STUDENTBAROMETERN HT 2011

Transkript

1 STUDENTBAROMETERN HT 2011 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ AV PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 16:2012 ISSN

2

3 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sexton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. FÖRFATTARE Peter Sigrén Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, Borås. e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE, FRILANDSKOMPANIET.SE Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2012 NR 16:2012 ISSN: DIGITAL VERSION:

4 I RAPPORTSERIEN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 1. Lönn, A. (1999). Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid sektionen för Väg- och Vattenbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 1, Lönn, A. (2000). Vad förväntas av/väntar handledare och studenter? En enkätstudie om handledare och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfylls, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 2, Bengtsson, A., Arlebrink, J., & Desaix, M. (2002). Försöksprojekt i matematik vid Ingenjörshögskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 3, Sigrén, P., & Borglund, L. (2003). Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 4, Holmeros Skoglund, K., & Högberg, I. (2003). Studentsupport vid Högskolan i Borås Behov, verksamhet och visioner. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 5, Eklöf, A. (2005). Diskussionsforum i en lärplattform ett socialt och kunskapsmässigt stöd för distansstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 6, Sigrén, P. (2006). Design för det goda livet en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 7, Jämsvi, S., & Langelotz, L. (2006). Det tar vi sedan, i en annan kurs. Talet om mångfald inom det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 8, Arvidsson, I., & Jämsvi, S. (2006). Implementering av policy låter det sig göras? en reflektion över två exempel vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 9, 2006.

5 10. Arvidsson, I. (2007). Kursvärdering en komplex väv med många perspektiv. En fokusgruppintervju av studenters uppfattningar. Högkolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 10, Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 11, Borglund, L., & Langelotz, L. (2009). Utvärdering av barnmorskeutbildning på distans. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 12, Borglund, L. (2011). Att handleda med webbkamera. Något blir annorlunda. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 13, Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner 2005-års programstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 14, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2010: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 15, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2011: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 16, 2012.

6

7 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING INNEHÅLL RAPPORT NR 16, 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2011 SAMMANFATTNING 11 STUDENTBAROMETERN STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ TILLFÖRLITLIGA RESULTAT RENOMMÉ MOTIV TILL ATT STUDERA NÖJDA STUDENTER STUDIERNA STÄLLER KRAV PÅ ANALYS SAMARBETSKLIMAT STUDIERNA I ALLT MINDRE GRAD EN HELTIDSSYSSELSÄTTNING SÄRBEHANDLING STUDENTKÅREN INLEDNING 15 RAPPORTENS DISPOSITION SYFTE GENOMFÖRANDE FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD POPULATION OCH URVAL SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? 23 SAMMANFATTNING INLEDNING MOTIV TILL VALD UTBILDNING RENOMMÉ HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE STUDIETAKT NYBÖRJARE PÅ LÄROSÄTET? TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA... 31

8 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN FRAMTIDSVISIONER VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN 35 SAMMANFATTNING INLEDNING STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEMIJÖER KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN STUDIETID PER VECKA ANALYTISKT TÄNKANDE STUDIEKLIMAT 43 SAMMANFATTNING INLEDNING PEDAGOGISKT INNEHÅLL KURSADMINISTRATION KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT 49 SAMMANFATTNING SAMARBETET MELLAN STUDENTER OCH LÄRARE/ ADMINISTRATIV PERSONAL SAMARBETE - ÖVERGRIPANDE DISKRIMINERING 53 SAMMANFATTNING KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING KONFLIKTER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN 55 SAMMANFATTNING MEDLEMSKAP OCH ENGAGEMANG INFORMATIONSFLÖDE STUDENTKÅRSARRANGEMANG... 56

9 8 AVSLUTANDE KOMMENTARER 57 STUDENTBAROMETRAR SOM KVALITETSSÄKRINGSINTRUMENT HUR GÅR HÖGSKOLAN VIDARE? REFLEKTIONER REFERENSER 67 BILAGA I 71 INSTITUTIONSREDOVISNING INLEDNING INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 73 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN 85 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN... 92

10 SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN 97 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 109 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL

11 INSTITUTIONEN TEXTILHÖGSKOLAN 121 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 133 VARFÖR STUDERAR STUDENTER STUDIEARBETSMILJÖ STUDIEARBETSPLATSER KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR STUDIEKLIMAT UNDERVISNINGSSITUATIONEN UNDERVISNINGSINNEHÅLL KRITISKA SYNPUNKTER PÅ UTBILDNINGEN PÅVERKA UTBILDNINGEN SAMARBETSKLIMAT KONFLIKTNIVÅER STÖDFUNKTION STUDENTKÅREN NYCKELTAL BILAGA II 145 ANDRA ERFARENHETER AV STUDENTBAROMETRAR VID LÄROSÄTEN I VÄSTRA SVERIGE

12 BILAGA III 153 METODVAL INLEDNING FAKTORANALYS SOM METOD INDEX POSITIV OPINION BILAGA IV 161 FRÅGEFORMULÄR BILAGA V 173 NYCKELTAL FAKTORER, INDEX SAMT NÖJDHETSINDEX (NSI) BILAGA VI 177 MISSIV

13 SAMMANFATTNING STUDENTBAROMETERN STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effekt, som mäter nöjdhet, kan det konstateras att en förbättring skett med 0,05 enheter. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (NSI) ligger fyra institutioner över NSI jämfört mot högskolan totalt. TILLFÖRLITLIGA RESULTAT Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Totalt har cirka 100 frågeställningar utmynnat i 15 faktorer och fem index. Dimensionerna har fått namnen: motiv till studier, värderingar av utbildningen, analytiskt tänkande, studieklimat och samarbetsklimat. Övriga områden som mäts är: studentkårsaktivitet, diskriminering samt upplevd konfliktnivå. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Drygt 950 studenter har besvarat enkäten som motsvarar en svarsandel om 34 procent. Bedömning görs att svarsfrekvensen bör vara tillräcklig för att garantera en tillförlitlighet i undersökningen. HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler 1, samt att alla respondenter haft samma inklusionssannolikhet. RENOMMÉ Varumärket Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé från tidigare utförda studier vid lärosätet. Dessa studier har visat på att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte, när de väl har börjat sina högskolestudier. Ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är mycket nöjda med att plugga i Borås. MOTIV TILL ATT STUDERA Personlig utveckling är en del av syftet med den högre utbildningen, detta gäller såväl grund- som forskarutbildning. En del av den personliga utvecklingen handlar om att öka förmågan att reflektera över egna värderingar, en annan del är en breddad allmänbildning. I det övergripande samhälleliga målet för högre utbildning återfinns också en förväntan på att utbildningen skall bidra till demokratins utveckling och skapa förståelse mellan grupper. De viktigaste motiven, för studenterna, till studier är att bli attraktiv på arbetsmarknaden samt intresse för ämnet/utbildningen. Intresse för ämnet/utbildning är (enskilt) den frågeställning som har högst medelvärde (3,6 på en fyrgradig intervallskala). NÖJDA STUDENTER Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. Dimensionen mäter studiearbetsmiljön. Det som framgår, generellt, är att studenterna är relativt nöjda. En jämförelse mot 2010 års studie visar en klart positiv trend som då avser än mer nöjda studenter vid 2011 års studentbarometer. STUDIERNA STÄLLER KRAV PÅ ANALYS De frågor som ingår i dimensionen generiska förmågor handlar om i vilken utsträckning studierna uppfattas utveckla studenternas förmåga att göra 1 Med två stratifieringsvariabler avses att varje enskild population (institution) har delats upp i två strata institution och kön. Sammanlagt bildades tolv strata utifrån kombinationer av de två stratifieringsvariablerna. 12 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

15 självständiga och kritiska bedömningar samt deras förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. I avseende på universitetsutbildningar är dessa utmaningar till viss del enklare att applicera i jämförelse med mer yrkesinriktade utbildningsformer. Akademiska färdigheter är i sig generiska till sin natur t.ex. genom att den högre utbildningen utvecklar analytiskt och kritiskt tänkande, presentationsförmågor, kommunikativa förmågor och till att vara kritiskt granskande. Studien visar på att förmågor, generellt över samtliga institutionen, utvecklas tillfredsställande. 40 procent av studenterna är s.k. nybörjare och utveckling av ett analytiskt tänkande är något som utvecklas över hela utbildningstiden. Det framgår också vid lärosätets alumnuppföljningar att resultaten, för just dessa förmågor (index), visar på betydligt högre resultat. SAMARBETSKLIMAT När studenterna samarbetar med andra för att lösa problem och utforska nya områden ger det värdefull träning som då kan vara ett stöd för inlärningsprocessen och en förberedelse för framtida teamworks inom yrkeslivet. Dimensionen samarbetsklimat försöker fånga omfattningen av hur studenternas samarbete med varandra är och hur samarbetet med lärare fungerar. Samarbetet uppfattas fungera tillfredsställande av merparten av studenterna. STUDIERNA I ALLT MINDRE GRAD EN HELTIDSSYSSELSÄTTNING 55 procent av de studenter som är registrerade för studier arbetar under sin studietid varav 20 procent av dessa arbetar heltid. Det finns stora skillnader mellan institutioner. Var sjätte student uppger att studierna ställer för låga krav. Procentuellt är det en större andel män än kvinnor som upplever att studierna ställer för låga krav. Dock finns en tendens, i föreliggande studie, att studenter upplever att kravnivån ökat något jämfört mot 2010 års studie. SÄRBEHANDLING Totalt upplever en större andel kvinnorna, i antal räknat, att de blivit diskriminerade i någon form. Procentuellt är det ungefär lika mellan kvinnor och män. Åldersdiskriminering är den form som är vanligast förekommande och tenderar att öka, mätt över två studier. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16 STUDENTKÅREN Knappt hälften av studenterna (i undersökningen) är medlemmar i Studentkåren vid Högskolan i Borås. Vid 2010 års studie angav 56 procent medlemskap i kåren. Studien visar även på att besök på olika studentkårsarrangemang, i stort sett, är obefintligt. Skulle alternativen aldrig och någon gång per termin slås ihop så motsvarar detta drygt 96 procent av studenterna. 14 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

17 1 INLEDNING Högskolan i Borås utför årligen en studentbarometer. Föreliggande studie är nummer två i ett longitudinellt kvalitetsutvärderingsprojekt som startade våren Inom projektet inryms även alumnuppföljningar som pågår parallellt och med lika frekvens. Den föreliggande studentbarometern, HT 2011, bjöds ut under november/december Högskolan i Borås har använt sig av den analysmetod (explorativ faktoranalys; EFA) som Högskoleverket (HSV) introducerade när studentspegeln 2002 utfördes (Högskoleverket, 2002, 2007). Genom EFAn har data bearbetats så att grupper av frågor kunnat urskiljas som gemensamt belyser olika dimensioner/faktorer som berör studie- och arbetsmiljön. Denna metod ger generellt sett ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. Högskolan i Borås har fångat upp, på ett ungefär, de dimensioner som HSV redovisade vid sina två studier 2002 och Högskoleverket valde att redovisa sina resultat på en normerad skala med ett s.k. normerat medelvärde (100) samt konfidensintervall (95 procent) medan Högskolan i Borås har valt att konstanthålla institutionerna mot faktorerna och redovisa genom grafer och positiv opinion (procent) som utgångspunkt. Det blir en mer nyanserad bild genom den sist nämnda metoden och även något mer lättolkad. Tillförlitligheten är dock densamma. Det är mer ett ställningstagande, av utredaren, att valet föll på Boråsmodellen. Dessutom tillåts, genom denna redovisningsmetod, att vara strängare i bedömning vid analysen. HSVs analysmetod vänder sig mer mot en akademisk verksamhet medan Boråsmodellen vänder sig mot såväl en akademisk verksamhet som mot studenter och samhället i övrigt. Bilaga III redovisar metodologin mer utförligt. Det går dock inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultat är, som alltid, tolkningsbart beroende på tolkarens referensramar. Högskolan i Borås har sex institutioner och i löpande text används förkortningar för respektive institution. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, BHS; Institutionen Handels- och IT-högskolan, HIT; Institutionen Ingenjörshögskolan, IH; Institutionen för pedagogik, PED; Institutionen för vårdvetenskap, VHB; samt Textilhögskolan, THS. HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 RAPPORTENS DISPOSITION Rapporten inleds med en redogörelse av syftet med studien och på vilka grunder urvalet skett, frågeformulärets konstruktion, svarsfrekvens, bortfallsanalys, samt formen för hur resultaten presenteras. Därefter följer ett antal kapitel som redovisar resultaten i sin helhet. Den avlutande diskussionen omfattar dels utfallet av resultaten, dels hur resultaten för tidigare studier har återkopplats till verksamheten samt idéer om hur resultaten skall kunna implementeras i organisationen. BILAGA I BILAGA II särredovisning per institution, andra erfarenheter av studentbarometrar vid lärosäten i Västra Sverige, BILAGA III redovisar den metod, explorativ faktoranalys (EFA), som använts vid den statistiska analysen, BILAGA IV frekvenstabeller för frågeformulär (webbenkät) 2, BILAGA V BILAGA VI missiv. nyckeltal för faktorer/index, SYFTE Syftet med föreliggande studentbarometer är att belysa aspekter av högskolans grundutbildning med fokus mot studenternas arbets- och studiemiljö vid lärosätet. Som läsare av utvärderingen skall en samlad överblick fås över hur det upplevs att vara student på lärosätet. GENOMFÖRANDE Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. 2 Det bör påpekas att i själva rapporten har resultaten (enskilda items i frågebatterierna) rangordnats från högsta till lägsta medelvärde medan bilaga IV redovisar frågorna som dessa var placerade i formuläret. 16 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

19 FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD Vid frågeformulärets konstruktion, våren 2010, lades relativt mycket tid på att ta fram ett fullgott enkätunderlag. Tanken var att formuläret skulle användas till longitudinella studier. Ett av flera mål med longitudinella studier är att kunna fånga upp vilka fenomen som gör att högskolan lyckats så väl med att utbilda studenter som dels trivs under sin studietid på lärosätet dels blir attraktiva på arbetsmarknaden. Ett annat mål är naturligtvis att utveckla högskolans utbildningar mot samtidens krav på kvalitativt innehåll (Högskoleverket, 2009). Högskolans studentbarometrar är processinriktade och i viss mån formativa. Med formativ avses att smärre justeringar kan utföras, på enkätens utformande, över tid. Faktoranalysen fångar upp sådana justeringar på ett bra sätt. Frågan som kan ställas är om högskolan är på rätt väg? Effekter av insatser är svårare att mäta eftersom fler barometrar behöver utföras. En studentbarometer är inte någon vetenskaplig rapport i den bemärkelse att den kan jämföras med forskning men samtidigt finns anspråk på att nå generaliserbara resultat som jämförs över tid. Den föreliggande studien kan ses som en handlingsinriktad studie som har till syfte att förankra och dokumentera resultat i en utbildningsverksamhet. Studentbarometrar är viktiga ur flera perspektiv. Det är studenternas röst som gör sig hörd. Något hårdraget lämnar studenterna sitt dom över hur de upplever sin utbildningssituation HÄR OCH NU. Vokabulär som utbildningssituation innefattar naturligtvis en rad aspekter som också undersökningen försöker fånga upp. Det är viktigt för en utbildningsinstitution att ta studenternas röst på allvar. Det som är mindre bra kan bli bättre och det som redan är bra kan bli än bättre. Enkäten var webbaserad och genom att se till tidigares studier som utförts, i avseende på webbaserade enkäter, framgår det att svarsfrekvenser tenderar att bli lägre än vid mer traditionella enkäter med brevutskick (Andrews, Nonnecke, & Preece, 2003; Witmer, Colman, & Katzman, 1999). Statistiska centralbyrån SCB har angivet, vid förfrågan, att det är svårt att ange en representativ svarsfrekvens vid specifikt webbaserade enkätundersökningar. Olika faktorer är avgörande som t.ex. målgrupp och tidsomfånget d.v.s. då enkäten bjuds ut. Ett spörsmål i denna typ av enkätstudier är naturligtvis hur svarsfrekvensen ser ut? Mått som reliabilitet och validitet är även viktiga aspekter att syna HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 närmare. Standardavvikelsen 3 redovisas genomgående, för 2011 års studie och är måttet på hur mycket en viss given datamängd avviker från ett givet medelvärde. Det är alltså ett slags variansmått på en statistisk spridning. En korrekt benämning är spridningsmått. Referensgruppen 4 har kontinuerligt träffats för att arbeta med formuläret samt diskuterat preliminära resultat. Frågeformuläret innehåller cirka 40 frågeställningar där 15 av dessa är av större eller mindre karaktär, då i form av s.k. frågebatterier med en gemensam svarsskala (från fyra till sexton items). Den typ av frågebatterier som används innebär att det kan utföras faktoranalys som underlättar en korrekt indexering av items. Dimensioner som mäts i 2011 års studentbarometer: motiv till att studera värderingar av utbildningen. studiearbetsmiljö. studiemiljöer. kravnivå. tid per vecka på studier. analytiskt tänkande studieklimat samarbetsklimat upplevd konfliktnivå mellan studenter och högskolans lärare/övrig personal diskriminering studentkårsaktivitet 3 Ofta är data normalfördelad mot ett värde (X), t.ex. ett medelvärde. Enligt normalfördelningskurvans principer, så innebär det att ca 68 procent av värdena ligger inom en standardavvikelse från X, 95 procent inom två σ och 99.7 procent inom tre σ (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003:70). 4 Referensgruppen består av studentkårens ordförande, Klara Jennische, Anders Stenström och Magnus Bergenholtz, båda controllers vid Högskolan i Borås samt utredare Peter Sigrén. 18 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

21 Formulärets frågebatterier innehåller, med något undantag, fyra svarsalternativ och på ett av dessa batterier även svarsalternativet ingen uppfattning. Det sist nämnda alternativet (ingen uppfattning) bör inte rangordnas på en intervallskala därav sätts alternativet som ett missing value. En del forskare väljer att rangordna denna typ av svar som ett neutralt värde, alltså på mitten av skalan. Respondenten bör dock vara medveten om denna rangordning när ett svar skall ges och så har ej skett vid denna studie; därav kategoriseringen missing value. Två mindre frågebatterier innehöll fem svarsalternativ. Enskilda frågeställningar, som har en intervallskala, analyseras med hjälp av deskriptiv statistisk analys och redovisas i antal och/eller procentsatser. Procent redovisas som valid procentsats om inte något annat anges. Vid den statistiska bearbetningen ges svarsalternativen ett värde från 1 (negativt) till 4 alternativt 5 (positivt). Vid frågebatterier där en intervallskala ligger som grund för mätningen, används explorativ faktoranalys som metod (EFA). En faktoranalys är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet variabler för att synliggöra bakomliggande förhållanden. Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone s (Thurstone, 1933), klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfaktorer på ett säkrare sätt kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension. Metoden utvecklas mer ingående i bilaga III. De krav som ställs för att kunna genomföra explorativ faktoranalys är uppfyllda. Att EFA används som metod har sitt ursprung i att vi tror att frågebatterierna fångar upp de efterfrågade dimensionerna. När sedan indexering sker fås ett säkrare resultat där jämförelser kan utföras mellan institutioner. Ett annat syfte med att använda sig av EFA, som metodval, är att resultaten från dessa longitudinella studier, på sikt, skall kunna hanteras på ett mer forskningsmässigt sätt. Programvara vid den statistiska analysen har varit SPSS Statistics version Programvara för enkätinsamling har varit SPSSMR/interviewer samt SPSS Author vid konstruktionen av själva formuläret. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22 POPULATION OCH URVAL Urvalsprocessen består av ett systematiskt urval som innebär att alla individer skall ha samma inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna med ett intervall enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall. Den totala populationen (N) var Urvalet (n) var (30 procent). K bestämdes till tre som innebar att var tredje student valdes ut. Startpunkten valdes slumpmässigt till tre. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv. Tolv strata har skapats utifrån två stratifieringsvariabler (institution och kön). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program alt. en kurs) hösten 2011 i det studentadministrativa systemet LADOK. Underlaget var kategoriserat efter institution och efternamn. Högskolans årsredovisning (Högskolan i Borås, 2010:24) anger som förklaring till den höga andelen kvinnliga studenter att högskolans utbildningsutbud domineras av utbildningar som nationellt sett, av tradition, attraherar kvinnor. Fördelningen för respektive institution framgår av tabell 1.1. TABELL 1.1 URVAL (30 PROCENT) PER INSTITUTION. FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. REG. STUDENTER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N n n % n % BHS HIT IH PED THS VHB SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS Drygt 950 studenter har besvarat antingen hela eller delar av enkäten som motsvarar en svarsfrekvens på drygt 34 procent. Ytterligare 282 studenter (10 procent) har varit inne på enkätsiten men avbrutit enkäten relativt omgående. I det kända bortfallet ingår de studenter där e-postadresserna replikerat tillbaks. Bortfallet består av tolv epostreturer. Fem studenter har klargjort att 20 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

23 de inte önskade delta i undersökningen. Det kända bortfallet påverkar inte, procentuellt, svarsfrekvensen nämnvärt. Av de 952 studenter som besvarat hela eller delar av enkäten är fördelningen; 78 procent kvinnor respektive 22 procent män. Svarsfrekvensen för institutioner framgår av tabell 1.2. Det totala antalet skiljer sig något åt, på grund av att en del studenter har angett att det inte vet vilken institution de är inskrivna på. Några av dessa studenter har dessutom inte angett vilket program eller kurs de går på. Där studenter angett programinriktning eller kurs har det skett en manuell styrning till rätt institution. Vid 2010 års studentbarometer var svarsfrekvensen drygt 14 procent högre. Det som skiljer dessa två studier åt var att det utfördes fyra påminnelser 2010 och endast tre 2011 samt att urvalet var 30 procent vid 2011 års studie mot 15 procent för Svarsfrekvensen tenderar att öka med 4-6 procent vid en påminnelse. TABELL 1.2 SVARSFREKVENS MED AVSEENDE PÅ INSTITUTION OCH KÖN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 946. Bortfallet ej exkluderat i urvalet. Sex svar kan inte kategoriseras till en specifik institution. SVARSFREKVENSER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N n % n % n % BHS HIT IH PED THS VHB Det finns skillnader i svarsfrekvenser, sett per institution. Tidigare utförda undersökningar på högskolan (Sigrén, 2007, 2012a, 2012b) visar på ett liknande mönster där just Ingenjörshögskolan ligger något lägre i svarsfrekvensen. Varför IHs studenter inte svarar på enkäten, i lika stor utsträckning, är svårt att avgöra. En orsak kan vara att det finns en stor andel utländska studenter vid institutionen. En engelskspråkig version av enkäten finns men det kan inte bortses ifrån att det kan finnas en språklig aspekt som gör att det uppstår svårigheter med förståelsen av innehållet i enkäten. Dock så framgår det en ökning i svarsfrekvens för IH. Det kan bero på att HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 i årets studie har betydligt fler studenter från IH svarat på den engelskspråkiga webbenkäten. Svarsfrekvensen är högst bland de yngsta studenterna (37 procent). Delas populationen i yngre (26 år eller yngre) och äldre (27 år eller äldre) är det relativt jämt fördelat; 55 respektive 45 procent. Bland männen är det åldersgruppen år som uppvisar en något högre svarsfrekvens. För kvinnor är det åldersgruppen 38 år eller äldre som har högst svarsfrekvens tätt följt av gruppen år. Till viss del går det att utläsa hur det ser ut inom institutionerna rörande unga respektive äldre studenter. Handels- och IT-högskolan har tillsammans med Textilhögskolan högst andel av yngre studenter. TABELL 1.3 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT. N = 946. ÅLDER BHS HIT IH PED THS VHB ÅR 35,1 52,5 42,0 32,1 56,7 22,0 37, ÅR 10,1 20,0 17,9 15,4 27,3 12,9 17, ÅR 27,7 21,9 27,7 26,7 16,0 26,4 24,4 38 ÅR OCH ÄLDRE 26,3 5,6 12,5 25,8 13,3 38,7 21,0 TABELL 1.4 SVARSFREKVENS TOTALT ÅLDER OCH KÖN. ANDEL I PROCENT. N = 952. ÅLDER KVINNOR MÄN ÅR ÅR ÅR ÅR OCH ÄLDRE RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

25 2 VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? SAMMANFATTNING Högskolans renommé visar ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala som innebär att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Orsaker till studier är flera. Den viktigaste är dock att studenter vill bli attraktiva på arbetsmarknaden och den minst viktiga är att studenten vill studera vidare, t.ex. på forskarutbildning. Det framgår inga stora diskrepanser mellan institutionerna. Dock kan nämnas att IHs studenter, i högre grad, anger en framtida forskningsinriktning. Ett mönster, som även framgått tidigare, visar på att många studenter arbetar under sin studietid se t.ex. (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a) Drygt hälften anger att de arbetar under sin studietid. Det är en något lägre andel än vid 2010 års studie. Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2012a, 2012b). Minst hälften av högskolans studenter rekryteras från närregionen. 29 procent av respondenterna anger att de studerat tidigare vid Högskolan i Borås och 38 procent anger tidigare studier vid annat lärosäte. Cirka 40 procent anger studier för första gången. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26 INLEDNING Ett problem eller snarare en utmaning vid HBs mätningar är att det kommer nya direktiv från regeringen via Högskoleverket hur lärosäten skall hantera kvalitetsmätningar i framtiden där naturligtvis studenters uppfattningar och upplevelser inkluderas (Högskoleverket, 2009:9; 2010), se även (Ekberg, 2012). Analysmetoden som används (faktoranalys) väger dock upp eventuella kompalitetsproblem som kan uppstå i förhållande till ovan nämnda diskussion. Att ändra på frågeställningar eller ta bort detsamma (inom enskilda index) ställer inte till några större problem vid analysen. Att lägga till ett index är fullt möjligt utan att den longitudinella analysen påverkas märkbart. När en tolkning av figurerna/graferna görs skall läsare vara införstådd med att det är antalet, i procent räknat, av populationernas (institutioners) svar över ett visst givet medelvärde som avses. T.ex. figur 2.1, BHS, där 83,5 procent av respondenterna, vid denna institution, har angett ett svar (indexerat) över medelvärdet 2,7 på en fyrgradig intervallskala vad gäller arbetsrelaterade frågeställningar. MOTIV TILL VALD UTBILDNING Studenterna har fått svara på: varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs? Resultaten har analyserats genom explorativ faktoranalys och genererat ett antal faktorer som redovisas i tabell 2.1. Jämförelse sker mot 2010 års studentbarometer för de faktorer som är nästintill identiska. I 2011 års barometer har ytterligare några frågeställningar tillförts därav avsaknad av data i tabellen. Några frågeställningar har även blivit tydligare utformade. Generellt sett är avvikelser, mellan dessa två barometrar, små men samtidigt finns positiva effektskillnader till förmån för årets studie. Motiven, för studier, är på ett ungefär lika mellan dessa två barometrar. Faktor 1, 5 och 6 är, i stort sett, identiska med 2010 års studie. Dessa faktorer kan således jämföras mot 2010 års studie. 24 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

27 TABELL 2.1 FRÅGESTÄLLNING: VARFÖR LÄSER DU DEN KURS/DET PROGRAM DU GÅR PÅ UNDER HT 2011? Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. FAKTOR 1 ALPHA; 0,747 UTBILDNINGEN ÖKAR CHANSERNA ATT JAG FÅR ETT ARBETE JAG KOMMER ATT TRIVAS MED 2011 S 2010 P (EFFEKT) 3,50 0,81 3,49 + 0,01 STUDIERNA GÖR MIG MER ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN 3,49 0,76 3,42 + 0,07 STUDIERNA LEDER FRAM TILL ETT YRKE SOM JAG VILL ÄGNA MIG ÅT 3,42 0,87 3,38 + 0,04 JAG VILL ARBETA INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 3,27 1,00 STUDIERNA LEDER FRAM TILL EN EXAMEN 3,25 1,07 3,25 0,00 JAG STUDERAR FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS I FRAMTIDEN UTBILDNINGEN ÖKAR MINA MÖJLIGHETER ATT FÅ ETT ARBETE UTOMLANDS 2,83 1,12 2,81 + 0,02 2,27 1,11 2,15 + 0,12 M- F1 3,13 0,61 3,08 + 0,05 FAKTOR 2 ALPHA; 0,469 JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG VILL UTBILDA MIG INOM 1,60 0,91 JAG HAMNADE HÄR AV EN TILLFÄLLIGHET 1,56 0,91 1,52 + 0,04 JAG KOM INTE IN PÅ DEN KURS ELLER DET PROGRAM SOM JAG ÖNSKADE 1,47 0,93 1,43 + 0,04 JAG SKULLE VILJA GÅ EN ANNAN UTBILDNING MEN BETYGEN RÄCKER INTE TILL 1,44 0,88 M- F2 1,52 0,64 FAKTOR 3 ΑLPHA; 0,544 JAG HADE ERFARENHET INOM ÄMNESOMRÅDET 2,41 1,16 2,37 + 0,04 STUDIERNA INGÅR I MITT NUVARANDE ARBETE 1,61 1,04 M- F3 2,01 0,91 HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28 FAKTOR 4 ΑLPHA; 0, S 2011 P JAG HAR HÖRT ATT HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR BRA 2,57 1,09 JAG VISSTE ATT JAG KUNDE KOMMA IN PÅ DEN HÄR UTBILDNINGEN 2,42 1,11 2,26 + 0,16 JAG VILL LÄSA I BORÅS 2,29 1,17 2,19 + 0,10 JAG BOR NÄRA HÖGSKOLAN 1,97 1,19 M- F4 2,32 0,76 FAKTOR 5 ALPHA; 0,593 JAG VILL BLI BEHÖRIG TILL ANDRA UNIVERSITETS/ HÖGSKOLESTUDIER 1,76 1,00 1,68 + 0,08 JAG VILL FORTSÄTTA MED FORSKARUTBILDNING 1,71 0,95 1,67 + 0,04 JAG VILL ORIENTERA MIG OM HÖGSKOLESTUDIER 1,64 0,88 1,56 + 0,08 M- F5 1,70 0,70 1,64 + 0,06 FAKTOR 6 ALPHA; 0,445 FÖR ATT JAG ÄR INTRESSERAD AV ÄMNET 3,65 0,60 3,58 + 0,07 JAG ANSER ATT UTBILDNINGEN VIDGAR MINA VYER 3,28 0,83 3,12 + 0,16 M- F6 3,47 0,58 3,35 + 0,12 TABELL 2.2 TABELLEN REDOVISAR NÅGRA FRÅGESTÄLLNINGAR SOM TILLKOMMIT MELLAN OCH 2011 ÅRS STUDENTBAROMETRAR OCH SOM FAKTORANALYSEN INTE EXTRAHERAT MOT NÅGON ENSKILD FAKTOR. Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse. ITEM 2011 S 2010 UTBILDNINGEN FANNS BARA I BORÅS 2,11 0,68 JAG KOM IN PÅ EN ANNAN HÖGSKOLA MEN VALDE HÖGSKOLAN I BORÅS 1,43 0,94 De motiv, för studier, som studenterna anger vara viktigast, mätt som en dimension (faktor 1; figur 2.2) är att studenterna vill bli attraktiva på arbetsmarknaden (medelvärdet har ökat något från 2010 års barometer, (Sigrén, 2012b:23). Intresset för ämnet dock den enskilt viktigaste anledningen. Det är inte helt ovanligt att motiv som t.ex. att bli attraktiv på arbetsmarknaden (figur 2.2) och intresse (figur 2.3) för ett specifikt ämne/program rankas högt av studenter, se t.ex. (Leffler, Schaller, & Weibull, 2010:20). 26 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

29 Studenternas svarsmönster redovisas genom en positiv opinion som innebär att det tydliggörs hur svarsträffarna ligger på skalan, i förhållande till institutionerna, över ett visst givet värde, (2011 års studie), figur 2.1. MOTIV TILL STUDIER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F1 - ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74,5 F5 - FORTSATTA STUDIER 8,3 3,3 15,7 6,8 5,6 6,2 F6 - INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93,8 FIGUR 2.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN MOTIV TILL STUDIER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. På institutionsnivå dippar faktor 1 något för THS och VHB samt att institutionen för handels- och IT-högskolan (HIT) sticker ut något genom ett högre värde. Det kan nämnas att institutionen (HIT) även vid 2010 års barometer låg högst på faktorn som mäter arbetsrelaterade frågeställningar. Faktor 5 har låga värden och avser fortsatta studier etc. IH sticker ut positivt. Resultaten visar också på att specifikt forskarutbildning har ett högre anseende, bland studenter, på institutionen. Faktor 6 som avser intresse för sina studier och har genomgående ökat något jämfört mot 2010 års studie, figur 2.3. Resultat, vid institutionsredovisningar (bilaga I) visar på att just frågeställningen som mäter intresse för ämnet hamnar genomgående högt. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 MOTIV - ARBETE 100 POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74, ARBETE 83,7 92,4 81,7 81,3 76,9 80,0 FIGUR 2.2 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX MOTIV (ARBETE) MELLAN OCH 2010 ÅRS STUDIE. 100 INTRESSE FÖR STUDIERNA POSITIV OPINION, % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93, INTRESSE 81,6 78,3 69,5 89,4 87,9 85,4 FIGUR 2.3 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX INTRESSE FÖR STUDIER MELLAN OCH 2010 ÅRS STUDIE. 28 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

31 RENOMMÉ Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier påvisar att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har börjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). Ett medelvärde om 3,5 på en fyrgradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är mycket nöjda med att plugga i Borås. Naturligtvis är detta en viktig aspekt vid rekrytering av nya studenter såväl från högskolans håll som att studenter är/blir så att säga ambassadörer (alumner) för lärosätet. Endast åtta procent av studenterna, anger en tveksam inställning till Högskolan i Borås. 60 procent svarar ja, absolut på frågan: Skulle du kunna tänka dig att rekommendera någon att börja studera vid Högskolan i Borås? HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2007:21; 2012b:26). 47 procent av högskolans studenter kommer från närregionen. Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från annan del av Sverige (39 procent) som då även inkluderar övriga Västra Götalandsregionen. Därmed kan det konstateras att högskolans regionala betydelse fortsatt är en viktig aspekt när studenter väljer lärosäte, se tabell 2.3. TABELL 2.3 VISAR PÅ VAR STUDENTER VUXIT UPP. ANDEL I PROCENT. N = 952. UPPVÄXT P BORÅS MED OMNEJD 24,6 24,4 + 0,2 GÖTEBORG MED OMNEJD 23,0 23,3-0,3 ANNAN DEL AV SVERIGE 41,0 38,8 + 2,2 ANNAN DEL AV NORDEN 1,2 1,5-0,3 ANNAT LAND I EUROPA 4,4 4,7-0,3 ANNAT LAND UTANFÖR EUROPA 5,7 7,4-1,7 STUDIETAKT Nio av tio studenter befinner sig på helfartsstudier samt inom ramen för campusstudier. En svag ökning för studier på helfart/distans framträder. I avseende på studier som inte är på helfart är det en stor andel som bedriver dessa inom ramen för distansstudier. Tre av institutionerna har en högre andel studenter i någon form av distansutbildning (tabell 2.5). HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 En aspekt som bör nämnas i sammanhanget är att nio procent av respondenterna anger att de studerar på någon annan högskola samtidigt som de studerar vid Högskolan i Borås. Av dessa 88 studenter som anger studier på annan högskola är det 29 studenter som studerar på helfart/cam-pus på Högskolan i Borås. TABELL 2.4 KORSTABULERING MELLAN STUDIETAKT OCH HUR (VAR) STUDENTER STUDERAR. ANDEL I PROCENT. N = 952. STUDIETAKT PÅ HÖGSKOLAN (CAMPUSSTUDIER) PÅ DISTANS BÅDE CAMPUS- OCH DISTANS HELFART 89,5 (92,1) 5 5,1 (4,5) 5,3 (3,4) HALVFART 32,1 (29,7) 59,5 (58,7) 8,3 (11,6) ANNAN STUDIETAKT 39,3 (26,7) 48,8 (55,0) 11,9 (18,3) TABELL 2.5 KORSTABULERING MELLAN FORMEN FÖR STUDIER OCH PER INSTITUTION. ANDEL I ANTAL. N = 946. VAR STUDERAR DU HUVUDSAKLIGEN? PÅ HÖGSKOLAN (CAMPUS) PÅ DISTANS BÅDE CAMPUS- OCH DISTANS VID VILKEN INSTITUTION STUDERAR DU HUVUDSAKLIGEN? BHS HIT IH PED THS VHB PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER PROGRAM FRISTÅENDE KURSER PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER Inom parantes avser 2010 års studie. 30 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

33 NYBÖRJARE PÅ LÄROSÄTET? 40 procent av studenterna, vid Högskolan i Borås, är s.k. nybörjare. Drygt hälften av studenterna har studerat mindre än två terminer. Högskoleverket anger en något högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock så använder högskoleverket (HSV) fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell (Högskoleverket, 2011:97). HSV diskuterar även: vad som skall räknas som en nybörjare. Definitionen blir att en nybörjare är en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte därigenom kan en student räknas två eller fler gånger som nybörjare. TABELL 2.6 ANTAL TERMINER FÖR STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 947. HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? INSTITUTION < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. BHS 38,1 12,9 22,4 20,4 6,1 HIT 43,0 10,8 22,2 17,7 6,3 IH 36,9 18,0 23,4 14,4 7,2 PED 38,5 12,7 14,9 24,0 9,9 THS 48,7 14,0 20,0 11,3 6,0 VHB 38,3 18,8 15,6 20,1 7,1 - HB 40,5 14,4 19,1 18,6 7,4 TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA TABELL 2.7 TIDIGARE STUDIER I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER. ANDEL I PROCENT. N = 951. HAR DU TIDIGARE BEDRIVIT UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER (FÖRE HT 2011)? INSTITUTION JA, PÅ HÖGSKOLAN I JA, PÅ ANNAT UNIVERSITET NEJ BORÅS ANNAN HÖGSKOLA ÅR 25,7 19,8 54, ÅR 31,5 40,0 28, ÅR 25,0 50,9 24,1 38 ÅR OCH ÄLDRE 37,3 51,7 10,9 HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2007, 2012a). 54 procent anger att de arbetar under sin studietid. Tabell 2.8 visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar något mindre än tidigare. TABELL 2.8 MATRISEN REDOVISAR ARBETE, STUDIETAKT OCH ARBETSTID PER VECKA. ANDEL I PROCENT. N = 517. ARBETAR DU UNDER DIN STUDIETID ARBETSTID STUDERAR DU PÅ? JA < 10 TIM. HELFART 43,1 HALVFART 2,5 ANNAN STUDIETAKT 1,2 46, TIM. HELFART 11,2 HALVFART 3,5 ANNAN STUDIETAKT 0,7 15,4 > 20 TIM. MEN EJ HELTID HELFART 2,9 HALVFART 11,6 ANNAN STUDIETAKT 2,7 17,2 HELTID HELFART 1,9 HALVFART 10,4 ANNAN STUDIETAKT 8,1 20,4 32 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

35 FRAMTIDSVISIONER TABELL 2.9 MATRISEN REDOVISAR STUDENTERS VISIONER OM FRAMTIDEN. Fyrgradig intervallskala med alternativen: stämmer helt och hållet (4); stämmer delvis (3); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 860. ITEMS ALPHA; 0, S 2010 P MIN UTBILDNING GER EN BRA GRUND FÖR MITT KOMMANDE YRKESLIV 3,49 0,70 3,55-0,06 EFTER AVSLUTADE STUDIER KOMMER JAG ATT ARBETA INOM DET YRKESOMRÅDE JAG UTBILDATS FÖR 3,46 0,81 3,56-0,10 MIN KOMPETENS KOMMER ATT VARA EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 3,32 0,79 3,37-0,05 M - INDEX 3,43 0,65 3,48-0, FRAMTIDSVISIONER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ,9 91,7 89,1 90,4 76,1 89, ,8 91,6 82,3 94,6 87,7 90,6 FIGUR 2.4 JÄMFÖRELSE FRAMTIDSVISIONER OCH 2010 ÅRS STUDIE. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36

37 3 VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN SAMMANFATTNING Studenterna anger en hög grad av nöjdhet. EFA har extraherat två faktorer av dimensionen nöjdhet: nöjdhet angående undervisningslokaler och nöjdhet övrigt. En institution urskiljer sig något från övriga där studenterna känner en något mindre grad av nöjdhet. Biblioteket är den studiemiljö som studenter använder sig mest av när bostaden exkluderas. Även institutionernas lokaler används i hög utsträckning till studier. Den uppfattade kravnivån på utbildningen skiljer sig åt mellan högskolans institutioner. Ett par av institutionerna skiljer sig åt från övriga genom att resultaten visar på att en uppfattad kravnivå, på utbildningen, är lägre jämfört med andra institutioner. I avseende på att utveckla förmågor anger respondenterna att så sker i hög utsträckning. På denna frågeställning finns smärre diskrepanser mellan institutioner. Institutionen för pedagogik sticker dock ut något från de övriga genom ett högre värde för indexet. INLEDNING Under detta avsnitt redovisas frågeställningar som knyter an mot nöjdhet av hur studiesituationen på högskolan ser ut för studenterna. Resultaten är upplagda på så sätt att institutionsjämförelser utförs, i anknytning till de frågeställningar som finns i matrisform (frågebatterier innehållandes x-antal items). Resultatet för respektive figur bygger på att faktorernas ingående items indexerats bl.a. utifrån explorativ faktoranalys men även, vid något enstaka tillfälle, utan att faktoranalys utförts. Kriteriet positiv opinion avser antalet respondenters svar, i procent räknat, som då ligger över ett visst kriterievärde när institutionerna konstanthålls. Frågeformulärets batterier har i de flesta fall en fyrgradig intervallskala och då sätts kriterievärdet till positivt > 2,7 som då ligger något över det aritmetiska medelvärdet på skalan (2,5), Att värdet sätts något högre är beroende av att resultatet tydligt skall visa mot en positiv opinion. HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38 STUDIEARBETSMILJÖ Studenterna har fått svara på ett frågebatteri innehållande elva items som avser att mäta studenters nöjdhet rörande sin studiearbetsmiljö. Sett över hela frågebatteriet upplevs studiemiljön som positiv. Tabell 3.1 visar en översikt över enskilda items medelvärde. Faktorernas items har rangordnats från högsta till lägsta värde, inom respektive faktor (F1 och F2). Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. F1 får representera nöjdhet angående undervisningslokaler. F2 får representera nöjdhet övrigt. Det som framgår generellt är att studenterna, över lag, är relativt nöjda. En jämförelse mot 2010 års studie visar en klart positiv trend som då avser än mer nöjda studenter HT 2011, se figur 3.1 och 3.2. TABELL 3.1 FRÅGESTÄLLNING: HUR NÖJD ÄR DU MED FÖLJANDE? Fyrgradig intervallskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); ganska missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 837. FAKTOR 1 ALPHA; 0, S 2010 P TILLGÅNG TILL UNDERVISNINGSLOKALER 3,24 0,67 3,24 0,00 UTRUSTNINGEN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,07 0,68 2,96 + 0,11 UTFORMNINGEN AV UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,02 0,70 2,92 + 0,10 TEMPERATUREN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 2,69 0,89 2,51 + 0,18 M- F1 3,00 0,55 2, ,08 FAKTOR 2 ALPHA; 0,815 TILLGÅNG TILL RESTAURANGER 3,26 0,76 TILLGÅNGEN TILL DATORER 3,13 0,79 3,11 + 0,02 DET ARBETSMATERIAL DU ERHÅLLER 3,02 0,72 2,93 + 0,09 KOPIERINGSMÖJLIGHETER 2,93 0,84 2,81 + 0,12 TILLGÅNGEN TILL UPPEHÅLLSUTRYMMEN 2,80 0,84 2,72 + 0,08 TILLGÅNGEN TILL STUDENTARBETSPLATSER 2,85 0,86 2,74 + 0,11 TILLGÅNGEN TILL MATPLATSER 2,61 0,92 2,64-0,03 M- F2 2,94 0,62 2, ,11 6 Män högre medelvärde. p < 0,05 7 Män högre medelvärde. p < 0,05 36 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

39 NÖJDHET LOKALER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F1 - NÖJDHET ,0 80,6 75,0 84,1 62,1 83,5 F1 - NÖJDHET ,0 78,3 85,9 74,9 45,8 76,2 FIGUR 3.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET LOKALER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. NÖJDHET ÖVRIGT POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F2 - NÖJDHET ,0 75,0 75,0 74,1 58,1 81,3 F2 - NÖJDHET ,2 56,2 68,2 60,4 44,6 61,2 FIGUR 3.2 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET ÖVRIGT NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 STUDIEMIJÖER Det framgår i hög utsträckning att studenter använder högskolans bibliotek och sin bostad för att arbete med instuderingsuppgifter, grupparbeten etc. TABELL 3.2 FRÅGESTÄLLNING: I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDER DU NÅGON/NÅGRA AV FÖLJANDE PLATSER FÖR ATT GÖRA INSTUDERINGSUPPGIFTER, GRUPPAR- BETEN ETC.? Femgradig intervallskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 832. ITEMS 2011 S 2010 P BOSTADEN 4,19 1,22 4,18 + 0,01 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK 3,32 1,48 3,38-0,06 INSTITUTIONENS LOKALER 2,97 1,44 3,00-0,03 ANNAN PLATS 2,53 1,45 2,37 + 0,16 CAFÉER 2,22 1,22 2,43-0,21 KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN Högskoleverkets utvärderingar har visat på att en del utbildningar upplevs ställa för låga krav (Högskoleverket, 2004, 2005; 2007b:23) års studentbarometer vid Högskolan i Borås, verifierade högskoleverkets analyser (Sigrén, 2012b:34). En slutsats av 2011 års resultat är att kravnivån upplevs öka något (figur 3.3 och 3.4). TABELL 3.3 FRÅGESTÄLLNING: HUR BEDÖMER DU ATT KRAVNIVÅN PÅ DIN UTBILDNING ÄR AVSEENDE FÖLJANDE OMRÅDEN? Femgradig skala med alternativen: alldeles för låg (1); något för låg (2); lagom (3); något för hög (4); alldeles för hög (5). Procent, medelvärde, samt effekt. N = 830. ITEMS ALPHA; 0,809 LÅG HÖG P KURSLITTERATURENS OMFATTNING 1,0 8,0 53,1 30,1 7,8 3,41 3,36 + 0,05 ARBETSBELASTNINGEN UNDER STUDIERNA 1,6 8,5 54,7 27,0 2,5 3,38 3,32 + 0,06 EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 1,7 7,9 65,7 20,4 4,3 3,25 3,18 + 0,07 KURSENS INNEHÅLL 2,2 12,0 69,4 14,0 2,5 3,05 3,02 + 0,03 M 3,27 8 3, ,05 8 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställt. p < 0,05. 9 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställt. p < 0, RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING