Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde måndagen den 25 januari 2016

Transkript

1 Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde måndagen den 25 januari 2016 Sammanträdet är öppet för allmänheten Tid: Plats: Olovsholmsgatan 32 Plan 1, Sammanträdeslokal Borgstena Ledamöter: Ersättare: Malin Carlsson (S) Ordförande, Marie Fridén (M) Förste vice ordförande Mats Tolfsson (S) Andre vice ordförande, Marie-Louise Eng (S) Oskari Anundi (S) Gabriella Andersson (V) Staffan Falk (MP) Annacarin Martinsson (M) Birgit Wahlgren (L) Monica Johansson (C) Leif Häggblom (SD) Pernilla Olsson (S) Björn Alexandersson (S) Börje Larsson (S) Jesper Nordén (V) Hanna Werner (MP) Amanda Wiktorsson (M) Seija Noppa (M) Tage Carlsson (L) Ingela Hallgren (KD) Daniel Assarsson (SD) Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas onsdagen den 20/1 kl i sammanträdeslokal Bredared, Stadsdelskontoret Norr, Plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Malin Carlsson, Alliansen träffas tisdagen den 19 januari kl i sammanträdeslokal Borgstena, Stadsdelskontoret Norr, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Marie Fridén,

2 Ärenden 1. Upprop och val av protokollsjusterare och ersättare. Förslag till justerare: Birgit Wahlgren (L) med Annacarin Martinsson(M) som ersättare. Protokollet justeras tisdagen 26 januari klockan på Stadsdelskontoret Norr, plan Allmänhetens frågestund 3. Information från stadsdelschefen 4. Svar på remiss: Motion Inför en spetsutbildning i matematik på en av Borås grundskolor 2015/SDNN Program för integrerat samhälle, uppföljning /SDNN Svar på remiss: Omdaning av vård- och omsorgsboende till trygghetsbostäder 2015/SDNN Redovisning av fördelning av Arbetslivsnämndens etableringsersättning avseende /SDNN Planavdelningens verksamhetsplan /SDNN Nedläggning av faderskap, sekretess 10. Anmälningsärenden I pärmen 11. Delegationsärenden I pärmen Malin Carlsson (S) Ordförande Anmäl förhinder till Katarina Manfredsson, , katarina.manfredsson@boras.se

3 1(3) Lars Bengtsson Dnr 2015/SDNN0169 Områdeschef skola Svar på remiss: Motion Inför en spetsutbildning i matematik på en av Borås Stads grundskolor Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/KS0609 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr avstyrker remissen: Inför en spetsutbildning i matematik på en av Borås grundskolor och översänder svaret till Kommunstyrelsen. Nämndens yttrande Motionären föreslår att Borås Stad inför en spetsutbildning i matematik på en av Borås Stads grundskolor och påtalar att kunskap är en enskild människas viktigaste redskap för att växa. Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och ges hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Stadsdelsnämnden Norr anser att eleven och elevens kunskapsutveckling alltid ska vara i fokus, vilket är tydligt i samtliga skolans styrdokument. Det ingår i lärarprofessionen att skapa förutsättningar för eleverna att ha höga ambitioner och därmed sätta höga mål, samt att möta och utmana eleverna i samtliga ämnen och på alla nivåer. Kommunfullmäktige har i Budget 2016 en indikator: Stadsdelsnämnderna ska ge möjlighet för enskilda skolenheter att ge sitt arbete en speciell profil. Detta kan ge skolan ökad attraktionskraft. Bland annat kan spetsutbildningar i vissa ämnen införas. Grundskolorna har således möjlighet att profilera sig i ett eller flera ämnen utifrån skolans kompetens och förutsättningar. Nämnden anser därför att möjligheten att profilera sig i ämnet matematik finns, och att det därför inte finns något behov av mer tvingande styrning mot en spetsutbildning. Dessutom har Borås Stad i samverkan med sex andra kommuner och SKL tagit fram riktlinjer för hur vi ska arbeta med särskilt begåvade elever. Detta har skett inom ramen för det matematikprojekt som SKL drivit och Borås Stad medverkat i de senaste tre åren.

4 2(3) Lars Bengtsson Dnr 2015/SDNN0169 Områdeschef skola Implementeringsinsatser pågår och Borås Stad kommer att bättre erbjuda utveckling i matematikämnet för de elever som har en matematisk särbegåvning. Stadsdelsnämnden Norr avslår därför motionen. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas av ärendet så tillvida att det är avhängit att grundskolorna lyckas skapa goda förutsättningar att utmana alla elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Detta oavsett införandet av spetsutbildning eller ej. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv I förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser, anges att spetsutbildning inrymmer särskild fördjupning och breddning inom ett eller flera ämnen. Syftet med spetsutbildningarna är att eleverna ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. De första utbildningarna startade Enligt förordningen ska spetsutbildningen vara kostnadsneutral 1. I Skolverkets senaste utvärdering av försöksverksamheten konstateras att det är för tidigt att redovisa generella slutsatser. Resultaten visar dock på en positiv kunskapsutveckling för eleverna i spetsutbildningen i jämförelse med 1 Redovisning av uppdrag enligt förordningen(20122:355) avseende omfattningen och utvärdering av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser läsåret 2013/14. Skolverket, dnr 2014:2016.

