Skrivtips inför hemtentan

Transkript

1 Skrivtips inför hemtentan Gäller delkursen Människan i arbete och arbetets former (AVGB41:2) Av: Jonas Axelsson Susanne Strömberg 1

2 INNEHÅLL 1 Allmänt om vetenskapligt skrivande Arbetets uppbyggnad Argumentation Språk och stil Våra riktlinjer och tips Förslag på arbetsgång Formalia Citat och referat Referenser i löpande text Referenslistan Fusk och plagiat Granskning och bedömning Lästips

3 1 Allmänt om vetenskapligt skrivande Vad vetenskap och vetenskapligt skrivande är, är förstås omstritt. Men att hävda att vetenskap och vetenskapligt skrivande skall präglas av argumentation, saklighet och klarhet torde ändå vara relativt okontroversiellt. Således hävdar vi här att de vetenskapliga (eller åtminstone vetenskapsliknande ) texter som ni skall skriva bör präglas av argumentation samt av en klar, saklig och tydlig stil. Texten skall hänga ihop på ett logiskt sätt och andra personer (med grundläggande vetenskapliga kunskaper) skall kunna förstå vad du menar. Det finns också många olika former av vetenskapligt skrivna texter och i den här delkursen har examinationsuppgiften formen av en litteraturbaserad essä. En essä är en friare form av en vetenskaplig text över ett specifikt ämne, skrivet på ett förhållandevis populärt framställningssätt. Essä betyder bokstavligen försök. Den skiljer sig därför från mer formellt uppbyggda b- och c-uppsatser. Men trots den friare formen är essän en effektiv övning i att skriva analytiskt och skapa vetenskaplig text. Och trots friheten gäller följande för er: - Språket måste vara klart och sakligt. - Hänvisning till litteratur måste finnas antingen i löpande text (helst) eller i fotnoter - Egna åsikter får inte blandas ihop med det övriga materialet utan måste klart framstå samt även motiveras tydligt. I en essä bör ämnet behandlas i en logisk ordningsföljd. I huvuddrag kan essän delas in i följande delar: inledning, huvudtext, avslutning. I nästa avsnitt kan du läsa mer om innehållet i dessa nämnda delar. 1.1 Arbetets uppbyggnad En bra hemtenta kännetecknas av en tydlig idé eller ett problem som systematiskt bearbetas genom referat och diskussion och där resultatet slutligen presenteras på ett genomtänkt sätt. Det skall vara lätt att se och följa den röda tråden i texten och det som hävdas (argumenteras för) skall vara väl underbyggt (med argument) och skall gå att kontrollera (med hjälp av referenser). Vi vill att hemtentan skallll vara uppbyggd (inte nödvändigtvis rubriksatt) så här: Inledning I inledningen lotsar du läsaren in i vad det är du kommer att behandla i texten. Därför bör den innehålla en kort bakgrund till arbetet och varför det är intressant att skriva om just detta område. Koppla det gärna till vad tidigare forskning har sagt om området. Inledningen innehåller även ditt syfte och frågeställning, det vill säga ett förtydligande av vad du vill uppnå med texten och vilka frågor det är du vill besvara i ditt arbete. Här kan du även definiera begrepp eller viktiga termer du tänker använda i den efterföljande texten. Inledningen avslutas med att beskriva huvuddragen i arbetets disposition (upplägg). 3

