STUDENTBAROMETERN HT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STUDENTBAROMETERN HT 2012"

Transkript

1 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 18:2013 ISSN

2

3 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. FÖRFATTARE Peter Sigrén Högskolan i Borås Besöksadress: Järnvägsgatan 1, Borås. e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE, FRILANDSKOMPANIET.SE Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2013 NR 18:2013 ISSN: DIGITAL VERSION:

4 I RAPPORTSERIEN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 1. Lönn, A. (1999). Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid sektionen för Väg- och Vattenbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 1, Lönn, A. (2000). Vad förväntas av/väntar handledare och studenter? En enkätstudie om handledare och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfylls, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 2, Bengtsson, A., Arlebrink, J., & Desaix, M. (2002). Försöksprojekt i matematik vid Ingenjörshögskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 3, Sigrén, P., & Borglund, L. (2003). Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 4, Holmeros Skoglund, K., & Högberg, I. (2003). Studentsupport vid Högskolan i Borås Behov, verksamhet och visioner. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 5, Eklöf, A. (2005). Diskussionsforum i en lärplattform ett socialt och kunskapsmässigt stöd för distansstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 6, Sigrén, P. (2006). Design för det goda livet en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 7, Jämsvi, S., & Langelotz, L. (2006). Det tar vi sedan, i en annan kurs. Talet om mångfald inom det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 8, Arvidsson, I., & Jämsvi, S. (2006). Implementering av policy låter det sig göras? en reflektion över två exempel vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 9, 2006.

5 10. Arvidsson, I. (2007). Kursvärdering en komplex väv med många perspektiv. En fokusgruppintervju av studenters uppfattningar. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 10, Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 11, Borglund, L., & Langelotz, L. (2009). Utvärdering av barnmorskeutbildning på distans. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 12, Borglund, L. (2011). Att handleda med webbkamera. Något blir annorlunda. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 13, Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner 2005 års programstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 14, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2010: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 15, Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2011: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 16, Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen hos professionsutbildade alumner 2006 års programstudenter. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 17, Sigrén, P. (2013). Studentbarometern HT 2012: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 18, 2013.

6

7 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING INNEHÅLL RAPPORT NR 18, 2013 STUDENTBAROMETERN HT 2012 SAMMANFATTNING... 9 Tillförlitliga resultat... 9 Nyckeltal Renommé Hållbar utveckling Särbehandling Studenthälsan Studentkåren INLEDNING Rapportens disposition Syfte Genomförande Frågeformulär och analysmetod Population och urval Kvinnlig dominans vid lärosätena Svarsfrekvens och bortfallsanalys Ett hållbart uvecklingsperspektiv VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? Sammanfattning Inledning Motiv till vald utbildning Renommé Högskolans regionala betydelse Studietakt... 33

8 Studietakt Nybörjare vid lärosätet? Tidigare studier vid universitet/högskola Arbetar under studietiden Framtidsvisioner VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN Sammanfattning Inledning Studiearbetsmiljö Studiemiljöer Kravnivå på utbildningen Studietid per vecka Analytiskt tänkande STUDIEKLIMAT Sammanfattning Inledning Pedagogiskt innehåll Kursadministration Kritiska synpunkter på utbildningen Påverka utbildningen SAMARBETSKLIMAT Sammanfattning Samarbetet mellan studenter och lärare/administrativ personal Samarbete - övergripande DISKRIMINERING Sammanfattning Kränkande särbehandling Konflikter Stödfunktion... 57

9 7 STUDENTHÄLSAN Inledning STUDENTKÅREN Sammanfattning Medlemskap och engagemang Informationsflöde Studentkårsarrangemang AVSLUTANDE KOMMENTARER Studentbarometrar som kvalitetssäkringsintrument? REFERENSER BILAGA I Nyckeltal Faktorer, index samt nöjdhetsindex (NSI) BILAGA II Frågeformulär APPENDIX I VI. Institutionsredovisningar

10

11 SAMMANFATTNING Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012). TILLFÖRLITLIGA RESULTAT Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Totalt har cirka 100 frågeställningar utmynnat i 16 faktorer (EFA) och fem index (som inte härstammar genom EFA). Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 1 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. 1 Med två stratifieringsvariabler avses att varje enskild population (institution) har delats upp i två strata institution och kön. Sammanlagt konstrueras tolv strata utifrån kombinationer av de två stratifieringsvariablerna. HÖGSKOLAN I BORÅS 9

12 NYCKELTAL TABELL 1 REDOVISAR NYCKELTAL PÅ RESPEKTIVE FAKTOR SOM HAR INDEXERATS VS 2011 ÅRS STUDENTBAROMETER. HÖGSKOLAN I BORÅS - TOTALT. 4-GRADIG INTERVALLSKALA. ANDEL I MEDELVÄRDE, EFFEKT OCH NÖJDHETSINDEX (NSI). FAKTORER/DIMENSIONER EFFEKT MOTIV FÖR ATT STUDERA ARBETSRELATERADE MOTIV 3,33 3,13 + 0,20 VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG SKULLE GÖRA 1,55 1,52 + 0,03 ERFARENHET FRÅN OMRÅDET (ÄMNET) 2,10 2,41-0,31 BORÅS LÅG I NÄRREGIONEN 2,38 2,32 + 0,06 FORTSATTA STUDIER 1,87 1,70 + 0,17 INTRESSE FÖR ÄMNET 3,16 3,47-0,31 VISIONER FRAMTIDSVISIONER 3,48 3,43 + 0,05 STUDIEKLIMAT STUDIEARBETSMILJÖ 3,04 2,97 + 0,07 KRAVNIVÅ KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN (5- GRADIG SKALA) 3,21 3,27-0,06 ANALYTISKT TÄNKANDE GENERISKA FÖRMÅGOR 2,97 2,94 + 0,03 PEDAGOGIK PEDAGOGISKT INNEHÅLL 3,04 3,00 + 0,04 ADMINISTRATION KURSADMINISTRATION 3,10 2,95 + 0,15 ATT VARA KRITISK BEMÖTANDE VID KRITIK FRÅN STUDENTER 2,03 2,01-0,02 PÅVERKA UTBILDNINGEN 2,44 2,39 + 0,05 SAMARBETSKLIMAT SAMARBETE MED PERSONAL OCH STUDENTER 3,07 3,04 + 0,03 NSI 75,3 74,0 + 1,3 10 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