5 3(3) Lars Bengtsson Dnr 2015/SDNN0169 Områdeschef skola elever i ordinarie undervisning. Utvärderingen visar att spetsutbildningen medfört ökat samarbete med gymnasieskolan samt möjlighet att tillgodose behoven hos engagerade elever. Kostnader har ökat vid spetsutbildningen bl.a. personal, antagningsprov, fler undervisningsgrupper samt information och marknadsföring. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

6 Motion från Folkpartiet Liberalerna Inför en spetsutbildning i matematik på en av Borås grundskolor. Alla elever kan och vill lära, det vill vi i Folkpartiet liberalerna att våra elever i Borås skolor ska uppleva. Kunskap är en enskild människas viktigaste redskap för att växa. Utbildning bryter barriärer och öppnar nya vägar. Eleven och elevens kunskapsutveckling ska alltid vara i fokus. Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och ges hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Lusten att lära ska alltid uppmuntras. Alla elever ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och de som har störst behov ska få mest stöd. Men vi ska också möta begåvade elever och se till deras utvecklingspotential. Därför är det hög tid att Borås stad erbjuder stimulans och utvecklingsmöjligheter också för elever som är särbegåvade eller högpresterande. Möjlighet ska finnas för elever att gå före i undervisningen. Folkpartiet vill därför att Borås Stad startar en spetsutbildning i matematik på en av stadens grundskolor. Spetsutbildningar syftar till att ge eleverna en särskild fördjupning och breddning inom det ämnet utbildningen är inriktad mot. Inom spetsutbildningarna kan eleverna läsa gymnasiekurser och få betyg. I övrigt följer eleverna den ordinarie undervisningen i skolan. Målet är att erbjuda elever med särskild begåvning en stimulerande miljö där matematikundervisningen bedrivs i ett högre tempo och med ett fördjupat innehåll. Folkpartiet Liberalerna yrkar att Borås stad startar en spetsutbildning i matematik på någon av stadens grundskolor. Anna Svalander, Folkpartiet Liberalerna,

7 1(2) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare Program för ett integrerat samhälle, uppföljning 2015 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner svar på uppföljning av program för ett integrerat samhälle samt översänder svaret till Arbetslivsnämnden. Ärendet Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Arbetet med dessa frågor utgår från programmet för ett integrerat samhälle, som fastställdes i kommunfullmäktige och gäller fram till Programmet pekar ut den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad förväntas agera och gäller för alla nämnder och styrelser. Arbetslivsnämnden har uppdraget och ansvaret för att följa upp hur samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag arbetar med dessa programområden utifrån sina respektive ansvarsområden. Fokus under 2015 är på fyra av programmets sju programområden: arbete, utbildning, boende samt delaktighet. Stadsdelsnämnden Norr har fått i uppgift att besvara ett antal frågor utifrån de områden som nämnden ansvarar för utifrån given mall. Uppföljningen redovisas i medföljande bilaga. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad.

8 2(2) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar är en stor del av programmet för ett integrerat samhälle och påverkas till stor del av hur Borås Stad lyckas med sitt integrationsarbete. Likabehandling Program för ett integrerat samhälle har till syfte att arbeta med att integrationen lyckas i Borås Stad och på så sätt verka för en ökad mångfald. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

9 1(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare Uppföljning av program för ett integrerat samhälle Arbete I programmet för ett integrerat samhälle står det att Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Det står även att Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att fler nyanlända så snart det är möjligt ska komma ut på praktik inom er nämnd/styrelse? Kommungemensam förskola och skola har tillsammans med Högskolan i Borås just startat en arbetsgrupp i samverkan med Arbetsförmedlingen, Arbetslivsförvaltningen. I gruppen ingår också representanter för Utbildningsförvaltningen, förskolan i Väster och grundskolan i Norr och dessutom Personal och förhandling. Syftet med arbetsgruppen är att snabbare och bättre tillvarata nyanlända akademikers kompetenser, framför allt i skolverksamheter men även i ett bredare perspektiv. Dessutom är gruppen överens om att det finns ett mervärde i att skolverksamheternas personalsammansättning liknar samhällets i övrigt ur ett värdegrunds- och integrationsperspektiv. Specifikt i förskolan finns ett skriande behov av flerspråkig kompetens för att klara läroplanens uppdrag kring modersmålsstöd i förskola. Gruppen kommer att behandla frågor som snabbspår i SFI, Validering, Omskolning och praktikplatser. Stadsdelsnämnden Norr har en överenskommelse med Arbetslivsnämnden om att ta emot praktikanter med annat modersmål än svenska på vård- och omsorgsboende i syfte att introducera dem i vårdarbete innan utbildning. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka antalet anställda av annan etnisk bakgrund inom er nämnd/styrelse? Centrum för flerspråkigt lärande (CFL) har aktivt de senaste åren rekryterat ett stort antal modersmålslärare med akademiska examina. De flesta med

10 2(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare pedagogisk examen från hemland men även en del som haft svensk utbildning. Genom uppgörelse med fackliga organisationer har flera erbjudits en treårig visstidsanställning med löfte om omvandling till fast anställning under förutsättning att de under tiden kompletterat eller validerat sig till en svensk lärarexamen. Utbildning I programmet för ett integrerat samhälle står det att varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan? Skolorna i stadsdelen arbetar kontinuerligt med att utveckla flera delar av verksamheten och undervisningen i första hand med syftet att skapa skolor som präglas av trygghet, intressant undervisning som kittlar elevernas nyfikenhet och för att nå resultatmässig framgång. Resultaten som bl a redovisas i "öppna jämförelser" ger föräldrar en bra bild av de olika skolorna och därmed ett underlag för valet av skola. Vissa skolor har gjort ett tydligare val av inriktning eller profil som attraherar elever med utgångspunkt i deras särskilda intressen. Hit hör bl a en skola med idrottsprofil, en skola med inriktning mot entreprenöriellt lärande och en skola som utvecklat matematikundervisningen på ett mycket framgångsrikt sätt. I programmet för ett integrerat samhälle står det att Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att erbjuda elever med annat modersmål möjlighet till modersmålsundervisning? Det finns rutin att rektor årligen i maj erbjuder samtliga elever som är berättigade modersmålsundervisning och som ännu inte påbörjat sådan, att till kommande läsår börja. Elever kan därefter själva, när som helst ansöka om modermålsundervisning året runt. Det har funnits en del svårigheter att få alla

