Lärstämma om fritidshem

Transkript

1 Lärstämma om fritidshem Umeå 30 september 2010 Varmt välkommen till en lärstämma där vi diskuterar angelägna utvecklingsfrågor i fritidshem! Lärstämman ska sprida erfarenheter och skapa förutsättningar för samtal och väcka frågan om regionalt pedagogiskt nätverk för personal i fritidshem. Här presenteras också aktuell forskning. Målgrupp för lärstämman är personal i fritidshem och skolledare. Arrangör för lärstämman är Regionalt utvecklingscentrum vid Umeå universitet. Anmälan gör du här: Antalet platser är begränsat. Anmälan kan därför stängas före sista anmälningsdatum 16 sept. Anmälan är bindande men ej personlig.vid utebliven deltagare debiteras 800 kr. Ingen konferensavgift. Vi bjuder på fika. Deltagaren bekostar själv lunch. Lokal: Umeå universitet, Samhällsvetarhuset, Hörsal A Program 08:30-09:10 Registrering utanför hörsal A i Samhällsvetarhuset 09:10-09:40 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:40-10:10 Presentation av rapporten Kvalitet i fritidshem. Rapporten behandlar pedagogiskt arbets i fritidshem, meningsfull fritid och god omsorg Elisabeth Ahlgren, Skolinspektionen 10:10-10:40 Vad är ett bra fritidshem? Kvalitet ur några olika perspektiv. Ellenor Jonsson Ljungros, Örnsköldsvik 11:00-12:oo 12:00-13:15 Lunch Valbart seminarium 1 (se separat schema, välj seminarium 1A-1K) 13:15-14:15 Valbart seminarium 2 ( se separat schema, välj seminarium 2A-2K) 14:15-14:45 Kaffe utanför Hörsal A i samhällsvetarhuset 14:45-15:45 Ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket med fokus på ökad kvalitet i fritidshem. Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd, Skolverket 15:45-16:00 Intresseanmälan till nätverk. Konferensen avslutas.

2 Valbara seminarier På seminariepassen presenterar personal från fritidshem utvecklingsarbeten som genomförts inom ramen för kursen Kvalitetsutveckling i fritidshem. Efter varje presentation finns tid för diskussion! Varje seminarium erbjuds vid två tillfällen, kl eller 13:15-14:15 Seminarium A En kartläggning av fritidsbarns fria tid - Ett utvecklingsarbete om barninflytande Patricia Engman, Backens skola, Umeå Syftet med mitt utvecklingsarbete var kartlägga fritidsbarnens intressen och önskemål, samt att genom kartläggningen stärka pedagogernas möjlighet att reflektera över innehållet i fritidsverksamheten och därigenom öka det enskilda barnets inflytande. Jag genomförde en enkätundersökning som visade att majoriteten av fritidsbarnen trivs bra i fritidshemmet samt att barnen anser att deras inflytande minskar i kollektiva aktiviteter i jämförelse med individuella aktiviteterna. Resultatet visade också på att barnens favoritaktivitet var att rita och när det gällde vad barnen saknade i fritidshemmet var önskemålen av aktiviteter många, olika och individuella. En betydelsefull slutsats blev att barninflytande formas genom att barnen integreras, involveras och kollektivt engageras i fritidshemmets verksamhet samt att barninflytande även styrs av pedagogers strategier och kompetens. En återkoppling till barnens önskemål är betydelsefull för att barnen ska uppleva att de har inflytande över sin fria tid i fritidshem. Välj 1A: kl eller 2A: kl 13:15-14:15 Seminarium C Fritidshemsutveckling - En kvalitetshöjning för alla? Stina Sikström & Rickard Erlingsson, Hörnefors Centralskola/Fritidshemmet Ankaret Vi har på vårt fritidshem i flera år arbetat med att höja kvaliteten på vår verksamhet. Vi tycker att vi har uppnått bra resultat på senare år vad det gäller arbetet på fritidshemmet och kände att vi ville höja statusen på fritidspedagogernas arbete under skoldagen och utveckla samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger. Huvudsyftet var att förbättra fritidspedagogernas arbetssituation samt arbeta fram ett effektivare arbetssätt så att både barn och personal känner att det har förbättrats på arbetsplatsen. Vi ville få mer kontinuitet i vår verksamhet när det gäller vilken personal som arbetade gentemot klasserna. Som det såg ut tidigare så arbetade vi fritidspedagoger i olika klasser och planeringen med lärarna var obefintlig. Detta gjorde att vi kände att vår och lärarnas arbetssituation kunde förbättras och vi alla kunde få det bättre på vårt arbete. Som följdeffekt på att personalen fick en bättre arbetssituation så förbättrade vi samtidigt barnens vardag. Välj 1C: kl eller 2C: kl 13:15-14:15

3 Seminarium D Utveckla uteverksamheten på fritids P-O Nilsson & Fredrik Widman, Stöcksjöhöjden Med allt större barngrupp på fritidshemmet och inga egna lokaler så ser vi möjligheten att förlägga större delen av tiden utomhus. Vår intention har varit att få barnen mer delaktiga både i att utveckla uteverksamheten och utemiljön. Vi har bildat ett fritidsråd som ska vara ett bollplank i dessa frågor. Tips och idéer på det vi gjort hittills och det man kan göra utomhus kommer vi också ta upp. Seminariet är fullt. Vi kan inte ta emot fler anmälningar till detta seminarium. Seminarium E Fritids verksamhetsplan- ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten Karin Eriksson & Catharina Brandén, Sandalidens skola, Umeå Hur kan man säkerställa att alla barn på ett fritidshem får samma verksamhet oavsett barngrupp och personal. Är en verksamhetsplan en hjälp i verksamheten eller ytterligare en sak som måste göras? Verksamhetsplanen är också ett sätt att synliggöra fritidshemmets verksamhet för barn, föräldrar och kollegor. Välj 1E: kl eller 2E: kl 13:15-14:15 Seminarium F Vad är ett bra fritidshem? Ett utvecklingsarbete som startar med barnens synpunkter på sitt fritidshem. Tanja Grön Nilsson, Hållänget Örnsköldsvik Jag har valt att lägga fokus på barnen i fritdshemmet. Vi i personalgruppen har inte känt oss nöjda med vad vi har att erbjuda barnen, utan tycker att några barn bara vandrar runt. Det slog mig en dag att barnen inte har tyckt till om sitt fritidshem och började prata med dem. Då beslöt jag mig att intervjua 6 barn personligen och skicka enkäter till övriga fritidsbarn om vad som var bra på fritids, vad som är dåligt på fritids och vad barnen får vara med och bestämma/tycka till om. Under resans gång med intervjuer och litteraturläsning fick man många aha-upplevelser. Slutsatsen blev att barnen är mer positiva än personalen. Så vi bland personalen måste jobba mer inriktat på att lära barn ta ansvar för sin egen delaktighet. För frågan blir: Är barnen positiva för att de är nöjda eller för att de inte har större förväntningar på verksamheten? Välj 1F: kl eller 2F: kl 13:15-14:15

4 Seminarium G SET - Social och Emotionell Träning - Fritidspedagogens kompetens och uppdrag? Susanne Yttergren, fritidspedagog, Mariehemsskolan, Umeå Finns det kunskapsluckor i skolan kring barns sociala och emotionella utveckling? Vad är SET och kan det arbetssättet eller metoden fylla den luckan? Är kompetensutveckling inom SET en investering eller ett slöseri med resurser? Ett utvecklingsarbete som sätter dessa frågeställningar i fokus utifrån fritidspedagogens kompetens och uppdrag. Välj 1G: kl eller 2G: kl 13:15-14:15 Seminarium H Vad kan vi göra för att synliggöra fritidshemspedagogiken? Sara Hedlund, fritidspedagog, Ursviksskolans fritidshem, Skellefteå kommun På min arbetsplats har vi genom åren ofta kommit i diskussion om vårt pedagogiska innehåll på fritidshemmen. Vi har läst reportage om andra fritidshem och förundrats över hur andra pedagoger arbetar, vi har tänkt och funderat och ofta kommit till slutsatsen att vi gör allt det där vi också. Samtidigt brottas vi ofta med svårigheten med att förklara vad en fritidspedagog gör och varför fritidspedagogik är viktig. Om vi nu gör allt detta som vi anser är av god pedagogisk standard på fritidshemmen, varför syns det då inte? Är vi dåliga på att uttrycka oss? Hur beskriver vi verksamheten för exempelvis föräldrar? Har vi något forum för att redogöra för fritidshemmens mål och metoder? Hur är det egentligen med dokumentationen av vårt arbete? Vad krävs för att en verksamhet ska sägas ha en god kvalitet? Många frågeställningar men jag har, i detta arbete, valt att koncentrera mig på synliggörandet av fritidshemmen och dess pedagogik. Välj 1H: kl eller 2H: kl 13:15-14:15 Seminarium I - Inställt EQ/Livskunskap- Kan vi hjälpa barn få en större respekt och förståelse för varandra? Christin Johansson Fritidspedagog Sofiehemsskolan Umeå I mitt utvecklingsarbete har jag försökt beskriva hur vi arbetar med EQ/livskunskap. De delar jag beskrivit är kompismassage, kamratstärkande lekar och gruppsamtal.

5 Seminarium J Vad spelar vi för roll? - Ett utvecklingsarbete om pedagogers syn på yrkesidentitet i vårt arbetslag. Johan Öhman, Fritidspedagog, Ersmarks skola, Umeå När fritidshem och skola i år skulle flytta in i samma lokaler kändes det viktigt att utveckla vår samverkan. En i mina ögon otroligt viktig förutsättning för ett lyckat samarbete är att man har förståelse för varandras skilda yrkesidentiteter. Vilka prioriteringar, behov och attityder har lärare och fritidspedagoger? Var kan vi enas? Var skiljer sig våra identiteter? Detta har jag tittat närmare på i mitt arbete. Jag kommer dessutom att prata lite om hur flytten gick och vad vi har lärt oss av en ökad samexistens. Välj 1J: kl eller 2J: kl 13:15-14:15 Seminarium K Lekens möjligheter - från utanförskap till gemenskap. Jessica Bergkvist och Helena Fuhrman Fritidspedagoger, Norrhammargården Skellefteå Ett av vårt viktigaste uppdrag som fritidspedagoger är att stimulera till lek och att se till att alla har någon att vara med. Under tidiga skolåldern är leken ett centralt redskap för att hitta vänner. Vi ville med detta utvecklingsarbete få lekskickligare barn på vårt fritidshem och vi trodde att det skulle leda till att vi på så sätt skulle få in de ensamma barnen i leken. Vi berättar om hur vi jobbar med lekdagar, leklådor, kartläggningar av barnens kompisskap och situation. Vi berättar också om hur vi jobbar med barns utanförskap. Seminariet är fullt. Vi kan inte ta emot fler anmälningar till detta seminarium.

6 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Gerd Pettersson telefon Marie Oscarsson telefon