STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhets- och jä mlikhetsplän fo r Kriminologiskä institutionen ä r 2015

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhets- och jä mlikhetsplän fo r Kriminologiskä institutionen ä r

2 1. Uppföljning av målen i jämställdhetsplanen från 2014 I 2014 års jämställdhetsplan uppställdes fyra mål för jämställdhetsarbetet. Dessa mål skulle uppfyllas med hjälp av tio aktiviteter. Nedan redovisas uppföljningen av dessa mål och aktiviteter. Mål 1. Bättre information om likabehandling av studenter Mål 1: Bättre information om likabehandling av studenter Aktiviteter: 1. Tydliggör handläggningsordningen vid diskriminering 2. Informera om lika rättigheter och möjligheter Ansvarig: Studierektor för Grundutbildningen Uppföljning: 1. Information om handläggningsordningen ska finnas på hemsidan och förmedlas vid introduktionen av nya studenter 2. Information om lika rättigheter och möjligheter ska förmedlas vid introduktionen av nya studenter I samband med introduktionen av nyantagna studenter har studierektorn för grundutbildningen (SR GU) informerat om diskriminering samt var studenterna kan vända sig då de upplever diskriminering eller (sexuella) trakasserier. Skriftlig information om detta lades ut på Kriminologiska institutionens hemsida i början på februari Sammantaget har aktiviteterna genomförts, om än något sent, och aktiviteterna för Mål 1 kan därmed anses vara uppfyllda. Mål 2. Arbeta för en jämställd och jämlik representation i arbetet Mål 2: Arbeta för en jämställd och jämlik representation i arbetet Aktiviteter: 1. Jämställd och jämlik rekrytering 2. Jämställd fördelning av arbetsuppgifter 3. Jämställd representation vid externa uppdrag Ansvariga: 1. IS och prefekt 2. Bemanningsansvarig 3. Stf prefekt Uppföljning: 1. Frågan ska ha tagits hänsyn till vid rekrytering 2

3 2. Frågan ska ha tagits hänsyn till vid fördelning av uppgifter 3. Någon/några kvinnor har externa uppdrag enligt verksamhetsberättelsen 2014 Under året har en ny rekrytering genomförts, en doktorand. Doktoranden som antogs var en kvinna och året innan antogs två män. Totalt sett utgörs doktorandgruppen av fler kvinnor än män, 64% kvinnor innan årets antagning. Vid kommande rekryteringar av doktorander är det fortsatt viktigt att, vid lika meriter, ta jämställdhet i beaktande. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att grundutbildningen i kriminologi domineras av kvinnor. På grundnivån är 76% kvinnor och 24% män och på Avancerad nivå är 70% kvinnor och 30% män (HT 2014). Det gör att det också kan anses rimligt att något fler kvinnor än män antas till forskarutbildningen i kriminologi så länge det håller sig inom det som enligt lagstiftningen räknas som jämställt (60-40%). När det gäller fördelning av arbetsuppgifter är det oklart om och hur mycket hänsyn som har tagits till jämställdheten då andra praktiska omständigheter kan anses vara viktigare. Under året har en del formella uppdrag fått nya representanter/ansvariga. Det gäller: doktorandrådets ordförande, doktorandrådets vice ordförande, datoransvarig, och seminarieansvarig. 3 av 4 poster har roterat ansvarig från kvinna till man eller vice versa. Det innebär exempelvis att datoransvarig som tidigare var en man nu är en kvinna. Trots att kön således inte var avgörande vid dessa tillsättningar verkar fördelningen av arbetsuppgifter gå i linje med detta mål. I början av 2014 påminde stf prefekt på ett möte om att institutionen endast representerades av män vid externa uppdrag, och att vi alla gärna får hjälpas åt att förändra detta. I verksamhetsberättelsen för år 2013 har numera två kvinnor externa uppdrag (liksom fem män) och under 2014 har minst två kvinnor till tagit på sig externa uppdrag. Denna utveckling går sålunda i linje med detta mål. Sammanfattningsvis har mål 2 uppfyllts för fördelningen av arbetsuppgifter samt för representationen vid externa uppdrag och delvis vid rekryteringen av personal. Mål 3. Arbeta för en jämställd och jämlik seminariekultur Mål 3: Arbeta för en jämställd och jämlik seminariekultur Aktivitet: Seminariekulturen diskuteras på ett möte Ansvarig: Seminarieansvarig Uppföljning: Seminariekulturen ska ha diskuterats på ett möte under året Seminariekulturen diskuterades under institutionens personaldagar. Seminariekulturen togs också upp av den inbjudne föreläsaren (Stefan Svallfors). Seminariekulturen diskuterades, tillsammans med arbetsmiljön, i både mindre grupper och gemensamt i hela personalgruppen. Flera goda idéer framfördes som seminarieledaren har tagit till sig och planerar att implementera under HT Mål 3 kan anses vara uppfyllt. 3

