Äldres fallskador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall

Transkript

1 Äldres fallskador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall år 2 29

2 Innehållsförteckning Förord 3 Definitioner 4 Inledning 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod och material 6 Resultat 7 Västernorrland 7 Ånge kommun 8 Timrå kommun 9 Sundsvalls kommun Härnösands kommun 11 Kramfors kommun 12 Sollefteå kommun 13 Örnsköldsviks kommun 14 Kostnadsutveckling 15 Diskussion 15 Metod 15 Resultat 15 Slutsats 18 Bilaga 19 För information kontakta Barbro Forslin (barbro.forslin@lvn.se) Leif Hammarström (leif.hammarstrom@lvn.se) Peter Möllerswärd (peter.mollersward@lvn.se) Niclas Olofsson (niclas.olofsson@lvn.se) 2 Äldres fallskador i Västernorrland

3 Förord Landstinget Västernorrland följer systematiskt utvecklingen av antalet höftfrakturer som orsakats av fall i länet, syftet är att tillhandahålla kunskap om utvecklingen som underlag för planering och uppföljning av fallförebyggande åtgärder. År 27 presenterades en rapport över antal höftfrakturer som orsakats av fall år Nu följer vi upp denna rapport och presenterar antalet höftfrakturer som orsakats av fall i perspektivet år Barbro Forslin Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd Folkhälsoplanerare Leif Hammarström Hälso- och sjukvårdsplanerare Niclas Olofsson Statistiker Äldres fallskador i Västernorrland 3

4 Definitioner Olycka: Skada: en plötslig händelse som resulterar i något negativt. I normalfallet omfattar olycksbegreppet oavsiktliga händelser. den kroppsliga konsekvensen av oavsiktliga händelser. Fallskada/ (fallolycka): en fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Slutenvård: Diagnos: ICD-: Incidens: hälso- och sjukvård som ges till patient som är inskriven vid vårdenhet (medicinskt verksamhetsområde, klinik). kodad benämning på sjukdom enligt den svenska versionen av WHO s klassifikation 1. International Classification of Diseases, enligt WHO s internationella klassifikation av sjukdomar 1. antalet skadefall för respektive grupp (åldersklass och kön) i förhållande till gruppen invånare. 1 Olyckor i siffror, NCO, 24, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum, (26:8). Nurmi, I & Luthje, P. (22) Incidence and costs of falls and injuries among elderly in institutional care. Scand J Prim Health Care, 2, Äldres fallskador i Västernorrland

5 Inledning Höftfrakturer är en allvarlig och tyvärr vanlig komplikation av fallolyckor bland äldre. I den undersökning som vi publicerade 27 2, framgår att i åldersgruppen 65 år och äldre behandlades i medeltal 561 fallrelaterade höftfrakturer årligen vid länets sjukhus, 69 procent av de vårdade var kvinnor. Ett flertal kommuner i länet har tagit fram handlingsplaner för att förebygga fallskador bland äldre. Fixartjänster har inrättats, där äldre kan få praktisk hjälp att utföra riskfyllda göromål i hemmen. Mötesplatser för äldre har skapats, där det bland annat erbjuds fysisk aktivitet och studiecirklar i hälsofrämjande syfte. Det arbetas med säkrare vårdmiljöer inom äldreomsorgen och i slutenvården registreras avvikelser, som sedan ligger till grund för förebyggande åtgärder. Föreläsningar rörande fallprevention har anordnats runt om i länet. På samtliga vårdcentraler i länet erbjuds, från och med 28, hälsosamtal till 75-åringar genom hembesök, med målsättningen att bland annat förebygga fallskador. I vår förra rapport antog vi att antalet fallrelaterade höftfrakturer skulle öka i takt med den ökande andelen äldre i länet, såvida inte preventiva insatser kunde ändra på detta förhållande. Vår tanke är att denna rapport ska kunna utgöra en del i uppföljning samt för framtida planering av fallförebyggande insatser, som nedanstående figur illustrerar 3. Figur 1: Modell som presenterar olika faktorers påverkan över det uppmätta utfallet av fallolyckor på kommunnivå. Strukturella bestämningsfaktorer på kommunnivå Ålder, könsfördelning, socioekonomisk profil, boendeformer, geografisk struktur, vårdlogistik Riskfaktorer Ålder Kvinna Fallhistoria Tidigare fraktur Medicinsk sårbar Fysisk miljö Nedsatt syn Läkemedelskonsumt. Kognitiv nedsättning Nedsatt gångförmåga Balans & muskelstyrka Benskörhet Ensamboende Rädsla för fallolyckor Brist på D-vitamin Förebyggande & främjande insatser Multifaktoriellt Team Enskilda insatser Fallriskbedömning Utbildningsinsatser Säkerhet Samverkan Fraktur-uppföljning Fallclinics Förebyggande hembesök Registrering Datahantering Nationell nivå - slutenvårdsdata - skadetillfälle Vårdtillfälle Dödsorsaksreg. Kommunalt/lokalt - Senior Alert - Egna falltillbud - Uppföljande statistik Utfall Fallolyckor Frakturer/ 1 inv. Sårbara grupper till högriskgrupper Metodologiska *Resultat. till hel befolkning begränsningar, trender möjligheter utvärderingar 2 Landstinget Västernorrland. (27). Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år Sundsvall: Prinfo Accidenstryckeriet AB. 3 Sveriges Kommuner och Landsting. (29). Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Karlstads universitet. Äldres fallskador i Västernorrland 5

6 Syfte Syftet med denna rapport är: att beskriva utvecklingen av antalet höftfrakturer orsakade av fall i Västernorrland. att tillhandahålla ett underlag för uppföljning och planering av fallskadeförebyggande åtgärder. Frågeställningar Följande frågeställningar avseende fallskada med konsekvens/utfall höftfraktur för Västernorrland besvaras: Hur många fallrelaterade höftfrakturer registrerades år 2-29? Hur ser fördelning av fallrelaterade höftfrakturer ut med avseende på kön, åldersgrupp och kommun? Metod och material Studiebasen utgörs av patienter, 65 år och äldre, som behandlats på något av länets sjukhus för fallskada med höftfraktur som huvuddiagnos i tidsperspektivet år Till höftfrakturer räknas cervikala frakturer genom lårbenshalsen samt trokantära frakturer (diagnoskod: ICD-: S72.-S72.21). Urvalet av frakturer avgränsades till så kallade yttre orsaker till sjukdom och död; fallolycka (diagnoskod: ICD-: W.-W19.9). Statistiken redovisas i tabeller och figurer som faktiskt antal skadade och som antal skadade per 1 /invånare, uppdelat på kvinnor och män i åldrarna år samt 8 år och äldre. Alla uppgifter i denna del av studien är hämtade från Landstinget Västernorrlands patientregister (slutenvård). Det genomsnittliga antalet patienter vårdade för höftfrakturer har jämförts mellan åren 2-26 och För att ge ett mått på kostnadsutvecklingen ställs vårdkostnader för de höftfrakturer som inträffade i tidsperspektivet i relation till dito prognos som vi ställde i vår förra rapport 4. 4 Landstinget Västernorrland (27). Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2-26 samt prognoser för Sundsvall: Pr-info Accidenstryckeriet AB. 6 Äldres fallskador i Västernorrland

7 Resultat I de allra flesta fallen, drygt 6 procent, föll den äldre från samma plan det vill säga halkade, snavade och/eller snubblade inomhus. Men fall utomhus på grund av underlaget, is och snö med mera förekom även relativt ofta. Västernorrland Tabell 1: Antal vårdade för höftfraktur i Västernorrland år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (13) (12) (11) (11) (12) (11) (11) (12) () () I genomsnitt vårdades 56 patienter per år mellan 2 och 29 och av dessa var dubbelt så många kvinnor som män. Antalet vårdade för höftfrakturer i åldern 65 år och äldre har minskat sedan år 2, vilket gäller både för män och för kvinnor. Vid en jämförelse mellan perioderna 2-26 respektive 2-29 har det genomsnittliga antalet frakturer minskat från 11,6 till 11,1 per 1 invånare. Antal per inv Figur 3: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 65 år och äldre i Västernorrland. Äldres fallskador i Västernorrland 7

8 Ånge kommun Tabell 2: Antal vårdade för höftfraktur i Ånge år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (12) (11) () (11) (14) (16) (13) (11) () (11) I genomsnitt vårdades 32 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer i åldern 65 år och äldre har minskat från 12,4 till 12, per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 4a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Ånge. 5 Antal//inv Figur 4b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Ånge. Trenden i Ånge kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar över tid både bland kvinnor och bland män. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre ökar dock över tid både bland kvinnor och bland män. 8 Äldres fallskador i Västernorrland

