Låt dig inte luras av statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt dig inte luras av statistik"

Transkript

1 Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala

2 Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet Absolut och relativ risk

3 White 1961 revisited 2001 NEJM 1000 persons 1000 persons 800 report symtoms 323 consider seeking care 217 visit a physician 65 comlimentary Care provider 21 visit hospital out- Patient clinic 8 are hospitalized 1 hospitalized in An academic hospital

4 Årliga vårdkontakter i Sverige idag 70% kontakt primärvård 30% kontakt sjukhusmottagning 8% inlagda sjukhus Professor Cecilia Björkelund Uppgifter från SKL (Vi ser stor spektrum. Från frisk till svårast sjuka)

5 Nyttan av ett test Beror på testet Sensitivitet=andel med positivt testresultat av alla som är sjuka (högt om få falskt negativa sjuka hittas) Specificitet=andel med negativt resultat av alla som är friska (högt om få falskt positiva friska stämplas ej) Beror på prevalensen av den undersökta sjukdomen i aktuell patientgrupp

6 Prediktivt värde Prediktivt värde = sannolikhet för sjukdom Positivt prediktivt värde = sannolikhet att de som har positivt test är sjuka Uttrycks i % eller värde 0-1

7 Grundbegrepp sjuka friska Positivt prediktivt värde andel med positivt test som faktiskt är sjuka = A / (A+B) pos A B A+B neg C D C+D Sensitivitet A/A+C Specificitet D/B+D Negativt prediktivt värde andel med negativt test som faktiskt är friska = D / C+D)

8 Prediktivt värde prevalens Test sensitivitet 90%, specificitet 95% Prevalens 50% 94,7% 5% 48,6% 1% 15,4% 0,1% 1,8% Prediktivt värde

9 Centorkriterier Frånvaro av hosta Feber >38,5 Beläggningar på tonsiller Svullna lymfkörtlar i käkvinklar

10 Prevalens av GAS (Grupp A positiva streptokocker) 0 kriterie 2-3% 1 kriterie 3-7% 2 kriterier 14-17% 3 kriterier 30-34% 4 kriterier 56% Centor 1981

11 Positivt prediktivt värde Positivt prediktivt värde viktigare än sensitivitet och specificitet Viktigt allmänmedicinskt epidemiologisk mått!

12 Bäst nytta av tester När prevalensen av sjukdomen är cirka 50%

13 Diagnostisk sensitivitet och specificitet 95%, 85%, 75%

14 Receiver operating characteristic

15 Skillnad primärvård sjukhus Primärvården få med allvarlig sjukdom Sjukhuset vanligare med allvarlig sjukdom Vi kan inte använda tester på samma sätt Sjukhusläkare kan inte lära oss hur vi ska utreda

16

17 Yrsel på vårdcentraler/ct?

18 Något konstigt med dessa remitteras

19 = yrsel/ct på sjukhuset

20 PSA-test PSA, ett protein som bildas i prostatan. Ett förhöjt PSA-värde kan vara ett tecken på prostatacancer. Ju högre PSA-värde desto större sannolikhet för prostatacancer. Det kan också vara en godartad prostataförstoring eller inflammation. Det förekommer även att man trots pågående cancer har ett lågt PSA-värde. Testet kan ge både falskt positivt och falskt negativt resultat. PSA-test kan upptäcka cancer cirka tio år tidigare än symptom. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancer bör ingen man ta ett PSA-test utan att vara väl informerad om för- och nackdelar med provet. Källa: Boken Prostatacancer Karolinska Institutet University Press

21 Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Testresultat positivt sant positiv (a) falskt positiv (b) Testresultat negativt falskt negativ (c) sant negativ (d) Summa alla positiva testresultat (a+b) Alla negativa testresultat (c+d) Summa a+c b+d a+b+c+d Sensitivitet = a / a+c Specificitet = d / b+d