4 Huvudtext I den här delen redovisar du resultatet av ditt arbete och det är här du visar hur du analyserat och tolkat det material (litteraturen) du tagit del av. Diskutera genom att jämföra olika ståndpunkter, alternativa synsätt, motstridiga synpunkter eller peka på kontraster alternativt likheter. Belys gärna diskussionen med egna exempel. Det är inte alls fel att framföra egna synpunkter men tänk på att ha argument för det som du påstår. Avslutning I den avslutande delen presenteras en kort sammanfattande diskussion inklusive de slutsatser arbetet har kommit fram till. Gå tillbaka till inledningens frågor och visa hur dessa har besvarats. Här kan du även ta upp om dina slutsatser skiljer sig från eller har likheter med tidigare forskning eller om de har gett upphov till nya frågeställningar. Referenslista Läsaren skall själv kunna kontrollera vad författaren har skrivit genom att söka upp källorna. Dessa hittas i referenslistan där alla verk som använts i arbetet finns uppräknade. Se även under rubrik 2.5. I vissa fall är det aktuellt att ha med metoddiskussion, och i så fall skall den komma efter inledningen, men vanligtvis behövs inte metoddiskussion i vanliga hemtentor och liknande. Det är mer en fråga för uppsatser på C och D nivå. Del 2 skall naturligtvis utgöra den största delen av tentan. Denna del kan läggas upp på i huvudsak två olika sätt. Dels att man har två delar en med referat, en med diskussion; dels att man väver ihop referat och diskussion. Det är troligtvis lättare att ha referat och diskussion som två olika delar. 1.2 Argumentation Vad är argumentation? Argumentationen blir aktuell när du skall förhålla dig till, och diskutera, det som du har refererat. Argumentation innebär att man ger skäl (argument) för det man påstår. Skriv exempelvis inte så här: Livsformsanalysen är en dålig teori. Punkt slut. Det vill säga: påstå inte något utan argument. Så här kan man göra istället: Livsformsanalysen är en dålig teori på grund av att den inte tar hänsyn till den stora betydelse som ett gemensamt språk och en gemensam nationell identitet har i människors liv. Förutom ett påstående finns nu också ett argument. Argumentet är kursiverat. Det allra bästa är dock att gå ytterligare ett steg (men det är överkurs och icke obligatoriskt) och placera in sitt argument i ett sammanhang. Man är ju ofta inte ensam om sitt argumenterande, andra i forskarvärlden har ofta hävdat samma sak. Så här kan det se ut om man relaterar sin egen argumentation till någon annans: Livsformsanalysen är en dålig teori på grund av att den inte tar hänsyn till den stora betydelse som ett gemensamt språk och en gemensam nationell identitet har i människors liv. Liksom etnologen Åke Daun tror jag att det finns en svenskhet och svensk kultur som är mycket djupgående. Relaterandet till annan forskning är här kursiverad. 4

5 1.3 Språk och stil Vad innebär en klar, saklig och tydlig stil? Vad gäller klarhet så handlar det i hög grad om att försöka skriva enkelt. Vetenskap innebär inte att man skall använda så många svåra ord som möjligt! Och inte heller att trassla in sig i meningar som är många rader långa. Tvärtom eftersom vetenskapen handlar om komplicerade saker gäller det att försöka hitta enklast möjliga ord och uttryckssätt för att få läsare att därigenom begripa. En grundregel: om du har att välja mellan två synonyma ord där det ena är lättare och det andra svårare välj det lättaste. Exempel: om du skall välja mellan otillräcklig och insufficient välj otillräcklig. Två reservationer bör dock göras: för det första är det ibland nödvändigt med krångligare ord för att de ingår i det teoretiska sammanhang som man befinner sig. Det handlar alltså om en vedertagen terminologi. Ta som exempel begreppet sociocentrism i livsformsanalysen. Det ordet syftar bland annat på de missförstånd som kan ske mellan människor som lever olika livsformer. Om du skall diskutera livsformsanalysen bör du använda den terminologi som finns inom teorin. Du bör alltså inte byta ut ordet sociocentrism mot ett enklare ord. För det andra: ibland behövs krångligare ord för att språket skall bli mer varierat och mindre tjatigt. Vi sa ovan att stilen skall vara saklig. Vad menas med detta? Jo, den vetenskapliga texten skall vara mer kopplad till den sak som skall undersökas än till den person som skriver. Den vetenskapliga texten bör ses som lite opersonlig och distanserad. Se på texten som något som skall stå på egna ben, inte som något som är en utväxt på dig. Man skall kunna begripa texten utan att ha personlig kännedom om dig. För att nå tydlighet bör man inte använda ett alltför personligt språkbruk. Använd inte alltför mycket djärva liknelser eller poetiskt bildspråk. Sådant kan lätt bli svårförståeligt. Försök istället att skriva torrt och enkelt. Men hur enkelt skall du skriva? Du skall inte skriva överdrivet enkelt; du skall inte skriva en barnbok. Eftersom vi är i universitetsvärlden kan vi förutsätta en viss vetenskaplig kunskap hos dem vi riktar oss till. Det är viktigt att tala om vad man menar med olika begrepp men allt behöver inte utredas och förtydligas en viss vetenskaplig förståelse hos läsaren kan man ta för given. När man skall skriva pedagogiskt och tydligt är det ofta bra att föreställa sig en läsare som skall läsa texten. För att hitta rätt nivå tror vi att följande ihopfantiserade läsare är bra för dig: tänk på en kompis som befinner sig på ungefär samma kunskapsnivå som du, och som har liknande intressen som du, men som inte har gått just den här kursen eller läst just den här litteraturen. När du skall skriva för denna tänkta läsare hamnar du i ett bra mellanläge: du behöver förklara och förtydliga mycket, men en hel del kan du också ta för givet. Det är naturligtvis viktigt att försöka skriva en korrekt svenska. Skaffa gärna Svenska akademiens skrivregler. Ett mycket vanligt fel som många gör är särskrivningar. Man skriver till exempel det felaktiga jul gran istället för julgran. 5