4 Mål 4. Kartlägg jämställdhet och jämlikhet Mål 4: Kartlägg jämställdhet och jämlikhet Aktiviteter: 1. Genomför arbetsmiljöenkät 2. Genomgång av kurslitteraturen 3. Kartläggning av externa föreläsare 4. Kartläggning av seminarierna Ansvariga: 1. AVONOVA 2. SR för GU 3. SR för FK 4. Seminarieansvarig Uppföljning: Kartläggningarna genomförs och arbetsmiljöenkäten diskuteras och följs upp på personaldagarna. Under år 2014 har alla fyra kartläggningar genomförts och arbetsmiljöenkäten har även redovisats och diskuterats under personaldagarna 2014 under ledning av AVONOVA. De övriga tre kartläggningarna redovisas i del 2 i denna plan, tillsammans med kartläggningen av lönestatistiken. Mål 4 kan därmed anses vara uppfyllt. 2. Kartläggning av jämställdhet och jämlikhet Kartläggning av arbetspositioner samt löneskillnader utifrån kön Lönekartläggningen bygger på de anställda vid Kriminologiska institutionen i december Under år 2014 fick alla på Stockholms universitet samma procentsats i löneökning. Det innebär att lönerna inte kommer att skilja sig nämnvärt från januari Därför tas även år 2012 med i jämförelsen. 4

5 Tabell 1. Kartläggning av anställda på olika arbetspositioner utifrån kön, angivet i antal och procent. År 2014 (dec) och år Arbetsposition Antal 2014 Arbetsposition utifrån kön. Antal och procent år 2014 Arbetsposition utifrån kön. Antal och procent år 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Professor 5 1 (20%) 4 (80%) 1 (25%) 3 (75%) Lektor/postdok, ej docent 4 4 (100%) 0 3 (60%) 2 (40%) Lektor/forskare, docent 6 3 (50%) 3 (50%) 3 (60%) 2 (40%) Doktorand 10 6 (60%) 4 (40%) 9 (82%) 2 (18%) Administrativ 5 4 (80%) 1 (20%) 2 (100%) 0 Övriga assistenter (100%) 0 Totalt (60%) 12 (40%) 21 (70%) 9 (30%) Tabell 2. Kartläggning av löner utifrån arbetsposition och kön för december 2014, januari 2014 och år Lönerna anges utifrån hur mycket kvinnorna tjänar i förhållande till männen på respektive arbetsposition. Arbetsposition Lön Dec 2014 Kvinnor av Män i % Lön Jan 2014 Kvinnor av Män i % Lön år 2012 Kvinnor av Män i % Professor 98% 97% 95% Lektor/postdok, ej docent 100% är kvinnor 98,65 101% Lektor/forskare, docent 99% 98,5% 98,5% Doktorand 104% 119% uppgift saknas Administrativ 123% 147% uppgift saknas Totalt utifrån arbetsposition 103% 112% 98% Totalt utifrån heltidslöner 84% 88% uppgift saknas Analys av fördelningen av kvinnor och män utifrån arbetsposition Årets kartläggning visar att den totala fördelningen av antalet kvinnor och män på institutionen är mer jämn än tidigare och nu kan räknas som jämställd. I Jämställdhetslagen räknas jämn könsfördelning då andelen kvinnor och män i en grupp utgörs av 40% till 60% eller jämnare. Fler män har tillkommit i kategorierna doktorander, vilket har bidragit till den jämnare könsfördelningen. Gruppen med administrativ personal samt lektorer som inte är docenter, består däremot i huvudsak eller uteslutande av kvinnor medan gruppen med professorer domineras av män. När det gäller könsfördelningen kan det också vara viktigt att beakta att studenterna på grundnivån utgörs av 76% kvinnor och 24% män. Även på avancerad nivå är andelen kvinnor i majoritet med 70% och männen utgör 30% (HT 2014). Dessutom har andelen kvinnor ökat på 5