11 3(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare skolor att komma in i tid med anmälningarna och CFL har fått bedriva en del påstötningar. Arbetet har varit framgångsrikt. År 2010 hade 800 elever i grundskolan och 300 elever i gymnasiet modersmålsundervisning på kanske i snitt 40 minuter i veckan. Idag har 2200 elever i grundskolan och 300 elever i gymnasiet modersmålsundervisning och nu till en fastställ timplan: 40 minuter i förskoleklass, 60 minuter i lågstadiet och 80 minuter från åk 4 till och med gymnasiet. Borås Stad erbjuder modersmålsundervisning under 13 årskurser istället för de 7 år som föreskrivs i lagen. I programmet för ett integrerat samhället står det att Modersmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att ta tillvara på modersmålslärarnas kompetens och använda den kompetensen i skolans arbete med interkulturella frågor? Inom ramen för modersmålsundervisningen får eleverna förutom språkundervisning också undervisning kring kultur och samhälle, seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska dito. Många av modersmålslärarna arbetar också med studiehandledning på modersmålet i övriga ämnen och även om huvudsyftet är att handleda kring ämnesundervisningen bedrivs naturligtvis i viss mån ett spontant interkulturellt brobyggande i kontakt med hem och skola och omvärld.. De första fem veckorna får varje nyanländ som börjar på grundskolan ett särskilt introduktionsstöd om fem timmar per vecka där det också ingår att kulturellt finna sig till rätta på skola. Det finns ingen generell plan utifrån programmets skrivning utan det interkulturella arbetet sker oftast utifrån lokala behov. På de mest invandrartäta skolorna finns ett mer utvecklat arbete där flera sådana till och med har anställda särskilda språkstödjare och i något fall en särskild brobyggare kring en speciell språkgrupp med traditionellt stor skolfrånvaro. Delaktighet I programmet för ett integrerat samhälle står det att Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagarna. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del i

12 4(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare samhällsutvecklingen och En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka kunskapen bland samtliga medborgare oavsett bakgrund, om hur samhället i vid bemärkelse fungerar? Framtid Sjöbo är en aktivitetslokal som vänder sig till boende på Sjöbo i åldrarna 18 år och uppåt. Där finns tillgång till datorer för informationssökning och dagstidningar. Olika aktiviteter utformas i dialog med de som besöker lokalen. Verksamheten ingår också i något som kallas invandrarservice som strävar att ge utlandsfödda information om vart de vänder sig i olika frågor kommer personalstyrkan att utökas från 1,6 till 2.0 åa. Detta kommer att innebära att verksamheten kan utvecklas och besökargruppen breddas. Målsättningen för Framtid Sjöbo är: att den skall bli den naturliga mötesplatsen för invånarna på Sjöbo att den offentliga servicen ska utvecklas och utformas utifrån invånarnas behov att förstärka de sociala nätverken och underlätta engagemang som syftar till att öka invånarnas delaktighet, inflytande och trygghetskänsla att en bättre folkhälsa ska uppnås genom att hälsoriskerna och ojämlikheten i hälsan minskas. Stadsdelens bibliotek tillhandahåller böcker, tidskrifter och annan media. De förmedlar information och det finns möjlighet att låna datorer. Böcker, tidskrifter och annan media finns på ett stort antal språk. Alla bibliotek i Borås Stad har en gemensam katalog vilket innebär att det som inte finns tillgängligt på ett bibliotek går att beställas från ett annat. Ett stort antal programaktiviteter arrangeras ex. bokcafé, sagostunder, rim och ramsor, teknikcafé, föreläsningar, teaterföreställningar och författarbesök. Till äldre och funktionsnedsatta finns Boken kommer som innebär att dessa får media till sig i det egna hemmet. I Fristad arrangerar Galleri Glasverandan nya konstutställningar varje månad. Det finns en bibliotekarie kopplad till stadsdelens familjecentral. Hen ordnar sagostunder, rim- och ramsorlek och tillhandshåller media på de språk som efterfrågas.

13 5(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare I samverkan med övriga stadsdelar och FoF arrangeras Copeutbildningar för föräldrar, vissa av dem med språkstöd.. Stadsdelarna ordnar även simskola för icke simkunniga kvinnor från 16 år och uppåt. Under valen 2014 arbetade folkhälsosamordnarna med att försöka öka valdeltagandet. Detta arbete planeras att fortsätta nästkommande val. I stadsdelarna finns ungdomsråd och elevråd. En utbildning för deltagarna i elevråden har genomförts. Stadsdelarna har som feriearbetare engagerat unga kommunutvecklare som arbetet med olika undersökningar/projekt. Trygghetsvandringar arrangeras, nytt för 2015 var två historiska/dramatiserade vandringar på Sjöbo. Badresor till Sjömarken är en verksamhet där barn 7-13 år från hela Borås Stad möts. Förutom lek och simskola finns program såsom besök av räddningstjänst, föreningsliv och bokbuss. Borås Stads koloni ger varje år plats åt 108 barn i åldern 8-12 år. Dessa barn lär sig ingå i ett större sammanhang och träffar barn från andra delar av Borås. I programmet för ett integrerat samhälle står det att Fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet är en förutsättning för att verksamheten ska inkludera alla ungdomar. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att möjliggöra för fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet? På fritidsgårdarna är alla ungdomar välkomna och ska behandlas på likvärdigt sätt. De regler som finns gäller lika för alla. När det gäller besök av pojkar-flickor fördelas dessa 65%-35% men vid arrangemang är fördelningen Borås Stads fritidsgårdar är medlemmar i ett nätverk som heter Keks. Enligt vår rapport till keks produceras varje vecka 18 timmars verksamhet ungdomarna själva. Gårdarna arbetar efter Keks idéplattform: Verksamheten är frivillig, öppen, processtyrd och trygg.

14 6(6) Per Löwendahl Dnr 2015/SDNN0180 Kvalitetssamordnare I luppundersökningen beskriver ungdomar att verksamheten är otrygg. I våra brukarundersökningar får tryggheten istället högt betyg. Utifrån dessa resultat har gårdarna ett uppdrag att bredda målgruppen och förbättra marknadsföringen och informationen om verksamheten. I brukarenkäterna anger också många besökare att de har någon form av funktionsnedsättning, oftast adhd eller liknande. På gårdarna hittar dessa ungdomar ofta en plats där de fungerar väl tillsammans med andra besökare. På gårdarna i vår stadsdel har en stor del av besökarna invandrarbakgrund. Denna andel har ökat under den senaste tiden på grund av de nyanlända ungdomar som tillkommit. För gårdarna är det en utmaning att arbeta med att underlätta dessa ungdomars anpassning till det svenska samhället och behov finns att öka samverkan med andra berörda.