6 2 Våra riktlinjer och tips Det finns två viktiga poänger med att ha tydliga riktlinjer av den sort som presenteras här. Dels innebär det en bra träning i formalia om man är tvungen att tillämpa vissa uppställda regler. Dels är det bra för tentarättningens kvalitet. Om ni följer riktlinjerna innebär det att vi kan koncentrera oss mer på det textmässiga innehållet i tentan och ge mer kommentarer om det. De flesta brukar tycka att det är viktigare med kommentarer om innehållet än om formalian. I det här avsnittet börjar vi med att ge ett förslag på hur ni kan komma igång med ert skrivande och avslutar sedan med riktlinjer kring formalia. 2.1 Förslag på arbetsgång Det finns egentligen inget bästa sätt att lägga upp arbetet med att skriva en hemtenta i essäform. Olika ämnen eller områden kräver olika angreppssätt och många gånger flyter de olika momenten in i varandra. Här är ändå ett förslag på en arbetsmodell som kanske kan hjälpa till i skrivandet. 1. Planera ditt arbete Gör en ungefärlig planering av den tid och de resurser du har till förfogande i förhållande till kursens upplägg och tidsram. Fundera även på om det är något i din egen situation som du behöver ta hänsyn till (resor, matcher, extraarbete, och så vidare). Skriv ner din plan i din almanacka eller på ett separat dokument som du har lättillgängligt. 2. Välj temaområde och syfte Välj bland de föreslagna temaområdena. Är det något av dem som du vill fördjupa dig i? Du bör tycka att området är intressant, realistiskt, hanterbart, och din fråga bör helst inte upplevas som besvarad på förhand. Då kommer ditt arbete bli mycket roligare! Formulera sedan några meningar vad det är du vill göra vad har fångat ditt intresse? 3. Skaffa överblick av ditt intresseområdet Gå igenom den litteratur du redan har fått tips om (läsanvisningarna i arbetsordningen) och om det behövs, sök efter kompletterande relevant litteratur på biblioteket eller i någon databas. 4. Formulera en tydlig fråga Nu när du fått en bättre förståelse för vad litteraturen säger om ditt intresseområde är det dags att formulera en fråga, det vill säga tydliggöra vad det är du egentligen vill ha besvarat. Det kan också vara bra att redan här skriva ner definitioner på de begrepp du tänker att använda. 5. Gör en preliminär disposition Gör upp en struktur för ditt arbete genom att skriva ner de rubriker du vill använda för att dela in texten i lättlästa avsnitt. Rubrikerna skall vara tydliga och komma i en logisk följd. Se även avsnitt 2.2 för mer information om rubriker. 6