6 bägge nivåerna jämfört med februari På grund av den ojämna könsfördelningen på grundnivå och avancerad nivå kanske institutionen inte heller bör nöja sig med en fördelning med 50% kvinnor och 50% män på doktorandnivå och uppåt, utan sträva efter en något högre representation av kvinnor även på högre positioner, men inom gränsen på Analys av löneskillnader utifrån kön Totalt på institutionen tjänar kvinnorna 84 % av männens lön. Detta beror i huvudsak på att det är en högre andel män i den anställningskategorin som tjänar mest (professorer) och en högre andel kvinnor i arbetspositionerna som tjänar mindre (doktorander och administrativ personal). Om löneanalysen istället görs med hänsyn taget till anställningskategorierna, är kvinnornas lön 103% av männens. De anställningskategorierna som kan vara mest relevanta att utgå ifrån vid analyser av löneskillnader är: professor och lektor/forskare, docent. Där är lönerna jämställda (max. 2% skillnad) och lönerna har dessutom blivit mer jämställda jämfört med föregående år samt jämfört med Eftersom det inte finns några män i gruppen med lektorer som inte är docenter, görs ingen jämförelse utifrån kön för denna grupp. Doktorandlönerna regleras genom doktorandstegen och påverkas av hur många som befinner sig i slutet av forskarutbildningen. Doktoranderna på institutionen har i årets kartläggning en jämställd lön. Gruppen med administrativ personal består av få individer vilket gör att enstaka personer som avviker mycket uppåt eller neråt i lön påverkar statistiken stort. 2.2 Arbetsmiljöenkäten med fokus på jämställdhet och jämlikhet Under 2014 genomfördes och sammanställdes en arbetsmiljöenkät av AVONOVA. Den visade genomgående att en högre andel kvinnor än män upplevde stress, ohälsa och sjukdom. Visstidsanställda (inklusive doktorander) var också mindre nöjda med sin arbetsmiljö än fastanställda. Den största skillnaden fanns dock mellan kvinnor och män, och arbetsmiljön upplevdes genomgående som sämre av kvinnorna än männen i enkäten, vilket visas i figur 1. 6

7 Figur 1. Index på medarbetarnas omdöme på respektive område, uppdelat på kvinnor, män samt för hela institutionen. Ju längre stapel desto positivare omdöme. Angivet i procent. År Sammanställt av AVONOVA. 2.3 Genomgång av kurslitteraturen Under året har studierektorn för grundutbildningen genomfört en kartläggning av kurslitteraturen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen bygger på de kursansvarigas rapporteringar som i sin tur har sammanställs av studierektorn för grundutbildningen. Redaktörerna räknas som författare till kursböckerna. Tabell 3. Kartläggning av grundutbildningens kursböcker, kapitel och artiklar utifrån kön, uppdelat på respektive kurs. År Kursböcker utefter författarens kön Kapitel / artiklar utefter författarens kön Män Kvinnor Män Kvinnor AÖ Metod I Kriminalpolitik Teori II Metod II Viktimologi Teori III Metod III Examenskurs Totalt Procent 63% 37% 60% 40% 7

8 Som framgår av statistiken erbjuds studenter i kriminologi i relativt stor utsträckning att läsa kursmaterial författat av män. Stor variation föreligger emellertid mellan kurser vad gäller könsfördelningen på författare. Det verkar också som att valet av kurslitteratur, utifrån författarens kön, delvis verkar hänga ihop med kön på kursansvarig på respektive kurs. 2.4 Kartläggning av externa och interna föreläsare på avancerad nivå Under året har studierektorn för avancerad nivå ombetts att genomfört en kartläggning av inbjudna, externa föreläsare på avancerad nivå. Kartläggningen bygger på de kursansvarigas rapporteringar som sammanställs av studierektorn för avancerad nivå. Av tabell 4 framgår fördelning mellan externt inbjudna män och kvinnor under de senaste två terminerna. Tabell 4. Kartläggning av externa föreläsare på Avancerad nivå år Uppdelat på vårtermin (VT) och hösttermin (HT) samt på kön. Externa föreläsare Avancerad nivå Män Kvinnor VT HT Totalt 17 6 Procent 74% 26% För vårterminen 2014 är det två kurser som utmärker sig utifrån ett jämställdhetsperspektiv när det gäller externt inbjudna föreläsare; å ena sidan kursen i Organiserad brottslighet (sex män, två kvinnor) respektive Narkotikakursen (åtta män, noll kvinnor). Kursen Kvinnor och brott som genomfördes under höstterminen samma år är den enda av kurserna på avancerad nivå där kvinnor är överrepresenterade bland föreläsarna (3 kvinnor, noll män). Detta tyder på att vem som bjuds in externt att föreläsa följer traditionella mönster inom akademin. Som jämförelse går det också att se hur fördelningen ser ut internt mellan män och kvinnor som föreläsare på avancerad nivå ut som nedan i tabell 5. Kursansvarets fördelning utifrån ett jämställdhetsperspektiv visas i tabell 6. Tabell 5. Kartläggning av interna föreläsare på Avancerad nivå år 2013 och Uppdelat på vårtermin (VT) och hösttermin (HT) samt på kön. Interna föreläsare Avancerad Nivå Män Kvinnor VT HT VT HT Totalt Procent 58% 42% 8

9 Tabell 6. Kartläggning av kursansvar på Avancerad nivå år 2013 och Uppdelat på vårtermin (VT) och hösttermin (HT) samt på kön. Kursansvar Avancerad Nivå Män Kvinnor VT HT VT HT Totalt 11 8 Procent 58% 42% 2.5 Kartläggning av seminarierna Spela kön eller position i universitetshierarkin roll för hur många som närvarar eller kommenterar på institutionens seminarier? För att få en indikation över institutionens seminariekultur, har en sammanställning för andra året i rad gjorts av antalet deltagare och talare. Denna har jämförs med föregående års redovisning (se tabell 7 nedan). Ett underlag har för perioden 2014 funnits för 24 tillfällen. Precis som föregående år är underlaget något bristande, till exempel saknas en närvarolista respektive talarlistan för något/några enstaka seminarier. För en del externa deltagare saknas uppgifter om kön och position. Med de metodologiska bristerna i åtanke går det ändå att utläsa några resultat. Det bör dock påpekas att denna översikt inte säger något om kvalitén på kommentarerna som getts. Tabell 7. Kartläggning av antalet seminariedeltagare antal kommentarer under ett seminarium. Uppdelat utifrån kön och position på författaren som presenterar/lägger fram på seminariet. År 2013 och Redovisas utifrån medelvärde Medelvärde: antal deltagare på seminariet utifrån kön på författaren Män 17,2 15,8 Kvinnor 14,75 16,3 Medelvärde: antal deltagare beroende på vem som lägger fram Doktorand 17,5 16,8 Övriga 14,66 15,7 Medelvärde: antal kommentarer utifrån kön på författaren Män 6,2 12,75 Kvinnor 8,25 8,4 Medelvärde: antal kommentarer utifrån författarens position Doktorand 7,2 9 Övriga 6,7 11,3 Medelvärde: antal kommentarer av professorer utifrån författarens position 9

10 Doktorand 2 2,8 Övriga 2,12 3,8 Analys av seminariestatistiken utifrån kön och position Sammanfattningsvis visar seminariestatistiken vissa skillnader jämfört med föregående års genomgång. Variationerna är dock relativt små. - I likhet med föregående år visar statistiken på att närvaron på seminarierna är relativt jämn oberoende av vem som lägger fram. I år visar statistiken att något fler kommer på kvinnornas seminarier. Förra året var relationen den omvända. - Till skillnad från föregående år visar statistiken att flest kommenterar ges då män är författare. Till skillnad från föregående år visar statistiken att doktorander får något färre kommentarer än andra. - Som föregående år visar statistiken att deltagandet på seminarierna ökar när doktorander presenterar. Liksom föregående års statistik visar, får doktorander dessutom något färre kommentarer av professorer. 3. Jämställdhets- och jämlikhetsarbetet under 2015 Mot bakgrund av kartläggningarna har vi valt nedanstående mål att fokusera på i det kommande jämställdhets- och jämlikhetsarbetet under Mål 1. Få en överblick av sjukskrivningar utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Arbetsmiljöenkäten som genomförts av AVONOVA visade att två grupper står ut i relation till att känna av stress, ohälsa och sjukdom, nämligen kvinnor som grupp samt doktorander. Detta kan antas ha effekter för vilka som blir sjukskrivna. Genom en avidentifierad kartläggning kring sjukskrivningar på institutionen, som sträcker sig mellan fem och tio år tillbaka i tiden, är syftet att identifiera generella mönster. Med fördel genomförs denna kartläggning i dialog med arbetsmiljögruppen som under 2015 fokuserar på frågor om stress. Ansvarig för kartläggningen är Stf prefekt. Mål 2. Öka medvetenheten om könsfördelningen i kurslitteraturen och bland externa föreläsare Detta mål syftar till att lyfta fram könsfördelningen i kurslitteraturen och representationen av (externa) föreläsare på Avancerad nivå i relation till kön. Utgångspunkten är kartläggningen i denna jämställdhetsplan. Under året ska kartläggningen diskuteras på ett lärarkollegium. Samtalet ska syfta till att synliggöra och upprätthålla medvetenheten om betydelsen av val och prioriteringar i jämställdheten vid kursplaneringar. Gemensamt beslut kan fattas kring om eventuella åtgärder behöver genomföras för att garantera att könsrepresentationen i 10