15 1(3) Hans Abrahamsson, Dnr 2015/SDNN0182 Områdeschef IFO Barn och Familj/ÄO Helen Magnusson Områdeschef hemtjänst och vård- och omsorgsboende Svar på remiss: Omdaning av vård- och omsorgsboende till trygghetsbostäder Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/SDNN0182 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker remissen: Omdaning av vård- och omsorgsboende till trygghetsbostäder och översänder svaret till Stadsdelsnämnden Öster. Nämndens yttrande i sammanfattning Stadsdelsnämnden Norr har fått möjlighet att yttra sig över remissen: Omdaning av vård- och omsorgsboenden till trygghetsbostäder. Nämnden ställer sig positiv till förslaget och tillstyrker remissen. Nämnden ser gärna,vid ett beslut, att omdaningen påbörjas på Margaretagatan 5 som har ett stort antal tomma lägenheter och en god beredskap från fastighetsägarens sida att driva detta som trygghetsbostäder. Nämndens yttrande i sin helhet Kommungemensam äldreomsorg inom Stadsdelsnämnden Öster har sett över efterfrågan på trygghetsbostäder samt tillgången på vård- och omsorgsboendeplatser. Det finns stor efterfrågan på trygghetsbostäder men otillräcklig tillgång. Dessutom finns ett antal tomma platser på vård- och omsorgsboenden. Utifrån detta har Stadsdelsnämnden Öster tagit fram ett förslag på enheter som kan omdanas till trygghetsbostäder. Stadsdelsnämnden Öster föreslår att Kommunfullmäktige avvecklar vård- och omsorgsboendena Margaretagatan 5 och Klintesväng 10 samt fem lägenheter på Furuvägen 1 och sex lägenheter på Dalsjövägen 25F. Detta i syfte att omdana dessa boenden till trygghetsbostäder. Stadsdelsnämnden Norr ställer sig positiv till förslaget om omdaning av vård- och omsorgsboendeplatser till trygghetsbostäder, och tillstyrker därför remissen.

16 2(3) Hans Abrahamsson, Dnr 2015/SDNN0182 Områdeschef IFO Barn och Familj/ÄO Helen Magnusson Områdeschef hemtjänst och vård- och omsorgsboende Det finns idag för få trygghetsboendeplatser att erbjuda och detta boendealternativ är mycket efterfrågat. Det finns en kö av personer som önskar trygghetsboende men liten omsättning och få nya platser har tillkommit under det senaste året. En omdaning av befintliga tomma platser förefaller därför som en god lösning för att tillgodose äldres önskemål och efterfrågan av boendealternativ. Nämnden ser gärna,vid ett beslut, att omdaningen påbörjas på Margaretagatan 5 som har ett stort antal tomma lägenheter och en god beredskap från fastighetsägarens sida att driva detta som trygghetsbostäder. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås Stad. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms ge positiva ekonomiska konsekvenser för Borås Stad i och med minskade utbetalningar av tomtidsersättningar för tomma platser på vård- och omsorgsboenden, samt minskade hyresförluster. Enligt den beräkning som är gjord av Stadsdelsnämnden Öster medför den föreslagna omdaningen en beräknad positiv ekonomisk effekt för Borås Stad på 2,9-19,4 mnkr/år beroende på hur många som väljer att bo kvar där de bor alternativt flytta till annat vård- och omsorgsboende. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas inte av ärendet. Likabehandling Tillgången till fler trygghetsbostäder ger fler alternativa boendemöjligheter för äldre. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp,

17 3(3) Hans Abrahamsson, Dnr 2015/SDNN0182 Områdeschef IFO Barn och Familj/ÄO Helen Magnusson Områdeschef hemtjänst och vård- och omsorgsboende Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

18 BESLUT 1 (4) Handläggare Annica Olausson Maria Rangefil Ulrica Fagerson Sammanträdesdatum /SDNO0090 Kommunstyrelsen Omdaning av vård- och omsorgsboende till trygghetsbostäder Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Öster föreslår att Kommunfullmäktige avvecklar vård- och omsorgsboendena Margaretagatan 5 och Klintesväng 10 samt fem lägenheter på Furuvägen 1 och sex lägenheter på Dalsjövägen 25F i syfte att omdana dem till trygghetsbostäder. Stadsdelsnämnden Öster föreslår att Kommunfullmäktige ger Lokalförsörjningsnämnden i uppdrag att omförhandla hyresavtalen med AB Bostäder, Sandhultsbostäder och Toarpshus så att lägenheterna erbjuds som trygghetsbostäder. Ärendet Borås Stad har successivt sedan 2003 omdanat 283 lägenheter på vård- och omsorgsboenden till seniorboenden och trygghetsbostäder. Det finns idag tomma platser på vård- och omsorgsboenden. I vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag har det framkommit att många äldre upplever ett alltför stort glapp mellan sitt ordinära boende och ett vård- och omsorgsboende. Oro och otrygghet, ibland också ensamhet, gör att de önskar ett annat boende. För dessa personer är en trygghetsbostad ett alternativ. I Borås Stad finns i dagsläget 145 trygghetsbostäder, vilket inte motsvarar efterfrågan. Med anledning av efterfrågan på trygghetsbostäder och att det finns tomma platser på vård- och omsorgsboenden har Kommungemensam äldreomsorg tagit fram ett förslag på enheter som kan omdanas till trygghetsbostäder. En omdaning till trygghetsbostäder innebär att Borås Stad inte blockförhyr lägenheterna och att lägenheterna erbjuds äldre enligt de regler för trygghetsbostäder som kommunfullmäktige antog Stadsdelsnämnden Öster har i den politiska handlingsplanen från vårdoch omsorgsprojektet Ett gott liv var dag ett uppdrag om att kartlägga och ta fram en åtgärdsplan för tillgängliga bostäder för äldre. I det arbetet kommer eventuella behov av förtursregler till trygghetsbostäder att utredas. För den enskilde som idag bor i ett vård- och omsorgsboende som omdanas innebär omdaningen till trygghetsbostäder att denne får ett erbjudande om att flytta till ett vård- och omsorgsboende. Tackar den boende nej så upphör biståndsbeslutet om plats på vård-och

19 BESLUT 2 (4) Sammanträdesdatum /SDNO0090 Handläggare Annica Olausson Maria Rangefil Ulrica Fagerson omsorgsboende och ett nytt biståndsbeslut om hemtjänstinsatser fattas utifrån den enskildes behov. De får också teckna ett hyreskontrakt direkt med fastighetsägaren. Definition av trygghetsbostad En trygghetsbostad är en bostad som är utformad så att den enskilde trots en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning kan bo kvar. En trygghetsbostad ska innehålla eller ha nära tillgång till lokaler för gemensamma aktiviteter. Det ska också finnas personal tillgänglig för att vid angivna tider stödja de boende och erbjuda gemensamma aktiviteter (aktivitetssamordnare). Det behövs inget biståndsbeslut för att flytta till en trygghetsbostad. Bostäderna ska dock innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Enheter som kan omvandlas till trygghetsbostäder Margaretagatan 5 Margaretagatan 5 är ett vård- och omsorgsboende med 28 somatiska platser med hemtjänstinsatser. Boendet har egna lokaler för gemensamma aktiviteter. Klintesväng 10 Klintesväng 10 är ett vård- och omsorgsboende med 16 lägenheter. Lokaler för gemensamma aktiviteter finns i övriga hus för Klintesväng 4-8 Furuvägen 1, Ekekullen Fem av lägenheterna på nedre plan på Ekekullen är lämpliga att omvandla till trygghetsbostäder. Lokaler för gemensamma aktiviteter finns att tillgå på vård- och omsorgsboendet. Dalsjövägen 25 F Dalsjövägen 25 F har 30 lägenheter vård- och omsorgsboende med hemtjänstinsatser. Lägenheterna finns på tre plan. De sex lägenheterna på plan 2 kan i ett första steg vara lämpliga att omvandla. På plan 2 finns lokaler för gemensamma aktiviteter. Ekonomiska konsekvenser Klintesväng 10 och Furuvägen 1 drivs idag som vård- och omsorgsboenden med heldygnsomsorg. Detta innebär att stadsdelsförvaltningarna köper platser där till ett fastställt pris och boendet får en produktionsersättning enligt fastställda kriterier. Om en plats är tom betalas en ersättning ut på 75 % av produktionsersättningen, och i övrigt har enheterna att anpassa kostnaderna till erhållna intäkter. Klintesväng hade den 31 maj 2015 två tomma platser och Furuvägen tre tomma platser, och dessa förhållanden har även gällt under en stor del av Omräknat till en årskostnad utgör tomtidsersättning till Klintesväng 450 tkr per

20 BESLUT 3 (4) Sammanträdesdatum /SDNO0090 Handläggare Annica Olausson Maria Rangefil Ulrica Fagerson plats och till Furuvägen 417 tkr per plats. Till detta kommer även förlorade hyresintäkter hos Lokalförsörjningsförvaltningen på 63 tkr per plats respektive 64 tkr per plats på årsbasis. Totalt blir detta en kostnad på 2,5 mnkr på årsbasis utifrån nuvarande förhållanden. Margaretagatan 5 och Dalsjövägen 25 F drivs som vård- och omsorgsboenden med hemtjänstinsatser, vilket innebär att vårdtagaren får ett individuellt anpassat biståndsbeslut för i vilken omfattning de ska få vård och omsorg, dvs. samma principer som om de hade bott i ordinärt boende. Margaretagatan hade den 31 maj 2015 fem tomma platser och Dalsjövägen en plats ledig på det aktuella våningsplanet. Produktionsersättning till enheterna utgår per plats och år med 529 tkr. Dock utgår ingen ersättning vid tomma platser, vilket medför ett större krav på enheterna än på vård- och omsorgsboenden med heldygnsomsorg att anpassa kostnaderna från första dagen en plats inte är belagd. Till detta kommer även här förlorade hyresintäkter hos Lokalförsörjningsförvaltningen vid outhyrda lägenheter på 63 tkr per plats respektive 79 tkr på årsbasis, vilket ger en total kostnad på 0,4 mnkr på årsbasis utifrån nuvarande förhållanden. Om man utgår från scenariot att alla, som i dagsläget bor på de aktuella enheterna, väljer att flytta till ett annat vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg, skulle det innebära att totalt 40 personer flyttar in på någon av de övriga 62 (per den 31 maj 2015) tomma platser som finns sedan lång tid tillbaka i Borås Stad. Därmed skulle tomtidsersättning motsvarande 16,8 mnkr omräknat till helårskostnad inte behöva betalas ut. Till detta kommer minskade hyresförluster för Lokalförsörjningsnämnden med 2,6 mnkr på årsbasis, vilket totalt blir 19,4 mnkr. Ett annat scenario är att alla, som i dagsläget bor på de aktuella enheterna, väljer att bo kvar i sina lägenheter efter omdaningen till trygghetsbostäder med hemtjänstinsatser. De tomma lägenheter som redan finns på enheterna, skulle då kunna hyras ut även till personer som inte har något biståndsbeslut med minskade hyresförluster på 2,9 mkr på årsbasis som följd. På lång sikt skulle beläggningen på boenden med heldygnsomsorg bli högre då nya boendeplaceringar kommer göras där. Detta ger också förutsättningarna för ett bättre nyttjande av kommunens totala utbud av vård- och omsorgsplatser, med ett mindre antal lediga platser. Troligtvis medför den föreslagna omdaningen av vård- och omsorgsboenden till trygghetsbostäder ett scenario någonstans mellan de två ovan nämnda, och kan då beräknas ge en positiv ekonomisk effekt för Borås Stad på 2,9-19,4 mnkr på relativt kort sikt. I förutsättningarna ligger då att samtliga nyskapade trygghetsbostäder kan hyras ut till andra hyresgäster så att inte ytterligare hyresförluster uppstår. På längre sikt skapas förutsättningar för en bättre styrning av resurserna till den verksamhet där behovet är som störst, vilket alla brukare inom äldreomsorgen har nytta av.