9 Timrå kommun Tabell 3: Antal vårdade för höftfraktur i Timrå år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (13) (11) () () (12) ( 8 ) (11) (13) ( 8 ) ( 9 ) I genomsnitt vårdades 35 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer i åldern 65 år och äldre har minskat, från,7 till,6 per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 5a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Timrå. Antal//inv Figur 5b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Timrå. Trenden i Timrå kommun visar att antalet höftfrakturer bland män i åldersgruppen år minskar över tid. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre minskar över tid bland männen men ökar något bland kvinnorna. Äldres fallskador i Västernorrland 9

10 Sundsvalls kommun Tabell 4: Antal vårdade för höftfraktur i Sundsvall år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (12) (11) (11) (11) (11) () () (11) () ( 9 ) I genomsnitt vårdades 184 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer i åldrarna 65 år och äldre har minskat från,9 till,7 per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 6a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Sundsvall. Antal//inv Figur 6b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Sundsvall. Trenden i Sundsvalls kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar något över tid både bland kvinnor och bland män. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men ökar något bland männen. Äldres fallskador i Västernorrland

11 Härnösands kommun Tabell 5: Antal vårdade för höftfraktur i Härnösand år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (16) (12) (13) (11) () () (12) (12) () (13) I genomsnitt vårdades 63 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var det dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer i åldern 65 år och äldre har minskat från 12, till 11,9 per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 7a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Härnösand. Antal//inv Figur 7b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Härnösand. Trenden i Härnösands kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar över tid bland kvinnorna, men ökar bland männen. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men ökar något bland männen. Äldres fallskador i Västernorrland 11

12 Kramfors kommun Tabell 6: Antal vårdade för höftfraktur i Kramfors år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (13) (13) (12) (15) (13) (12) (12) (14) () (12) I genomsnitt vårdades 63 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer i åldern 65 år och äldre har minskat från 12,9 till 12,7 per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 8a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Kramfors. Antal//inv Figur 8b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Kramfors. Trenden i Kramfors kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar över tid både bland kvinnorna och bland männen. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men är oförändrad bland männen. 12 Äldres fallskador i Västernorrland

13 Sollefteå kommun Tabell 7: Antal vårdade för höftfraktur i Sollefteå år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och (13) ( 9 ) ( 8 ) (11) ( 9 ) (12) (14) (14) () (12) I genomsnitt vårdades 54 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer 65 år och äldre har minskat från,9 till,5 per 1 invånare mellan tidsperioderna 2-26 respektive Antal//inv Figur 9a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Sollefteå. Antal//inv Figur 9b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Sollefteå. Trenden i Sollefteå kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar över tid bland männen, men ökar svagt bland kvinnorna. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre ökar svagt över tid både bland kvinnorna och bland männen. Äldres fallskador i Västernorrland 13

14 Örnsköldsviks kommun Tabell 8: Antal vårdade för höftfraktur i Örnsköldsvik år 8 - w år 65 - w år Antal/ inv. År och () (11) (11) () ( 9 ) ( 9 ) ( 9 ) (11) () ( 8 ) I genomsnitt vårdades 114 patienter per år mellan 2 och 29. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer 65 år och äldre är 9,9 per 1 invånare för perioden 2-29 och är i stort sett oförändrat jämfört med perioden Antal//inv Figur a: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, år i Örnsköldsvik. Antal//inv Figur b: Antal vårdade för höftfraktur per 1 invånare, 8 år och äldre i Örnsköldsvik. Trenden i Örnsköldsviks kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen år minskar marginellt över tid både bland kvinnorna och bland männen. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 8 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men varken ökar eller minskar bland männen. 14 Äldres fallskador i Västernorrland

15 Kostnadsutveckling Det genomsnittliga antalet höftfrakturer vid denna mätning var 11,1 per 1 invånare (-årsmedelvärde), att jämföras med 11,6 som var sjuårsmedelvärdet vid mättillfället 26. Minskningen har framför allt skett bland kvinnorna i åldern år, medan antalet höftfrakturer är relativt konstant bland de i åldern 8 år och äldre. Denna minskning har även betytt minskade vårdkostnader. Enligt den beräkningsmodell vi använde i 27 års rapport, det vill säga 155 kronor per höftfraktur i direkta kostnader för vård och eftervård, så har de förväntade kostnaderna för fallrelaterade höftfrakturer i länet under åren 2-29 minskat med knappt 4 miljoner kronor uttryckt i 22 års prisnivå. Diskussion Metod Värden utifrån tio års registrering av höftfrakturer rapporteras och får anses vara tillförlitliga data eftersom alla höftfrakturer opereras och därmed registreras i vårddatabasen. Vissa kommuner är mycket små till invånarantal vilket gör att årsvariationerna kan vara stora. Resultat Trenden visar att antalet höftfrakturer för 65 år och äldre, har minskat i Västernorrland med cirka,5 fall per 1 invånare, mellan perioden 2 26 jämfört med perioden Samtliga kommuner i länet uppvisare en viss minskning, förutom Örnsköldsvik där värdet är i stort sett oförändrat. Resultaten stämmer överens med den nationella trenden där antalet fallskador som lett till höftfrakturer också har minskat under den senaste tioårsperioden 5. Trots denna minskning ligger Västernorrland fortfarande högre jämfört med rikets 9, höftfrakturer per 1 invånare i åldersgruppen/tidsperioden 6. Ett flertal utredningar har haft ambitionen att uppskatta kostnader för fallolyckor, däremot är det färre som har försökt värdera det förebyggande arbete som görs. I inledningen av denna rapport räknade vi upp ett antal åtgärder som genomförs i länet för att förebygga fallskador bland äldre. Det är rimligt att ställa frågan i vilken utsträckning dessa kan ses som effektiva. I en rapport från Västra Götaland 7, presenteras beräkningar som indikerar att risken för fallolyckor som kräver sjukhusvård är högre än procent i åldersgruppen år och att insatser som minskar fallrisken med 2 procent eller mer är kostnadsbesparande i denna åldersgrupp, det vill säga kostnaderna för sjukvård och omsorg överstiger kostnaderna 5 Patientregistret, EPC, Socialstyrelsen, Patientregistret, Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen. Järbrink, K. & Althoff, K. (2). Fallskador bland äldre I Västra Götaland förekomst och direkta kostnader. Hälso- och sjukvårdskansliet: Göteborg. Äldres fallskador i Västernorrland 15

16 för förebyggande insatser. När det gäller de yngre åldersgrupperna år anses det vara svårt att hitta generellt kostnadsbesparande insatser. Enligt denna studie bör därför insatser framförallt riktas till invånare som är 8 år och äldre för att vara kostnadsbesparande. I en nyligen publicerad rapport från SKL 8 uppges kostnaderna för en höftfraktur uppgå till minst en 25 kronor första året efter frakturen. Om vi använder denna beräkningsgrund på våra resultat blir kostnadsminskningen drygt 6 miljoner kronor, jämfört med 4 miljoner i 22 års prisnivå. Oavsett vilken beräkningsmodell vi använder så kan det konstateras att fallrelaterade höftfrakturer fortfarande är ett mycket allvarligt och kostsamt folkhälsoproblem. I rapporten från SKL framgår att räknat i vårdtid så är lårbensfraktur den tredje största diagnosgruppen överhuvudtaget, efter schizofreni och stroke. Lårbensfrakturer medför fler vårddygn än hjärtinsufficienser och hjärtinfarkter och upptar 45 procent av samtliga vårddygn. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Västernorrland med en åldrande befolkning så är ett rimligt antagande att antalet fallolyckor kommer att förbli ett mycket allvarligt folkhälsoproblem såvida inte trenden kan vändas radikalt till exempel via hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Det kan även vara intressant att jämföra vilka resurser som satsas på olycksförebyggande arbete i andra samhällssektorer. I en jämförelse mellan kostnader för förebyggande arbete och olyckor har det visat sig att kostnaden för säkerhetsarbetet inom transportområdet är dubbelt så stor som olyckskostnaderna år Vår bedömning är att kostnaderna för fallförebyggande arbete i länet är blygsamma, ställt i relation till att det i Sverige dör i snitt mer än dubbelt så många personer till följd av fallolyckor jämfört med dem som sker i trafiken varje år. Fem gånger fler hamnar på sjukhus efter fallolyckor än efter trafikolyckor. I sammanhanget kan påminnas om att fallolyckor som leder till höftfrakturer leder till ett stort personligt lidande. Och sammanfattningsvis är det synnerligen angeläget att försöka förebygga fallskador i både ett medmänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. Effektiva fallförebyggande metoder kräver kännedom om vilka riskfaktorer som kan utlösa ett fall. Dessa riskfaktorer kan delas upp i tre grupper: 1. Faktorer som direkt relaterar till individens kapacitet, funktion och självständighet. 2. Utlösande faktorer i den fysiska miljön, den aktuella omgivningen, där äldre vistas. 3. Det beteende som påverkar risken för fall genom olika aktiviteter, det vi kan kalla exponering för risken att ramla. 8 Sveriges Kommuner och Landsting (29). Hjalmarsson, H. & Andersson, R. Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre En kunskapssammanställning. Stockholm. 9 Räddningsverket. Sund, B (2). Samhällets kostnader för olyckor. Kostnader för det förebyggande arbetet. Karlstad. FHI (29). Gyllensvärd, H. Fallolyckor bland äldre en samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. 16 Äldres fallskador i Västernorrland

17 Individens kapacitet Beteende & Aktivitet Fall Faktorer i omgivningen Figur 11: Samspelet mellan olika faktorers inverkan på fall utifrån litteraturen 11. Satsningar på fallskadeprevention kanske inte i alla händelser förhindrar att äldre faller och skadar sig, men de kan bidra till att konsekvenserna blir mindre allvarliga. En sådan åtgärd kan till exempel vara höftskyddsbyxor, som de flesta kommuner erbjuder, eller rekommenderar på sina äldreboenden. En annan åtgärd kan vara gånghjälpmedel. Förebyggande insatser mot benskörhet, råd om kost, rökning, motion, minskar också risken för att frakturer uppstår vid ett fall enligt IMS 12. Detta är ju en del i hälsosamtalet till 75-åringar som pågår i samtliga länets kommuner sedan år 28. Risker i bostadsmiljön uppmärksammas också under hembesöken hos 75-åringarna bland annat med hjälp av en checklista. Det finns vetenskapliga underlag som rekommenderar åtgärder för att förebygga fall 13, men det är mindre känt om dessas effekt på antalet fallskador och svårigheten av dessa. I bland annat USA och Storbritannien finns riktlinjer för att förebygga fall bland äldre. I Sverige finns idag inga nationella riktlinjer för att förebygga fall. Socialstyrelsen har dock givit ut riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer, där man berör prevention Sveriges Kommuner och Landsting (29). Hjalmarsson, H. & Andersson, R. Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre En kunskapssammanställning. Stockholm. 12 Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Gillespie m.fl.; AGS, 21; NICE, SoS (23) Riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer. Äldres fallskador i Västernorrland 17

18 Riktlinjerna med prioriteringsgrad (Förklaring se Bilaga 1) Identifikation av personer med hög fallrisk bör göras (grad 3). Bedömning av fallrisk bör ingå i all vård (grad 3). Åtgärder för att förebygga fallolyckor bör vidtas och leda till individuella rekommendationer (grad 2). Förebyggande åtgärder bör riktas mot omgivningsfaktorer (grad 2). Förebyggande åtgärder bör riktas mot den enskilda personens riskfaktorer (grad 2). Fysisk aktivitet kan förebygga fall och höftfrakturer (grad 2). Åtgärder för att förebygga fall hos äldre bör vara interdisciplinära och innehålla vissa träningsmoment samt anpassning till mediciner, hjälpmedel och omgivning (grad 2). Mediciner för äldre bör ses över regelbundet. Undvik för mycket preparat som förvärrar fallrisken (grad 2). Akut förvirrade och äldre personer med demens har starkt ökad risk för fallskador, liksom med stroke och andra neurologiska sjukdomar (grad 2). Slutsats Orsakerna till fallolyckor, vilka leder till höftfrakturer är mångfacetterade och där både individen själv och miljön kan vara den utlösande faktorn till fallet. Angreppssättet att arbeta med fallförebyggande åtgärder bör därför ske både hälsofrämjande befolkningsinriktat, miljöinriktat samt anpassat individinriktat. 18 Äldres fallskador i Västernorrland

19 Prioriteringsgrader Grad 1 Bilaga 1 Starkt stöd. Starkt vetenskapligt underlag. Om flera stora studier, från olika centra och med en lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat är det vetenskapliga underlaget starkt och slutsatsen pålitlig. Det gäller även när det finns en systematisk översikt av flera välgjorda studier. Grad 2 Grad 3 Grad 4 Måttligt stöd. Måttligt starkt vetenskapligt stöd. Om endast en studie med högt bevisvärde finns, men resultat stöds av flera studier med medelhögt bevisvärde, blir evidensstyrkan måttligt stark. Svagt stöd. Begränsat vetenskapligt underlag. Begränsad eviden styrka föreligger när ingen studie med högt bevisvärde finns men minst två med medelhögt bevisvärde. Ringa stöd inklusive konsensus om detta bland experter, eller inget stöd alls. Otillräckligt vetenskapligt underlag. Vid evidensstyrka 4 är det vetenskapliga underlaget otillräckligt och man måste ange vilket underlag eventuella slutsatser baserar sig på. Äldres fallskador i Västernorrland 19

20