaterialet (Marks 2010, Kannus, Parkkari 2006). Dessa punkter interagerar i en process som startas med ett fall och avslutas med en fraktur, annan skada eller ingen skada alls beroende på hur mycket av fallenergin som överförs till vävnaden i 10

11 förhållande till vävnadens sårbarhet. Den energi som uppstår när man faller åt sidan utan att ta emot sig anses vara tillräcklig för att orsaka en höftfraktur även hos yngre friska personer (Lord et al. 2007, Kannus, Parkkari 2006, Lotz, Hayes 1990). Osteoporos är definierat som en skelettsjukdom karakteriserad av nedsatt bentäthet och förändrad mikroarkitektur, vilket leder till en reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för fraktur (Srivastava & Deal, 2002). Mellan 74 och 82 % av kvinnliga postmenopausala höftfrakturspatienter har inte osteoporos (Laing, Robinovitch 2008, Crilly et al. 2010). Hur stor betydelse osteoporos har för uppkomsten av höftfraktur är i dagsläget osäkert och varierar beroende på individens ålder, boende, sjuklighet och kognitiva förmåga (Marks 2010, Crilly et al. 2010). Evidensen för om osteoporosbehandling minskar antalet höftfrakturer är osäker (Crilly et al. 2010). Utifrån en fallskadeprocess har dock osteoporos en teoretiskt viktig roll i det sista stadiet. Efter att fallenergi absorberats av olika uppbromsningsstrategier och mjukdelar är bentätheten avgörande för om den slutgiltiga energimängden orsakar en fraktur. Med en lägre bentäthet är tröskeln för att en fraktur sker betydligt lägre än för dem med normal bentäthet. I praktiken innebär detta att även ett fall som inte träffar direkt på trokantern kan ge en fraktur om skelettet har nedsatt hållfasthet (Crilly et al. 2010). 11

12 Slutsatser Fallskador utgör ett omfattande och komplext problemområde med en mängd samverkande orsaker Fall och fallskador bland äldre är mycket vanligt och ökar med stigande ålder Frakturförekomsten är högst bland kvinnor medan dödligheten är högst bland män Fallskador orsakar stora samhällskostnader. Dessa fördelas relativt jämt mellan kommun och landsting Vad som avgör om en person ska falla är personens kapacitet i relation till vilka aktiviteter personen företar sig och vilka krav omgivning ställer på personen. Vad som avgör om en skada uppkommer som följd av fall avgörs av hur mycket energi som till slut når fram till vävnaden, i relation till dennas sårbarhet 12

13 Litteraturlista Berglöf, J. 2003, Fallolyckor bland äldre - samhällets direkta kostnader, Räddningsverket, Nationellt Centrum för lärande från olyckor, Karlskoga. Bergström, U., Björnstig, U., Stenlund, H., Jonsson, H. & Svensson, O. 2008, "Facture mechanisums and facture patern in men and women aged 50 years and older: a studyof a 12-year population-based injury register in Umeå, Sweden", Osteoporosis International(ISSN X), vol. 19, no. 9, pp Bergström, U., Jonsson, H., Gustafson, Y., Pettersson, U., Stenlund, H. & Svensson, O. 2009, "The hip fractures incidenc curve is shifting to the right - A forecast of the age-guake", Acta Orthopaedica 2009, vol. 80, no. 5, pp Crilly, R.G., Hillier, L.M., Mason, M., Gutmanis, I. & Cox, L. 2010, Prevention of Hip Fractures in Long-Term Care: Relevance of Community-Derived Data, - Blackwell Publishing Inc. Chevalley, T., Guilley, E., Herrmann, F.R., Hoffmeyer, P., Rapin, C.-. & Rizzoli, R. 2007, "Incidence of hip fracture over a 10-year period ( ): Reversal of a secular trend", Bone, vol. 40, no. 5, pp Dödsorsaksregistret 2010, Dödsorsaker 2008, Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige. Friedman, S.M., Munoz, B., West, S.K., Rubin, G.S. & Fried, L.P. 2002, "Falls and fear of falling: which comes first? A longitudinal prediction model suggests strategies for primary and secondary prevention", Journal of the American Geriatrics Society, vol. 50, no. 8, pp Haleem, S., Lutchman, L., Mayahi, R., Grice, J.E. & Parker, M.J. 2008, "Mortality following hip fracture: Trends and geographical variations over the last 40 years", Injury, vol. 39, no. 10, pp Hjalmarsson, H. & Andersson, R. 2009, Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre - en kunskapssammanställning, Sveriges Kommuner och Landsting. 13

14 Icks, A., Haastert, B., Wildner, M., Becker, C. & Meyer, G. 2008, "Trend of hip fracture incidence in Germany : a population-based study", Osteoporosis International, vol. 19, no. 8, pp Iinattiniemi, S., Jokelainen, J. & Luukinen, H. 2009, "Falls risk among a very old home-dwelling population", Scandinavian journal of primary health care, vol. 27, no. 1, pp Jaglal, S.B., Weller, I., Mamdani, M., Hawker, G., Kreder, H., Jaakkimainen, L. & Adachi, J.D. 2005, "Population Trends in BMD Testing, Treatment, and Hip and Wrist Fracture Rates: Are the Hip Fracture Projections Wrong?", Journal of Bone and Mineral Research, vol. 20, no. 6, pp Jarnlo, G.B. 1991, "Hip fracture patients. Background factors and function", Scandinavian journal of rehabilitation medicine., vol. Supplement 24, pp Kanis, J., Johnell, O., Gullberg, B., Allander, E., Elffors, L., Ranstam, J., Dequeker, J., Dilsen, G., Gennari, C., Lopes Vaz, A., Lyritis, G., Mazzouli, G., Miravet, L., Passari, M., Perez Cano, R., Rapado, A. & Ribot, C. 1999, "Risk Factors for Hip Fracture in Men from Southern Europe: The MEDOS Study", Osteoporosis International, vol. 9, no. 1, pp Kannus, P. & Parkkari, J. 2006, "Prevention of hip fracture with hip protectors", Age and Ageing, vol. 35, no. S2, pp. ii51. Kannus, P., Niemi, S., Parkkari, J., Palvanen, M., Vuori, I. & Järvinen, M. 1999, "Hip fractures in Finland between 1970 and 1997 and predictions for the future", The Lancet, vol. 353, no. 9155, pp Laing, A.C. & Robinovitch, S.N. 2008, "The Force Attenuation Provided by Hip Protectors Depends on Impact Velocity, Pelvic Size, and Soft Tissue Stiffness", Journal of Biomechanical Engineering, vol. 130, no. 6. Lennartsson, C. & Heimerson, I. 2009, Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, Västerås. Löfman, O., Berglund, K., Larsson, L. & Toss, G. 2002, "Changes in Hip Fracture Epidemiology: Redistribution Between Ages, Genders and Fracture Types", Osteoporosis International, vol. 13, no. 1, pp

15 Lönnroos, E., Kautiainen, H., Karppi, P., Huusko, T., Hartikainen, S., Kiviranta, I. & Sulkava, R. 2006, "Increased incidence of hip fractures. A population based-study in Finland", Bone, vol. 39, no. 3, pp Lord, S.R., Sherrington, C., Menz, H.B. & Close, J.C.T. 2007, Falls in older people: risk factors and strategies for prevention, Cambridge Univ Pr, New York, USA. Lotz, J. & Hayes, W. 1990, "The use of quantitative computed tomography to estimate risk of fracture of the hip from falls", Journal of Bone and Joint Surgery, vol. 72, no. 5, pp Mann, E., Icks, A., Haastert, B. & Meyer, G. 2008, "Hip fracture incidence in the elderly in Austria: An epidemiological study covering the years 1994 to 2006", BMC Geriatrics, vol. 8, no. 1, pp. 35. Marks, R. 2010, "Hip fracture epidemiological trends, outcomes, and risk factors, ", International journal of general medicine, vol. 3, pp McClure, R., Turner, C., Peel, N., Spinks, A., Eakin, E. & Hughes, K. 2005, "Population-based interventions for the prevention of fall-related injuries in older people", Cochrane database of systematic reviews (Online), vol. (1), no. 1, pp. CD Oliver, D., Connelly, J.B., Victor, C.R., Shaw, F.E., Whitehead, A., Genc, Y., Vanoli, A., Martin, F.C. & Gosney, M.A. 2007, "Strategies to prevent falls and fractures in hospitals and care homes and effect of cognitive impairment: systematic review and meta-analyses", British Medical Journal, vol. January 13, no. 334, pp. 82. Rubenstein, L.Z. 2006, "Falls in older people: epidemiology, risk faktors and strategies for prevention", Age and Ageing 2006, vol. 35, no. S2, pp. ii37. Schyllander, J. & Rosenberg, T. 2008, Skador bland äldre personer i Sverige, Räddningsverket, Nationellt centrum för lärnade av olyckor, Karlskoga. SKL 2008, Öppna jämförelser Vård och omsorg., Sveriges Kommuner och Landsting, Västerås. 15