21 BESLUT 4 (4) Handläggare Annica Olausson Maria Rangefil Ulrica Fagerson Sammanträdesdatum /SDNO0090 STADSDELSNÄMNDEN ÖSTER Ida Legnemark Ordförande Ulrika Gustafson Stadsdelschef

22 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag /KS Omdaning av vård- och omsorgsboende till trygghetsbostäder Med anledning av efterfrågan på trygghetsbostäder och att det finns tomma platser på vård- och omsorgsboenden har Stadsdelsnämnden Öster tagit fram ett förslag på enheter som kan omdanas till trygghetsbostäder. Stadsdelsnämnden Öster föreslår att Kommunfullmäktige avvecklar vård- och omsorgsboendena Margaretagatan 5 och Klintesväng 10 samt fem lägenheter på Furuvägen 1 och sex lägenheter på Dalsjövägen 25F i syfte att omdana dem till trygghetsbostäder. Totalt handlar det om 55 lägenheter som föreslås omdanas. Kommunstyrelsen har samma grundinställning som Stadsdelsnämnden Öster att ett antal vård- och omsorgsplatser ska minskas till förmån för fler trygghetsbostäder. Kommunstyrelsen tar inte nu ställning till om just dessa boenden är mest lämpliga att omdanas till trygghetsbostäder, detta måste stadsdelsnämnden Öster vidare utreda. I första hand måste en dialog föras med berörda fastighetsägare, AB Bostäder, AB Sandhultsbostäder och AB Toarpshus samt Lokalförsörjningsnämnden som ansvarar för nuvarande hyresavtal med berörda fastighetsägare. Beslut Kommunstyrelsen på förslag av kommunalrådet Lena Palmén (S): Kommunstyrelsen ställer sig bakom den inriktning som Stadsdelsnämnden Öster föreslagit för Omdaning av vård och omsorgsboende till trygghetsbostäder. Stadsdelsnämnden Öster, utifrån sitt kommungemensamma ansvar för äldreomsorg uppmanas att ta fram ett slutligt förslag till Kommunfullmäktige. Detta ska ske i samverkan med övriga berörda nämnder och styrelser, i första hand AB Bostäder, Sandhultsbostäder och Toarpshus, stadsdelsnämnder och Lokalförsörjningsnämnden. Under beredningstiden införs ett intagningsstopp på dessa vård- och omsorgsboenden från den 27 oktober Intagningsstoppet gäller det antal platser som ska omdanas. Det är ingen tomtidsersättning för dessa platser.

23 1(5) Joakim Cannerfors Dnr 2014/SDNN0219 Områdeschef Redovisning av fördelning av Arbetslivsnämndens etableringsersättning Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner upprättad handling och översänder den till Arbetslivsnämnden, Stadsdelsnämnden Väster och Stadsdelsnämnden Öster. Ärendet i sammanfattning I ärendet redovisat hur de av ALF överförda medlen för 2015 använts. Ärendet Arbetslivsnämnden fick av Stadsdelsnämnden Norr i mars en omfattande redovisning av hur medel från etableringsersättningen använts fram till och med Dessutom avgav nämnden i juni 2015 en halvårsredovisning. Här nedan följer en redovisning över helåret Bidrag till ramökning 5,5 mnkr har överförts till CFL:s rambudget för att förstärka modersmålsundervisningen (1 mnkr) samt studiehandledningen (4,5 mnkr). Dessa medel är inräknade i CFL:s budget och har använts som planerat. Beloppet har inte täckt all beställd studiehandledning pga. av stort antal nyanlända under hösten. Ett underskott på ca 2 mnkr prognosticeras till bokslutet. Då vi har exceptionellt många elever i förberedelseklass för vilket skolförvaltningarna betalar för har denna verksamhet gjort ett överskott på ca 2 mnkr då stordriftsvinster gjorts. Detta överskott har i överenskommelse med områdeschefer täckt kostnader för studiehandledning.

24 2(5) Joakim Cannerfors Dnr 2014/SDNN0219 Områdeschef kr per barn och elev av etableringsersättningen Förskolan Under året fram till och med november 2015 har CFL fått hela 78 st. överföringar á kr gällande barn i förskoleåldern till att användas för att utveckla modersmålstöd i förskolan. Dvs kr. Arbetet fortlöper enligt tidigare redovisad projektplan men då antalet barn snabbt visade sig öka kunde projektledaren som planerats anställas halvtid erbjudas heltid under året och dessutom har modersmålslärare kunnat engageras både för insatser på förskolorna och också intern metodutveckling. Projektledaren har kartlagt hur det fungerar ute på förskolorna. Slutsatsen är att de flesta förskolor har en hygglig kompetens att kartlägga barnens språkbakgrund och språkutveckling men att det på många ställen brister i kompetens att genomföra modersmålsstöd på det olika sätt som går att göra utan att ha flerspråkig personal. Slutsatsen blev att det behövs mer kompetensutveckling och det är detta som projektledaren i huvudsak ägnat sig åt under året. Vi är också snart klara med en revidering av förskolans språkplattform som Utvecklingsenheten tog fram för fem år sedan. Andraspråksperspektivet får nu en betydligt mer framskjuten plats i materialet och bildar grunden till den pågående kompetensutvecklingen. Den del av projektet som handlar om att låta skolbarn läsa på sitt modersmål för förskolebarn har visat sig ha stora logistiska svårigheter. Betydligt färre skolor än förväntat kunde komma i gång och bedömningen är att det inte är möjligt att få ett mycket större genomslag än det som nu uppnåtts. Vilket omfattar Sjöboskolan, Fjärdingskolan och Särlaskolan. Under året har arbetet med modersmålsstöd i förskolan utvecklats genom bland annat: Fler flerspråkiga pedagoger har rekryteras Pedagoger har ökat sin kompetens i flerspråkighet Nätverk för nyckelpersoner inom andraspråkslärande har utvecklats Användandet av IKT-verktyg har utvecklats Samverkan med biblioteken har inletts och utvecklats Personal har fått mer positiv attityd till barn med annat modersmål än svenska

25 3(5) Joakim Cannerfors Dnr 2014/SDNN0219 Områdeschef Pedagogerna använder ett mer språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Dialog med föräldrar kring barnets språksituation och språkutveckling utifrån ett flerspråkigt perspektiv sker i högre utsträckning Föräldrarna delges betydelsen av att bevara och utveckla modersmålet samt flerspråkighetens fördelar Flerspråkighet har synliggjorts i förskolans verksamhet och i den pedagogiska miljön Familjen ses som en resurs i det pedagogiska arbetet Arbetet sker på bred front men har naturligtvis kommit olika långt på olika förskolor. Skillnader finns både utifrån behov och tidigare kompetens. Projektledaren samverkar med många verksamheter: Ledningen för förskolan / förskole- och områdeschefer Barnhälsan Modersmålslärarna på CFL Pedagoger från referensförskolor (Norrby och Sjöbo) IKT-pedagogerna Grundskolor omkring sagoläsning på andra språk än svenska Utvecklingsenheten omkring revidering av Språkplattformen..och anordnar kompetensutvecklingsdagar samt lägger ut material på pingpong - tillgängligt för alla. Om Arbetslivsnämnden önskar en dragning i samband med att detta ärende hanteras kan projektledaren Elisabeth Skoglund göra detta.

26 4(5) Joakim Cannerfors Dnr 2014/SDNN0219 Områdeschef Grundskola och Gymnasium Till grundskola och gymnasium har under perioden januari till november överförts sammanlagt kr till skolor som tagit emot nyetablerade elever. Beloppet är kr per elev. Fördelningen är som följer: Utbetalt Jan - Nov 2015 kr. Norr Väster Öster UBF Summa Grundskolorna använder samtliga medel som en grundplåt att köpa plats i förberedelseklasserna. Utbildningsförvaltningen använder sina medel delvis till att köpa förberedelseklass och delvis till att förstärka de språkutvecklande insatserna kring eleverna som går på språkintroduktion. 15 mnkr att fördelas på två läsår När det gäller redovisning av hur årets utbetalning av de riktade medel på två läsår som Arbetslivsnämnden överfört hänvisas till tidigare redovisat beslut. Rektorerna har till Områdeschef för Kommungemensam Förskola och Skola kortfattat redovisat hur dessa medel använts. Se bilaga. Sammanfattningsvis beskrivs hur medel använts till utökade lärarresurser, läromedel på andra språk, tolkning, inläsningstjänst på andra språk, intensivundervisning, stöd i svenska som andraspråk och språkstöd i form av lärare med annat modersmål. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad.

27 5(5) Joakim Cannerfors Dnr 2014/SDNN0219 Områdeschef Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar gynnas av att medel från etableringsersättningen överförs till förskola och skola. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, 20xx-xx-xx. Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

28 Enhet/Förvaltning Summa Fördelning Rektors redogörelse för hur de tilldelade medlen använts. 00EX Borås kristna skola, Gr Vi har anställt en lärare på heltid med ansvar för mottagning och stöd för nyanlända elever. Detta är en person med lärarutbildning och bakgrund från Syrien. Även om de flesta av våra nyanlända elever kommer från Syrien är denna lärare en resurs även för övriga nyanlända. Vi har inrättat ett särskilt språkrum som läraren har som bas. Här följer några exempel på arbetsuppgifter för denna tjänst. Översätta information och veckobrev m.m. från svenska till Arabiska. Tolk vid introduktionssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten (Arabiska) Undervisning i svenska som andraspråk Studiehandledning på modersmålet i olika ämnen. (Arabiska) Översättning av prov i olika ämnen. (Arabiska) Introduktion och vägledning i användande av surfplatta med tillhörande appar. Övrigt Stöd och mentorskap för nyanlända elever. Engelska Skolan, Gr IES Borås har prioriterat dessa elever genom att öka antalet SVA-timmar för alla klasser i åk 4-9. Alla elever har också utvärderats under höstterminen 2015 utav våra SVA-lärare och de kommer att utvärderas igen mot slutet av vårterminen Kunskapsskolan Gr Kunskapsskolan har köpt in läromedel från Inläsningstjänst där eleven kan lyssna/läsa texter på sitt modersmål. Kunskapsskolan har utöver detta använt pengarna till studiehandledare. Malmen, Gr Vi har använt summan till att ge elever individuell undervisning i Sva drygt 20 h. 44NO Asklandaskolan Köpt in 5% lärartjänst sva. Pengarna räckte inte på långa vägar till detta men så är det Bergdalskolan Pga av rektorsbyte alldeles nyss kan inte redogörelse lämnas. Borgstenaskolan Läromedel, extra undervisning i svenska på flexenheten. Tolkar Engelbrektskolan F-6: Resurslärare (pensionerad lärare) på 30% under december månad. Har enskild undervisning/små grupper av elever åk 1-3 med fokus på läsning/sva. Tre Ipads har köpts in. Används för bildstöd, träning på ord och begrepp, översättning, filmskapande m.m. Appar används för individuell färdighetsträning, som komplement till det gemensamma språkutvecklande arbetet. 7-9: Stöd för ensamkommande barn: Riktat stöd: 80 min/so. Stöd som ligger för ensamkommande och andra elever: 4x60 min på morgonen. Hjälp att komma till rätt klassrum, få med sig rätt material mm. Sv/ eng (b-språk) åk 7,8 och 9 4x40 i varje åk sammanlagt 480 min, här finns sva stöd. Läxhjälp 40min/v Riktad stöd 80 min Stöd 920 sammanlagt 1000 min/vecka. Erikslundskolan F Inköp av läromedel för undervisning i svenska som andraspråk för nyanlända elever i åk 7-9. Inköp av läromedel för undervisning i engelska för nyanlända elever åk 7-9. Anställt heltid vikarierande lärare i svenska som andraspråk under läsåret (annonserat en heltid tillsvdaretjänst två gånger men inte fått någon behörig lärare i sva eller svenska). Anställning av speciallärare i åk F-6. En mindre del av tjänsten har omfattat nyanlända elever. Översättning av prov och annan korrespondens avseende en elev där studiehandledning inte finns på elevens modersmål. Fristadskolan Vi har köpt läromedel och inläst material från inläsningtjänst. Gula skolan Läromedel, extra undervisning i svenska på flexenheten. Tolkar Sjöboskolan På Sjöboskolan har vi köpt in 22 ipads och några hörlurar för dessa pengar till våra nyanlända elever som går på Sjöbomodellen. Dessa används av dessa elever både vid sva-undervisning samt vid andra ämnen som stöd i deras språkliga utveckling. Sparsörskolan Pengarna har använts för att köpa in tolk. 45VÄ Byttorpskolan Vi har anställt en pedagog med Sva-behörighet som är knuten till vårt resursteam Delfinen. Vi har utökat med en liten undervisningsgrupp för att tillgodose de helt nyanlända med mer undervisningstid. Alltså två Sva pedagoger, en har ansvar för f- 2, en har ansvar för 3-6 i och med detta har de fått mer undervisningstid i SvA.

29 Daltorpskolan Hestra Midgårdskolan Kristinebergskolan Sandaredskolan Sandgärdskolan Sandhultskolan Sjömarkenskolan Svaneholmskolan Svedjeskolan Särlaskolan Fler ipads, mer läromedel samt fler lärartimmar för de som är berörda på F-6. På 7-9 gäller följande: Vi har en SvA lärare som arbetar 80 % enbart med att ta emot våra nyanlända elever. Det övriga SvA teamet är utökat med en 50 % tjänst och jobbar med både de nyanlända i sina respektive klasser samt en extra grupp sv/en för de nyanlända i åk 8. En av våra specialpedagoger arbetar 50 % som ansvarig för samordning av arbetet med nyanlända, är kontaktperson till CFL, förberedelseklasserna, vårt SvA team, studiehandledarna på skolan samt planerar den övergripande verksamheten. Vi har en lärare som undervisar 22 % i engelska för nybörjare. Vi har köpt in material för åk 4-9 i engelska, svenska, no, teknik, so och hkk. Vi har gjort en extra satsning på simning och eleverna är i badhuset en gång per vecka och lär sig simma, där hyr vi även burkini till de elever som ska ha det. Eleverna får bildundervisning på vår studiecentertid en gång per vecka Vi har ändrade om i verksamheten och frigjorde en ordinarie lärare med SvA-behörighet 1-3. Dvs vi anställde en extra person. Vi kompletterade vår stödverksamhet med material om utredning, Lexia Provia och läsflyt för kr Vi har under hösten gått ut med två tjänster som fritidspedagog. Det är en kombination av lågstadiesatsning/alf-pengar. I januari kommer dessa tjänster att besättas. Vi har rekryterat förskollärare/lärare. Men eftersom pengar har funnits redan under hösten så har vi haft två vikarier inne på tjänsterna. Specialpedagog har bla introducerat dessa i Rydaholmsmetoden, och gjort schema för eleverna, så att såväl individuellt som gruppgemensamt stöd funnits. Vi har även köpt in MiniIpad som alla dessa elever kommer att ha tillgång till. Dvs 1:1. Men dessa ingår i en större struktur som vi börjar med i januari när en förstelärare får en renodlad SVA-lärar tjänst (denna har varit klasslärare nu under hösten). Under hösten har eleverna än så länge bara haft sporadisk tillgång till dessa Inköp av litteratur samt material för bildstöd vi har köpt in tolkar 3 ggr / termin för två av elever, vilket blir 6 tolktillfällen a 1h per gång. Vi har använt SVA för konsultation, ca 3h per elev och per termin Inköp av litteratur samt material för bildstöd Min speciallärare har köpt in material, bildstöd och lärobok för de 3.800:- som tilldelades vår skola Vi har anställt en resursperson på ca 40% med kompetens inom arabiska som arbetar med klasslärare för att stötta elever och vårdnadshavare. Eleverna har, utifrån sina individuella behov, fått anpassade läromedel samt anpassade it-program. 573 Vi har under hösten gått ut med två tjänster som fritidspedagog. Det är en kombination av lågstadiesatsning/alf-pengar. I januari kommer dessa tjänster att besättas. Vi har rekryterat förskollärare/lärare. Men eftersom pengar har funnits redan under hösten så har vi haft två vikarier inne på tjänsterna. Specialpedagog har bla introducerat dessa i Rydaholmsmetoden, och gjort schema för eleverna, så att såväl individuellt som gruppgemensamt stöd funnits. Vi har även köpt in MiniIpad som alla dessa elever kommer att ha tillgång till. Dvs 1:1. Men dessa ingår i en större struktur som vi börjar med i januari när en förstelärare får en renodlad SVA-lärar tjänst (denna har varit klasslärare nu under hösten). Under hösten har eleverna än så länge bara haft sporadisk tillgång till dessa Två har klasser som vi kallar slussen en åk 1-6 och en åk 7-9. I dessa klasser har vi en fast klasslärare. Vi förstärker med praktisk/estetiska lärare samt i klassen har vi även vissa delar av veckan två lärare. Det gör att klassen flera gånger i veckan har ma/sva i halvklass. 7-9 har det varit mellan 8-12 elever (med i princip ingen skolbakgrund). I 1-6 har det varit ca 8 elever. Flertalet av eleverna som är yngre än åk 3 börjar direkt i "vanlig" klass. Bland de yngre som är nya men inte går i slussen har vi också förstärkt med praktisk-estetiska lärare i idrott, bild, slöjd och musik. Klassläraren är med och på så sätt lärs nya ord och kunskaper in med stöd av två lärare i klassen.