13 RENOMMÉ Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt gott renommé. Tidigare studier har visat på att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte, när de väl har påbörjat sina högskolestudier och så även på Högskolan i Borås. Ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är fortsatt nöjda med att plugga i Borås. HÅLLBAR UTVECKLING Resultaten visar på att studenter upplever det som viktigt att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram i utbildning och forskning vid Högskolan i Borås. Institutionen Ingenjörshögskolan tillsammans med Textilhögskolan visar höga resultat på frågeställningen knuten mot att perspektivet hållbar utveckling lyfts in i utbildningen. SÄRBEHANDLING 2012 års studie visar, generellt sett, på en minskning av upplevd särbehandling/diskriminering. TABELL 2 FRÅGESTÄLLNING: HAR DU KÄNT ATT DU BLIVIT FÖRBIGÅNGEN ELLER DISKRIMINERAD PÅ DIN UTBILDNING PÅ GRUND AV FÖLJANDE? Två svarsalternativ: ja; nej. Tabellen avser svar ja. Flervalsfråga. Andel i antal. Inom parentes 2011 års resultat. KVINNOR MÄN KÖNSTILLHÖRIGHET 10 (23) 6 (5) ETNISK TILLHÖRIGHET 13 (17) 6 (8) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 7 (10) 5 (7) FUNKTIONSHINDER 6 (10) 1 (1) SEXUELL LÄGGNING 2 (3) 1 (1) ÅLDER 22 (41) 7 (11) 60 (104) 26 (33) HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 STUDENTHÄLSAN Studenthälsan är, för första gången, inkluderad i studentbarometern. Resultaten är intressanta och bör diskuteras vidare. Stressfaktorn är relativt hög. En tredjedel (totalt vid HB) upplever en viss stress (över ett medelvärde på 2,7 på en fyrgradig svarsskala). En statistik säkerställd skillnad mellan kvinnor och män kan påvisas. Kvinnor upplever en högre grad av stress än män. POSITIV OPINION % > 2,7 STRESS BHS HIT IH PED THS VHB STRESS - TOTALT 35,9 36,7 27,6 36,3 32,4 37,3 STRESS - KVINNOR 34,9 47,3 42,4 38,5 34,2 40,9 STRESS - MÄN 38,5 20,0 16,3 24,0 25,0 20,8 FIGUR 1 VISAR POSITIV OPINION FÖR INDEX STRESS NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. ANDEL I PROCENT. STUDENTKÅREN Studentkåren har fortsatt svårt att nå ut till studenterna. En förbättring kan påvisas i årets studie. TABELL 3 FRÅGESTÄLLNING: HAR DU FÅTT NÅGON INFORMATION FRÅN STUDENTKÅREN I BORÅS UNDER HT 2012 OCH I SÅ FALL HUR? FLERVALSFRÅGA. ANDEL I PROCENT. INOM PARENTES 2011 ÅRS RESULTAT. ITEM JA NEJ GENOM AFFISCHERING PÅ INSTITUTIONEN 56 (60) 44 (40) GENOM UTSKICK INNAN KURSSTART 47 (46) 53 (54) GENOM STUDENTKÅRSREPRESENTANTER VID KURSSTART 38 (36) 62 (64) PÅ ANNAT SÄTT 30 (26) 70 (74) VID STUDENTKÅRSREGISTRERING 24 (22) 76 (78) 12 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

15 1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) utför årligen en övergripande studentbarometer som då avser studenter som är registrerade på ett program vid höstterminens start. Föreliggande studie är nummer tre i ett longitudinellt kvalitetsutvärderingsprojekt som startade våren 2010 på uppdrag av dåvarande rektor Lena Nordholm. Inom projektet inryms även, så kallade, alumn/ etableringsrapporter som pågår parallellt och med lika frekvens. Denna föreliggande studentbarometer (HT 2012) bjöds ut under november/ december Högskolan i Borås använder sig av analysmetoden (Exploratory Factor Analysis; EFA) som även Högskoleverket (HSV) 2 använde sig av när deras studentspeglar genomfördes 2002 och 2007 (Högskoleverket, 2002, 2007). Genom EFAn har data bearbetats så att grupperingar av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner/ faktorer som berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. Högskolan i Borås har fångat upp, på ett ungefär, de dimensioner som HSV redovisade vid sina två studentspeglar. Högskoleverket valde att redovisa sina resultat på en normerad skala med ett s.k. normerat medelvärde (100) samt konfidensintervall (95 procent) medan Högskolan i Borås har valt, som utgångspunkt, att konstanthålla institutionerna mot faktorerna och redovisas genom grafer (positiv opinion) och i tabellform. Det blir därigenom en mer nyanserad bild, genom sist nämnda redovisningsmetod, och samtidigt ett något mer lättolkat material. Tillförlitligheten är dock densamma för båda dessa redovisningsmetoder. Det är mer av ett ställningstagande, av utredaren, att valet föll på Boråsmodellen. I bedömning vid analysen tillåts det att vara, om så önskas, något strängare genom HBs redovisningsmetod. 2 Den 31 december 2012 lades de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice ner. Verksamheten flyttas den 1 januari 2013 till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och Universitets- och högskolerådet. I föreliggande rapport sker hänvisning till den före detta myndigheten, Högskoleverket. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16 HSVs analysmetod vänder sig mer mot en akademisk verksamhet medan Boråsmodellen vänder sig mot såväl en akademisk verksamhet som mot studenter och samhället i övrigt. I denna föreliggande rapport saknas ett renodlat metodavsnitt och hänvisning sker till 2011 års studentbarometer (Sigrén, 2012c:153ff). 3 En kort introduktion kring analysmetoden finns dock med i föreliggande rapport. Det går inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultat är, som alltid, tolkningsbart beroende på tolkarens referensramar. Högskolan i Borås har sex institutioner och i löpande text används förkortningar för respektive institution. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, BHS; Institutionen Handels- och IT-högskolan, HIT; Institutionen Ingenjörshögskolan, IH; Institutionen för pedagogik, PED; Institutionen för vårdvetenskap, VHB; samt Textilhögskolan, THS. RAPPORTENS DISPOSITION Rapporten inleds med en redogörelse av syftet med studien och på vilka grunder urvalet skett, frågeformulärets konstruktion, svarsfrekvens, bortfallsanalys, samt formen för hur resultaten presenteras. Därefter följer ett antal kapitel som redovisar resultaten i sin helhet. Den avlutande diskussionen omfattar dels utfallet av resultaten, dels hur resultaten för tidigare studier har återkopplats till verksamheten samt idéer om hur årets resultat skall kunna implementeras i organisationen. Bilaga I nyckeltal för faktorer och index Bilaga II frekvenstabeller för frågeformuläret (webbenkäten) 4 Institutionsrapporter SYFTE Syftet med lärosätets studentbarometrar är att belysa aspekter av högskolans grundutbildning med fokus mot studenternas arbets- och studiemiljö. Som läsare av utvärderingarna skall en samlad överblick fås över hur det upplevs att vara student på lärosätet. 3 Elektronisk publikation: 4 Det bör påpekas att i själva rapporten har resultaten (enskilda items i frågebatterierna) rangordnats från högsta till lägsta medelvärde (2012 års resultat) medan bilaga II redovisar frågorna som dessa var placerade i formuläret. 14 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

17 GENOMFÖRANDE Enkäten bjöds ut den 5 november 2012 till studenter. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD Vid frågeformulärets konstruktion, våren 2010, lades relativt mycket tid på att ta fram ett fullgott enkätunderlag. Tanken var att formuläret skulle användas till longitudinella studier. Ett av flera mål med dessa longitudinella studier är att kunna fånga upp vilka fenomen som gör att högskolan lyckats så väl med att utbilda studenter som dels trivs under sin studietid på lärosätet samt blir attraktiva på arbetsmarknaden. Ett annat mål är naturligtvis att utveckla högskolans utbildningar mot samtidens krav på kvalitativt innehåll (Högskoleverket, 2009). Högskolans studentbarometrar är processinriktade och i viss mån formativa. Med formativ avses att smärre justeringar kan utföras, på enkätens utformande, över tid. Faktoranalysen fångar upp sådana justeringar på ett korrekt sätt. En fråga som kan ställas är om högskolan är på rätt väg? En studentbarometer är inte någon vetenskaplig undersökning i den bemärkelse att den kan jämföras med forskning men samtidigt finns anspråk på att nå generaliserbara resultat som jämförs över tid. Denna föreliggande studie kan ses som en handlingsinriktad studie som har till syfte att förankra och dokumentera resultat i en utbildningsverksamhet. Studentbarometrar är viktiga ur flera perspektiv. Det är studenternas röst som gör sig hörd. Något hårddraget lämnar studenterna sitt dom över hur de upplever sin utbildningssituation HÄR OCH NU. Vokabulär som utbildningssituation innefattar naturligtvis en rad aspekter som också undersökningen fångar upp. Det är viktigt för en utbildningsinstitution att ta studenternas röst på allvar. Det som är mindre bra kan bli bättre och det som redan är bra kan bli än bättre. Enkäten var webbaserad och genom att se till tidigares studier som utförts, i avseende på webbaserade enkäter, framgår det att svarsfrekvenser tenderar att bli lägre än vid mer traditionella enkäter med brevutskick (Andrews, Nonnecke, & Preece, 2003; Witmer, Colman, & Katzman, 1999). HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 Ett spörsmål i denna typ av enkätstudier är naturligtvis hur svarsfrekvensen ser ut? Mått som reliabilitet och validitet är även viktiga aspekter att syna närmare. Standardavvikelser 5 redovisas genomgående, för 2012 års studie och är måttet på hur mycket en viss given datamängd avviker från ett givet medelvärde. Referensgruppen 6 har kontinuerligt diskuterat och utfört smärre förändringar i webbformuläret samt diskuterat preliminära resultat. Frågeformuläret innehåller cirka 40 frågeställningar 7 där 16 av dessa är av större eller mindre karaktär, då i form av s.k. frågebatterier (från fyra till sexton items) med en gemensam intervallskala. Den typ av frågebatterier som används innebär att det kan utföras faktoranalyser som då underlättar en korrekt indexering av items (frågeställningar). Genom faktoranalysens utfall kan även begrepp som validitet och reliabilitet analyseras. Inom ramen för 2012 års studentbarometer har två nya dimensioner tillförts undersökningen: ett hållbart utvecklingsperspektiv studenthälsan Dimensioner som mäts är: hållbar utveckling motiv till att studera värderingar av utbildningen. studiearbetsmiljö. studiemiljöer. kravnivå. tid per vecka på studier. analytiskt tänkande 5 Ofta är data normalfördelad mot ett värde (X), t.ex. ett medelvärde. Enligt normalfördelningskurvans principer, så innebär det att ca 68 procent av värdena ligger inom en standardavvikelse från X, 95 procent inom två σ och 99.7 procent inom tre σ (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003:70). 6 Referensgruppen består av studentkårens ordförande; Anders Stenström, verksamhetscontroller; Martin Hellström, prorektor; samt utredare Peter Sigrén. 7 Totalt ställs över 100 enskilda frågeställningar. 16 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

19 studieklimat samarbetsklimat upplevd konfliktnivå mellan studenter och högskolans lärare/övrig personal studenthälsan diskriminering studentkårsaktivitet Formulärets frågebatterier innehåller, med något undantag, fyra svarsalternativ och på ett av dessa batterier även svarsalternativet ingen uppfattning. Det sist nämnda alternativet (ingen uppfattning) bör inte rangordnas på en intervallskala och alternativet kodas då som ett missing value. En del forskare väljer att rangordna denna typ av svar som ett neutralt värde, alltså på mitten av skalan. Respondenten bör dock vara medveten om en sådan rangordning när ett svar skall avges och så har ej skett vid denna studie; därav kategorisering som ett missing value. På två mindre frågebatterier fanns fem svarsalternativ. Enskilda frågeställningar, som har en intervallskala, analyseras med hjälp av deskriptiv statistisk analys och redovisas i antal och/eller procentsatser. Procent redovisas som valid procentsats om inte något annat anges. Vid den statistiska bearbetningen ges svarsalternativen ett värde från 1 (låg grad) till 4 alternativt 5 (hög grad). Vid frågebatterier, där en intervallskala ligger som grund för mätningen, används explorativ faktoranalys som analysmetod (EFA). En faktoranalys är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet variabler för att synliggöra bakomliggande förhållanden. Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone s (Thurstone, 1933), klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfaktorer på ett säkrare sätt kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension. De krav som ställs för att kunna genomföra explorativ faktoranalys är uppfyllda. Att EFA används som metod har sitt ursprung i att vi tror att frågebatterierna fångar upp de efterfrågade dimensionerna. När sedan en indexering sker fås ett säkrare resultat där jämförelser kan utföras mellan institutioner. Ett annat syfte med att använda sig av EFA, som metodval, HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 är att resultaten från dessa longitudinella studier, på sikt, skall kunna hanteras mer forskningsmässigt. Programvaror för analys, bearbetning etc. har varit: statistisk analys; SPSS Statistics, version 21.0 konstruktion av formuläret; SPSS Author enkätinsamling; SPSSMR/interviewer Referenslitteratur vid analysen har varit: (Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Loehlin, 2004; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005). POPULATION OCH URVAL Urvalsprocessen består av ett systematiskt urval som innebär att alla individer skall ha samma inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna med ett intervall enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall, se t.ex. (Djurfeldt et al., 2003:105ff). Den totala populationen (N) var Urvalet (n) bestämdes till (35 procent). K bestämdes till tre som innebar att var tredje student valdes ut. Startpunkten valdes slumpmässigt till fem. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv. Tolv strata har skapats utifrån två stratifieringsvariabler (institution och kön). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program alt. en kurs) hösten 2012, i högskolans studentadministrativa system LADOK. 18 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

21 KVINNLIG DOMINANS VID LÄROSÄTENA En förklaring till den kvinnliga dominansen vid lärosätet är: att högskolans utbildningsutbud i hög grad vänder sig mot en yrkesutövning inom kvinnodominerade sektorer men den höga andelen kvinnliga studenter speglar även en nationell och internationell trend inom högre utbildning. (Högskolan i Borås, 2011:22) 8 Fördelningen och urval för respektive institution framgår av tabell 1.1. TABELL 1.1 URVAL INSTITUTION. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. REG. STUDENTER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N N % N % BHS HIT IH PED THS VHB TOTALT SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS 922 studenter har besvarat antingen hela eller delar av enkäten och motsvarar en svarsfrekvens på drygt 32 procent (34 procent vid 2011 års studie). Ett visst bortfall finns t.ex. studenter som angett att de inte vill svara på enkäten. Det finns även en dold faktor som är svårare att ha kontroll över nämligen studenter som tidigt hoppar av sina studier. Dessa studenter ligger fortfarande registrerade i LADOK. 9 Med dessa antaganden blir svarsfrekvensen något högre (cirka 35 procent). Det kan anses som relativt bra vad gäller webbaserade enkäter, se t.ex. (Hansson, 2006). Av de 922 studenter som besvarat hela eller delar av enkäten är fördelningen; 73 procent kvinnor respektive 27 procent män. Svarsfrekvensen för institutioner och kön framgår av tabell se även (Billner, 2009; Högskoleverket, 2008; 2011:11ff; SCB, 2011, 2012). 9 Högskolans studentadministrativa system. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22 TABELL 1.2 SVARSFREKVENS MED AVSEENDE PÅ INSTITUTION OCH KÖN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 922. SVARSFREKVENSER URVAL KVINNOR MÄN INSTITUTION N N % N % N % BHS HIT IH PED THS VHB TOTALT Svarsfrekvensen är högst bland yngre studenterna (39 procent). Delas populationen i yngre (26 år eller yngre) och äldre (27 år eller äldre) är fördelningen relativ jämn; 53 respektive 47 procent. Bland männen är det åldersgruppen år som uppvisar en något högre svarsfrekvens. För kvinnor är det åldersgruppen 38 år eller äldre som har högst svarsfrekvens tätt följt av gruppen år. Till viss del går det att utläsa hur det ser ut inom institutionerna rörande unga respektive äldre studenter. Handels- och IT-högskolan, Ingenjörshögskolan och Textilhögskolan har högst andel yngre studenter. TABELL 1.3 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT (INOM INSTITUTIONER SAMT HB TOTALT). N = 921. ÅLDER BHS HIT IH PED THS VHB TOTALT KVINNOR MÄN ÅR ÅR ÅR ÅR OCH ÄLDRE RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