22 Populationsstudie prostatacancer Testresultat positivt Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat negativt Summa Sensitivitet = a / a+c Specificitet = d / b+d Sensitivitet Specificitet

23 Populationsstudie prostatacancer Testresultat positivt Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat negativt Summa Sensitivitet = a / a+c Specificitet = d / b+d Sensitivitet 16/16+4=0,8 Specificitet 882/98+882=0,9

24 Populationsstudie prostatacancer Testresultat positivt Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat negativt Summa Det positiva prediktiva värdet = a /(a+b) = (sensitiviteten)(prevalensen) / ((sensitiviteten)(prevalensen) + (1-specificiteten)(1-prevalensen)) Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde

25 Populationsstudie prostatacancer Testresultat positivt Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat negativt Summa Det positiva prediktiva värdet = a /(a+b) = (sensitiviteten)(prevalensen) / ((sensitiviteten)(prevalensen) + (1-specificiteten)(1-prevalensen)) Positivt prediktivt värde 16/ = 0,14 Negativt prediktivt värde 882/882+4=99,5

26 Urologmottagning prostatacancer Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat positivt Testresultat negativt Summa Sensitivitet = a / a+c Specificitet = d / b+d Sensitivitet 16/16+4=0,8 Specificitet 882/98+882=0,9 Postivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde

27 Urologmottagning prostatacancer Positiv (sjukdom Förekommer) Negativ (sjukdom förekommer inte) Summa Testresultat positivt Testresultat negativt Summa Sensitivitet = a / a+c Specificitet = d / b+d Sensitivitet 16/16+4=0,8 Specificitet 882/98+882=0,9 Postivt prediktivt värde 40/40+5= 0,89 Negativt prediktivt värde 45/10+45= 0,82

28 Hur påverkas det positivt prediktiva värdet av prevalensen i populationen?

29 Hur påverkas det positivt prediktiva värdet av prevalensen i populationen? Det positivt prediktiva värdet ökar med prevalensen i populationen!

30 Diagnostisk sensitivitet och specificitet 95%, 85%, 75%

31 Var sparsam med tester i primärvård större risk för falskt positiva svar I primärvård är negativt svar mer pålitligt På sjukhus är positivt svar mer pålitligt

32 Vad är bäst för patienten? Om absolut och relativ riskreduktion Vad säger egentligen studierna? Exempel osteoporos

33 Frakturer minskas med hälften med bifosfonat

34 Alendronate for the primary and secondary prevention of osteoporotic fractures in postmenopausal women. Wells GA, Cranney A, Peterson J, Boucher M, Shea B, Welch V, Coyle D, Tugwell P. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub2.

35 Inklusionskriterier Kvinnor behandlade minst ett år med alendronate, för postmenopausal osteoporos, jämfördes med kvinnor som fick placebo och/eller calcium/vitamin D (då I båda grupperna). Resultatmått fraktur incidence. Randomized controlled trials (RCTs) över minst ett år Elva studier med 12,068 kvinnor

36 Primär prevention Bentäthet mindre än 2 SD under t-värdet Studier där < 20% av kvinnorna haft tidigare kotkompression Sekundär prevention Bentäthet minst 2 SD values under t-värdet eller kvinnor som haft tidigare kotkompression T-värdet genomsnittligt värde för unga vuxna i samma befolkning

37 Alendronate for the primary and secondary prevention of osteoporotic fractures in postmenopausal women Cochrane Database of Systematic Reviews 23 JAN 2008 DOI: / CD pub2

38 Höftfrakturer (3 studier, sekundär behandling) 3 års behandling Antal patienter Aldendronat 10 mg a 1679 c 12 Kontrollgrupp b 1462 d 26 Höftfraktur Absolut risk i försöksgrupp c/a = Absolut risk i kontrollgrupp = d/b = Absolut riskreduktion = Absolut risk i kontrollgrupp - Absolut risk i försöksgrupp = Relativ riskreduktion = Absolut riskreduktion/absolut risk i kontrollgrupp = Number needed to treat = 1/Absolut riskreduktion =

39 Höftfrakturer (3 studier, sekundär behandling) 3 års behandling Antal patienter Aldendronat 10 mg a 1679 c 12 Kontrollgrupp b 1462 d 26 Höftfraktur Absolut risk i försöksgrupp c/a = 0,71% Absolut risk i kontrollgrupp = d/b = 1,78% Absolut riskreduktion = Absolut risk i kontrollgrupp - Absolut risk i försöksgrupp = 1,07% Relativ riskreduktion = Absolut riskreduktion/absolut risk i kontrollgrupp = 40% Number needed to treat = 1/Absolut riskreduktion = 93

40 Relative (RRR) and absolute (ARR) risk reductions for the 10 mg dose: There was a significant 40% RRR in hip fractures (RR 0.60, 95% CI 0.40 to 0.92), but only secondary prevention was significant with 53% RRR (RR 0.47, 95% CI 0.26 to 0.85) and 1% ARR.

41 Antal patienter som slipper fraktur med behandling Antal patienter som får fraktur trots behandling

42 Nyttan med behandling ökar med ökad risk FRAX beräknar risk 10 år Med ökad risk för fraktur erhålls ökad nytta av behandling Kotfraktur från 0,5 5% ARR i Cochraneöversikten Höftfraktur 0,5-4,6% i Cochraneöversikten

43 Hur var det med höftfrakturer? Järvinen et al Overdiagnosis of bone fragility in the quest to prevent hip fracture BMJ 2015;350:h2088

44 Balans viktigare än bentäthet? Relative contribution of bone density (red) and age (blue) in hip fracture incidence in women with hip fracture Järvinen et al Overdiagnosis of bone fragility in the quest to prevent hip fracture BMJ 2015;350:h2088

45 Höftfrakturer 23 studier Antal patienter Höftfraktur Bifosfonat Kontrollgrupp Absolut risk i försöksgrupp c/a = 1,48% Absolut risk i kontrollgrupp = d/b = 2,05% Absolut riskreduktion = Absolut risk i kontrollgrupp - Absolut risk i försöksgrupp = 0,57% Relativ riskreduktion = Absolut riskreduktion/absolut risk i kontrollgrupp = 29% Number needed to treat = 1/Absolut riskreduktion = 1/0.006= 175

46 In 23 trials reporting on hip fracture, 254/ women taking bisphosphonates versus 289/ taking placebo had hip fractures (relative risk 0.68, (95% confidence interval 0.57% to 0.80%); absolute risk reduction 0.57% for hip fracture over three years. Accordingly, 175 women must be treated for three years for each hip fracture prevented

47 Järvinens slutsats Stötta: Fysisk aktivitet Sluta röka Ät bra

48 Beslutsstöd för patienter Ökar patienternas kunskap om alternativen Patienterna känner sig bättre informerade och blir klarare över vad som är viktigast för dem Får mer korrekt uppfattning om möjlig nytta och skada med alternativen Deltar mer aktivt i besluten När beslutsstöd innehöll övning som hjälpte att klargöra vad som är viktigast för patienten blev beslutet oftare i enlighet med deras värderingar Stacey D, Légaré F, Col NF, Bennett CL, Barry MJ, Eden KB, Holmes- Rovner M, Llewellyn-Thomas H, Lyddiatt A, Thomson R, Trevena L, Wu JHC. Decision aids for people facing health treatment or screening decisions. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub4

49 Should I take alendronate (Fosamax ) for osteoporosis? A Cochrane decision aid to discuss options with your doctor

50 Beslutsstöd samlade Ottawa decision aids

51 Kom ihåg Skillnad mellan absolut risk och relativ risk!

52 Tack

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Varför behöver fler prednisolonpatienter

Varför behöver fler prednisolonpatienter Kristian Axelsson, terapigrupp Osteoporos 2019-01-31 Varför behöver fler prednisolonpatienter frakturskydd? Kristian Axelsson Ordförande Regional Terapigrupp Osteoporos ST-läkare Ortopedi Skövde Processledare

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Osteoporos Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Disclosure Östen Ljunggren Lecture fees from Eli Lilly and Amgen Definition Klinik Utredning Behandling

Läs mer

Fråga Sammanfattning

Fråga Sammanfattning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-12-22. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av litteratursökningen

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN 1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Mattias Lorentzon Professor, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska akademin och osteoporosmottagningen,sahlgrenska Mölndal,

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

Maria Bendtsen Kronkvist

Maria Bendtsen Kronkvist Maria Bendtsen Kronkvist Bakgrund Personer med psykisk ohälsa behöver bli stärkta I sin roll som patient och medborgare En av tre avbryter sin behandling / troligtvis fler Avsaknad eller lite inflytande/delaktighet

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Sekundär frakturprevention i Värmland

Sekundär frakturprevention i Värmland Sekundär frakturprevention i Värmland en ny evidensbaserad osteoporosfrakturkedja Andreas Otto, ST-läkare, ortopediska kliniken i Karlstad Mål Minska incidensen av typiska osteoporosfrakturer - i synnerhet

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldres läkemedelsanvändning utveckling

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos

Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos Socialstyrelsens nationella riktlinjer om rörelseorganens relseorganens sjukdomar, 2012 Mattias Lorentzon Docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland

Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland 13.00 13.05 Inledning» Ulf Rosenqvist/Göran Toss 13.05 13.20 Patofysiologi/Bakomliggande faktorer» Marta Vergara/Anna Spångeus 13.20 13.45 Diagnostik/DXA/FRAX/Frakturrisk»

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Omalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge

Omalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge Omalizumab ( Xolair) + AIT Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge 202 pediatriska patienter beh med Xolair sedan 2011 39 fått Xolair inför AIT start Barnallegisektionens

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar

Läs mer

Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk

Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk och bentäthet hos postmenopausala kvinnor med osteoporos Tina Tisa Kaboudian Huvudområde:

Läs mer

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up.

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up. Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up. Iben Axén, DC, PhD Post Doc Spinecenter of Southern Denmark Hospital Lillebælt

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Vitamin D och kalcium för att förebygga frakturer

Vitamin D och kalcium för att förebygga frakturer Vitamin D och kalcium för att förebygga frakturer sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 9 juni 2015 www.sbu.se/2015_05 Osteoporos (benskörhet) är ett vanligt

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

vad gäller vid hjärninfarkt?

vad gäller vid hjärninfarkt? 18-09-05 Dagens ämne Trombolys eller trombektomi vad gäller vid hjärninfarkt? Ville Sjögren Strokeenheten i Sundsvall Länsverksamheten geriatrik, neurologi och rehabilitering Trombolys eller trombektomi?

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Långvarig smärta. Tänk annorlunda

Långvarig smärta. Tänk annorlunda Långvarig smärta Tänk annorlunda Läkarens attityd central sensitisering Jag känner mig inte trygg med diagnosen central sensitisering Jag känner mig inte trygg vid behandling av central sensitisering

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER ROP

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER ROP FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare fraktur ROP

Läs mer

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem? HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem? Joakim Dillner Professor i Infektionsepidemiologi, Internationellt Referenslaboratorium för HPV, Karolinska

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Ändringsförslag från expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Empagliflozin (Jardiance) in som alternativt andrahandsval

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

D-vitamin och benhälsa

D-vitamin och benhälsa D-vitamin och benhälsa Mattias Lorentzon, docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet & Osteoporosmottagningen, Geriatriska kliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Denosumab jämfört med alendronat vid långtidsbehandling av osteoporos hos postmenopausala kvinnor

Denosumab jämfört med alendronat vid långtidsbehandling av osteoporos hos postmenopausala kvinnor Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Denosumab jämfört med alendronat vid långtidsbehandling av osteoporos hos postmenopausala kvinnor Albert Henriquez Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer