Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Transkript

1 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P

2 INNEHÅLL P.O. Box 6733 S Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel Fax Köpmangatan 7 S Härnösand Sweden Visiting address: Köpmangatan 7 Tel SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV UTFÖRANDET Bakgrund Metod KOMMENTARER Målgrupp & urval Frågekonstruktion REDOVISNING AV RESULTAT Bakgrundsdata KÖN FÖRÄLDRARS SKOLUTBILDNING STUDIEPROGRAM ÅRSKURS Val av gymnasieskola VARFÖR VALDE DU DENNA SKOLA? BRA ATT KUNNA VÄLJA? NÄRMAST BOSTADEN JAG SJÄLV AVGJORDE VALET ÖNSKAR ATT JAG VALT EN ANNAN GYMNASIESKOLA Eleverna bedömer förutsättningarna JAG HAR MÖJLIGHET ATT PÅVERKA TRIVSELN PÅ SKOLAN JAG HAR UTNYTTJAT MÖJLIGHETEN GOD ANDA MELLAN ELEVER GOD ANDA MELLAN ELEVER OCH LÄRARE ANPASSNING TILL EGNA BEHOV VARJE ELEV SKA LYCKAS UTVECKLANDE UTBILDNING TRIVSEL MÖJLIGHET ATT PÅVERKA UNDERVISNINGEN UTNYTTJAT MÖJLIGHETEN Eleverna betygsätter skolan

3 1 SAMMANFATTNING Hur är den av eleverna upplevda kvaliteten i gymnasieskolor beroende på om den utförande organisationen är privat eller offentlig? Den frågan ligger till grund för den undersökning som beskrivs i denna rapport. Svaret är entydigt: Elever vid privat drivna skolor uttrycker en betydligt positivare upplevelse av gymnasieutbildningen än motsvarande elever vid kommunalt drivna skolor. Resultatet är alltså tydligt, men väcker också nya frågor om faktiska skillnader mellan verksamheterna, om de olika elevgruppernas bakgrund och förutsättningar, samt om bakgrundsfaktorer som påverkar svaren. Ett kortfattad utdrag visar följande resultat: Det var jag själv som avgjorde vilken gymnasieskola jag skulle välja. Det påstående stämmer ganska bra eller helt och hållet enligt 92 % av eleverna. Elever i fristående skolor instämmer i något högre grad än övriga. Jag önskar att jag valt en annan gymnasieskola. Den tanken är en realitet för 10 % av ungdomarna. Synpunkten dominerar dock i kommunala skolor. De flesta är nöjda med andan mellan eleverna på skolan. Friskoleeleverna är dock mer positiva till sin situation än övriga. Även andan mellan elever och lärare får på det stora hela ett gott betyg. Men balansen till förmån för friskolorna kvarstår, fast något mer accentuerad. Skolan anpassar undervisningen till mina behov och förutsättningar. Betydligt fler friskoleelever än övriga tycker att det påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet. Eleverna vid friskolor upplever i högre grad än övriga att skolan strävar efter att varje elev ska lyckas. Friskolorna lyckas också, enligt eleverna, bättre än de kommunala skolorna med att skapa upplevelse av personlig utveckling Större andel av friskoleeleverna än av eleverna i de kommunala skolorna anger att de trivs bra. Betydligt fler friskoleelever än övriga tycker sig ha möjlighet att påverka undervisningen. Genomgående ger elever vid friskolor sina gymnasieskolor betydligt högre betyg än vad elever vid kommunala skolor ger

4 2 BESKRIVNING AV UTFÖRANDET 2.1 Bakgrund Svenskt Näringsliv önskar jämföra den upplevda kvaliteten i gymnasieskolor beroende på om den utförande organisationen är privat eller offentlig. Undersökningen är en del av en större studie där även andra verksamheter granskas på motsvarande sätt. 2.2 Metod Datainsamlingen skedde via personliga enkäter vilka fylldes i av gymnasieeleverna på i respektive skola. Insamlingen genomfördes av Intervjubolaget AB som medverkade på plats i respektive skola KOMMENTARER En stark psykologisk faktor som kan påverka resultaten är benägenheten att försvara egna aktiva val. Den som med stark motivation valt en särskild typ av skola, och dessutom är förhållandevis nöjd med valet, kan ge skolan högt betyg av rent principiella skäl. Detta kan bidra till kraftiga positiva signaler. Å andra sidan kan besvikelse över att ett sådant aktivt val visade sig vara mindre lyckat på motsvarande sätt förstärka negativa omdömen. Dessa aspekter gäller i första hand fristående skolor, som sannolikt väljs mer aktivt än kommunala skolor. Fristående skolor kan också förväntas ha fler motiverade elever av samma anledning. En följd av detta resonemang är att mindre andel högt motiverade elever finns i de kommunala skolorna. Dessa förbehåll är inte belagda i anslutning till undersökningen, men bör uppmärksammas i diskussionerna kring resultatet. De påverkar knappast slutsatserna av det mycket tydliga utfallet. Urvalet av skolor (se nedan) har fått till följd att teoretiska program dominerar. Resultatet beskriver alltså den typen av skolor. 2.3 Målgrupp & urval Utgångspunkten för urvalet var en strävan att finna jämförbara friskolor och kommunala skolor. Skolorna ska ligga i samma kommun så att eleverna har en teoretisk möjlighet att välja mellan dem. Då antalet fristående skolor är betydligt färre än de kommunala utgick urvalsprocessen från dessa. I ESO-rapporten Betyg på skolan (Ds: 2001:24) betygsätts 382 namngivna gymnasieskolor, 22 av dessa var fristående. Kriteriet för att en skola ingår i rapporten var att minst 30 elever erhållit slutbe

5 tyg Detta villkor har använts även vid föreliggande urval, de 22 skolorna utgör alltså urvalsramen. För 13 av de fristående skolorna återfanns inte kommunala skolor med jämförbara förutsättningar. Skolor med ett rikstäckande upptagsområde, s.k. riksinternat, ströks liksom skolor med en uttalat kristen inriktning. Nio fristående skolor återstod därefter. För var och en av dessa skolor valdes en skola i samma kommun ut. Kriterium för urvalet var att den kommunala skolan skulle ha samma program (och inriktning) som den fristående skola den jämförs med. I de fall flera kommunala skolor hittades valdes den bästa kommunala skolan. Den bästa skolan definieras här som den vars elever har högst medelbetyg i kärnämnena. Om den bästa avböjde medverkan gick frågan vidare till den näst bästa osv. I rekryteringen tackade två av de fristående skolorna nej till medverkan. På grund av det ringa antalet tillgängliga friskolor begränsades urvalet alltså till 7 st friskolor. Dessa paras med 7 motsvarande kommunala skolor enligt principerna ovan. Från varje matchande par skolor har 6 klasser i vardera skolan valts ut slumpvis. De utvalda klasserna har slumpats fram från de inriktningar/program som finns på både den fristående och den kommunala skolan. På grund av urvalsförfarandet har undersökningen kommit att koncentreras på elever som studerar teoretiska ämnen. Eleverna har besvarat frågeformulär som delats ut och besvarats i klassrummen. Ansvariga för datainsamlingen har medverkat på plats vid varje insamlingstillfälle. Sammanlagt har 889 elever vid friskolor och 788 elever vid kommunala skolor besvarat enkäten. Bortfallet (elever i de aktuella klasserna som inte deltagit i undersökningen) är ca 13 % för friskolor och ca 17 % för kommunala skolor. 2.4 Frågekonstruktion Frågorna berör följande områden: Bakgrundsvariabler Valet av gymnasieskola Skolans förutsättningar för eleven (trivsel, klimat etc) Betygsättning av skolan Frågorna ställdes dock i annan ordning. Se enkätformuläret

6 3 REDOVISNING AV RESULTAT 3.1 Bakgrundsdata KÖN Fler kvinnor (61 %) än män (39 %) deltar i undersökningen. Det kan förklaras av att eleverna i undersökningen är koncentrerade på teoretiska program som ofta lockar fler kvinnor än män. Den ojämna fördelningen är tydligare i de fristående skolorna (65 % resp 35 %) FÖRÄLDRARS SKOLUTBILDNING Den högst utbildade föräldern är i de flesta fall (70 %) akademiskt utbildad. Det kan förklaras av att elever som väljer teoretiska program kommer från familjer med studietraditioner. Denna inriktning är tydligare i de fristående skolorna (74 %) än i de kommunala (65 %). En statistisk analys visar dock att skillnaden endast marginellt har inflytande över hur frågorna i undersökningen besvaras. Relationen mellan fristående skolor och kommunalt drivna skolor påverkas inte i nämnvärd omfattning STUDIEPROGRAM Samhällsprogram och naturprogram är de mest representerade inriktningarna. 56 % går samhällsprogram och 22 % går naturprogram. Kvinnorna är fler i samhällsprogrammet, medan männen dominerar naturprogrammet oavsett typ av skola. De kommunala skolorna har större tyngdpunkt på samhälls- och naturprogrammen än de fristående skolorna främst p.g.a. att det finns färre programvarianter bland dem som svarat från kommunala skolor ÅRSKURS De elever som svarat på enkäten fördelas på årskurs 1 3 med viss betoning på årskurs

7 3.2 Val av gymnasieskola VARFÖR VALDE DU DENNA SKOLA? Friskoleeleven valde sin skola för att den har gott rykte, är en positiv skola, är lagom stor eller har god anda. Så kan man sammanfatta de öppna svaren för 51 % av dessa elever. Ytterligare 39 % ur samma grupp motiverar valet med bra utrustning, kompetenta lärare, studiemotiv eller bra utbildning. Bland elever i kommunala skolor är de huvudsakliga motiven låg närmast, kompisar som går här (34 %) eller gott rykte, positiv skola, lagom stor eller god anda (30 %) BRA ATT KUNNA VÄLJA? En stor del av eleverna ur båda kategorier stämmer in i påståendet att det är bra att kunna välja mellan kommunala och fristående gymnasieskolor. 94 % av friskoleeleverna tycker att det stämmer ganska bra eller helt och hållet. 72 % av eleverna i de kommunala skolorna tycker detsamma NÄRMAST BOSTADEN Fler elever i kommunala skolor anger att deras skola är den gymnasieskola som ligger närmast bostaden (46 % mot 20 % i fristående skolor) JAG SJÄLV AVGJORDE VALET Det var jag själv som avgjorde vilken gymnasieskola jag skulle välja. Det påstående stämmer ganska bra eller helt och hållet enligt 92 % av eleverna. Elever i fristående skolor instämmer i något högre grad än övriga ÖNSKAR ATT JAG VALT EN ANNAN GYMNASIESKOLA Jag önskar att jag valt en annan gymnasieskola. Den tanken är en realitet för 10 % av ungdomarna. De menar att påståendet stämmer ganska bra (6 %) eller helt och hållet (4 %). Synpunkten dominerar dock i kommunala skolor, där 16 % markerat dessa val, att jämföra med 6 % i friskolor. I ett öppna svar har vissa elever motiverat denna inställning. I friskolorna är den tydligast urskiljbara förklaringen att kraven, arbetsbelastningen och stressnivån är för hög. I andra hand syns den sociala situationen med stämning, kamratskap osv. I de kommunala skolorna är kritiken mot personalen i skolan en förklaring till inställningen, tillsammans med besvikelse över innehåll (man går inte det program man valt i första hand m.m.) och kritik mot praktiska förutsättningar i skolan (skolmiljö, lokaler, schemaläggning m.m.)

8 3.3 Eleverna bedömer förutsättningarna Eleverna har fått möjlighet att ange i vilken grad de upplever att en rad påståenden om skolsituationen stämmer in med verkligheten JAG HAR MÖJLIGHET ATT PÅVERKA TRIVSELN PÅ SKOLAN Jag har möjlighet att påverka trivseln på skolan. Det tycker elever vid friskolor i betydligt högre grad än elever i kommunala skolor. 71 % av friskoleeleverna tycker att påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet. 28 % av eleverna i kommunala skolor delar denna hållning JAG HAR UTNYTTJAT MÖJLIGHETEN Elever vid friskolor är också mer benägna att utnyttja möjligheten att påverka trivseln. Påståendet Jag har utnyttjat den möjlighet som finns att påverka trivseln på skolan stämmer ganska bra eller helt och hållet för 32 % av dem. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 14 % GOD ANDA MELLAN ELEVER De flesta är nöjda med andan mellan eleverna på skolan. Men även här är friskoleeleverna mer positiva till sin situation. 91 % tycker att påståendet På skolan råder en god anda mellan eleverna stämmer ganska bra eller helt och hållet. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 70 %. Framför allt är man mer restriktiv till att instämma helt och hållet. Det gör endast 18 % av eleverna vid kommunala skolor, att jämföra med 46 % av friskoleeleverna GOD ANDA MELLAN ELEVER OCH LÄRARE Även andan mellan elever och lärare får på det stora hela ett gott betyg. Men balansen till förmån för friskolorna kvarstår, fast något mer accentuerad. 92 % av friskoleeleverna bedömer att påståendet På skolan råder en god anda mellan elever och lärare stämmer ganska bra eller helt och hållet. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 63 %. Den stora skillnaden finns i benägenheten att instämma helt och hållet. Där visar friskolorna 47 % medan de kommunala stannar på 7 % ANPASSNING TILL EGNA BEHOV Skolan anpassar undervisningen till mina behov och förutsättningar. 45 % av eleverna tycker att det påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet

9 Men det är framförallt i friskolorna som omdömet är gott. 62 % av eleverna där menar att påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet. I de kommunala skolorna görs samma bedömning av endast 28 % av eleverna. Totalt instämmer bara 9 % helt och hållet i påståendet VARJE ELEV SKA LYCKAS Eleverna vid friskolor upplever i hög grad att skolan strävar efter att varje elev ska lyckas. 81 % av dem menar att påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet. Motsvarande siffra vid kommunala skolor är 42 %. Om jämförelsen endast gäller dem som instämmer helt och hållet är skillnaden ännu mer markant: 46 % mot 9 % UTVECKLANDE UTBILDNING Friskolorna lyckas också, enligt eleverna, bättre än de kommunala skolorna med att skapa upplevelse av personlig utveckling. Jag känner att jag utvecklas av min gymnasieutbildning är ett påstående som 91 % av friskoleeleverna tycker stämmer ganska bra eller helt och hållet. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 70 % TRIVSEL Ett sammanfattande påstående lyder: Jag trivs bra i skolan. Totalt tycker 88 % av eleverna att det påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet. Större andel av friskoleeleverna än av eleverna i de kommunala skolorna trivs bra: 94 % mot 82 %. Att påståendet stämmer helt och hållet menar 60 % av friskoleeleverna och 33 % av eleverna vid kommunala skolor MÖJLIGHET ATT PÅVERKA UNDERVISNINGEN 58 % av friskoleeleverna tycker sig ha möjlighet att påverka undervisningen. Andelen elever vid kommunala skolor som på motsvarande sätt tycker att påståendet stämmer ganska bra eller helt och hållet är 32 %. Benägenheten att instämma helt och hållet är dock inte så stor som i många andra av frågorna

10 UTNYTTJAT MÖJLIGHETEN Elever vid friskolor har något mer än de övriga utnyttjat möjligheten att påverka undervisningen. Påståendet Jag har utnyttjat den möjlighet som finns att påverka undervisningen stämmer ganska bra eller helt och hållet enligt 42 % av friskoleeleverna. 35 % av övriga elever gör samma bedömning. Att det stämmer helt och hållet anser 8 % av friskoleeleverna och 7 % av elever vid kommunala skolor

11 3.4 Eleverna betygsätter skolan Eleverna har fått möjlighet att med en femgradig skala betygsätta en rad företeelser i skolvärlden. Genomgående ger elever vid friskolor betydligt högre betyg än elever vid kommunala skolor. Nedan anges ett medelvärde för de olika områdena. Betygsskalan är: 1. Underkänt 2. Med tvekan godkänt 3. Godkänt 4. Väl godkänt 5. Mycket väl godkänt BEDÖMNINGSOMRÅDE BETYG FRISKOLA BETYG KOMMUNAL SKOLA Utbildningskvalitet 4,5 3,4 Lärarnas engagemang 4,4 3,3 Lärarnas skicklighet 4,2 3,3 Skolans ledning 4,1 2,9 Organisation och planering 4,0 2,8 Lokaler och byggnader 3,9 2,9 SUMMA 25,1 18,6 Medelbetyg 4,18 3,1 Elevernas betygsättning av skolan som helhet 4,5 3,4-11 -