16 Statens räddningsverk 2007, Systematiskt arbete för äldres säkerhet : om fall, trafikolyckor och bränder, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete IMS, Socialstyrelsen ;Karlstad : Räddningsverket, Stockholm. Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009, Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning. Statistik från Injury Databas (IDB), 2007, Socialstyrelsen. Stevens, J.A., Ryans, G. & Kresnow, M. 2006, "Fatalities and injuries from falls among older adults - United States, and ", Morbidity and Mortality Weekly Report, vol. 55, no. 45, pp Thorngren, K. 1995, State of the art - höftfrakturer, Socialstyrelsen, Stockholm. WHO 2008, WHO global report on falls prevention in older age, World Health Organization, Geneva. Zacker, C. & Shea, D. 1998, "An Economic Evaluation of Energy-Absorbing Flooring to Prevent Hip Fractures", International Journal of Technology Assessment in Health Care, vol. 14, no. 3, pp

Energiabsorberande golvs effekt på frakturprevalensen bland äldre personer

Energiabsorberande golvs effekt på frakturprevalensen bland äldre personer Energiabsorberande golvs effekt på frakturprevalensen bland äldre personer Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldressäkerhet Karlstads Universitet Förord Kunskapscentrum för äldres säkerhet,

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Relationen mellan BMI och fallinducerade höftledsfrakturer bland äldre personer

Relationen mellan BMI och fallinducerade höftledsfrakturer bland äldre personer Relationen mellan BMI och fallinducerade höftledsfrakturer bland äldre personer Finn Nilson, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Förord Kunskapscentrum för äldres

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Behandling av höftfrakturer

Behandling av höftfrakturer Behandling av höftfrakturer Oliver Michelsson, Jan-Magnus Björkenheim, Mikko Kirjavainen och Jarkko Pajarinen Höftfraktur är en vanlig skada som främst drabbar äldre kvinnor och oftast orsakas av obetydligt

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor

Läs mer

Höftfrakturer i Norge en internationell, nationell och Trygge eldre jämförelse

Höftfrakturer i Norge en internationell, nationell och Trygge eldre jämförelse Höftfrakturer i Norge en internationell, nationell och Trygge eldre jämförelse Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson Centrum för personsäkerhet, Avdelningen för hälsa och

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Förebygg fall och fallskador i samband med vård

Förebygg fall och fallskador i samband med vård Förebygg fall och fallskador i samband med vård Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Sveriges Kommuner och Landsting 2008 foto: lars forsstedt form: etc tryck: modin tryckoffset stockholm 2008 Eventuella

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet & Äldrecentrum Vid fyllda 55 lefnadsår, börjar nu mina

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Att förebygga fall. Fysisk träning och multifaktoriella åtgärder minskar fallrisk

Att förebygga fall. Fysisk träning och multifaktoriella åtgärder minskar fallrisk Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se sammanfattning Många äldre personer faller, och fallhändelser är den vanligaste orsaken till skada bland äldre. Att förebygga fallhändelser

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Fall och fallskador åtgärder För att FöreBygga

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Fall och fallskador åtgärder För att FöreBygga nationell satsning för ökad patientsäkerhet Fall och fallskador åtgärder För att FöreBygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

SITTANDE ÖVNINGAR. Page

SITTANDE ÖVNINGAR. Page Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige En rapport av Jan Schyllander, utredare 2 Civilförsvarsförbundet För säkrare och tryggare liv Sverige är ett av de säkraste länderna i världen.

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige Yngve Gustafson Professor, Överläkare Geriatriskt centrum Umeå Sverige GERIATRISKT CENTRUM UMEÅ, SVERIGE ANTALET HÖFTFRAKTURER HOS MYCKET GAMLA MÄNNISKOR ÖKAR SNABBT. (150% ökning hos 90+ i Umeå på 10

Läs mer

Fallskador bland äldre. en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador

Fallskador bland äldre. en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador Fallskador bland äldre en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador 2 Fallskador bland äldre en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Tryggt och Säkert Särskilt boende

Tryggt och Säkert Särskilt boende Foto: Håkan Lindgren Tryggt och Säkert Särskilt boende Boendets namn: Ett verktyg för att göra de särskilda boendena tryggare och säkrare. Ansökan för certifiering av Tryggt och säkert särskilt boende

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer