Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet
|
|
- Sofia Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fall och fallskador hos äldre en introduktion Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1
2 Förord Kunskapscentrum för äldres säkerhet, KCÄ, initierades år 2007 av Karlstads kommun i samverkan med Landstinget i Värmland, Karlstads universitet och dåvarande Räddningsverket. Syftet är att stödja det skadeförebyggande arbetet bland äldre med evidensbaserad kunskap. Verksamheten består av kunskapssammanställningar, utbildning, information och rådgivning. Sedan 2010 pågår en integration av KCÄ i universitetets organisation med Karlstads kommun som huvudfinansiär. Mer information finns på webbsidan, adress: Denna arbetsrapport är tänkt att fungera som en introduktion till ämnet fallskador bland äldre med fokus på höftfrakturer. Texten ger grundläggande kunskap om förekomst och uppkomst av fallskador hos äldre. Fallskador utgör ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar stort lidande för de som drabbas och innebär en ansenlig belastning för sjukvården. Vi gör inte anspråk på att täcka in alla aspekter av problematiken, t ex berörs inte preventiva åtgärder, utan vill främst ge en överblick över ett komplext område. Texten fungerar också som en bakgrund till kommande publikationer om fallskador från KCÄ. 2
3 Allmänt om fall och fallskador Att falla är på sätt och vis en naturlig del av livet. För barn är fall en del i den motoriska utvecklingen där barnet testar sina gränser och tränar sin kropp. När barn faller leder det sällan till allvarliga skador. Att fall leder till allvarlig skada är ett problem som börjar visa sig i övre medelåldern och ökar sedan i snabb takt med stigande ålder. I Sverige finns ca 1.6 miljoner personer 65 år och äldre (17 % av befolkningen) och av dessa skadar sig årligen ca så allvarligt av ett fall att de behöver sjukhusvård. Den vanligaste fallskadan som leder till sjukhusvård är höftfraktur, en vårdkrävande diagnos som genererar ca vårddygn/år. Detta innebär att höftfraktur kommer på tredje plats efter schizofreni och stroke vad gäller sammanlagd vårdtid (Schyllander, Rosenberg 2008). Äldre i Sverige är friskare idag än tidigare. Den period som präglas av sjukdom och funktionsnedsättning kommer senare i livet. Andelen äldre beräknas öka eftersom medellivslängden ökat och att det under 40-talet föddes stora barnkullar. År 2030 beräknas drygt 20 % av invånarna i Sverige vara 65 år och äldre (Lennartsson, Heimerson 2009). Definitioner En fallskada är en konsekvens av en fallolycka. En fallolycka definieras generellt som att en person oavsiktligt och plötsligt ramlar till marken, golvet eller liknande underlag med skada som följd (Hjalmarsson, Andersson 2009). En skada som konsekvens av fall uppstår när en vävnad deformeras i sådan grad att vävnadens bristningsgräns överskrids (Zacker, Shea 1998). En fallskada kan därför sägas uppkomma när en person faller och träffar underlaget med sådan anslagsenergi att individens kroppsvävnad skadas. Ett faktum som leder till 3
4 förvirring är att man inom sjukvåden ofta talar om fall synonymt med fallskada medan allmänheten med fall även menar att snubbla, halka e.d. utan att skadas (WHO 2008). De fallskador som återfinns i statistiken utgörs av sådana där den skadade uppsökt sjukvården och då främst slutenvården. Statistik över dessa återfinns i Patientregistret, PAR. De patienter som söker på akutmottagning för skador men inte blir inlagda registreras vid en del sjukhus i registret Injury Data Base, IDB. Registret innefattar f n ca 7 % av befolkningen (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009). Från detta register kan man sedan skatta hur många som söker akutvård för olika skador i landet som helhet. Dödsfall, slutligen, registreras i Dödsorsaksregistret, DOR. Alla tre registren finns hos Socialstyrelsen. Personer 65 år och äldre är överrepresenterade när det gäller i stort sett alla skador, t ex drunkning, brand, trafik, suicid och inte minst fall. Under 2008 omkom i Sverige personer (1 321 män och kvinnor) i denna åldersgrupp som resultat av yttre orsaker (skador och förgiftning) samtidigt som personer blev inlagda på sjukhus av samma orsaker (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009, Dödsorsaksregistret 2010). Fallolyckor dominerar och utgjorde 64 % av olycksfallen bland äldre som föranledde sjukhusvård (Schyllander, Rosenberg 2008). År 2008 dog 807 personer till följd av en höftfraktur orsakad av fall (Dödsorsaksregistret 2010). Man tror idag att uppskattningsvis 35 % av personer över 65 år som bor hemma faller årligen, en eller flera gånger. För enbart kvinnor är siffran något högre, ca 40 %. För personer över 85 är siffran närmare 50 % och många av dessa faller mer än en gång/år (Lord et al. 2007). De äldre som bor på vårdboende faller upp till tre gånger oftare än de som bor kvar hemma (McClure et al. 2005). Av de fall som sker på sjukhus och särskiltboende tror man att 3-5 % leder till en fraktur av något slag (Oliver et al. 2007). Samhällsekonomiska aspekter De direkta kostnaderna (sjukvårdskostnader, läkemedelskostnader, m.m.) för att behandla fallskador uppgick år 2000 till ca 4.8 miljarder kronor. Här inräknas 4
5 dödsfall, allvarliga och lindriga skador pga fall för personer 65 år och äldre. Kostnaden fördelas relativt jämnt mellan kommuner och landsting. En höftfraktur beräknas kosta i snitt kr i direkta kostnader under de första fem åren efter skadan varav 56 % belastar kommunen och 44 % landstinget (Berglöf 2003). Förutom det lidande som fallskador innebär för den som drabbas är den ekonomiska aspekten ännu ett incitament för att arbeta preventivt mot fallskador. Olika typer av fallskador De vanligaste fallskadorna är sådana man själv behandlar. Det handlar om skrubbsår och blåmärken som plåstras om och sköts med egenvård. De fallolyckor som här tas upp är de av mer allvarlig art. Av de 65 år och äldre som söker på akutmottagning för skada så är skadan till 78 % orsakad av fall. Fallen sker oftast fall från samma plan, 48.3 %. Vanligast är att skadan sker i hemmet. För personer som är 80 år och äldre sker ca 50 % av fallolyckorna i hemmet (Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009). Därtill kommer de som bor på särskilt boende. Fallolyckorna handlar generellt om att den äldre faller och skadar sig i samband med vardagliga aktiviteter. Av de fallolyckor som får så allvarliga konsekvenser att den äldre uppsöker akutmottagning så är den vanligaste skadan i åldern 65 år och uppåt en fraktur, för kvinnor 52 % och för män 36 %. Näst vanligast är kontusioner (kross- och stötskador) med 23 % för kvinnor och 24 % för män, den tredje vanligaste skadan är öppna sår med 11 % för kvinnor och 19 % för män (Schyllander, Rosenberg 2008). Den vanligaste frakturen orsakad av fall som leder till slutenvård är det vi i dagligt tal kallar höftfraktur, dvs. ett brott på lårbenets övre del eller lårbenshalsen (se utförligare definition längre ner i texten). Andra vanliga frakturer orsakade av fall är handleds-, fotleds-, ryggkot- och bäckenfraktur (Lord et al. 2007). Skadepanoramat och mekanismerna bakom frakturer hos personer 50 år och äldre är kartlagda i en studie gjord i Sverige med data hämtade från EHLASSregistret (numera IDB, författarnas anmärkning) vid Umeå Universitetssjukhus under åren Under denna period registrerades frakturer hos personer 50 år och äldre, varav 33 % av frakturerna drabbade män och 67 % 5
6 kvinnor. Denna genomgång visade att hos personer 75 år och äldre orsakades 80 % av frakturerna av lågenergitrauma, d.v.s. ett fall från mindre än en meter. I denna studie konstateras att lågenergitrauma orsakade flest och mest kostsamma frakturer. När man tittar på var personen befann sig vid skadetillfället så var det vanligast att vara utomhus vid fotledsfraktur och inomhus vid höft- och bäckenfraktur (Bergström et al. 2008). I skriften Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre från SKL framgår att antalet fall som leder till slutenvård varierar mellan kommuner och var störst i storstäder och glesbygdskommuner (SKL 2008). Vilka bestämningsfaktorer som påverkar detta är inte helt klarlagt. Man har uppskattat att problemet kommer att öka i omfattning eftersom antalet personer 80 år och äldre kommer att öka och år 2050 beräknas vara dubbelt så många som idag (Bergström et al. 2009). Höftfrakturer Sverige är bland de länder i världen där det är störst risk att drabbas av en höftfraktur under livet. Sverige ligger näst efter Norge när det gäller antalet höftfrakturer per invånare (Kanis et al. 1999). Årligen drabbas ca personer av höftfraktur orsakade av fall och av dessa är 91 % 65 år och äldre (Schyllander, Rosenberg 2008). Höftfraktur är en samlingsterm för frakturer som sker på den proximala delen (närmast bäckenet) av lårbenet. Huvudtyperna är frakturer på lårbenshalsen (cervikala frakturer) och frakturer genom muskelfästen (trokantära frakturer). Den tredje vanligaste höftfrakturtypen är frakturer som sker genom muskelfästena men som fortsätter ner genom lårbenet (subtrokantära frakturer) (Thorngren 1995). En undersökning av höftfrakturer i Sverige visade att 56,9 % var cervikala frakturer, 38 % trokantära frakturer och 5,1 % subtrokantära frakturer (Thorngren 1995). 6
7 Höftfrakturer Ålder Män och däröver 3161 Män antal/ och däröver 1770 Kvinnor och däröver 8643 Kvinnor, antal/ och däröver 2771 Tabell 1. Antalet höftfrakturer för personer samt 80 och däröver, totalt och per invånare. Källa: Patientregistret Av tabell 1 framgår att kvinnor drabbas betydligt oftare av höftfrakturer än män samt att antalet frakturer ökar med ålder för båda könen. Studier har visat en generell höjning av medelåldern för höftfrakturspatienter med 1 år för varje femårsperiod vilket innebär att medelsåldern nu är 79 år (Haleem et al. 2008). I och med att höftfrakturer blir vanligare med ökad ålder och antalet äldre personer ökar i utvecklade länder har prognoser indikerat att höftfrakturer globalt skulle öka från ca 1,7 miljoner under 1990 till 6,3 miljoner 2050 (Marks 2010). Internationella studier och jämförelser har också visat att antalet höftfrakturer bland äldre personer ökat i välfärdsländer under 1900-talet. I Sverige ökade incidensen av höftfrakturer hos personer 50 år och däröver från 330/ till 510/ mellan 1966 och 1986 (Jarnlo 1991) och i Finland från 163/ till 438/ mellan 1970 och 1997 (Kannus et al. 1999). Andra studier har bekräftat dessa resultat med ökningar i Finland, Tyskland och Österrike under slutet av 1990 talet och början av 2000 talet (Lönnroos et al. 2006, Icks et al. 2008, Mann et al. 2008). Dock har studier från Nordamerika, Schweiz och Sverige påvisat en stabilisering och nedgång av höftfraktursincidensen under samma period (Chevalley et al. 2007, Löfman et al. 2002, Stevens, Ryans & Kresnow 2006, Jaglal et al. 2005). Den nedgång som observerats har varit mest tydlig bland kvinnor medan höftfraktursincidensen bland män har fortsatt att öka (Chevalley et al. 2007, Löfman et al. 2002, Jaglal 7
8 et al. 2005). För att hitta förklaringar till dessa motsägelsefulla resultat krävs fortsatt analys av bakomliggande orsaker. Riskfaktorer för fall och fallskada Man vet idag en hel del om vad som ökar risken för fall och vad som ökar risken för fallskada. Antalet riskfaktorer för fall har uppskattats till över 400 (Iinattiniemi, Jokelainen & Luukinen 2009). Riskfaktorerna påverkar varandra och det leder till att invecklade samband uppstår (Rubenstein 2006). Det är svårt att skilja på risker för fall och risker för fallskador då dessa ofta sammanfaller (Lord et al. 2007). Ett sätt att förstå mekanismerna bakom fall är att undersöka personen i förhållande till sin omgivning (Lord et al. 2007). Risken att falla kan beskrivas som balansen mellan individens kapacitet, acitet, omgivningens förutsättningar samt de aktiviteter personen företar sig. Figur 1 visar en tänkt modell med de områden av faktorer som påverkar personens risk för att falla. Figur 1. Modell över relationen mellan kapacitet, miljö och aktivitet i förhållande till fallrisk (Statens räddningsverk 2007). Störst betydelse för om en person bemästrar en situation utan att falla har individens kapacitet. Denna avgör vilka aktiviteter personen klarar av i vilken 8
9 omgivning. Omgivningens beskaffenhet och aktivitetens natur har givetvis också stor betydelse (Statens räddningsverk 2007). Individens kapacitet innefattar inre riskfaktorer. Exempel på inre riskfaktorer är tidigare fall, hög ålder, att leva ensam, medicinska tillstånd, vissa läkemedel, nedsatt rörlighet och gånghastighet, inaktivitet, fallrädsla, lågt BMI, nedsatt kognitiv förmåga, nedsatt syn och fotproblem. De yttre riskfaktorer som lyfts fram är faror i miljön (t ex dålig belysning och hala golv), skor och kläder samt felaktiga gånghjälpmedel (Lord et al. 2007). Åldersrelaterade orsaker till fall Som framkommit ovan finns det många enskilda orsaker till fall men vad som leder fram till att en person faller är ofta en kombination av faktorer. Ett sätt att förstå orsaker till fall är att utgå från händelseförloppet. Studier som undersökt orsaker till fall genom att kartlägga händelsen har visat att i % av fallen var fallorsaken oklar. Orsakerna är ofta en kombination av individens kapacitet och omständigheter i miljön och situationen (jfr figur 1). Balans, reflexer och muskelfunktioner kan vara försämrade och gångmönstret påverkas till att bli mer riskabelt. Detta minskar personens förmåga att fånga upp kroppen när han/hon snubblar eller halkar. Att många äldre har nedsatt syn, hörsel och minne påverkar också genom att det gör så att de äldre halkar och snubblar oftare (Rubenstein 2006). Näst vanligaste orsaken till fall som identifierats är nedsatt gångförmåga samt allmän svaghet. Mellan % av fallen har denna orsak. Gångförmågan påverkas av många olika mekanismer som rörlighet i leder, koordinering av muskelrörelser och förmåga till normala sinnesintryck. Dessa orsaker kan vara både degenerativa och kopplade till sjukdom eller skada. Yrsel orsakar uppskattningsvis % av fallen. Yrsel är ett ospecifikt symtom som kan orsakas av bl. a. hjärt-kärlsjukdomar, läkemedelsbiverkningar, ångest och depression. Även ortostatiskt blodtryck kan orsaka yrsel men det är antagligen inte en så stor orsak till fall då man ofta lär sig att hantera problemet genom att vara försiktig vid förflyttningar. 9
10 För 1-10 % av fallen beskrivs orsaken som att benen bara plötsligt vek sig utan att det inbegriper svimning eller yrsel. Personen upplever en plötslig svaghet i benen som ibland kan hänga samman med en hastig huvudrörelse. Orsaken till detta är ofta nedsatt cirkulation i bakre delen av hjärnan men kan också ha andra orsaker som svaghet i benen eller instabilitet i knän. En svimningsattack orsakar 2-10 % av fallen. Orsaken till svimning kan vara nedsatt blodtillförsel till hjärnan eller ha metaboliska förklaringar (Rubenstein 2006). Då de flesta äldre har en rad identifierbara riskfaktorer för fall kan det ofta vara svårt att avgöra den exakta orsaken till ett fall. Även psykologiska faktorer påverkar. Den psykologiska aspekt som är mest undersökt är hur rädsla att falla påverkar risken för fall (Friedman et al. 2002). Att vara rädd för att falla kan ofta leda till överdriven försiktighet och det kan i sin tur leda till inaktivitet och social isolering. Det finns tydlig evidens för att ökad rädsla att falla ökar risken att falla. Lord et al framhåller att det behövs mer forskning kring hur man kan skilja på befogad och obefogad rädsla, detta menar man har betydelse både för fallrisk bedömning och för val av åtgärder (Lord et al. 2007). Åldersrelaterade orsaker till skada som följd av fall När en person faller finns det olika faktorer som påverkar risken för skada, om det blir en fraktur eller ej. Trots att själva fallet är den största riskfaktorn för fallskador innebär inte det att varje fall är farligt. Falltypen och individens agerande under fallet är avgörande för om en skada uppstår. Den centralt avgörande faktorn i fallprocessen är hur den energi som från början finns lagrad hos individen genom höjd över underlaget samt eventuell gångrörelse kan hejdas, dämpas och spridas under fallet och vid anslaget. Bland annat Kannus & Parkkari och Marks belyser fem punkter som är avgörande för om ett fall leder till en höftfraktur eller inte; fallhöjd/energi i fallet, fallriktning, uppbromsning av fallet, anatomisk anslagspunkt och anslagsriktning samt absorptionsförmågan hos individen och anslagsmaterialet (Marks 2010, Kannus, Parkkari 2006). Dessa punkter interagerar i en process som startas med ett fall och avslutas med en fraktur, annan skada eller ingen skada alls beroende på hur mycket av fallenergin som överförs till vävnaden i 10
11 förhållande till vävnadens sårbarhet. Den energi som uppstår när man faller åt sidan utan att ta emot sig anses vara tillräcklig för att orsaka en höftfraktur även hos yngre friska personer (Lord et al. 2007, Kannus, Parkkari 2006, Lotz, Hayes 1990). Osteoporos är definierat som en skelettsjukdom karakteriserad av nedsatt bentäthet och förändrad mikroarkitektur, vilket leder till en reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för fraktur (Srivastava & Deal, 2002). Mellan 74 och 82 % av kvinnliga postmenopausala höftfrakturspatienter har inte osteoporos (Laing, Robinovitch 2008, Crilly et al. 2010). Hur stor betydelse osteoporos har för uppkomsten av höftfraktur är i dagsläget osäkert och varierar beroende på individens ålder, boende, sjuklighet och kognitiva förmåga (Marks 2010, Crilly et al. 2010). Evidensen för om osteoporosbehandling minskar antalet höftfrakturer är osäker (Crilly et al. 2010). Utifrån en fallskadeprocess har dock osteoporos en teoretiskt viktig roll i det sista stadiet. Efter att fallenergi absorberats av olika uppbromsningsstrategier och mjukdelar är bentätheten avgörande för om den slutgiltiga energimängden orsakar en fraktur. Med en lägre bentäthet är tröskeln för att en fraktur sker betydligt lägre än för dem med normal bentäthet. I praktiken innebär detta att även ett fall som inte träffar direkt på trokantern kan ge en fraktur om skelettet har nedsatt hållfasthet (Crilly et al. 2010). 11
12 Slutsatser Fallskador utgör ett omfattande och komplext problemområde med en mängd samverkande orsaker Fall och fallskador bland äldre är mycket vanligt och ökar med stigande ålder Frakturförekomsten är högst bland kvinnor medan dödligheten är högst bland män Fallskador orsakar stora samhällskostnader. Dessa fördelas relativt jämt mellan kommun och landsting Vad som avgör om en person ska falla är personens kapacitet i relation till vilka aktiviteter personen företar sig och vilka krav omgivning ställer på personen. Vad som avgör om en skada uppkommer som följd av fall avgörs av hur mycket energi som till slut når fram till vävnaden, i relation till dennas sårbarhet 12
13 Litteraturlista Berglöf, J. 2003, Fallolyckor bland äldre - samhällets direkta kostnader, Räddningsverket, Nationellt Centrum för lärande från olyckor, Karlskoga. Bergström, U., Björnstig, U., Stenlund, H., Jonsson, H. & Svensson, O. 2008, "Facture mechanisums and facture patern in men and women aged 50 years and older: a studyof a 12-year population-based injury register in Umeå, Sweden", Osteoporosis International(ISSN X), vol. 19, no. 9, pp Bergström, U., Jonsson, H., Gustafson, Y., Pettersson, U., Stenlund, H. & Svensson, O. 2009, "The hip fractures incidenc curve is shifting to the right - A forecast of the age-guake", Acta Orthopaedica 2009, vol. 80, no. 5, pp Crilly, R.G., Hillier, L.M., Mason, M., Gutmanis, I. & Cox, L. 2010, Prevention of Hip Fractures in Long-Term Care: Relevance of Community-Derived Data, - Blackwell Publishing Inc. Chevalley, T., Guilley, E., Herrmann, F.R., Hoffmeyer, P., Rapin, C.-. & Rizzoli, R. 2007, "Incidence of hip fracture over a 10-year period ( ): Reversal of a secular trend", Bone, vol. 40, no. 5, pp Dödsorsaksregistret 2010, Dödsorsaker 2008, Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige. Friedman, S.M., Munoz, B., West, S.K., Rubin, G.S. & Fried, L.P. 2002, "Falls and fear of falling: which comes first? A longitudinal prediction model suggests strategies for primary and secondary prevention", Journal of the American Geriatrics Society, vol. 50, no. 8, pp Haleem, S., Lutchman, L., Mayahi, R., Grice, J.E. & Parker, M.J. 2008, "Mortality following hip fracture: Trends and geographical variations over the last 40 years", Injury, vol. 39, no. 10, pp Hjalmarsson, H. & Andersson, R. 2009, Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre - en kunskapssammanställning, Sveriges Kommuner och Landsting. 13
14 Icks, A., Haastert, B., Wildner, M., Becker, C. & Meyer, G. 2008, "Trend of hip fracture incidence in Germany : a population-based study", Osteoporosis International, vol. 19, no. 8, pp Iinattiniemi, S., Jokelainen, J. & Luukinen, H. 2009, "Falls risk among a very old home-dwelling population", Scandinavian journal of primary health care, vol. 27, no. 1, pp Jaglal, S.B., Weller, I., Mamdani, M., Hawker, G., Kreder, H., Jaakkimainen, L. & Adachi, J.D. 2005, "Population Trends in BMD Testing, Treatment, and Hip and Wrist Fracture Rates: Are the Hip Fracture Projections Wrong?", Journal of Bone and Mineral Research, vol. 20, no. 6, pp Jarnlo, G.B. 1991, "Hip fracture patients. Background factors and function", Scandinavian journal of rehabilitation medicine., vol. Supplement 24, pp Kanis, J., Johnell, O., Gullberg, B., Allander, E., Elffors, L., Ranstam, J., Dequeker, J., Dilsen, G., Gennari, C., Lopes Vaz, A., Lyritis, G., Mazzouli, G., Miravet, L., Passari, M., Perez Cano, R., Rapado, A. & Ribot, C. 1999, "Risk Factors for Hip Fracture in Men from Southern Europe: The MEDOS Study", Osteoporosis International, vol. 9, no. 1, pp Kannus, P. & Parkkari, J. 2006, "Prevention of hip fracture with hip protectors", Age and Ageing, vol. 35, no. S2, pp. ii51. Kannus, P., Niemi, S., Parkkari, J., Palvanen, M., Vuori, I. & Järvinen, M. 1999, "Hip fractures in Finland between 1970 and 1997 and predictions for the future", The Lancet, vol. 353, no. 9155, pp Laing, A.C. & Robinovitch, S.N. 2008, "The Force Attenuation Provided by Hip Protectors Depends on Impact Velocity, Pelvic Size, and Soft Tissue Stiffness", Journal of Biomechanical Engineering, vol. 130, no. 6. Lennartsson, C. & Heimerson, I. 2009, Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, Västerås. Löfman, O., Berglund, K., Larsson, L. & Toss, G. 2002, "Changes in Hip Fracture Epidemiology: Redistribution Between Ages, Genders and Fracture Types", Osteoporosis International, vol. 13, no. 1, pp
15 Lönnroos, E., Kautiainen, H., Karppi, P., Huusko, T., Hartikainen, S., Kiviranta, I. & Sulkava, R. 2006, "Increased incidence of hip fractures. A population based-study in Finland", Bone, vol. 39, no. 3, pp Lord, S.R., Sherrington, C., Menz, H.B. & Close, J.C.T. 2007, Falls in older people: risk factors and strategies for prevention, Cambridge Univ Pr, New York, USA. Lotz, J. & Hayes, W. 1990, "The use of quantitative computed tomography to estimate risk of fracture of the hip from falls", Journal of Bone and Joint Surgery, vol. 72, no. 5, pp Mann, E., Icks, A., Haastert, B. & Meyer, G. 2008, "Hip fracture incidence in the elderly in Austria: An epidemiological study covering the years 1994 to 2006", BMC Geriatrics, vol. 8, no. 1, pp. 35. Marks, R. 2010, "Hip fracture epidemiological trends, outcomes, and risk factors, ", International journal of general medicine, vol. 3, pp McClure, R., Turner, C., Peel, N., Spinks, A., Eakin, E. & Hughes, K. 2005, "Population-based interventions for the prevention of fall-related injuries in older people", Cochrane database of systematic reviews (Online), vol. (1), no. 1, pp. CD Oliver, D., Connelly, J.B., Victor, C.R., Shaw, F.E., Whitehead, A., Genc, Y., Vanoli, A., Martin, F.C. & Gosney, M.A. 2007, "Strategies to prevent falls and fractures in hospitals and care homes and effect of cognitive impairment: systematic review and meta-analyses", British Medical Journal, vol. January 13, no. 334, pp. 82. Rubenstein, L.Z. 2006, "Falls in older people: epidemiology, risk faktors and strategies for prevention", Age and Ageing 2006, vol. 35, no. S2, pp. ii37. Schyllander, J. & Rosenberg, T. 2008, Skador bland äldre personer i Sverige, Räddningsverket, Nationellt centrum för lärnade av olyckor, Karlskoga. SKL 2008, Öppna jämförelser Vård och omsorg., Sveriges Kommuner och Landsting, Västerås. 15
16 Statens räddningsverk 2007, Systematiskt arbete för äldres säkerhet : om fall, trafikolyckor och bränder, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete IMS, Socialstyrelsen ;Karlstad : Räddningsverket, Stockholm. Statistikenheten. Epidemiologiskt centrum 2009, Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning. Statistik från Injury Databas (IDB), 2007, Socialstyrelsen. Stevens, J.A., Ryans, G. & Kresnow, M. 2006, "Fatalities and injuries from falls among older adults - United States, and ", Morbidity and Mortality Weekly Report, vol. 55, no. 45, pp Thorngren, K. 1995, State of the art - höftfrakturer, Socialstyrelsen, Stockholm. WHO 2008, WHO global report on falls prevention in older age, World Health Organization, Geneva. Zacker, C. & Shea, D. 1998, "An Economic Evaluation of Energy-Absorbing Flooring to Prevent Hip Fractures", International Journal of Technology Assessment in Health Care, vol. 14, no. 3, pp
Stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd på äldreboende i Harstad kommune beskrivning av studien
Stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd på äldreboende i Harstad kommune beskrivning av studien Bakgrund Äldre personer drabbas i högre grad av skador jämfört med yngre, det gäller exempelvis drunkning,
Läs merEldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merEnergiabsorberande golvs effekt på frakturprevalensen bland äldre personer
Energiabsorberande golvs effekt på frakturprevalensen bland äldre personer Finn Nilson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldressäkerhet Karlstads Universitet Förord Kunskapscentrum för äldres säkerhet,
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merStötabsorberande golv som fallskadepreventiv åtgärd resultat efter ett år
Stötabsorberande golv som fallskadepreventiv åtgärd resultat efter ett år Johanna Gustavsson, Finn Nilson & Ragnar Andersson Centrum för Personsäkerhet, Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet,
Läs mer7-8 MAJ Äldres hälsa
Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre
Läs merHELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab
HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga
Läs merBenskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos
Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University
Läs merÄldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016
Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merKUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet
KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats
Läs mer2015-03-11. Vad säger lagen?
Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merFALL OCH FALLPREVENTION
FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merDe odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna
De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Ragnar Andersson, Staffan Janson, Diana Stark Ekman, Karlstads universitet Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merKS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad
Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
2017-03-10 Yttrande 2017-03-10 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Fysioterapeuterna vill tacka för möjligheten att lämna synpunkter på Nationella riktlinjer för
Läs merHÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde
HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merDe odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se
De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads
Läs merFallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merRelationen mellan BMI och fallinducerade höftledsfrakturer bland äldre personer
Relationen mellan BMI och fallinducerade höftledsfrakturer bland äldre personer Finn Nilson, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Förord Kunskapscentrum för äldres
Läs mer10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?
10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll? Ragnar Andersson Karlstads universitet Centrum för personsäkerhet
Läs merÄldres fallskador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall
Äldres fallskador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall år 2 29 Innehållsförteckning Förord 3 Definitioner 4 Inledning 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod och material 6 Resultat 7 Västernorrland
Läs merÄldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden
Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden 1 Äldreskadeatlas 28 mars 2007 Robert Ekman, Docent Räddningsverket/NCO Tillhör forskargruppen: Safety Promotion Research, Karolinska Institutet, Institutionen
Läs merFALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION
FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad:
Läs merAtt förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos
Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merKommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.
Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad
Läs merPresentationsmaterial från osteoporoskonferens i Rydal, mars 2007
Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden 2 Äldreskadeatlas 28 mars 2007 Robert Ekman, Docent Räddningsverket/NCO Kan Äldres fallskador kosta Borås 50 miljoner kronor/år???? Kan det verkligen vara
Läs merMSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66. Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2
Fallolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66 Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2 3 Förord Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringens
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFallprevention i hemmiljö
Närsjukvården i väster Rehab Väst Fallprevention i hemmiljö FoU-projekt, 2011 Ragnhild Hjertén Leg. arbetsterapeut Sofie Karlsson Leg. sjukgymnast Bakgrund Varje år dör mer än 1200 personer, som är 65
Läs merMinskar screening för osteoporos risken för fraktur?
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av
Läs merS j u k h u s v å r d. Norrbotten, Norrbotten, kvinnor kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i siffror. Sammanställt: Sekretariatet/2006-04-25
Skador bland äldre Denna redovisning bygger på de mer allvarliga skadorna. Det är olyckor som medför att personen ifråga blir inlagd vid sjukhus eller avlider. Detta innebär att den endast omfattar en
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merOm skador och skadeutvecklingen
Om skador och skadeutvecklingen Jan Schyllander jan.schyllander@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Fredagen den 13:e är det inte fler dödsfall till följd av olyckor än andra dagar
Läs merVarför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet
Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet Utgångsläget patienten Patienter > 75 => 70% av $ för osteoporosfrakturer Ström-11 Hur
Läs merLåt dig inte luras av statistik
Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet
Läs merDet är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS
Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS Toomas Timpka Professor, överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet
Läs merUtbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal
Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merAnvändning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)
Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR) Robert Ekman, docent, Jan Schyllander, utredare, Anders Jonsson, statistiker, Myndigheten för
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merBrand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014
Brand Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014 2 MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB722 juli 2014 ISBN 978-91-7383-466-7 3 Förord MSB har regeringens uppdrag
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merJan Schyllander
Jan Schyllander 4-9- Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från de
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merStatistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län
NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merSjälvmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Läs merHÖFTFRAKTUR. Riskfaktorer och Preventiva åtgärder. En systematisk litteraturstudie. Handledare: Siv Kangasniemi. Författare:
Institutionen för Hälsa och Samhälle Vårdvetenskap C inriktning omvårdnad 51-60 p. HT 2006 HÖFTFRAKTUR Riskfaktorer och Preventiva åtgärder En systematisk litteraturstudie Författare: Jan Hedberg Pernilla
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merOSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom
OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merHur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn
Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor
Läs merOsteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1
Osteoporos Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos den tysta epidemin Skandinaviska kvinnor har högst risk i världen för att drabbas av höftfraktur. I 50 årsåldern har
Läs merFler äldre-äldre i vården
Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men
Läs merSKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se
Läs merBehandling av höftfrakturer
Behandling av höftfrakturer Oliver Michelsson, Jan-Magnus Björkenheim, Mikko Kirjavainen och Jarkko Pajarinen Höftfraktur är en vanlig skada som främst drabbar äldre kvinnor och oftast orsakas av obetydligt
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merBarn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merFallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer
Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:
Läs mer16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO
Vi behöver data 16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO Hjärt-kärlsjd 9 miljoner Stroke 6 miljoner KOL 3,2 miljoner Lungcancer 1,7 miljoner Diabetes 1,6 miljoner Pneumoni 3,2 miljoner Gastoenterit
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merOsteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala
Osteoporos Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Disclosure Östen Ljunggren Lecture fees from Eli Lilly and Amgen Definition Klinik Utredning Behandling
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs mer