7 6. Sammanfatta och förfina Nu är det dags för dig att sammanfatta vad du hittills har kommit fram till. Skriv ner följande följande information - ämnesområde och preliminär titel - syfte och problemformulering (din frågeställning) - eventuell teorianknytning - preliminär disposition - eventuella problem du stött på. Denna sammanfattning blir utgångspunkt för ditt fortsatta arbete och vad du skall ta med dig till det planerade idéseminariet. Se avsnitt XX för detaljerad information om idéseminariet. 7. Arbeta med materialet Samla in den litteratur (ditt material) du behöver för att kunna besvara din frågeställning. Försök hitta mönster och sammanhang som belyser din frågeställning och komplettera med annan litteratur eller annan typ av datakälla om så behövs. 8. Skriv ner vad du har kommit fram till Gör en första version av din text baserat på ditt första utkast och din tidigare disposition. Fokusera på uppgiften och diskutera kring din problemställning. Ett bra kom ihåg är: källorna ger materialet, materialet tolkas, tolkningarna analyseras, av analyserna dras slutsatser, slutsatserna sammanfattas och diskuteras. 9. Förfina texten När all text väl är sammanställd är det dags att bearbeta den och att kritiskt granska några områden. Ställ dig följande frågor: - Hänger arbetet ihop? Finns det någon logisk följd? - Har varje sak fått sin egen rubrik? Stämmer rubrikerna med innehållet? - Finns det ord, meningar eller delar av texten som kan tas bort utan att något väsentligt går förlorat? - Har jag svarat på frågan? Har jag knutit ihop säcken i den avslutande delen? - Har jag angett källor? Finns alla källor med i referenslistan? - Är arbetet utformat efter anvisad formalia (antal ord, teckensnitt etc.)? Det är denna text du tar med din till opponeringsseminariet. Se avsnitt XX för mer information angående opponering. 10. Justera och avsluta arbetet Efter opponeringen, gör de justeringar i texten som eventuellt behövs. Läs igenom texten ytterligare några gånger för att försäkra dig om att arbetet är språkligt korrekt och att du verkligen har besvarat din frågeställning. När du gjort alla justeringar är det dags att lämna in arbetet, dels till Urkund (ae avsnitt XX) och dels i pappersformat enligt anvisningarna i arbetsordningen. 2.2 Formalia När det står att en tenta skall vara X sidor lång menas sidor med löpande text försättsblad och referenslista räknas inte in. Samma sak gäller om en tenta ska omfatta Y antal ord försättsblad och referenslista räknas inte in i detta antal. Vi vill att ni skriver med typsnittet Times New Roman, storlek 12, och med enkelt radavstånd. Sidnumrera tentan. 7

8 Gör styckesindelning med hjälp av indrag. Gör alltså inte som vi gör i denna text! Utan istället som i detta exempel: Därför kan man ifrågasätta om dessa begrepp är lämpliga utgångspunkter för att förutsäga en framtida utveckling. Varför sprider man då så många och delvis motsägande idéer om att förbättra effektiviteten och varför. Hur många stycken skall det vara? Svårt att säga, men en tumregel är: ungefär ett stycke per tankegång. Om du har ett stycke som täcker en hel sida har du antagligen för få stycken om du har 15 på en sida har du troligen styckesindelat för mycket. Sönderhacka inte texten genom många underrubriker. Använd hellre ett fåtal noga övervägda rubriker eller underrubriker som verkligen hjälper till att förtydliga innehållet i texten. Undvik även att skriva i punktform. Sådan uppställning hör hemma i till exempel instruktioner (som denna) och i tekniska rapporter och inte i en hemtenta med mer essäliknande format. Undvik specialeffekter som kursiveringar, fetstil eller understrykningar i den löpande texten. I rubriker passar de dock bra. Undvik onödiga blanka utrymmen i tentan dra ihop texten. Inga blanka halva sidor eller liknande. Men före rubrik eller underrubrik skall det alltid vara en blank rad. Undvik förkortningar överhuvudtaget. Skriv ut orden. Skriv inte T. ex. utan Till exempel. 2.3 Citat och referat Undvik alltför många citat. Om citatet är mindre än tre rader använd citationstecken runt det. Om det är mer än tre rader inga citationstecken, gör ett blockcitat med indrag. Detta innebär att det skall vara blank rad både före och efter blockcitatet. Det är viktigt att skilja citat från referat. Medan man i citat direkt återger vad någon annan säger, så återger man i referat med egna ord vad någon annan säger. Till skillnad från citat så är det inte problematiskt att ha mycket referat i en text bara man tydliggör genom referenser att det rör sig om just referat. 2.4 Referenser i löpande text En viktig sak i vetenskapliga texter är referenssystemet. Referenssystemets funktion är att underlätta så mycket som möjligt för andra personer att kontrollera det som man skriver. På grund av detta faktum är det viktigt att du hänvisar på ett precist sätt. Du bör helst referera till specifik sida eller specifika sidor. Ibland räcker det att hänvisa till hela böcker, men oftast bör man vara mer exakt än så. Det finns två grundläggande referenssystem de kallas Oxford och Harvard. Oxford innebär att man hänvisar i fotnoter, i Harvard däremot refererar man med hjälp av parenteser i texten. Vi rekommenderar Harvard eftersom detta system dominerar inom arbetslivsforskningen. Om du av någon anledning ändå vill använda Oxford så får du på egen hand lära dig att använda detta på konsekvent och korrekt sätt. 8

9 Grundtanken i Harvard är att man uppger vissa begränsade uppgifter (ibland: författarens efternamn, tryckår för bok/artikel, sidnummer; ibland: tryckår, sidnummer) i parenteserna i texten, medan man presenterar mer fullständiga uppgifter i referenslistan. Det skall ske efter denna mall: Författarens efternamn, Författarens förnamn (tryckår): Titel, Förlagsort: Förlag. Som antytts ovan kan du med Harvard skriva parenteser i texten på två olika sätt. Här är två exempel: Exempel 1: I en livsformsundersökning är begreppet neokulturation centralt (Jakobsen & Karlsson 1993:199f). Exempel 2: i sin studie diskuterar Jakobsen och Karlsson (1993:201ff) begreppet sociocentrism. Båda exemplen är lika korrekta. Det som skiljer är huruvida författarna nämns i den löpande texten eller i referensen. Hur gör man när man skall hänvisa till flera sidor i en bok eller artikel? När du skall hänvisa till två sidor skriv enligt följande modell: (Jakobsen & Karlsson 1993:199f). När du skall hänvisa till en sida och ungefär fem sidor framåt, skriv: (Jakobsen & Karlsson 1993:199ff). Om det är ännu mer sidor, skriv enligt följande mall: (Jakobsen & Karlsson 1993: ). Om du skall hänvisa till ett kapitel, skriv enligt denna mall: (Jakobsen & Karlsson 1993:kap. 5). Hur många referenser, det vill säga parenteser, behöver du skriva? Det är svårt att svara på det kan variera mycket. Ett medelvärde kanske är en referens per stycke. Men om du på en hel sida diskuterar en enda sak från ett enskilt ställe i en bok, så räcker det med en referens på sidan. Och ibland behövs flera referenser i samma stycke. 2.5 Referenslistan Referenslistan skrivs som sagt på ett mer utförligt sätt än referenserna i texten. Så här skriver man en vanlig boktitel: Pahl, Ray E. (1984): Divisions of Labour, London: Basil Blackwell. Och så här skriver man en antologi: Hansen, Lars H. & Pal Orban (red.) (2002): Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur. På följande sätt redovisas en artikel i en tidskrift: Karlsson, Jan Ch (1992): Arbete, immateriell produktion och sociala relationer i Sociologisk Forskning, vol 29, nr 1. På följande sätt en artikel i bok: Håkansson, Kristina (2002): Anställningsformer och arbetsvillkor i Hansen, Lars H. & Pal Orban (red.) (2002): Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur. Internetkällor: På senare tid har det blivit allt vanligare att referera till dokument på Internet. Ännu råder det dock viss oklarhet om hur man bör referera till sådana dokument. Vi rekommenderar att ni gör 9

10 på följande sätt. Gör som med andra källor redovisa författarnamn, bokens utgivningsår och eventuellt sidnummer i löpande text, medan mer fullständiga uppgifter om källan presenteras i litteraturlistan. Exempelvis så här: Den pågående klimatdebatten leder till viss osäkerhet vad skall man satsa på för värmesystem om man bygger en ny villa i dagens läge? Eftersom vi befinner mitt uppe i en omställningsprocess är det till och med svårt att få klara besked från de utredningar som finns på området, till exempel Konsumentverket (2004). I litteraturlistan skriver denna referens så här: Konsumentverket (2004): Värme i småhus marknadsöversikt. [Elektronisk], Stockholm: Konsumentverket. Tillgänglig: ( ) När referenslistan skall sammanställas skall böcker och artiklar buntas ihop i en lista. Allt skall stå i bokstavordning efter författarnas efternamn. Skilj inte på olika sorters källor (som böcker, artiklar eller Internetkällor) i listan. Allt skall buntas ihop i en lista utan underrubriker. På bibliotekets hemsida finns en mycket klargörande beskrivning av vad som krävs för en korrekt referenshantering enligt Harvardmetoden. Gå gärna in på länken nedan för att lära dig mer om hur du refererar och skriver referenslistor: 10

11 3 Fusk och plagiat I universitetets regler för utbildning på grudnivå och avancerad nivå kan läsas: Med fusk avses att student med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda lärare eller annan om den egna persentationen vid examination. Kopiering av text, så kallad plagiering, samt citat och referat där källhänvisning saknas definieras som fusk. (Rektorsbeslut C2007/368, sid 19) Det är alltså inte tillåtet att låna texter hur som helst för att sedan presentera dem som sina egna idéer. I syfte att förebygga och hantera det alltmer växande problemet med fusk och plagiering har Karlstads universitet köpt in en webbaserad tjänst för plagiatkontroll Urkund. Genom att använda Urkunds tjänster skyddas inte bara ditt arbete mot att bli kopierat av andra, utan hjälper också till att motverka fusk genom en kontroll av källhanteringen (citat och referering). I slutet av kursen kommer vi att gå igenom arbetsgången mer noggrant, men enkelt förklarat fungerar Urkund så här: 1. Skicka in ditt dokument med e-post till kursansvariga lärare 2. Dokumenten jämförs mot texter från Urkunds tre huvudsakliga källområden: Internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial 3. Systemet skickar en rapport till lärarna med information som hjälper till att avgöra om plagiering har förekommit Vill du veta mer, se följande länk: 4 Granskning och bedömning Hemtentan kommer att diskuteras i ett seminarium där en opponent (kurskamrat) granskat ditt arbete och ger sina kommentarer på texten. En mer utförlig beskrivning av arbetsgången vid opponeringen kan hittas i kursens arbetsordning. Vår bedömning av era arbeten kommer i hög grad att relateras till de tips och riktlinjer som ni får i denna skrift. Följer ni riktlinjerna noga har ni större chans att få bra betyg. Men naturligtvis finns det andra kriterier som är avgörande i bedömningen som svårligen kan redovisas i punktform. Originalitet, kreativitet, insiktsfullhet och samhällsengagemang är exempel på värden som vi naturligtvis gärna ser (och belönar) i era arbeten och dessa aspekter tas ju inte upp i föreliggande tips och riktlinjer. 5 Lästips Här ger vi några förslag på vidare läsning kring det vetenskapliga skrivandets konst: Backman, Jarl (1998): Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur (senare upplaga finns) Trost, Jan (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. Schött, Kristina m.fl. (2007): Studentens skrivhandbok. Senaste upplagan. Stockholm: Liber Svenska språknämnden (2003): Svenska skrivregler. Senaste upplagan. Stockholm: Liber 11