11 kurslitteraturen och undervisningen lever upp till jämställdhetsmålen. Ansvarig för att detta genomförs är Studierektor för grundutbildningen. Mål 3. Öka medvetenheten om hur frågor om kön, sexualitet, etnicitet och funktions-variation kan tas upp i undervisningen Under år 2014 har lärare på institutionen uttryck ett behov av att diskutera hur vi i undervisningen ska ta upp frågor om kön, sexualitet och etnicitet. Detta behövs dels för att kunna hantera rasism och sexism men också för att inte falla in i att reproducera binära kategorier. I relation till frågor om funktionsvariation har det i samband med kursutvärderingar framgått att studenter tyckt att det finns en allmän stämning (och kommentarer) som antyder att ADHD/ADD är en påhittad diagnos ( ) Jag har denna diagnos och då kan det kännas lite jobbigt. Mot denna bakgrund ska ett internt seminarium organiseras för institutionens medarbetare, exempelvis under en planeringsdag, på temat kön, sexualitet, etnicitet och funktionsvariation. Det syftar till att möjliggöra för lärarna på institutionen att diskutera ämnet och dela med sig av sina erfarenheter. Ansvarig för att detta görs är Studierektorn för grundutbildningen. Mål 4. Förbättra kartläggningen av jämställdhet och jämlikhet I två år har jämställdhetsgruppen samlat in siffror kring seminarierna i syfte att kartlägga seminariekulturen i relation till frågor om kön och position i universitetshierarkin. Till detta års jämställdhets- och jämlikhetsplan har även andra typer av siffror samlats in i relation till undervisningen och kurslitteraturen. För att förbättra underlaget till kommande års jämställdhetsplan behöver vi gemensamt på institutionen diskutera denna typ av siffrors behov alternativt utvecklingspotential. Diskussionen kan ske i samband med presentationen av denna jämställdhets- och jämlikhetsplan eller vid ett kommande personalmöte. Exempelvis går det att diskutera om det finns annan statistik som bör samlas in? Samt: Vad ska vi föra statistik om och hur kan den statistiken förbättras? Ansvarig för att detta genomförs är doktorandernas jämställdhets- och jämlikhetsrepresentant. Medverkande vid upprättandet av Jämställdhets- och jämlikhetsplanen: Anita Heber, Stf prefekt Leandro Schclarek Mulinari, doktorandernas jämställdhets- och jämlikhetsrepresentant 11

12 Mål Aktivitet Ansvarig person för genomförandet Slutdatum för genomförandet Hur uppföljning sker och/eller utfall/resultat 1. Få en överblick av sjukskrivningar utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Kartläggning av sjukskrivningar Stf prefekt Senast Kartläggningen genomförs och inkluderas i nästa års jämställdhetsplan 2. Öka medvetenheten om könsfördelningen i kurslitteraturen och bland externa föreläsare Diskussion av kartläggningen av kurslitteraturen och föreläsarna på ett lärarkollegium Studierektor för grundutbildningen Senast Diskussionen genomförs - Eventuella, gemensamma beslut inkluderas i nästa års jämställdhetsplan 3. Öka medvetenheten om hur frågor om kön, sexualitet, etnicitet och funktions-variation kan tas upp i undervisningen En diskussion på temat genomförs Studierektor för grundutbildningen Senast Diskussionen genomförs 4. Förbättra kartläggningen av jämställdhet och jämlikhet Diskussion av kartläggningarna på ett personalmöte Doktorandernas jämställdhets- & jämlikhetsrepresentant. Senast Diskussionen genomförs - Eventuella, gemensamma besluta inkluderas i nästa års jämställdhetsplan 12