STUDENTBAROMETERN HT 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STUDENTBAROMETERN HT 2011"

Transkript

1 STUDENTBAROMETERN HT 2011 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ AV PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 16:2012 ISSN

2

3 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sexton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. FÖRFATTARE Peter Sigrén Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, Borås. e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE, FRILANDSKOMPANIET.SE Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2012 NR 16:2012 ISSN: DIGITAL VERSION:

4 I RAPPORTSERIEN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 1. Lönn, A. (1999). Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid sektionen för Väg- och Vattenbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 1, Lönn, A. (2000). Vad förväntas av/väntar handledare och studenter? En enkätstudie om handledare och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfylls, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 2, Bengtsson, A., Arlebrink, J., & Desaix, M. (2002). Försöksprojekt i matematik vid Ingenjörshögskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 3, Sigrén, P., & Borglund, L. (2003). Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 4, Holmeros Skoglund, K., & Högberg, I. (2003). Studentsupport vid Högskolan i Borås Behov, verksamhet och visioner. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 5, Eklöf, A. (2005). Diskussionsforum i en lärplattform ett socialt och kunskapsmässigt stöd för distansstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 6, Sigrén, P. (2006). Design för det goda livet en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 7, Jämsvi, S., & Langelotz, L. (2006). Det tar vi sedan, i en annan kurs. Talet om mångfald inom det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 8, Arvidsson, I., & Jämsvi, S. (2006). Implementering av policy låter det sig göras? en reflektion över två exempel vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 9, 2006.

5 10. Arvidsson, I. (2007). Kursvärdering en komplex väv med många perspektiv. En fokusgruppintervju av studenters uppfattningar. Högkolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 10, Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 11, Borglund, L., & Langelotz, L. (2009). Utvärdering av barnmorskeutbildning på distans. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 12, Borglund, L. (2011). Att handleda med webbkamera. Något blir annorlunda. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 13, Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner 2005-års programstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 14, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2010: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 15, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2011: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 16, 2012.

6

7 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING INNEHÅLL RAPPORT NR 16, 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2011 SAMMANFATTNING 11 STUDENTBAROMETERN STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ TILLFÖRLITLIGA RESULTAT RENOMMÉ MOTIV TILL ATT STUDERA NÖJDA STUDENTER STUDIERNA STÄLLER KRAV PÅ ANALYS SAMARBETSKLIMAT STUDIERNA I ALLT MINDRE GRAD EN HELTIDSSYSSELSÄTTNING SÄRBEHANDLING STUDENTKÅREN INLEDNING 15 RAPPORTENS DISPOSITION SYFTE GENOMFÖRANDE FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD POPULATION OCH URVAL SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? 23 SAMMANFATTNING INLEDNING MOTIV TILL VALD UTBILDNING RENOMMÉ HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE STUDIETAKT NYBÖRJARE PÅ LÄROSÄTET? TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA... 31

8 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN FRAMTIDSVISIONER VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN 35 SAMMANFATTNING INLEDNING STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEMIJÖER KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN STUDIETID PER VECKA ANALYTISKT TÄNKANDE STUDIEKLIMAT 43 SAMMANFATTNING INLEDNING PEDAGOGISKT INNEHÅLL KURSADMINISTRATION KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT 49 SAMMANFATTNING SAMARBETET MELLAN STUDENTER OCH LÄRARE/ ADMINISTRATIV PERSONAL SAMARBETE - ÖVERGRIPANDE DISKRIMINERING 53 SAMMANFATTNING KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING KONFLIKTER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN 55 SAMMANFATTNING MEDLEMSKAP OCH ENGAGEMANG INFORMATIONSFLÖDE STUDENTKÅRSARRANGEMANG... 56

9 8 AVSLUTANDE KOMMENTARER 57 STUDENTBAROMETRAR SOM KVALITETSSÄKRINGSINTRUMENT HUR GÅR HÖGSKOLAN VIDARE? REFLEKTIONER REFERENSER 67 BILAGA I 71 INSTITUTIONSREDOVISNING INLEDNING INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 73 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN 85 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN... 92

10 SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN 97 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 109 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL

11 INSTITUTIONEN TEXTILHÖGSKOLAN 121 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 133 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL BILAGA II 145 ANDRA ERFARENHETER AV STUDENTBAROMETRAR VID LÄROSÄTEN I VÄSTRA SVERIGE

12 BILAGA III 153 METODVAL INLEDNING FAKTORANALYS SOM METOD INDEX POSITIV OPINION BILAGA IV 161 FRÅGEFORMULÄR BILAGA V 173 NYCKELTAL FAKTORER, INDEX SAMT NÖJDHETSINDEX (NSI) BILAGA VI 177 MISSIV

13 SAMMANFATTNING STUDENTBAROMETERN STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effekt, som mäter nöjdhet, kan det konstateras att en förbättring skett med 0,05 enheter. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (NSI) ligger fyra institutioner över NSI jämfört mot högskolan totalt. TILLFÖRLITLIGA RESULTAT Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Totalt har cirka 100 frågeställningar utmynnat i 15 faktorer och fem index. Dimensionerna har fått namnen: motiv till studier, värderingar av utbildningen, analytiskt tänkande, studieklimat och samarbetsklimat. Övriga områden som mäts är: studentkårsaktivitet, diskriminering samt upplevd konfliktnivå. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Drygt 950 studenter har besvarat enkäten som motsvarar en svarsandel om 34 procent. Bedömning görs att svarsfrekvensen bör vara tillräcklig för att garantera en tillförlitlighet i undersökningen. HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler 1, samt att alla respondenter haft samma inklusionssannolikhet. RENOMMÉ Varumärket Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé från tidigare utförda studier vid lärosätet. Dessa studier har visat på att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte, när de väl har börjat sina högskolestudier. Ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är mycket nöjda med att plugga i Borås. MOTIV TILL ATT STUDERA Personlig utveckling är en del av syftet med den högre utbildningen, detta gäller såväl grund- som forskarutbildning. En del av den personliga utvecklingen handlar om att öka förmågan att reflektera över egna värderingar, en annan del är en breddad allmänbildning. I det övergripande samhälleliga målet för högre utbildning återfinns också en förväntan på att utbildningen skall bidra till demokratins utveckling och skapa förståelse mellan grupper. De viktigaste motiven, för studenterna, till studier är att bli attraktiv på arbetsmarknaden samt intresse för ämnet/utbildningen. Intresse för ämnet/utbildning är (enskilt) den frågeställning som har högst medelvärde (3,6 på en fyrgradig intervallskala). NÖJDA STUDENTER Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. Dimensionen mäter studiearbetsmiljön. Det som framgår, generellt, är att studenterna är relativt nöjda. En jämförelse mot 2010 års studie visar en klart positiv trend som då avser än mer nöjda studenter vid 2011 års studentbarometer. STUDIERNA STÄLLER KRAV PÅ ANALYS De frågor som ingår i dimensionen generiska förmågor handlar om i vilken utsträckning studierna uppfattas utveckla studenternas förmåga att göra 1 Med två stratifieringsvariabler avses att varje enskild population (institution) har delats upp i två strata institution och kön. Sammanlagt bildades tolv strata utifrån kombinationer av de två stratifieringsvariablerna. 12 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

15 självständiga och kritiska bedömningar samt deras förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. I avseende på universitetsutbildningar är dessa utmaningar till viss del enklare att applicera i jämförelse med mer yrkesinriktade utbildningsformer. Akademiska färdigheter är i sig generiska till sin natur t.ex. genom att den högre utbildningen utvecklar analytiskt och kritiskt tänkande, presentationsförmågor, kommunikativa förmågor och till att vara kritiskt granskande. Studien visar på att förmågor, generellt över samtliga institutionen, utvecklas tillfredsställande. 40 procent av studenterna är s.k. nybörjare och utveckling av ett analytiskt tänkande är något som utvecklas över hela utbildningstiden. Det framgår också vid lärosätets alumnuppföljningar att resultaten, för just dessa förmågor (index), visar på betydligt högre resultat. SAMARBETSKLIMAT När studenterna samarbetar med andra för att lösa problem och utforska nya områden ger det värdefull träning som då kan vara ett stöd för inlärningsprocessen och en förberedelse för framtida teamworks inom yrkeslivet. Dimensionen samarbetsklimat försöker fånga omfattningen av hur studenternas samarbete med varandra är och hur samarbetet med lärare fungerar. Samarbetet uppfattas fungera tillfredsställande av merparten av studenterna. STUDIERNA I ALLT MINDRE GRAD EN HELTIDSSYSSELSÄTTNING 55 procent av de studenter som är registrerade för studier arbetar under sin studietid varav 20 procent av dessa arbetar heltid. Det finns stora skillnader mellan institutioner. Var sjätte student uppger att studierna ställer för låga krav. Procentuellt är det en större andel män än kvinnor som upplever att studierna ställer för låga krav. Dock finns en tendens, i föreliggande studie, att studenter upplever att kravnivån ökat något jämfört mot 2010 års studie. SÄRBEHANDLING Totalt upplever en större andel kvinnorna, i antal räknat, att de blivit diskriminerade i någon form. Procentuellt är det ungefär lika mellan kvinnor och män. Åldersdiskriminering är den form som är vanligast förekommande och tenderar att öka, mätt över två studier. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16 STUDENTKÅREN Knappt hälften av studenterna (i undersökningen) är medlemmar i Studentkåren vid Högskolan i Borås. Vid 2010 års studie angav 56 procent medlemskap i kåren. Studien visar även på att besök på olika studentkårsarrangemang, i stort sett, är obefintligt. Skulle alternativen aldrig och någon gång per termin slås ihop så motsvarar detta drygt 96 procent av studenterna. 14 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

17 1 INLEDNING Högskolan i Borås utför årligen en studentbarometer. Föreliggande studie är nummer två i ett longitudinellt kvalitetsutvärderingsprojekt som startade våren Inom projektet inryms även alumnuppföljningar som pågår parallellt och med lika frekvens. Den föreliggande studentbarometern, HT 2011, bjöds ut under november/december Högskolan i Borås har använt sig av den analysmetod (explorativ faktoranalys; EFA) som Högskoleverket (HSV) introducerade när studentspegeln 2002 utfördes (Högskoleverket, 2002, 2007). Genom EFAn har data bearbetats så att grupper av frågor kunnat urskiljas som gemensamt belyser olika dimensioner/faktorer som berör studie- och arbetsmiljön. Denna metod ger generellt sett ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. Högskolan i Borås har fångat upp, på ett ungefär, de dimensioner som HSV redovisade vid sina två studier 2002 och Högskoleverket valde att redovisa sina resultat på en normerad skala med ett s.k. normerat medelvärde (100) samt konfidensintervall (95 procent) medan Högskolan i Borås har valt att konstanthålla institutionerna mot faktorerna och redovisa genom grafer och positiv opinion (procent) som utgångspunkt. Det blir en mer nyanserad bild genom den sist nämnda metoden och även något mer lättolkad. Tillförlitligheten är dock densamma. Det är mer ett ställningstagande, av utredaren, att valet föll på Boråsmodellen. Dessutom tillåts, genom denna redovisningsmetod, att vara strängare i bedömning vid analysen. HSVs analysmetod vänder sig mer mot en akademisk verksamhet medan Boråsmodellen vänder sig mot såväl en akademisk verksamhet som mot studenter och samhället i övrigt. Bilaga III redovisar metodologin mer utförligt. Det går dock inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultat är, som alltid, tolkningsbart beroende på tolkarens referensramar. Högskolan i Borås har sex institutioner och i löpande text används förkortningar för respektive institution. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, BHS; Institutionen Handels- och IT-högskolan, HIT; Institutionen Ingenjörshögskolan, IH; Institutionen för pedagogik, PED; Institutionen för vårdvetenskap, VHB; samt Textilhögskolan, THS. HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 RAPPORTENS DISPOSITION Rapporten inleds med en redogörelse av syftet med studien och på vilka grunder urvalet skett, frågeformulärets konstruktion, svarsfrekvens, bortfallsanalys, samt formen för hur resultaten presenteras. Därefter följer ett antal kapitel som redovisar resultaten i sin helhet. Den avlutande diskussionen omfattar dels utfallet av resultaten, dels hur resultaten för tidigare studier har återkopplats till verksamheten samt idéer om hur resultaten skall kunna implementeras i organisationen. BILAGA I BILAGA II särredovisning per institution, andra erfarenheter av studentbarometrar vid lärosäten i Västra Sverige, BILAGA III redovisar den metod, explorativ faktoranalys (EFA), som använts vid den statistiska analysen, BILAGA IV frekvenstabeller för frågeformulär (webbenkät) 2, BILAGA V BILAGA VI missiv. nyckeltal för faktorer/index, SYFTE Syftet med föreliggande studentbarometer är att belysa aspekter av högskolans grundutbildning med fokus mot studenternas arbets- och studiemiljö vid lärosätet. Som läsare av utvärderingen skall en samlad överblick fås över hur det upplevs att vara student på lärosätet. GENOMFÖRANDE Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. 2 Det bör påpekas att i själva rapporten har resultaten (enskilda items i frågebatterierna) rangordnats från högsta till lägsta medelvärde medan bilaga IV redovisar frågorna som dessa var placerade i formuläret. 16 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

19 FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD Vid frågeformulärets konstruktion, våren 2010, lades relativt mycket tid på att ta fram ett fullgott enkätunderlag. Tanken var att formuläret skulle användas till longitudinella studier. Ett av flera mål med longitudinella studier är att kunna fånga upp vilka fenomen som gör att högskolan lyckats så väl med att utbilda studenter som dels trivs under sin studietid på lärosätet dels blir attraktiva på arbetsmarknaden. Ett annat mål är naturligtvis att utveckla högskolans utbildningar mot samtidens krav på kvalitativt innehåll (Högskoleverket, 2009). Högskolans studentbarometrar är processinriktade och i viss mån formativa. Med formativ avses att smärre justeringar kan utföras, på enkätens utformande, över tid. Faktoranalysen fångar upp sådana justeringar på ett bra sätt. Frågan som kan ställas är om högskolan är på rätt väg? Effekter av insatser är svårare att mäta eftersom fler barometrar behöver utföras. En studentbarometer är inte någon vetenskaplig rapport i den bemärkelse att den kan jämföras med forskning men samtidigt finns anspråk på att nå generaliserbara resultat som jämförs över tid. Den föreliggande studien kan ses som en handlingsinriktad studie som har till syfte att förankra och dokumentera resultat i en utbildningsverksamhet. Studentbarometrar är viktiga ur flera perspektiv. Det är studenternas röst som gör sig hörd. Något hårdraget lämnar studenterna sitt dom över hur de upplever sin utbildningssituation HÄR OCH NU. Vokabulär som utbildningssituation innefattar naturligtvis en rad aspekter som också undersökningen försöker fånga upp. Det är viktigt för en utbildningsinstitution att ta studenternas röst på allvar. Det som är mindre bra kan bli bättre och det som redan är bra kan bli än bättre. Enkäten var webbaserad och genom att se till tidigares studier som utförts, i avseende på webbaserade enkäter, framgår det att svarsfrekvenser tenderar att bli lägre än vid mer traditionella enkäter med brevutskick (Andrews, Nonnecke, & Preece, 2003; Witmer, Colman, & Katzman, 1999). Statistiska centralbyrån SCB har angivet, vid förfrågan, att det är svårt att ange en representativ svarsfrekvens vid specifikt webbaserade enkätundersökningar. Olika faktorer är avgörande som t.ex. målgrupp och tidsomfånget d.v.s. då enkäten bjuds ut. Ett spörsmål i denna typ av enkätstudier är naturligtvis hur svarsfrekvensen ser ut? Mått som reliabilitet och validitet är även viktiga aspekter att syna HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 närmare. Standardavvikelsen 3 redovisas genomgående, för 2011 års studie och är måttet på hur mycket en viss given datamängd avviker från ett givet medelvärde. Det är alltså ett slags variansmått på en statistisk spridning. En korrekt benämning är spridningsmått. Referensgruppen 4 har kontinuerligt träffats för att arbeta med formuläret samt diskuterat preliminära resultat. Frågeformuläret innehåller cirka 40 frågeställningar där 15 av dessa är av större eller mindre karaktär, då i form av s.k. frågebatterier med en gemensam svarsskala (från fyra till sexton items). Den typ av frågebatterier som används innebär att det kan utföras faktoranalys som underlättar en korrekt indexering av items. Dimensioner som mäts i 2011 års studentbarometer: motiv till att studera värderingar av utbildningen. studiearbetsmiljö. studiemiljöer. kravnivå. tid per vecka på studier. analytiskt tänkande studieklimat samarbetsklimat upplevd konfliktnivå mellan studenter och högskolans lärare/övrig personal diskriminering studentkårsaktivitet 3 Ofta är data normalfördelad mot ett värde (X), t.ex. ett medelvärde. Enligt normalfördelningskurvans principer, så innebär det att ca 68 procent av värdena ligger inom en standardavvikelse från X, 95 procent inom två σ och 99.7 procent inom tre σ (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003:70). 4 Referensgruppen består av studentkårens ordförande, Klara Jennische, Anders Stenström och Magnus Bergenholtz, båda controllers vid Högskolan i Borås samt utredare Peter Sigrén. 18 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

21 Formulärets frågebatterier innehåller, med något undantag, fyra svarsalternativ och på ett av dessa batterier även svarsalternativet ingen uppfattning. Det sist nämnda alternativet (ingen uppfattning) bör inte rangordnas på en intervallskala därav sätts alternativet som ett missing value. En del forskare väljer att rangordna denna typ av svar som ett neutralt värde, alltså på mitten av skalan. Respondenten bör dock vara medveten om denna rangordning när ett svar skall ges och så har ej skett vid denna studie; därav kategoriseringen missing value. Två mindre frågebatterier innehöll fem svarsalternativ. Enskilda frågeställningar, som har en intervallskala, analyseras med hjälp av deskriptiv statistisk analys och redovisas i antal och/eller procentsatser. Procent redovisas som valid procentsats om inte något annat anges. Vid den statistiska bearbetningen ges svarsalternativen ett värde från 1 (negativt) till 4 alternativt 5 (positivt). Vid frågebatterier där en intervallskala ligger som grund för mätningen, används explorativ faktoranalys som metod (EFA). En faktoranalys är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet variabler för att synliggöra bakomliggande förhållanden. Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone s (Thurstone, 1933), klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfaktorer på ett säkrare sätt kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension. Metoden utvecklas mer ingående i bilaga III. De krav som ställs för att kunna genomföra explorativ faktoranalys är uppfyllda. Att EFA används som metod har sitt ursprung i att vi tror att frågebatterierna fångar upp de efterfrågade dimensionerna. När sedan indexering sker fås ett säkrare resultat där jämförelser kan utföras mellan institutioner. Ett annat syfte med att använda sig av EFA, som metodval, är att resultaten från dessa longitudinella studier, på sikt, skall kunna hanteras på ett mer forskningsmässigt sätt. Programvara vid den statistiska analysen har varit SPSS Statistics version Programvara för enkätinsamling har varit SPSSMR/interviewer samt SPSS Author vid konstruktionen av själva formuläret. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22 POPULATION OCH URVAL Urvalsprocessen består av ett systematiskt urval som innebär att alla individer skall ha samma inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna med ett intervall enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall. Den totala populationen (N) var Urvalet (n) var (30 procent). K bestämdes till tre som innebar att var tredje student valdes ut. Startpunkten valdes slumpmässigt till tre. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv. Tolv strata har skapats utifrån två stratifieringsvariabler (institution och kön). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program alt. en kurs) hösten 2011 i det studentadministrativa systemet LADOK. Underlaget var kategoriserat efter institution och efternamn. Högskolans årsredovisning (Högskolan i Borås, 2010:24) anger som förklaring till den höga andelen kvinnliga studenter att högskolans utbildningsutbud domineras av utbildningar som nationellt sett, av tradition, attraherar kvinnor. Fördelningen för respektive institution framgår av tabell 1.1. TABELL 1.1 URVAL (30 PROCENT) PER INSTITUTION. FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. REG. STUDENTER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N n n % n % BHS HIT IH PED THS VHB SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS Drygt 950 studenter har besvarat antingen hela eller delar av enkäten som motsvarar en svarsfrekvens på drygt 34 procent. Ytterligare 282 studenter (10 procent) har varit inne på enkätsiten men avbrutit enkäten relativt omgående. I det kända bortfallet ingår de studenter där e-postadresserna replikerat tillbaks. Bortfallet består av tolv epostreturer. Fem studenter har klargjort att 20 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

23 de inte önskade delta i undersökningen. Det kända bortfallet påverkar inte, procentuellt, svarsfrekvensen nämnvärt. Av de 952 studenter som besvarat hela eller delar av enkäten är fördelningen; 78 procent kvinnor respektive 22 procent män. Svarsfrekvensen för institutioner framgår av tabell 1.2. Det totala antalet skiljer sig något åt, på grund av att en del studenter har angett att det inte vet vilken institution de är inskrivna på. Några av dessa studenter har dessutom inte angett vilket program eller kurs de går på. Där studenter angett programinriktning eller kurs har det skett en manuell styrning till rätt institution. Vid 2010 års studentbarometer var svarsfrekvensen drygt 14 procent högre. Det som skiljer dessa två studier åt var att det utfördes fyra påminnelser 2010 och endast tre 2011 samt att urvalet var 30 procent vid 2011 års studie mot 15 procent för Svarsfrekvensen tenderar att öka med 4-6 procent vid en påminnelse. TABELL 1.2 SVARSFREKVENS MED AVSEENDE PÅ INSTITUTION OCH KÖN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 946. Bortfallet ej exkluderat i urvalet. Sex svar kan inte kategoriseras till en specifik institution. SVARSFREKVENSER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N n % n % n % BHS HIT IH PED THS VHB Det finns skillnader i svarsfrekvenser, sett per institution. Tidigare utförda undersökningar på högskolan (Sigrén, 2007, 2012a, 2012b) visar på ett liknande mönster där just Ingenjörshögskolan ligger något lägre i svarsfrekvensen. Varför IHs studenter inte svarar på enkäten, i lika stor utsträckning, är svårt att avgöra. En orsak kan vara att det finns en stor andel utländska studenter vid institutionen. En engelskspråkig version av enkäten finns men det kan inte bortses ifrån att det kan finnas en språklig aspekt som gör att det uppstår svårigheter med förståelsen av innehållet i enkäten. Dock så framgår det en ökning i svarsfrekvens för IH. Det kan bero på att HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 i årets studie har betydligt fler studenter från IH svarat på den engelskspråkiga webbenkäten. Svarsfrekvensen är högst bland de yngsta studenterna (37 procent). Delas populationen i yngre (26 år eller yngre) och äldre (27 år eller äldre) är det relativt jämt fördelat; 55 respektive 45 procent. Bland männen är det åldersgruppen år som uppvisar en något högre svarsfrekvens. För kvinnor är det åldersgruppen 38 år eller äldre som har högst svarsfrekvens tätt följt av gruppen år. Till viss del går det att utläsa hur det ser ut inom institutionerna rörande unga respektive äldre studenter. Handels- och IT-högskolan har tillsammans med Textilhögskolan högst andel av yngre studenter. TABELL 1.3 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT. N = 946. ÅLDER BHS HIT IH PED THS VHB ÅR 35,1 52,5 42,0 32,1 56,7 22,0 37, ÅR 10,1 20,0 17,9 15,4 27,3 12,9 17, ÅR 27,7 21,9 27,7 26,7 16,0 26,4 24,4 38 ÅR OCH ÄLDRE 26,3 5,6 12,5 25,8 13,3 38,7 21,0 TABELL 1.4 SVARSFREKVENS TOTALT ÅLDER OCH KÖN. ANDEL I PROCENT. N = 952. ÅLDER KVINNOR MÄN ÅR ÅR ÅR ÅR OCH ÄLDRE RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

25 2 VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? SAMMANFATTNING Högskolans renommé visar ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala som innebär att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Orsaker till studier är flera. Den viktigaste är dock att studenter vill bli attraktiva på arbetsmarknaden och den minst viktiga är att studenten vill studera vidare, t.ex. på forskarutbildning. Det framgår inga stora diskrepanser mellan institutionerna. Dock kan nämnas att IHs studenter, i högre grad, anger en framtida forskningsinriktning. Ett mönster, som även framgått tidigare, visar på att många studenter arbetar under sin studietid se t.ex. (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a) Drygt hälften anger att de arbetar under sin studietid. Det är en något lägre andel än vid 2010 års studie. Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2012a, 2012b). Minst hälften av högskolans studenter rekryteras från närregionen. 29 procent av respondenterna anger att de studerat tidigare vid Högskolan i Borås och 38 procent anger tidigare studier vid annat lärosäte. Cirka 40 procent anger studier för första gången. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26 INLEDNING Ett problem eller snarare en utmaning vid HBs mätningar är att det kommer nya direktiv från regeringen via Högskoleverket hur lärosäten skall hantera kvalitetsmätningar i framtiden där naturligtvis studenters uppfattningar och upplevelser inkluderas (Högskoleverket, 2009:9; 2010), se även (Ekberg, 2012). Analysmetoden som används (faktoranalys) väger dock upp eventuella kompalitetsproblem som kan uppstå i förhållande till ovan nämnda diskussion. Att ändra på frågeställningar eller ta bort detsamma (inom enskilda index) ställer inte till några större problem vid analysen. Att lägga till ett index är fullt möjligt utan att den longitudinella analysen påverkas märkbart. När en tolkning av figurerna/graferna görs skall läsare vara införstådd med att det är antalet, i procent räknat, av populationernas (institutioners) svar över ett visst givet medelvärde som avses. T.ex. figur 2.1, BHS, där 83,5 procent av respondenterna, vid denna institution, har angett ett svar (indexerat) över medelvärdet 2,7 på en fyrgradig intervallskala vad gäller arbetsrelaterade frågeställningar. MOTIV TILL VALD UTBILDNING Studenterna har fått svara på: varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs? Resultaten har analyserats genom explorativ faktoranalys och genererat ett antal faktorer som redovisas i tabell 2.1. Jämförelse sker mot 2010 års studentbarometer för de faktorer som är nästintill identiska. I 2011 års barometer har ytterligare några frågeställningar tillförts därav avsaknad av data i tabellen. Några frågeställningar har även blivit tydligare utformade. Generellt sett är avvikelser, mellan dessa två barometrar, små men samtidigt finns positiva effektskillnader till förmån för årets studie. Motiven, för studier, är på ett ungefär lika mellan dessa två barometrar. Faktor 1, 5 och 6 är, i stort sett, identiska med 2010 års studie. Dessa faktorer kan således jämföras mot 2010 års studie. 24 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

27 TABELL 2.1 FRÅGESTÄLLNING: VARFÖR LÄSER DU DEN KURS/DET PROGRAM DU GÅR PÅ UNDER HT 2011? Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. FAKTOR 1 ALPHA; 0,747 UTBILDNINGEN ÖKAR CHANSERNA ATT JAG FÅR ETT ARBETE JAG KOMMER ATT TRIVAS MED 2011 S 2010 P (EFFEKT) 3,50 0,81 3,49 + 0,01 STUDIERNA GÖR MIG MER ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN 3,49 0,76 3,42 + 0,07 STUDIERNA LEDER FRAM TILL ETT YRKE SOM JAG VILL ÄGNA MIG ÅT 3,42 0,87 3,38 + 0,04 JAG VILL ARBETA INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 3,27 1,00 STUDIERNA LEDER FRAM TILL EN EXAMEN 3,25 1,07 3,25 0,00 JAG STUDERAR FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS I FRAMTIDEN UTBILDNINGEN ÖKAR MINA MÖJLIGHETER ATT FÅ ETT ARBETE UTOMLANDS 2,83 1,12 2,81 + 0,02 2,27 1,11 2,15 + 0,12 M- F1 3,13 0,61 3,08 + 0,05 FAKTOR 2 ALPHA; 0,469 JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG VILL UTBILDA MIG INOM 1,60 0,91 JAG HAMNADE HÄR AV EN TILLFÄLLIGHET 1,56 0,91 1,52 + 0,04 JAG KOM INTE IN PÅ DEN KURS ELLER DET PROGRAM SOM JAG ÖNSKADE 1,47 0,93 1,43 + 0,04 JAG SKULLE VILJA GÅ EN ANNAN UTBILDNING MEN BETYGEN RÄCKER INTE TILL 1,44 0,88 M- F2 1,52 0,64 FAKTOR 3 ΑLPHA; 0,544 JAG HADE ERFARENHET INOM ÄMNESOMRÅDET 2,41 1,16 2,37 + 0,04 STUDIERNA INGÅR I MITT NUVARANDE ARBETE 1,61 1,04 M- F3 2,01 0,91 HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28 FAKTOR 4 ΑLPHA; 0, S 2011 P JAG HAR HÖRT ATT HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR BRA 2,57 1,09 JAG VISSTE ATT JAG KUNDE KOMMA IN PÅ DEN HÄR UTBILDNINGEN 2,42 1,11 2,26 + 0,16 JAG VILL LÄSA I BORÅS 2,29 1,17 2,19 + 0,10 JAG BOR NÄRA HÖGSKOLAN 1,97 1,19 M- F4 2,32 0,76 FAKTOR 5 ALPHA; 0,593 JAG VILL BLI BEHÖRIG TILL ANDRA UNIVERSITETS/ HÖGSKOLESTUDIER 1,76 1,00 1,68 + 0,08 JAG VILL FORTSÄTTA MED FORSKARUTBILDNING 1,71 0,95 1,67 + 0,04 JAG VILL ORIENTERA MIG OM HÖGSKOLESTUDIER 1,64 0,88 1,56 + 0,08 M- F5 1,70 0,70 1,64 + 0,06 FAKTOR 6 ALPHA; 0,445 FÖR ATT JAG ÄR INTRESSERAD AV ÄMNET 3,65 0,60 3,58 + 0,07 JAG ANSER ATT UTBILDNINGEN VIDGAR MINA VYER 3,28 0,83 3,12 + 0,16 M- F6 3,47 0,58 3,35 + 0,12 TABELL 2.2 TABELLEN REDOVISAR NÅGRA FRÅGESTÄLLNINGAR SOM TILLKOMMIT MELLAN OCH 2011 ÅRS STUDENTBAROMETRAR OCH SOM FAKTORANALYSEN INTE EXTRAHERAT MOT NÅGON ENSKILD FAKTOR. Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse. ITEM 2011 S 2010 UTBILDNINGEN FANNS BARA I BORÅS 2,11 0,68 JAG KOM IN PÅ EN ANNAN HÖGSKOLA MEN VALDE HÖGSKOLAN I BORÅS 1,43 0,94 De motiv, för studier, som studenterna anger vara viktigast, mätt som en dimension (faktor 1; figur 2.2) är att studenterna vill bli attraktiva på arbetsmarknaden (medelvärdet har ökat något från 2010 års barometer, (Sigrén, 2012b:23). Intresset för ämnet dock den enskilt viktigaste anledningen. Det är inte helt ovanligt att motiv som t.ex. att bli attraktiv på arbetsmarknaden (figur 2.2) och intresse (figur 2.3) för ett specifikt ämne/program rankas högt av studenter, se t.ex. (Leffler, Schaller, & Weibull, 2010:20). 26 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

29 Studenternas svarsmönster redovisas genom en positiv opinion som innebär att det tydliggörs hur svarsträffarna ligger på skalan, i förhållande till institutionerna, över ett visst givet värde, (2011 års studie), figur 2.1. MOTIV TILL STUDIER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F1 - ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74,5 F5 - FORTSATTA STUDIER 8,3 3,3 15,7 6,8 5,6 6,2 F6 - INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93,8 FIGUR 2.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN MOTIV TILL STUDIER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. På institutionsnivå dippar faktor 1 något för THS och VHB samt att institutionen för handels- och IT-högskolan (HIT) sticker ut något genom ett högre värde. Det kan nämnas att institutionen (HIT) även vid 2010 års barometer låg högst på faktorn som mäter arbetsrelaterade frågeställningar. Faktor 5 har låga värden och avser fortsatta studier etc. IH sticker ut positivt. Resultaten visar också på att specifikt forskarutbildning har ett högre anseende, bland studenter, på institutionen. Faktor 6 som avser intresse för sina studier och har genomgående ökat något jämfört mot 2010 års studie, figur 2.3. Resultat, vid institutionsredovisningar (bilaga I) visar på att just frågeställningen som mäter intresse för ämnet hamnar genomgående högt. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 MOTIV - ARBETE 100 POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74, ARBETE 83,7 92,4 81,7 81,3 76,9 80,0 FIGUR 2.2 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX MOTIV (ARBETE) MELLAN OCH 2010 ÅRS STUDIE. 100 INTRESSE FÖR STUDIERNA POSITIV OPINION, % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93, INTRESSE 81,6 78,3 69,5 89,4 87,9 85,4 FIGUR 2.3 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX INTRESSE FÖR STUDIER MELLAN OCH 2010 ÅRS STUDIE. 28 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

31 RENOMMÉ Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier påvisar att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har börjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). Ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är mycket nöjda med att plugga i Borås. Naturligtvis är detta en viktig aspekt vid rekrytering av nya studenter såväl från högskolans håll som att studenter är/blir så att säga ambassadörer (alumner) för lärosätet. Endast åtta procent av studenterna, anger en tveksam inställning till Högskolan i Borås. 60 procent svarar ja, absolut på frågan: Skulle du kunna tänka dig att rekommendera någon att börja studera vid Högskolan i Borås? HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2007:21; 2012b:26). 47 procent av högskolans studenter kommer från närregionen. Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från annan del av Sverige (39 procent) som då även inkluderar övriga Västra Götalandsregionen. Därmed kan det konstateras att högskolans regionala betydelse fortsatt är en viktig aspekt när studenter väljer lärosäte, se tabell 2.3. TABELL 2.3 VISAR PÅ VAR STUDENTER VUXIT UPP. ANDEL I PROCENT. N = 952. UPPVÄXT P BORÅS MED OMNEJD 24,6 24,4 + 0,2 GÖTEBORG MED OMNEJD 23,0 23,3-0,3 ANNAN DEL AV SVERIGE 41,0 38,8 + 2,2 ANNAN DEL AV NORDEN 1,2 1,5-0,3 ANNAT LAND I EUROPA 4,4 4,7-0,3 ANNAT LAND UTANFÖR EUROPA 5,7 7,4-1,7 STUDIETAKT Nio av tio studenter befinner sig på helfartsstudier samt inom ramen för campusstudier. En svag ökning för studier på helfart/distans framträder. I avseende på studier som inte är på helfart är det en stor andel som bedriver dessa inom ramen för distansstudier. Tre av institutionerna har en högre andel studenter i någon form av distansutbildning (tabell 2.5). HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 En aspekt som bör nämnas i sammanhanget är att nio procent av respondenterna anger att de studerar på någon annan högskola samtidigt som de studerar vid Högskolan i Borås. Av dessa 88 studenter som anger studier på annan högskola är det 29 studenter som studerar på helfart/cam-pus på Högskolan i Borås. TABELL 2.4 KORSTABULERING MELLAN STUDIETAKT OCH HUR (VAR) STUDENTER STUDERAR. ANDEL I PROCENT. N = 952. STUDIETAKT PÅ HÖGSKOLAN (CAMPUSSTUDIER) PÅ DISTANS BÅDE CAMPUS- OCH DISTANS HELFART 89,5 (92,1) 5 5,1 (4,5) 5,3 (3,4) HALVFART 32,1 (29,7) 59,5 (58,7) 8,3 (11,6) ANNAN STUDIETAKT 39,3 (26,7) 48,8 (55,0) 11,9 (18,3) TABELL 2.5 KORSTABULERING MELLAN FORMEN FÖR STUDIER OCH PER INSTITUTION. ANDEL I ANTAL. N = 946. VAR STUDERAR DU HUVUDSAKLIGEN? PÅ HÖGSKOLAN (CAMPUS) PÅ DISTANS BÅDE CAMPUS- OCH DISTANS VID VILKEN INSTITUTION STUDERAR DU HUVUDSAKLIGEN? BHS HIT IH PED THS VHB PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER Inom parantes avser 2010 års studie. 30 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

33 NYBÖRJARE PÅ LÄROSÄTET? 40 procent av studenterna, vid Högskolan i Borås, är s.k. nybörjare. Drygt hälften av studenterna har studerat mindre än två terminer. Högskoleverket anger en något högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock så använder högskoleverket (HSV) fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell (Högskoleverket, 2011:97). HSV diskuterar även: vad som skall räknas som en nybörjare. Definitionen blir att en nybörjare är en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte därigenom kan en student räknas två eller fler gånger som nybörjare. TABELL 2.6 ANTAL TERMINER FÖR STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 947. HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? INSTITUTION < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. BHS 38,1 12,9 22,4 20,4 6,1 HIT 43,0 10,8 22,2 17,7 6,3 IH 36,9 18,0 23,4 14,4 7,2 PED 38,5 12,7 14,9 24,0 9,9 THS 48,7 14,0 20,0 11,3 6,0 VHB 38,3 18,8 15,6 20,1 7,1 - HB 40,5 14,4 19,1 18,6 7,4 TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA TABELL 2.7 TIDIGARE STUDIER I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER. ANDEL I PROCENT. N = 951. HAR DU TIDIGARE BEDRIVIT UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER (FÖRE HT 2011)? INSTITUTION JA, PÅ HÖGSKOLAN I JA, PÅ ANNAT UNIVERSITET NEJ BORÅS ANNAN HÖGSKOLA ÅR 25,7 19,8 54, ÅR 31,5 40,0 28, ÅR 25,0 50,9 24,1 38 ÅR OCH ÄLDRE 37,3 51,7 10,9 HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a). 54 procent anger att de arbetar under sin studietid. Tabell 2.8 visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar något mindre än tidigare. TABELL 2.8 MATRISEN REDOVISAR ARBETE, STUDIETAKT OCH ARBETSTID PER VECKA. ANDEL I PROCENT. N = 517. ARBETAR DU UNDER DIN STUDIETID ARBETSTID STUDERAR DU PÅ? JA < 10 TIM. HELFART 43,1 HALVFART 2,5 ANNAN STUDIETAKT 1,2 46, TIM. HELFART 11,2 HALVFART 3,5 ANNAN STUDIETAKT 0,7 15,4 > 20 TIM. MEN EJ HELTID HELFART 2,9 HALVFART 11,6 ANNAN STUDIETAKT 2,7 17,2 HELTID HELFART 1,9 HALVFART 10,4 ANNAN STUDIETAKT 8,1 20,4 32 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

35 FRAMTIDSVISIONER TABELL 2.9 MATRISEN REDOVISAR STUDENTERS VISIONER OM FRAMTIDEN. Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer helt och hållet (4); stämmer delvis (3); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 860. ITEMS ALPHA; 0, S 2010 P MIN UTBILDNING GER EN BRA GRUND FÖR MITT KOMMANDE YRKESLIV 3,49 0,70 3,55-0,06 EFTER AVSLUTADE STUDIER KOMMER JAG ATT ARBETA INOM DET YRKESOMRÅDE JAG UTBILDATS FÖR 3,46 0,81 3,56-0,10 MIN KOMPETENS KOMMER ATT VARA EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 3,32 0,79 3,37-0,05 M - INDEX 3,43 0,65 3,48-0, FRAMTIDSVISIONER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ,9 91,7 89,1 90,4 76,1 89, ,8 91,6 82,3 94,6 87,7 90,6 FIGUR 2.4 JÄMFÖRELSE FRAMTIDSVISIONER OCH 2010 ÅRS STUDIE. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36

37 3 VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN SAMMANFATTNING Studenterna anger en hög grad av nöjdhet. EFA har extraherat två faktorer av dimensionen nöjdhet: nöjdhet angående undervisningslokaler och nöjdhet övrigt. En institution urskiljer sig något från övriga där studenterna känner en något mindre grad av nöjdhet. Biblioteket är den studiemiljö som studenter använder sig mest av när bostaden exkluderas. Även institutionernas lokaler används i hög utsträckning till studier. Den uppfattade kravnivån på utbildningen skiljer sig åt mellan högskolans institutioner. Ett par av institutionerna skiljer sig åt från övriga genom att resultaten visar på att en uppfattad kravnivå, på utbildningen, är lägre jämfört med andra institutioner. I avseende på att utveckla förmågor anger respondenterna att så sker i hög utsträckning. På denna frågeställning finns smärre diskrepanser mellan institutioner. Institutionen för pedagogik sticker dock ut något från de övriga genom ett högre värde för indexet. INLEDNING Under detta avsnitt redovisas frågeställningar som knyter an mot nöjdhet av hur studiesituationen på högskolan ser ut för studenterna. Resultaten är upplagda på så sätt att institutionsjämförelser utförs, i anknytning till de frågeställningar som finns i matrisform (frågebatterier innehållandes x-antal items). Resultatet för respektive figur bygger på att faktorernas ingående items indexerats bl.a. utifrån explorativ faktoranalys men även, vid något enstaka tillfälle, utan att faktoranalys utförts. Kriteriet positiv opinion avser antalet respondenters svar, i procent räknat, som då ligger över ett visst kriterievärde när institutionerna konstanthålls. Frågeformulärets batterier har i de flesta fall en fyrgradig intervallskala och då sätts kriterievärdet till positivt > 2,7 som då ligger något över det aritmetiska medelvärdet på skalan (2,5), Att värdet sätts något högre är beroende av att resultatet tydligt skall visa mot en positiv opinion. HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38 STUDIEARBETSMILJÖ Studenterna har fått svara på ett frågebatteri innehållande elva items som avser att mäta studenters nöjdhet rörande sin studiearbetsmiljö. Sett över hela frågebatteriet upplevs studiemiljön som positiv. Tabell 3.1 visar en översikt över enskilda items medelvärde. Faktorernas items har rangordnats från högsta till lägsta värde, inom respektive faktor (F1 och F2). Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. F1 får representera nöjdhet angående undervisningslokaler. F2 får representera nöjdhet övrigt. Det som framgår generellt är att studenterna, över lag, är relativt nöjda. En jämförelse mot 2010 års studie visar en klart positiv trend som då avser än mer nöjda studenter HT 2011, se figur 3.1 och 3.2. TABELL 3.1 FRÅGESTÄLLNING: HUR NÖJD ÄR DU MED FÖLJANDE? Fyrgradig intervallskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); ganska missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 837. FAKTOR 1 ALPHA; 0, S 2010 P TILLGÅNG TILL UNDERVISNINGSLOKALER 3,24 0,67 3,24 0,00 UTRUSTNINGEN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,07 0,68 2,96 + 0,11 UTFORMNINGEN AV UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,02 0,70 2,92 + 0,10 TEMPERATUREN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 2,69 0,89 2,51 + 0,18 M- F1 3,00 0,55 2, ,08 FAKTOR 2 ALPHA; 0,815 TILLGÅNG TILL RESTAURANGER 3,26 0,76 TILLGÅNGEN TILL DATORER 3,13 0,79 3,11 + 0,02 DET ARBETSMATERIAL DU ERHÅLLER 3,02 0,72 2,93 + 0,09 KOPIERINGSMÖJLIGHETER 2,93 0,84 2,81 + 0,12 TILLGÅNGEN TILL UPPEHÅLLSUTRYMMEN 2,80 0,84 2,72 + 0,08 TILLGÅNGEN TILL STUDENTARBETSPLATSER 2,85 0,86 2,74 + 0,11 TILLGÅNGEN TILL MATPLATSER 2,61 0,92 2,64-0,03 M- F2 2,94 0,62 2, ,11 6 Män högre medelvärde. p < 0,05 7 Män högre medelvärde. p < 0,05 36 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

39 NÖJDHET LOKALER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F1 - NÖJDHET ,0 80,6 75,0 84,1 62,1 83,5 F1 - NÖJDHET ,0 78,3 85,9 74,9 45,8 76,2 FIGUR 3.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET LOKALER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. NÖJDHET ÖVRIGT POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F2 - NÖJDHET ,0 75,0 75,0 74,1 58,1 81,3 F2 - NÖJDHET ,2 56,2 68,2 60,4 44,6 61,2 FIGUR 3.2 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET ÖVRIGT NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 STUDIEMIJÖER Det framgår i hög utsträckning att studenter använder högskolans bibliotek och sin bostad för att arbete med instuderingsuppgifter, grupparbeten etc. TABELL 3.2 FRÅGESTÄLLNING: I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDER DU NÅGON/NÅGRA AV FÖLJANDE PLATSER FÖR ATT GÖRA INSTUDERINGSUPPGIFTER, GRUPPAR- BETEN ETC.? Femgradig intervallskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 832. ITEMS 2011 S 2010 P BOSTADEN 4,19 1,22 4,18 + 0,01 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK 3,32 1,48 3,38-0,06 INSTITUTIONENS LOKALER 2,97 1,44 3,00-0,03 ANNAN PLATS 2,53 1,45 2,37 + 0,16 CAFÉER 2,22 1,22 2,43-0,21 KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN Högskoleverkets utvärderingar har visat på att en del utbildningar upplevs ställa för låga krav (Högskoleverket, 2004, 2005; 2007b:23) års studentbarometer vid Högskolan i Borås, verifierade högskoleverkets analyser (Sigrén, 2012b:34). En slutsats av 2011 års resultat är att kravnivån upplevs öka något (figur 3.3 och 3.4). TABELL 3.3 FRÅGESTÄLLNING: HUR BEDÖMER DU ATT KRAVNIVÅN PÅ DIN UTBILDNING ÄR AVSEENDE FÖLJANDE OMRÅDEN? Femgradig skala med alternativen: alldeles för låg (1); något för låg (2); lagom (3); något för hög (4); alldeles för hög (5). Procent, medelvärde, samt effekt. N = 830. ITEMS ALPHA; 0,809 LÅG HÖG P KURSLITTERATURENS OMFATTNING 1,0 8,0 53,1 30,1 7,8 3,41 3,36 + 0,05 ARBETSBELASTNINGEN UNDER STUDIERNA 1,6 8,5 54,7 27,0 2,5 3,38 3,32 + 0,06 EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 1,7 7,9 65,7 20,4 4,3 3,25 3,18 + 0,07 KURSENS INNEHÅLL 2,2 12,0 69,4 14,0 2,5 3,05 3,02 + 0,03 M 3,27 8 3, ,05 8 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställt. p < 0,05. 9 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställt. p < 0, RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX II INSTITUTIONEN HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX I INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och

Läs mer

Studentbarometern HT 2010

Studentbarometern HT 2010 Studentbarometern HT 2010 Studie- och arbetsmiljö vid Högskolan i Borås Peter Sigrén RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 15:2012 ISSN 1650-5867 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer femton i rapportserien

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 18:2013 ISSN 1650-5867 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX I STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX V STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Textilhögskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX VI STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen för Vårdvetenskap Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX II STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Handels- och IT-högskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX III STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Ingenjörshögskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX IV STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen för Pedagogik Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

STUDENTBAROMETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010

STUDENTBAROMETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010 STUDENTBAROETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010 Resultat per institution Peter Sigrén Skrifter från Centrum för lärande och undervisning Nr 10:2011 ISSN 1650-5859 FÖRELIGGANDE SKRIFT är nummer tio i rapportserien

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 STUDENTBAROMETERN HT 2013 Studie- och arbetsmiljö Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1 i rapportserien Rapporter och

Läs mer

Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner års programstudenter.

Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner års programstudenter. Boråsakademiker 2011 Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner - 2005-års programstudenter Peter Sigrén Rapport från Centrum för lärande och undervisning 14:2012 ISSN 1650-5867

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:2 BORÅSAKADEMIKER 2015 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:2 i

Läs mer

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:3 i rapportserien Rapporter

Läs mer

STUDENTBAROMETERN 2018

STUDENTBAROMETERN 2018 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2019:1 STUDENTBAROMETERN 2018 Peter Sigrén Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS Rapport nr. 2019:1 Studentbarometern 2018

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:2 BORÅSAKADEMIKER 2017 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2011 års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001

Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001 Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001 Peter Sigrén Rapport från Centrum för lärande och undervisning Nr 11:2007 ISSN 1650-5867 Alumnuppföljning av studenter som påbörjade

Läs mer

Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter

Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter BORÅSAKADEMIKER 2013 Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 20:2013 ISSN 1650-5867 Peter Sigrén

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2019:2 BORÅSAKADEMIKER 2019 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2013 års programstudenter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN

Läs mer

RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter. Peter Sigrén

RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN 1650-5867 2006 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sjutton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:2 BORÅSAKADEMIKER 2016 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2010 års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2018:2 BORÅSAKADEMIKER 2018 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2012 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2018:2 i

Läs mer

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet

Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet 2018-06- 27 Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet Alumnienkät VT18 Bakgrund En alumnienkät skickades ut i februari 2018 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram som

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Total Rapport DoktorandBarometern 2014

Total Rapport DoktorandBarometern 2014 Total Rapport DoktorandBarometern 2014 Bakgrund Syfte: Kartlägga upplevelser och erfarenheter av utbildningen, doktorandinflytande och delaktighet, Rekrytering och antagning samt Studiemiljö Period: 2014-02-06

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 Presentationen ti i korthet t Bakgrund till enkätundersökningen Population och urval Frågekonstruktion Resultat från

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65%

DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65% Antal svar: 318 DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65% LÄSVÄGLEDNING 01 I denna rapport presenteras resultaten från doktorandundersökningen 2015. Överst på första sidan av rapporten står namnet

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning Sekretariatet för kvalitet och utvärdering Teologi en enkätundersökning Berit Malm Ekegård Maj 1 INLEDNING 3 REDOVISNING AV ENKÄTRESULTAT 3 MÅLGRUPP OCH BORTFALL 3 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3 FÖRSTA TIDEN EFTER

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

DOKTORANDSPEGEL HH 2004

DOKTORANDSPEGEL HH 2004 DOKTORANDSPEGEL HH 2004 Högskoleverket genomför regelbundet en undersökning av doktoranders villkor, den så kallade Doktorandspegeln. I den undersökningen särredovisas inte de doktorander som finns knutna

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du? Studentbarometer - Lärandemiljö ht 21 Antal utskickade enkäter 882 Antal besvarade enkäter 1996 (svarsfrekvens 22,68%) Antal öppnade enkäter 2466 Antal svar via e-post 736 Antal svar via Mina Sidor 126

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (8) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE206 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och bemötande samt den information som vi ger om den statliga tjänstepensionen. Resultatet

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen

Läs mer

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom

Läs mer

Studiebarometer En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012.

Studiebarometer En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012. Studiebarometer 2012 En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012. Utbildningsstrategiska rådet Kenny Bränberg, avdelningen för statistik, Handelshögskolan Nils Eriksson, utbildningsledare,

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Årets rapport. Årets rapport innehåller: respondenter 47 undersökningar 33 unika företag

Årets rapport. Årets rapport innehåller: respondenter 47 undersökningar 33 unika företag Medarbetarrapport Medarbetare Den enskilda medarbetaren spelar en viktig roll i varje företag och organisation. Det är medarbetarna som står för utveckling, kvalitet, service och leverans. Att må bra och

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin 1 Undersökning av arbetsmiljöfaktorer, välbefinnande och arbetsförmåga hösten 2011 hos doktorander vid Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet, Göteborg Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT

LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT GENOMFÖRANDE Tidplan Utskicket Påminnelse Påminnelse Påminnelse Förlängning Enkäten stängde Svarsfrekvens 20 mars 24 mars 30 mars 10 april 20-24

Läs mer

Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå.

Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå. Uppsala universitets studentbarometer Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå. Övergripande syfte: få en bild av studenternas

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning IFO 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39

Läs mer

Lärarutbildningens alumnenkät 2015

Lärarutbildningens alumnenkät 2015 Dnr: 2016/1589-1.2 Nämnden för lärarutbildning (NLU) Lärarutbildningens alumnenkät 2015 Annika Rosengren Kansliet för lärarutbildning 2016-04-13 Inledning På uppdrag av 25 lärosäten som bedriver lärarutbildning

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (9) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE204 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten

Läs mer

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från Kursutveckling på Konstfack Fastställt av rektor 2007-09-03. Ersätter dokument med samma namn från 2005-08-31 2 Utbildning och information Utbildningssamordnaren Konstfack 1. INLEDNING... 3 2. RIKTLINJER

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil

Läs mer

Rapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem

Rapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem Rapport enkätresultat 2016 Grundskola med förskoleklass och fritidshem Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR Frågebanken är tänkt att kunna utgöra en inspirationskälla vid utformning av kursvärderingsenkäter. Tillämpliga frågor väljs ut utifrån kursinnehåll och hur kursen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:

Läs mer

Årets rapport. Årets rapport innehåller: 3623 respondenter 21 unika företag

Årets rapport. Årets rapport innehåller: 3623 respondenter 21 unika företag Medarbetarrapport Medarbetare Den enskilda medarbetaren spelar en viktig roll i varje företag och organisation. Det är medarbetarna som står för utveckling, kvalitet, service och leverans. Att må bra och

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Elevenkät årskurs 2, HT 2015

Elevenkät årskurs 2, HT 2015 Resultatsammanställning Elevenkät årskurs 2, HT 2015 Enkätdata Inbjudna 00 Svarande 33 Svarsfrekvens 86% 90% 85% 80% Svarsfrekvens 2011-2015 89% 86% 85% 8% 8% 2011 2012 2013 201 2015 Svarsfrekvens >90

Läs mer

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2018-03-21 Avser studenter som var registrerade

Läs mer