23 ETT HÅLLBART UTVECKLINGSPERSPEKTIV Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling den ekonomiska, sociala och miljömässiga ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. (Regeringskansliet, 2012). Fyra frågeställningar ställdes rörande begreppen hållbar utveckling samt miljöledningssystem och redovisas nedan. De enskilda frågeställningarna konstanthålls mot respektive institution och därigenom kan diskrepanser, på ett tydligare sätt, urskiljas mellan lärosätets sex institutioner. Figurerna redovisas mot tillhörande frågeställnings tabell. Medelvärdet som figurerna redovisas mot avser medelvärdet för den totala populationen. Vad som visas (i graferna) är hur respektive populations (institutions) träffbild ser ut över ett givet medelvärde, som i detta fall bestäms till exakta medelvärdet för HB totalt. Då framgår skillnader mellan institutioner på ett tydligt sätt. Exempel: Figur ett. Av IHs population svarar 52,2 procent över medelvärdet 1,51. Ett par institutioner sticker ut positivt, genomgående, där begreppet hållbar utveckling tenderar att ha implementerats tydligare i kursverksamheten. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 TABELL 1.4 HAR DU TAGIT DEL AV INFORMATION OM HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ- LEDNINGSSYSTEM PÅ HÖGSKOLANS HEMSIDA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING? ANDEL I PROCENT. N = 750. M = 1,51. SD = 0,67. SVARSALTERNATIV PROCENT JA 9,6 TILL VISS DEL 31,8 NEJ 58,6 60 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 1, BHS HIT IH PED THS VHB ,8 36,6 52,2 35,8 50,0 38,3 FIGUR 1.1 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.4) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1, RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

25 TABELL 1.5 HAR DU I DIN UTBILDNING FÅTT TILLFÄLLE ATT I KURS/KURSER DISKUTERA KRING BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING? ANDEL I PROCENT. N = 748. M = 2,50. SD = 1,34. SVARSALTERNATIV PROCENT INTE ALLS 34,4 I MYCKET LITEN UTSTRÄCKNING 15,8 I GANSKA LITEN UTSTRÄCKNING 24,2 I GANSKA STOR UTSTRÄCKNING 16,9 I MYCKET STOR UTSTRÄCKNING 8,7 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ,5 66,3 86,8 62,0 87,9 46,3 FIGUR 1.2 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.5) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1,34. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26 TABELL 1.6 HAR DU UNDER DIN UTBILDNINGSTID VID HÖGSKOLAN I BORÅS FÅTT SVARSALTERNATIV KUNSKAPER OCH/ELLER INFORMATION SOM PÅVERKAT DITT AGERANDE ATT BLI MER MILJÖVÄNLIG OCH ANSVARSTAGANDE? ANDEL I PROCENT. N = 748. M = 1,53. SD = 0,69. PROCENT JA 11,4 TILL VISS DEL 30,7 NEJ 58, HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 1, BHS HIT IH PED THS VHB ,5 31,7 68,1 42,7 64,7 24,2 FIGUR 1.3 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.6) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1, RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

27 TABELL 1.7 HUR VIKTIGT ANSER DU ATT DET ÄR ATT PERSPEKTIVET HÅLLBAR UTVECKLING SVARSALTERNATIV LYFTS FRAM I UTBILDNING OCH FORSKNING VID HÖGSKOLAN I BORÅS? ANDEL I PROCENT. N = 744. M = 3,10. SD = 0,86. PROCENT INTE VIKTIG ALLS 6,2 MINDRE VIKTIG 14,3 GANSKA VIKTIG 42,9 MYCKET VIKTIG 36, HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 3, BHS HIT IH PED THS VHB ,6 34,7 44,4 38,7 48,7 24,3 FIGUR 1.4 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.7) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 3,1. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28

29 2 VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? SAMMANFATTNING Högskolans renommé visar på ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala som innebär att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Orsaker till studier är flera. Den viktigaste är dock att studenter vill bli attraktiva på arbetsmarknaden (figur 2.2) och den minst viktiga är att studenter vill studera vidare, t.ex. på forskarutbildning (figur 2.1). Intresset för ämnet/studierna är en annan viktig aspekt (figur 2.3). Det framgår inga stora diskrepanser mellan institutionerna. Dock kan nämnas att jämfört mot 2011 års studie har frågeställningen fortsatta studier ökat markant. Ett mönster, som även framgått tidigare, visar på att många studenter arbetar under sin studietid se t.ex. (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a). 60 procent anger att de arbetar under sin studietid och är en något högre procentsats än vid 2011 års studie. Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2012a, 2012b). Minst hälften av högskolans studenter rekryteras från närregionen. 28 procent anger att de studerat tidigare vid Högskolan i Borås och 41 procent anger tidigare studier vid annat lärosäte. Drygt 40 procent anger studier för första gången. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 INLEDNING Ett problem eller snarare en utmaning vid HBs mätningar är att det kommer nya direktiv från regeringen via Universitetskanslersämbetet 10 (tidigare Högskoleverket) hur lärosäten skall hantera kvalitetsmätningar i framtiden där naturligtvis studenters uppfattningar och upplevelser inkluderas (Högskoleverket, 2009:9; 2010), se även (Ekberg, 2012). När en tolkning av figurerna/graferna görs skall läsare vara införstådd med att det är antalet, i procent räknat, av populationernas (institutioners) svar över ett visst givet medelvärde som avses. MOTIV TILL VALD UTBILDNING Studenterna har fått svara på: varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs? Resultaten har analyserats genom explorativ faktoranalys och genererat ett antal faktorer som redovisas i tabell 2.1. Jämförelse sker mot 2011 års studentbarometer för de faktorer som är nästintill identiska. Generellt sett är avvikelser, mellan dessa två barometrar, små men samtidigt finns positiva effektskillnader till förmån för årets studie. Motiven, för studier, är på ett ungefär lika mellan dessa två barometrar. De frågeställningar som hamnade högst 2011 gör så även vid 2012 års studie. En statistiskt säkerställd skillnad på variabeln kön kan påvisas för: faktor 1, 3, och 6 faktor 5 kvinnor mer positivt inställda statistiskt säkerställt (p < 0.05). män mer positivt inställda statistiskt säkerställt (p < 0.05) RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

31 TABELL 2.1 FRÅGESTÄLLNING: VARFÖR LÄSER DU DEN KURS/DET PROGRAM DU GÅR PÅ UNDER HT 2012? 4-gradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. FAKTOR 1 ALPHA 0, S 2011 EFFEKT UTBILDNINGEN ÖKAR CHANSERNA ATT JAG FÅR ETT ARBETE JAG KOMMER ATT TRIVAS MED 3,53 0,80 3,50 + 0,03 STUDIERNA GÖR MIG MER ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN 3,51 0,76 3,49 + 0,02 STUDIERNA LEDER FRAM TILL ETT YRKE SOM JAG VILL ÄGNA MIG ÅT 3,45 0,85 3,42 + 0,03 STUDIERNA LEDER FRAM TILL EN EXAMEN 3,28 1,07 3,25 + 0,03 JAG STUDERAR FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS I FRAMTIDEN 2,86 1,12 2,83 + 0,03 M 3, ,71 3, ,03 FAKTOR 2 ALPHA 0,729 JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG VILLE UTBILDA MIG INOM 1,62 0,89 1,60 + 0,02 JAG HAMNADE HÄR AV EN TILLFÄLLIGHET 1,59 0,92 1,56 + 0,03 JAG KOM INTE IN PÅ DEN KURS ELLER DET PROGRAM SOM JAG ÖNSKADE 1,52 1,00 1,47 + 0,05 JAG SKULLE VILJA GÅ EN ANNAN UTBILDNING MEN BETYGEN RÄCKER INTE TILL 1,48 0,93 1,44 + 0,04 M 1,55 0,69 1,52 + 0,03 FAKTOR 3 ALPHA 0,537 JAG HADE ERFARENHET INOM ÄMNESOMRÅDET 2,47 1,15 2,41 + 0,06 STUDIERNA INGÅR I MITT NUVARANDE ARBETE 1,72 1,13 1,61 + 0,11 M 2, ,94 2, ,09 FAKTOR 4 ALPHA 0,564 JAG VISSTE ATT JAG KUNDE KOMMA IN PÅ DEN HÄR UTBILDNINGEN 2,51 1,13 2,42 + 0,09 JAG VILLE LÄSA I BORÅS 2,34 1,17 2,29 + 0,05 JAG BOR NÄRA HÖGSKOLAN 2,04 1,21 1,97 + 0,07 M 2,30 0,76 2, ,07 10 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 11 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 12 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 13 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 14 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 FAKTOR 5 ALPHA 0, S 2011 EFFEKT UTBILDNINGEN ÖKAR MINA MÖJLIGHETER ATT FÅ ARBETE UTOMLANDS 2,33 1,13 2,27 + 0,06 JAG VILL BLI BEHÖRIG TILL ANDRA UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER 1,76 1,01 1,76 0,00 JAG VILL FORTSÄTTA MED FORSKARUTBILDNINGEN 1,74 0,92 1,71 + 0,03 JAG VILL ORIENTERA MIG OM HÖGSKOLESTUDIER 1,66 0,87 1,64 + 0,02 M 1, ,70 1, ,02 FAKTOR 6 ALPHA 0,563 FÖR ATT JAG ÄR INTRESSERAD AV ÄMNET 3,64 0,60 3,65-0,01 JAG VILLE ARBETA INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 3,26 1,02 3,27-0,01 JAG ANSER ATT UTBILDNINGEN VIDGAR MINA VYER 3,23 0,88 3,28-0,05 JAG HAR HÖRT ATT HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR BRA 2,52 1,07 2,57-0,05 M 3, ,58 3, ,03 EJ INDEXERADE ITEM UTBILDNINGEN FANNS BARA I BORÅS 2,18 1,25 2,11 + 0,07 JAG KOM IN PÅ EN ANNAN HÖGSKOLA MEN VALDE HÖGSKOLAN I BORÅS 1,42 0,93 1,43-0,01 POSITIV OPINION % > 2, MOTIV TILL STUDIER BHS HIT IH PED THS VHB F1 - ARBETE 88,8 96,6 87,2 83,3 75,9 77,6 F5 - FORTSATTA STUDIER 5,6 16,2 29,4 9,8 15,2 14,4 F6 - INTRESSE 74,8 75,2 68,8 84,2 88,3 82,2 FIGUR 2.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN MOTIV TILL STUDIER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 17 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 18 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 19 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 30 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

33 MOTIV - ARBETE (F 1) 100 POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ARBETE 88,8 96,6 87,2 83,3 75,9 77, ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74,3 FIGUR 2.2 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX MOTIV - ARBETE 2012 VS 2011 ÅRS STUDIE. 100 INTRESSE FÖR STUDIERNA (F 6) POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB INTRESSE 74,8 75,2 68,8 84,2 88,3 82, INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93,8 FIGUR 2.3 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX INTRESSE FÖR STUDIER 2012 VS 2011 ÅRS STUDIE. HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 RENOMMÉ Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier har påvisat att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har påbörjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). Ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2007:21; 2012b:26). 46 procent av högskolans studenter kommer från närregionen. Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från annan del av Sverige (41 procent). Därmed kan det påvisas att högskolans regionala betydelse är en viktig aspekt samt att högskolan är eftertraktad, av studenter som inte bor i närregionen (tabell 2.2). TABELL 2.2 VISAR PÅ VAR STUDENTER VUXIT UPP. ANDEL I PROCENT. N = 922. UPPVÄXT EFFEKT BORÅS MED OMNEJD 23,5 24,6-1,1 GÖTEBORG MED OMNEJD 25,7 23,0 + 2,7 ANNAN DEL AV SVERIGE 40,7 41,0-0,3 ANNAN DEL AV NORDEN 1,1 1,2-0,1 ANNAT LAND I EUROPA 3,7 4,4-0,7 ANNAT LAND UTANFÖR EUROPA 5,3 5,7-0,4 32 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

35 STUDIETAKT Majoriteten av studenterna studerar på helfart (75 procent) samt inom ramen för campusstudier. Drygt 75 procent av studenterna läser ett program (74,3) alternativt en kombination av program och fristående kurser (4,8 procent). TABELL 2.3 KORSTABULERING MELLAN STUDIETAKT OCH HUR (VAR) STUDENTER STUDERAR. ANDEL I PROCENT. N = 922. STUDIETAKT PÅ HÖGSKOLAN BÅDE CAMPUS- OCH PÅ DISTANS (CAMPUSSTUDIER) DISTANS HELFART 88,2 (89,5) 19 6,4 (5,1) 5,3 (5,3) HALVFART 22,3 (32,1) 65,5 (59,5) 12,2 (8,3) ANNAN STUDIETAKT 31,0 (39,3) 54,9 (48,8) 14,3 (11,9) NYBÖRJARE VID LÄROSÄTET? 41 procent av studenterna, vid Högskolan i Borås, är s.k. nybörjare. 55 procent har studerat mindre än två terminer. Högskoleverket anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock så använder högskoleverket (HSV) fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell (Högskoleverket, 2012:109). HSV diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a. s. 100). Definitionen, enligt HSV, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare. TABELL 2.4 ANTAL TERMINER FÖR STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 917. HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? INSTITUTION < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. BHS 24,3 19,8 27,0 20,7 8,1 HIT 36,4 10,9 27,9 18,6 6,2 IH 47,0 10,1 21,0 16,8 5,0 PED 40,2 12,9 21,9 13,8 11,2 THS 52,0 14,5 19,7 11,2 2,6 VHB 43,1 14,9 24,3 10,5 7,2 - HB 41,1 13,8 23,3 14,6 7,1 19 Inom parentes avser 2011 års studie. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36 TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA TABELL 2.5 TIDIGARE STUDIER I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER. ANDEL I PROCENT. N = 918. HAR DU TIDIGARE BEDRIVIT UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER (FÖRE HT 2011)? ÅLDER JA, PÅ HÖGSKOLAN I JA, PÅ ANNAT UNIVERSITET/ NEJ BORÅS ANNAN HÖGSKOLA ÅR 27,9 22,9 49, ÅR 26,0 48,9 25, ÅR 26,3 54,8 18,9 38 ÅR OCH ÄLDRE 31,2 53,7 15,1 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a). 61 procent anger att de arbetar under sin studietid. Tabell 2.6 visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar något mer än vid 2011 års studie (Sigrén, 2012c:32). TABELL 2.6 MATRISEN REDOVISAR ARBETE, STUDIETAKT OCH ARBETSTID PER VECKA. ANDEL I PROCENT. N = 560. ARBETAR DU UNDER DIN STUDIETID ARBETSTID STUDERAR DU PÅ? JA < 10 TIM. HELFART 46,4 HALVFART 2,9 ANNAN STUDIETAKT 1,6 50, TIM. HELFART 10,9 HALVFART 2,1 ANNAN STUDIETAKT 1,6 14,6 > 20 TIM. MEN EJ HELTID HELFART 3,2 HALVFART 8,7 ANNAN STUDIETAKT 3,4 15,4 HELTID HELFART 2,9 HALVFART 9,5 ANNAN STUDIETAKT 6,8 19,1 34 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

37 FRAMTIDSVISIONER TABELL 2.7 MATRISEN REDOVISAR STUDENTERS VISIONER OM FRAMTIDEN. 4-gradig intervallskala med alternativen: stämmer helt och hållet (4); stämmer delvis (3); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 824. ITEMS ALPHA 0, S 2011 EFFEKT MIN UTBILDNING GER EN BRA GRUND FÖR MITT KOMMANDE YRKESLIV 3,53 0,65 3,49 + 0,04 EFTER AVSLUTADE STUDIER KOMMER JAG ATT ARBETA INOM DET YRKESOMRÅDE JAG UTBILDATS FÖR 3,51 0,69 3,46 + 0,05 MIN KOMPETENS KOMMER ATT VARA EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 3,40 0,73 3,32 + 0,08 M - INDEX 3, ,57 3,43 + 0,05 FRAMTIDSVISIONER POSITIV OPINION PROCENT > 2, BHS HIT IH PED THS VHB ,6 93,6 90,5 89,6 78,1 89, ,9 91,7 89,1 90,4 76,1 89,9 FIGUR 2.4 FRAMTIDSVISIONER VS 2011 ÅRS STUDIE. 21 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38

39 3 VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN SAMMANFATTNING Studenterna anger en hög grad av nöjdhet. EFAn har extraherat två faktorer av dimensionen nöjdhet: nöjdhet angående lokaler och nöjdhet övrigt. En institution urskiljer sig något från övriga där studenterna känner en något mindre grad av nöjdhet. Biblioteket är den studiemiljö som studenter använder sig mest av när bostaden exkluderas. Även institutionernas lokaler används i hög utsträckning till studier. Den uppfattade kravnivån på utbildningen skiljer sig åt mellan högskolans institutioner. Ett par av institutionerna skiljer sig åt från övriga genom att resultaten visar på att en uppfattad kravnivå, på utbildningen, är lägre jämfört med andra institutioner. I avseende på att utveckla förmågor anger respondenterna att så sker i hög utsträckning. På denna frågeställning finns små diskrepanser mellan institutioner (figur 3.6). INLEDNING Under detta avsnitt redovisas frågeställningar som knyter an mot nöjdhet av hur studiesituationen på högskolan ser ut för studenterna. Resultaten är upplagda på så sätt att institutionsjämförelser utförs, i anknytning till de frågeställningar som finns i matrisform (frågebatterier innehållandes x-antal item). Resultatet för respektive figur bygger på att faktorernas ingående item indexerats bl.a. utifrån explorativ faktoranalys men även, vid något enstaka tillfälle, utan att faktoranalys utförts. Kriteriet positiv opinion avser antalet respondenters svar, i procent räknat, som då ligger över ett visst kriterievärde när institutionerna konstanthålls. Frågeformulärets batterier har i de flesta fall en 4-gradig intervallskala och då sätts kriterievärdet till positivt > 2,7 som då ligger något över det aritmetiska medelvärdet på skalan (2,5). Att värdet sätts något högre är beroende av att resultatet tydligt skall visa mot en positiv opinion. HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 STUDIEARBETSMILJÖ Studenterna har fått svara på ett frågebatteri innehållande elva items som avser att mäta studenters nöjdhet rörande sin studiearbetsmiljö. Sett över hela frågebatteriet upplevs studiemiljön som positiv. Tabell 3.1 visar en översikt över enskilda items medelvärde. Faktorernas items har rangordnats från högsta till lägsta medelvärde, inom respektive faktor (F1 och F2). Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. F1 får representera nöjdhet angående lokaler. F2 får representera nöjdhet övrigt. Det som framgår generellt är att studenterna är relativt nöjda. En jämförelse mot 2011 års studie visar på en positiv trend. TABELL 3.1 FRÅGESTÄLLNING: HUR NÖJD ÄR DU MED FÖLJANDE? 4-gradig intervallskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); ganska missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 849. FAKTOR 1 ALPHA 0, S 2011 EFFEKT TILLGÅNG TILL UNDERVISNINGSLOKALER 3,30 0,67 3,24 + 0,06 UTRUSTNINGEN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,09 0,70 3,07 + 0,02 UTFORMNINGEN AV UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,06 0,71 3,02 + 0,04 TILLGÅNGEN TILL STUDENTARBETSPLATSER 2,98 0,81 2,85 + 0,13 TILLGÅNGEN TILL UPPEHÅLLSUTRYMMEN 2,89 0,85 2,80 + 0,09 TEMPERATUREN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 2,69 0,90 2,69 0,00 TILLGÅNGEN TILL MATPLATSER 2,65 0,93 2,61 + 0,04 M 2,95 0,59 2,90 + 0,05 FAKTOR 2 ALPHA 0,759 TILLGÅNG TILL RESTAURANGER 3,27 0,78 3,26 + 0,01 TILLGÅNGEN TILL DATORER 3,16 0,76 3,13 + 0,03 DET ARBETSMATERIAL DU ERHÅLLER 3,03 0,75 3,02 + 0,01 KOPIERINGSMÖJLIGHETER 3,01 0,80 2,93 + 0,08 M 3,12 0,59 3,09 + 0,03 38 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

41 NÖJDHET - LOKALER POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F1 - NÖJDHET ,8 68,4 76,6 80,0 58,6 80,2 F1 - NÖJDHET ,0 80,6 75,0 84,1 62,1 83,5 FIGUR 3.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET LOKALER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. NÖJDHET - ÖVRIGT POSITIV OPINION % > 2, BHS HIT IH PED THS VHB F2 - NÖJDHET ,5 85,1 84,1 84,3 73,6 87,2 F2 - NÖJDHET ,0 75,0 75,0 74,1 58,1 81,3 FIGUR 3.2 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET ÖVRIGT NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. HÖGSKOLAN I BORÅS 39

42 STUDIEMILJÖER TABELL 3.2 FRÅGESTÄLLNING: I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDER DU NÅGON/NÅGRA AV FÖLJANDE PLATSER FÖR ATT GÖRA INSTUDERINGSUPPGIFTER, GRUPPARBETEN ETC.? 5-gradig intervallskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 848. ITEMS 2012 S 2011 EFFEKT BOSTADEN 4,16 1,27 4,19-0,03 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK 3,43 1,45 3,32 + 0,11 INSTITUTIONENS LOKALER 2,97 1,38 2,97 0,00 ANNAN PLATS 2,46 1,42 2,53-0,07 CAFÉER 2,35 1,24 2,22 + 0,13 KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN Högskoleverkets utvärderingar har visat på att en del utbildningar upplevs ställa för låga krav (Högskoleverket, 2004, 2005; 2007:23) och 2011 års studentbarometrar vid Högskolan i Borås, verifierade högskoleverkets analyser (Sigrén, 2012b:33-34; 2012c:38-39). En slutsats av 2012 års resultat är att kravnivån pendlar något (se figur 3.3 och 3.4) en svag ökning mot för lågt ställda krav kan urskiljas. TABELL 3.3 FRÅGESTÄLLNING: HUR BEDÖMER DU ATT KRAVNIVÅN PÅ DIN UTBILDNING ÄR AVSEENDE FÖLJANDE OMRÅDEN? 5-gradig skala med alternativen: alldeles för låg (1); något för låg (2); lagom (3); något för hög (4); alldeles för hög (5). Procent, medelvärde, samt effekt. N = 830. ITEMS ALPHA 0,844 LÅG HÖG EFFEKT KURSLITTERATURENS OMFATTNING 2,5 5,9 57,2 26,5 7,8 3,31 3,41-0,10 ARBETSBELASTNINGEN UNDER STUDIERNA 1,7 7,8 57,8 23,8 8,9 3,30 3,38-0,08 EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 1,8 6,5 66,6 19,4 5,7 3,21 3,25-0,04 KURSENS INNEHÅLL 3,1 10,9 70,4 13,3 2,4 3,01 3,05-0,04 M 3,21 3, ,06 21 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 40 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

43 KRAVNIVÅ NEGATIV OPINION % < 2, BHS HIT IH PED THS VHB ,7 14,2 4,7 3,8 11,5 2, ,6 6,3 6,5 3,5 7,3 0,7 FIGUR 3. 3 VISAR NEGATIV OPINION FÖR DIMENSIONEN KRAVNIVÅ PÅ DIN UTBILDNING NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE < 2,5 (RESULTATET VISAR PÅ HUR STOR ANDEL AV SVARSTRÄFFARNA SOM LIGGER MOT FÖR LÅGT STÄLLDA KRAV ). KRAVNIVÅ POSITIV OPINION % > 3, BHS HIT IH PED THS VHB ,0 15,0 20,6 26,3 7,2 30, ,0 21,5 21,7 24,6 13,8 28,8 FIGUR 3.4 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN KRAVNIVÅ PÅ DIN UTBILDNING NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 3,5 (RESULTATET VISAR PÅ HUR STOR ANDEL AV SVARSTRÄFFARNA SOM LIGGER MOT FÖR HÖGT STÄLLDA KRAV ). Resultatet visar på att de flesta studenter svarar lagom eller något för hög (tabell 3.3). Negativ opinion sätts till 2,5 (figur 3.3) som då motsvarar klart under lagom kravnivå på en 5-gradig skala. Jämfört med 2011 års studie upplever studenterna att kraven som ställs på utbildningen har minskat något (figur 3.4). HÖGSKOLAN I BORÅS 41

44 STUDIETID PER VECKA Figur 3.5 visar på andelen timmar som studenter, på helfartsstudier, avsätter per vecka på sina studier. Hur mycket tid en student bör lägga på en helfartsutbildning kan diskuteras men samtidigt får det inte innebära att kraven sänks på grund av att studenter upplever för högt ställda krav när studenter inte avsätter tillräckligt med tid för sina studier. Tendensen, jämfört mot 2011 års studie, är att studenterna avsätter mer tid på studierna HT (10) 8 (14) (25) (13) (28) (23) (31) (25) (30) (33) (24) (41) (29) (34) 27 (25) (35) (33) (23) BHS HIT IH PED THS VHB > 40 TIM < 10 TIM. FIGUR 3.5 ANTAL TIMMAR, PER VECKA, SOM HELFARTSSTUDENTER LÄGGER PÅ STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 630. INOM PARENTES 2011 ÅRS STUDIE (21- > 40 TIM.) 42 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

45 ANALYTISKT TÄNKANDE GENERISKA FÖRMÅGOR Det räcker inte med att ha förmågan att endast ta till sig nya arbetsuppgifter i arbetslivet. Krav ställs även på att självständigt kunna vara en del av en förändringsprocess. När det talas om generiska förmågor är det färdigheter och förmågor som avses. Oberoende av utbildningsinriktning så är det viktigt att studenter utvecklar dessa förmågor och färdigheter. I högskolelagens 8 anges att: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. (SFS, 1992:1434) I avseende på universitetsutbildningar är dessa utmaningar till viss del enklare att applicera i jämförelse med mer yrkesinriktade utbildningsformer. Akademiska färdigheter är i sig generiska till sin natur t.ex. genom att den högre utbildningen utvecklar analytiskt och kritiskt tänkande, kommunikativa förmågor, presentationsfärdigheter, och till att vara kritiskt granskande. Dessa nämnda förmågor/färdigheter fångas upp i frågeställning: I vilken utsträckning tycker du att studierna utvecklar din förmåga när det gäller följande (tabell 3.4)? Vid 2011 års studie avvek två variabler något från de övriga: göra muntliga presentationer och utveckla min kreativitet, så även i 2012 års studie. Den kommunikativa förmågan/färdigheten har visat sig i tidigare studier vara bristfällig, se t.ex. (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). HÖGSKOLAN I BORÅS 43

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX II INSTITUTIONEN HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX I INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2011

STUDENTBAROMETERN HT 2011 STUDENTBAROMETERN HT 2011 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ AV PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 16:2012 ISSN 1650-5867 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sexton i rapportserien Rapport

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX I STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX V STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Textilhögskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX VI STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen för Vårdvetenskap Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX II STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Handels- och IT-högskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX III STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen Ingenjörshögskolan Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 APPENDIX IV STUDENTBAROMETERN HT 2013 Resultat för institutionen för Pedagogik Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1

Läs mer

Studentbarometern HT 2010

Studentbarometern HT 2010 Studentbarometern HT 2010 Studie- och arbetsmiljö vid Högskolan i Borås Peter Sigrén RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 15:2012 ISSN 1650-5867 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer femton i rapportserien

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2013

STUDENTBAROMETERN HT 2013 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2014:1 STUDENTBAROMETERN HT 2013 Studie- och arbetsmiljö Peter Peter Sigrén Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2014:1 i rapportserien Rapporter och

Läs mer

STUDENTBAROMETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010

STUDENTBAROMETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010 STUDENTBAROETER VID HÖGSKOLAN I BORÅS HT 2010 Resultat per institution Peter Sigrén Skrifter från Centrum för lärande och undervisning Nr 10:2011 ISSN 1650-5859 FÖRELIGGANDE SKRIFT är nummer tio i rapportserien

Läs mer

STUDENTBAROMETERN 2018

STUDENTBAROMETERN 2018 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2019:1 STUDENTBAROMETERN 2018 Peter Sigrén Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS Rapport nr. 2019:1 Studentbarometern 2018

Läs mer

Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner års programstudenter.

Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner års programstudenter. Boråsakademiker 2011 Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner - 2005-års programstudenter Peter Sigrén Rapport från Centrum för lärande och undervisning 14:2012 ISSN 1650-5867

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:2 BORÅSAKADEMIKER 2015 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:2 i

Läs mer

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:3 KVALITET I HÖGSKOLAN Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:3 i rapportserien Rapporter

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:2 BORÅSAKADEMIKER 2017 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2011 års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter

Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter BORÅSAKADEMIKER 2013 Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 20:2013 ISSN 1650-5867 Peter Sigrén

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:2 BORÅSAKADEMIKER 2016 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2010 års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI FÖRELIGGANDE RAPPORT

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2019:2 BORÅSAKADEMIKER 2019 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2013 års programstudenter Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN

Läs mer

RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter. Peter Sigrén

RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN 1650-5867 2006 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sjutton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande

Läs mer

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2018:2 BORÅSAKADEMIKER 2018 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2012 års programstudenter Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2018:2 i

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001

Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001 Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001 Peter Sigrén Rapport från Centrum för lärande och undervisning Nr 11:2007 ISSN 1650-5867 Alumnuppföljning av studenter som påbörjade

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Total Rapport DoktorandBarometern 2014

Total Rapport DoktorandBarometern 2014 Total Rapport DoktorandBarometern 2014 Bakgrund Syfte: Kartlägga upplevelser och erfarenheter av utbildningen, doktorandinflytande och delaktighet, Rekrytering och antagning samt Studiemiljö Period: 2014-02-06

Läs mer

DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65%

DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65% Antal svar: 318 DOKTORANDUNDERSÖKNING 2015 Svarsfrekvens: 65% LÄSVÄGLEDNING 01 I denna rapport presenteras resultaten från doktorandundersökningen 2015. Överst på första sidan av rapporten står namnet

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR Frågebanken är tänkt att kunna utgöra en inspirationskälla vid utformning av kursvärderingsenkäter. Tillämpliga frågor väljs ut utifrån kursinnehåll och hur kursen

Läs mer

Välkommen till Uppsala universitets studentbarometer!

Välkommen till Uppsala universitets studentbarometer! Välkommen till Uppsala universitets studentbarometer! Syftet med den här enkäten är att få en bild av studenters uppfattning om lärande- och studiemiljön vid Uppsala universitet. Dina svar är viktiga och

Läs mer

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från

Kursutveckling på Konstfack. Fastställt av rektor Ersätter dokument med samma namn från Kursutveckling på Konstfack Fastställt av rektor 2007-09-03. Ersätter dokument med samma namn från 2005-08-31 2 Utbildning och information Utbildningssamordnaren Konstfack 1. INLEDNING... 3 2. RIKTLINJER

Läs mer

TERMINSVÄRDERINGSENKÄT för studenter på apotekarprogrammet/receptarieprogrammet. hög grad

TERMINSVÄRDERINGSENKÄT för studenter på apotekarprogrammet/receptarieprogrammet. hög grad TERMINSVÄRDERINGSENKÄT för studenter på apotekarprogrammet/receptarieprogrammet TERMINENS KRAVNIVÅ 1. Hur uppfattar du kraven på studieprestationer under terminen som helhet? Alltför låga Något för låga

Läs mer

Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå.

Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå. Uppsala universitets studentbarometer Studentbarometern är den första enkätundersökningen vid UU som riktar sig till alla studenter på grund- och avancerad nivå. Övergripande syfte: få en bild av studenternas

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet

Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet 2018-06- 27 Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet Alumnienkät VT18 Bakgrund En alumnienkät skickades ut i februari 2018 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram som

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT

LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT LINKÖPINGS UNIVERSITET STUDENTUNDERSÖKNING 2017 HUVUDRAPPORT GENOMFÖRANDE Tidplan Utskicket Påminnelse Påminnelse Påminnelse Förlängning Enkäten stängde Svarsfrekvens 20 mars 24 mars 30 mars 10 april 20-24

Läs mer

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1 STUDENTBAROMETERN 2015

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1 STUDENTBAROMETERN 2015 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1 STUDENTBAROMETERN 2015 Peter Sigrén Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2016:1 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan

Läs mer

ÄR HÖGSKOLEUTBILDNINGAR ANPASSADE FÖR ARBETSLIVET?

ÄR HÖGSKOLEUTBILDNINGAR ANPASSADE FÖR ARBETSLIVET? RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:4 ÄR HÖGSKOLEUTBILDNINGAR ANPASSADE FÖR ARBETSLIVET? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen Peter Sigrén FÖRELIGGANDE

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:1 STUDENTBAROMETERN 2016

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:1 STUDENTBAROMETERN 2016 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:1 STUDENTBAROMETERN 2016 Peter Sigrén Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2017:1 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. ANNORLUNDA En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 26 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. Bakgrund Undersökningen är genomförd genom en webbaserad

Läs mer

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du? Studentbarometer - Lärandemiljö ht 21 Antal utskickade enkäter 882 Antal besvarade enkäter 1996 (svarsfrekvens 22,68%) Antal öppnade enkäter 2466 Antal svar via e-post 736 Antal svar via Mina Sidor 126

Läs mer

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Läs mer

Att välja statistisk metod

Att välja statistisk metod Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

STAA30, Statistik: Grundkurs, 30 högskolepoäng Statistics: Basic Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STAA30, Statistik: Grundkurs, 30 högskolepoäng Statistics: Basic Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan STAA30, Statistik: Grundkurs, 30 högskolepoäng Statistics: Basic Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Statistiska

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr G 2018/361 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Kandidatprogrammet i Globala studier, 180 högskolepoäng BA-program in Global Studies, 180 credits Programkod: S1GLS 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Besökarens profil och upplevelse

Besökarens profil och upplevelse Besökarens profil och upplevelse 9-10 februari 2017 Utförd av Lorena Sankilampi och Carlos Salas på uppdrag av Länstyrelsen Stockholm Bazaren. Besökarens profil och upplevelse Innehåll Inledning...3 Metod...4

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N

Läs mer

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Total Magelungen Antal svarande: 307 st 307 64 % Innehållsförteckning Sammanfattning 3 NMI - Nöjd Medarbetar Index 5 Enkätområden 10 Helhet 11 Arbetssituation 13

Läs mer

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Osynliga rättigheter - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Sammanfattning Sveriges förenade studentkårer (SFS) har genom Studentbarometern, från Cosmos Communications, låtit 6642 studenter

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning Sekretariatet för kvalitet och utvärdering Teologi en enkätundersökning Berit Malm Ekegård Maj 1 INLEDNING 3 REDOVISNING AV ENKÄTRESULTAT 3 MÅLGRUPP OCH BORTFALL 3 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3 FÖRSTA TIDEN EFTER

Läs mer

DOKTORANDSPEGEL HH 2004

DOKTORANDSPEGEL HH 2004 DOKTORANDSPEGEL HH 2004 Högskoleverket genomför regelbundet en undersökning av doktoranders villkor, den så kallade Doktorandspegeln. I den undersökningen särredovisas inte de doktorander som finns knutna

Läs mer

STUDENTBAROMETERN 2014

STUDENTBAROMETERN 2014 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:1 STUDENTBAROMETERN 2014 Peter Sigrén Peter Sigrén FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:1 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Studiebarometer En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012.

Studiebarometer En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012. Studiebarometer 2012 En studentundersökning vid Umeå universitet, hösten 2012. Utbildningsstrategiska rådet Kenny Bränberg, avdelningen för statistik, Handelshögskolan Nils Eriksson, utbildningsledare,

Läs mer

Årets rapport. Årets rapport innehåller: respondenter 47 undersökningar 33 unika företag

Årets rapport. Årets rapport innehåller: respondenter 47 undersökningar 33 unika företag Medarbetarrapport Medarbetare Den enskilda medarbetaren spelar en viktig roll i varje företag och organisation. Det är medarbetarna som står för utveckling, kvalitet, service och leverans. Att må bra och

Läs mer

Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan:

Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan: Bilaga 1 Förslag A på mall för kursvärdering Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan: Del 1 Frågor om kursen

Läs mer

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil

Läs mer

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55% SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

NSI 2012 Svarsfrekvens: 60%

NSI 2012 Svarsfrekvens: 60% Nöjd Studentindex 212 : 1 342 NSI 212 Svarsfrekvens: 6% NSI 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 2. Att läsa studentundersökningar 3. Läsvägledning 4. Metod 5. Nöjd Studentindex 212 6. Resultat per område 7. Högst

Läs mer

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 Presentationen ti i korthet t Bakgrund till enkätundersökningen Population och urval Frågekonstruktion Resultat från

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (9) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE204 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ

STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ Verksamhetsåret 2016-2017 En enkätundersökning av Uppsala studentkår Verksamhetsåret 2012-2013 genomförde Uppsala Studentkår en enkätundersökning om studenternas arbetsmiljö.

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor)

Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2016-06-21 Dnr HS 2016/587 Utvärdering av kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Mål- och visionsdokument

Mål- och visionsdokument Mål- och visionsdokument Antaget av LinTeks fullmäktige 2013-02-19 Reviderad av kårfullmäktige 2014-05-06 samt 2016-04-19 Inledning LinTeks måldokument beskriver LinTeks vision samt de långsiktiga mål

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (8) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE206 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Kursvärdering av forskarutbildningskurser 2017 sammanfattning

Kursvärdering av forskarutbildningskurser 2017 sammanfattning Kursvärdering av forskarutbildningskurser 2017 sammanfattning En rapport från Enheten för utvärdering, Karolinska Institutet Per J. Palmgren Dnr 1-181/2018 Februari 2018 1 Rapport: Kursvärdering av forskarutbildningskurser

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Start- och slutdatum:2014 12 01 2015 01 16 Antal studenter: 74

Start- och slutdatum:2014 12 01 2015 01 16 Antal studenter: 74 Umeå universitet Juridiskt forum Samlad bedömning av genomförd kurs Page (2) Kursens namn: Rätten i socialt arbete, HT 204, Campus Start- och slutdatum:204 2 0 205 0 6 Antal studenter: 74 Former för utvärdering:

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer