Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2014/2015 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2014/2015 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem Verksamhet: Lillåns skola F-6 Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande Läsa år 1, bedömning enligt Nya språket lyfter bedömningspunkt A Måluppfyllelse i samtliga ämnen med kunskapskrav år 3 1 Betyg år 6-9 I årskurs 1 finns det 2 klasser. Där är bedömningen att alla utom 1 elev har nått läsgarantin. I årskurs 3 är det 22 elever av 26 som har nått målen i svenska och matematik. I svenska är det 4 st pojkar som inte har nått kunskapskraven och i matematik är det 1 pojke och 3 flickor som ännu inte nått kunskapskraven. I No och So är det 100 % som har nått kunskapskraven. I svenska ser vi att det finns framgångsfaktorer som är viktiga att lyfta fram. Vi har ett bra bibliotek, där bra böcker är inköpta. Vi tränar på läsning, dels i grupp, dels i att läsa högt. Till klassen har det kommit författare på besök. Eleverna har då fått skriva och läsa för varandra utifrån tips från författaren. Olika tester har gjorts och följts upp. Likaså har många föräldrar varit med och tagit ansvar för läsningen hemma. De svårigheter och utvecklingsbehov som visat sig för vissa elever i svenska är att ta ut viktig fakta från en källa och återge den med ämnesrelevanta ord. Likaså har en svårighet varit att kunna skriva en text med röd tråd, stor bokstav och punkt. En elev behöver träna mer på att läsa texter med ett gott flyt. I matematik arbetar vi med ett bra läromedel. Där det har funnits behov hos elever har de träffat specialpedagogen. Det har funnits möjlighet på matematikpassen att dela in eleverna i flexibla grupperingar, ex.vis halvklass eller i grupper om ca 3-4 st elever, utifrån de behov som finns. Olika tester har gjorts och följts upp. De svårigheter och utvecklingsbehov som visat sig för de elever som inte nått kunskapskraven i matematik är att bli säkrare i val av metod vid problemlösning. En annan svårighet är att delta i "matteprat" och diskussioner där eleven beskriver hur man har tänkt lösa olika uppgifter. Man behöver bli säkrare i att bedöma svarens rimlighet och argumentera för detta i samtal med kamrater. En annan svårighet har varit att klassen har fått byta lärare mellan åk 1 och 2 för att sedan byta tillbaka till läraren inför åk 3 som klassen hade i åk 1.

2 I klass 6 går det 23 pojkar och 6 flickor. Skillnaden i måluppfyllelse, meritvärde mellan pojkar och flickor är hög, vilket bl a beror på att det finns flera pojkar som under hela sin skoltid har varit i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ser man på antal elever så är det minst lika många pojkar som flickor som har höga meritvärden, men det är ca hälften av pojkarna som har betyg D eller lägre, vilket ger låga meritvärden. Det är högst måluppfyllelse i Hk, 15,1 och lägst i Sv, 12. Måluppfyllelsen har ökat i jämförelse med måluppfyllelsen ht-14. Vi behöver ha en länk till 7-9 lärarna som sätter betyg för våra 6:or. Idag har Barbro varit det för slöjdämnet trä. Musik och hemkunskap har vi ingen dialog med. Några killar är mycket starka i matte och visar på god språklig medvetenhet. De eleverna med lägre betyg är svaga i sin skriftliga förmåga. Hur kan vi arbeta med elevernas skriftliga förmåga redan i de tidiga åren? Många är svaga på begrepp, tolka texter (läsa mellan raderna), kunna beskriva orsak och varför, undersöka och formulera hypoteser - dra slutsatser. Detta ser vi även i NO och SO. Fler elever har nått kunskapskraven jämfört med höstterminsbetygen. Hur har vi arbetat för att nå kunskapskraven? En samverkan har skett med hemmet för att tillsammans få eleven att nå kunskapskraven. Då det har varit 2 pedagoger i klassen har det varit flexibla grupperingar utifrån de behov som finns. Specialpedagogen har arbetat med elever i behov av särskilt stöd. Elever har använt tekniska hjälpmedel och texter har anpassats för eleven. Under vårterminen har vi arbetat, fokuserat mer på det som eleverna saknar utifrån kunskapskraven. Även feedback har utvecklats. I Eng och Ma har det varit mindre grupperingar, där de som behöver förstärkning i ämnet har varit med. I So har man arbetat mer med samband och begrepp. I Sv har man tränat på att läsa olika sorters texter - faktatexter, tidningsartiklar m.m. Eleverna har tränat att hitta nyckelord inom området. I So är det skillnad mellan ämnena gällande meritvärde. Det kan bero på att i geografi och samhällskunskap kan eleverna lättare relatera till sin egen verklighet. Det vi kan utveckla i vårt arbete är att samverka mellan ämnen t ex i Sv/So där en del kunskapskrav är samma i de olika ämnena, då det är så många kunskapskrav som ska uppnås d.v.s. hitta beröringspunkter mellan ämnena. Nu har vi sambedömt nationella proven. Går det att organisera så att vi även kan sambedöma kontinuerligt vid behov? Vi måste även bli mer tydliga i den feedback vi ger eleverna.

3 Hur ser vi resultat i NP och betygen? Stämmer vår bedömning väl mot resultaten i Nationella proven? När vi bedömer helheten och övriga tester och lektioner har det oftare blivit ett lägre än ett högre betyg än resultatet på NP. Det har varit svårt att kunna hinna med att kompensera med till exempel samtal/ muntligt för de elever som har svårt att visa sina förmågor skriftligt. Det har varit många i en stor klass med olika behov som ska bemötas på olika sätt. Ett stort plus har varit att vi den här terminen har hjälpts åt att rätta och sambedömt de nationella proven. Det har varit svårt att ta över bedömning efter den centrala rättningen. Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten, åk 1-6, som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Hur ska vi utveckla/höja måluppfyllelsen? Kvalitén i undervisningen har höjts med ämneslärare. Samverkan med hemmen påverkar resultat och måluppfyllelse. Att arbeta ämnesövergripande mellan ex.vis Sv/So. Hur kan vi utveckla de grupperingar och arbetet som vi har haft med eleverna som ej nått kunskapskraven på ht-14, men lyckats få betyget E och även D? Flexibla grupperingar utifrån de behov som finns Hur kan vi arbeta med elevernas skriftliga förmåga redan i de tidiga åren? Träna på att läsa olika sorters texter - faktatexter, tidningsartiklar m.m. Träna eleverna på att hitta nyckelord inom området. Arbeta mer med på begrepp, tolka texter (läsa mellan raderna), kunna beskriva orsak och varför, undersöka och formulera hypoteser - dra slutsatser. Fortsätt utveckla feedback. Hur kan vi organisera så att vi även kan sambedöma kontinuerligt vid behov, inte bara vid nationella proven. Träffa Mu - och Hk- lärarna 1 gång per termin för att diskutera betygssättning. Använder vi våra resurser på rätt sätt? Värdegrundsuppdraget: Skolans trygghetsarbete Beskriv skolans, inklusive förskoleklass och fritidshem, trygghetsarbete. Redan från terminsstart har förskoleklasserna jobbat med lekkompis/lekgrupp/arbetskompis. Detta för att alla i klassen ska lära känna varandra och för att skapa en gemenskap och trygghet i gruppen samt att lära sig att samarbeta. Förskoleklasserna har även arbetat med kontinuerliga diskussioner och kompisprat, bl.a. genom en övning som kallas Pinocchio, där de genom övningar, fört diskussioner om hur man är en bra kompis, något som i sin tur resulterat i gemensamma förhållningsregler som barnen har kommit fram till. Förskoleklasserna har även haft kill- och tjejsnack några gånger per termin där vi pratat om hur det fungerat i de olika grupperna. Klasserna på skolan har arbetat med SEL för att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetens. I det arbetet har bl.a. läromedlen Livsviktigt och Hej Kompis använts. Under året har elever från åk 3-6 utbildats till kompisstödjare. Alla elever har också fått information om vilka som är kompisstödjare på skolan och vad deras

4 uppdrag innebär. Det finns kort uppsatta på kompisstödjarna i klassrum och korridor. I början av höstterminen respektive vårterminen har klasserna på skolan fokuserat på den sociala samvaron genom att jobba med gruppstärkande övningar för att skapa trygghet och vi-känsla i klasserna. Elever och personal på skolan har arbetat för att skapa god arbetsro på lektionerna. Skolans gemensamma ordningsregler samt egna regler i klasserna har diskuterats. Dessa har även förmedlats till elevernas vårdnadshavare. Vi har låtit eleverna markera skolans otrygga platser och har haft extra tillsyn på dessa platser. Under hösten har eleverna gått igenom skolans trygghetsplan. Eleverna har därefter fått lämna sina synpunkter, som sedan beaktats vid uppförarande av den kommande trygghetsplanen. Rektor har gått igenom trygghetsplanen på föräldrarådet. Trygghetsarbetet har stämts av kontinuerligt under läsåret, dels i arbetslagen, dels i trygghetsteamet. Alla som arbetar på skolan är förtrogna med trygghetsplanen och har arbetat i enlighet med den. Genom arbetet med trygghetsplanen säkerställer vi att all personal på skolan har kunskap om vad som gäller enligt skollag och diskrimineringslag beträffande diskriminering och kränkande behandling. Genom diskussioner under klassråd/ fritidsråd, i elevråd och i kompisstödjargruppen har eleverna har involverats i hur vi ska skapa en trygg miljö i idrottens omklädningsrum. Vi har haft rastvärdar i matsalen, på skolgården och i omklädningsrummen. Som ett led i skolans trygghetsarbete erbjuder vi organiserade rastaktiviteter en gång i veckan. Eleverna är uppdelade i åldersblandade kompisgrupper i båda arbetslag. Detta för att öka elevernas känsla av samhörighet och trygghet på skolan. Alla vuxna har tagit ansvar för eleverna och markerat direkt om man har sett olämpligt beteende. Trygghetsteamet har haft regelbundna möten som förtätats vid behov. Under hösten 2014 gjordes en trivselenkät som sammanställdes och arbetades med i arbetslagen och i klasserna. En uppföljningsenkät har gjorts i maj 2015 för att mäta skolårets trygghetsarbete på områdena: 1. Hur känns det på lektionerna? 2. Hur känns det på rasterna? 3. Säger andra elever kränkande ord till dig? 4. Är du utsatt för mobbing? När konflikter har uppstått har vi tagit tag i dessa direkt. Då vi har fått information om att någon elev blivit utsatt för mobbning, kränkande behandling eller blivit diskriminerad har detta genast tagits på största allvar och ett arbete har gjorts för att detta ska upphöra. Skolgårdskarta och sammanställning av trivselenkäten är en del av vår dokumentation för året.

5 För att skapa en tryggare gång- och cykelväg till och från skolan har ett arbete gjorts för att öka säkerheten. En stoppförbudsskylt har satts upp utanför Lillågården. Föräldrarådet har kontinuerligt, i samtal med tekniska förvaltningen, drivit frågan om en tryggare trafiksituation kring skolan. Fritidshemmets verksamhet En del av fritidshemmet uppdrag är att komplettera skola och förskoleklass. Fritidspedagogerna är med och hjälper till i helklass. De kan även ta hand om en liten grupp och jobba med skolarbetet. De har grupptimmar som bild, livskunskap och att träna social samverkan ute i skogen. Fritidspedagogerna ger barnen verktyg att utveckla det de har lärt sig i skolan att träna vidare på fritids. Fritidspedagogerna jobbar utifrån en samlad skoldag, vilket innebär att de har fritidsverksamhet under skoldagen, där de kan komplettera, konkretisera undervisningen i skolans undervisningsämnen. Detta genomsyrar även fritidshemsverksamheten då de har en helhetssyn på barnen. En stor del av deras uppdrag är att jobba med den sociala utvecklingen. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Fritidspedagogerna gör det genom att regelbundet erbjuda planerad skapande verksamhet. Det stimulerar barnens egna initiativ och hjälper dem att genomföra sina idéer/aktiviteter. De vill ge barnen förutsättningar att träna sig att bli självständiga individer utifrån ålder och mognad så de har verktyg att klara sig själva. Fritidspedagogerna jobbar ständigt med det sociala samspelet och gör dem medvetna om fritidshemmets mål såsom ansvar och samspel. Där utgår de från givna individuella mål som de utvärderar regelbundet. Fritidspedagogerna arbetar aktivt med barnens inflytande och delaktighet genom fritidsråd. Där tar de tillvara på elevernas förslag och åsikter kring deras vardag på fritidshemmet. Utifrån deras uppdrag att komplettera hemmet är det viktigt att ha en god och öppen relation med föräldrarna. Det har de genom en kontinuerlig kontakt vid lämning och hämtning. Hur har fritidspedagogerna arbetat med De allmänna råden samt Handlingsplanen. Fritidspedagogerna har satt sig in i Allmänna råd för fritidshemmet samt förvaltningens reviderade handlingsplan för fritidshemmet under arbetslagsträffar. Utifrån dessa dokument har de gjort en lista på vad som görs och vad som behöver utvecklas. De har haft en halv studiedag då de gått igenom handlingsplanen tillsammans med rektor. De allmänna råden har de även arbetat med på arbetslagsträffarna. Fritidspedagogerna kommer att arbeta vidare med De allmänna råden och handlingsplanen kontinuerligt och göra det till ett synligt och levande dokument som de går igenom. De kommer att ha en stående punkt på arbetslagsträffarna där de punkter som skrivits ned som utvecklingsområden kommer att tas upp. Även tiden på deras extra tillsatta studiedagar som de har under läsåret, kommer dessa dokument att diskuteras.

6 Systematiskt kvalitetsarbete På skolan arbetar vi utifrån ett årshjul. Årshjulet har varit indelat i 6 st perioder, 3 perioder på höstterminen och 3 perioder på vårterminen. Efter varje period har utvärderingar skett utifrån det årshjul som vi arbetar efter. Varje vecka är konferenser schemalagda, dels pedagogisk konferens, dels konferens för yrkesgrupperna. För att alla yrkesgrupper ska kunna ha ett systematiskt kvalitetsarbete har fritidspedagoger och förskollärare konferenser när barnen har lämnat skolan, vilket blir på kvällstid en gång per termin. Fritidspedagogerna har även en extra halv konferensdag en gång per termin för att kunna utvärdera och utveckla sin verksamhet. Förskoleklasslärarna har nätverksträffar med förskoleklasslärarna från Lillåns Södra skola, Hovsta skola och Dylta skolor där erfarenhetsbyte och utvecklingsarbete diskuteras. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att kontinuerligt arbeta med Lillåns skolas Arbetsplan. All personal är indelade i sk målgrupper. Varje målgrupp är ansvarig för ett mål i läroplanen och varje målgrupp är tvärgrupper från de olika yrkesgrupperna på skolan. Träffarna i målgrupper sker vanligtvis i anslutning till arbetsplatssträffarna under läsåret. I slutet av läsåret tar varje målgrupp in information från kollegor/arbetslag för att kunna utvärdera sina mål. Sedan skrivs process, resultat, analys och utvecklingsområden ner i vår Kvalitetsredovisning. De utvecklingsområden som analyseras fram tas sedan med till nästa läsårs Arbetsplan.