KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET EVA TIBY

Transkript

1 KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET EVA TIBY Jämställdhetsplan, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Antagen av institutionsstyrelsen: Innehåll: 1 Inledning 2 Verktyg för att erhålla ett underlag för utvärdering 3 Jämn könsfördelning 4 Lika behandling av kvinnor och män 5 Lönesättning 6 Finansieringsform 7 God fysisk arbetsmiljö 8 Föräldraledighet 9 Långtidssjukskrivningar (1 mån >) 10 Sexuella trakasserier och ovälkomna fenomen av sexuell karaktär 11 Likabehandling av grundutbildningsstudenterna 12 Genus i kurslitteratur & undervisning 13 Avslutning 1

2 1 Inledning Kriminologiska institutionens jämställdhetsplan är skriven utifrån en extensiv kartläggning som genomfördes om förhållanden på institutionen pekade på tydliga brister i jämställdheten års jämställdhetsplan uppdaterades i och med antagandet av 2006 års plan. Trots att det är flera år sedan kartläggningen genomfördes, väljer vi att utgå från den, för att vara så konkreta som möjligt. Huruvida kartläggningens resultat kvarstår idag är inte utrett. Frågor om jämställdhet är mycket komplicerade att reglera, så att önskad effekt erhålls. Det är en komplex historia att implementera mått och steg som skakar om grundmurade och av många försvarade fundament. Därför rör planen både stora drag som att följa lagstiftningen, och mindre märkbara fenomen som att dokumentera vem som föreslår vem till uppdrag, undervisning, tjänster osv. Här följer planen för perioden Från och med denna plan inför vi systerdokumentet Jämställdhetsåtgärder. Det dokumentet skall redovisa jämställdhetsåtgärder vidtagna årligen. Om en jämställdhetsplan ska kunna följas och utvärderas, så bör planen och underlaget för utvärderingen vara så detaljerade som möjligt. De bör dessutom vara realistiska, vilket bl a innebär att ansvaret för genomförandet skall spridas på flera personer och personal/studentkategorier. Chansen att planen är legal, legitim, vettig, följs och utvärderas är större om en fast arbetsgrupp inrättas. Huvudansvaret för genomförande, delgering och uppföljning åvilar prefekten. 2 Verktyg för att erhålla ett underlag för utvärdering 2:1 Bemanningsplanen utgör grund för att utvärdera i vilken utsträckning jämställdhetsaspekter beaktas beträffande lärarkategorin. Dessa planer skall finnas aktuella inför och för varje termin samt innehålla detaljerade beskrivningar av de överväganden, tillfråganden samt beslut och överenskommelser som träffats för att fastställa bemanningen. 2:2 Studieplanerna för doktoranderna och uppföljningen av dem utgör grund för att utvärdera i vilken utsträckning jämställdhetsaspekter beaktas. Studieplanerna ska därför innehålla tillräckligt med underlag för att ligga som grund för en utvärdering och jämförelse av löner/karriär/behov och grad av involvering i institutionsarbetet för doktoranderna, bl a ur en jämställdhetsaspekt. I arbetet med jämställdhetsplanen är kartläggning för jämförbarhet central, detta är motivet bakom planen. 2

3 Den uppföljning, för varje doktorand, som skall göras fortlöpande och (minst) årligen, av arbetsgivaren i samarbete med handledare, doktoranden och studierektorn för forskarutbildningen, skall intensifieras och göras mer detaljerad. Varje termin skall inledas med ett handledarmöte där respektive plan gås igenom. I den mån kraven inte uppfyllts, skall orsakerna framgå. För att få ett tillräckligt underlag för en reell jämställdhetsbedömning behövs dessutom uppgifter om hur uppdrag, projekt, medel, tjänster, ansökningsdeltaganden mm fördelas. Här skall även ingå uppgifter om fördelningskanalerna, dvs vem som har fördelat/föreslagit vad åt vem. På detta sätt kommer studieplanerna även innehålla information om handledarnas verksamhetgrad. 3. Jämn könsfördelning Institutionens målsättning är att ha en jämn fördelning av kvinnor och män på olika positioner. Ett långsiktigt mål är att uppnå en jämnare könsfördelning på institutionen i allmänhet, på viktiga positioner och i de beslutande organen. Ett angeläget mål är att förbättra förutsättningarna för kvinnor att stanna kvar vid institutionen. Det finns för närvarande fyra professorer, varav en emeritus, och fyra docenter på institutionen. Samtliga utom två docenter är män. Den tekniska och administrativa personalen består av tre personer. Två är kvinnor. För närvarande är elva doktorander placerade vid institutionen. Åtta är kvinnor och tre är män. Sedan 1998 har 14 kvinnor och tio män antagits till forskarutbildningen. I nuvarande läge är kvinnorna underrepresenterade i de beslutande organen, som i huvudsak består av disputerade personer. 3:1 För att uppnå en jämn könsfördelning skall institutionen verka för en rekrytering av det underrepresenterade könet vid tillsättandet av tjänster, och vikariat som rör forskning och undervisning. Det skall ske genom att aktivt ta kontakt med kvinnor på andra institutioner/arbetsplatser och uppmana dem att söka lediga tjänster på de högre positionerna. 3:2 Det är av stor vikt att disputerade kvinnor vid institutionen ges möjlighet till vidare meritering och det skall särskilt uppmärksammas vid bemanning. 3:3 Vid rekrytering till de tekniska och administrativa tjänsterna skall män ges företräde vid lika meriter. 3:4 Rekrytering och tjänstetillsättningar samt vikariat skall ske utifrån tydliga kriterier och på ett öppet sätt för att motverka att personer blir eller känner sig missgynnade. Detta är numera rutin på Kriminologiska institutionen. 3

4 3:5 En kartläggning ska göras av under vilka förutsättningar nydisputerade kvinnor och män får en anställning på institutionen. skall vara klar till nästa uppdatering av jämställdhetsplanen. 3:1: Ställföreträdande prefekt 3:2: Bemannande studierektor 3:3: Ställföreträdande prefekt 3:4: Studierektor för forskarutbildningen 3:5: Studierektor för forskarutbildningen 4 Lika behandling av män och kvinnor Ett långsiktigt mål är att män och kvinnor vid institutionen skall bli behandlade, bemötta, respekterade och uppmuntrade på samma sätt. från 2004 visade att flertalet kvinnor upplever att män får ett bättre bemötande och nästan hälften av kvinnorna upplever att kvinnor missgynnas vid institutionen. Genomgående är att männen inte uppfattar situationen på samma sätt, det vill säga att många kvinnor upplever att kvinnor missgynnas medan männen inte uppfattar det på detta sätt eller säger sig inte veta. I hög grad handlar det om att kvinnliga doktorander upplever sig missgynnade vid institutionen. 4:1 För att få en ökad förståelse för olika uppfattningar och ageranden skall en seminarieserie med delvis externa seminarieledare upprättas. Seminarierna kommer bland annat att behandla frågor om genusperspektiv, seminariekultur, sexuella trakasserier, härskartekniker samt betydelsen av relationen mellan kön och metodinriktning. Målet är att samtliga anställda vid institutionen skall genomgå dessa seminarier. Motiveringen till detta är att ojämställdhet delvis handlar om okunskap som kan åtgärdas. En inställning som förefaller rimlig på ett universitet. 4:2 Med tanke på att kvinnliga doktorander upplever sig missgynnade uppmanas doktorandhandledare vid institutionen att genomgå handledarutbildning. 4:1: Studierektorn för grundutbildningen, doktorandrådets ordförande samt KRÄMs jämställdhetsgrupp. 4:2: Studierektorn för forskarutbildningen. 4

5 5 Lönesättning Kvinnliga och manliga arbetstagare skall ha lika lön för lika arbete. Kartläggning Genomgång av lönerna har gjorts vid institutionen. Det råder inte någon skillnad i lönesättning pga kön. 5:1 Till nästa uppdatering av jämställdhetsplanen skall en ny genomgång av lönesättningen och doktorandstegens tillämpning genomföras på institutionsnivå. 5:1: Personal- & ekonomiansvarige 6 Finansieringsform Kvinnliga och manliga forskarstuderande skall ha samma form av finansieringsform, det vill säga varken män eller kvinnor skall ha ofördelaktiga finansieringsformer i högre utsträckning än det andra könet. I enkäten framfördes att kvinnor haft stipendier och utbildningsbidrag i högre utsträckning än män, något som med tydlighet bekräftades vid en genomgång av de forskarstuderandes finansieringsformer. 6:1: Frågan om jämställdhet skall beaktas vid tillsättning av institutionens doktorandtjänster och tilldelning av utbildningsbidrag. 6:2: Personer som har en finansieringsform som inte ger sociala förmåner, stipendium eller utbildningsbidrag, skall vid sjukdom, föräldraledighet eller vård av närstående få motsvarande förlängning i tid i form av utbildningsbidrag. 6:3: De forskarstuderandes finansieringsformer skall löpande ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. 6:4: En analys av finansieringsform, uppdelat på kön, skall göras. P 6:1 Studierektorn för forskarutbildningen P 6:2 Studierektorn för forskarutbildningen 5

6 P 6:3 Studierektorn för forskarutbildningen P 6:4 Studierektorn för forskarutbildningen & personal-/ekonomiansvarig. 7 God fysisk arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön på institutionen skall vara anpassad för såväl män som kvinnor. Alla, oavsett kön, skall ha utrustning som är individuellt anpassad efter deras behov. visade att fler kvinnor än män upplever fysiska problem vid institutionen, men även några män vid institutionen upplever fysiska besvär. 7:1: Ställföreträdande prefekten tar emot synpunkter och önskemål som gäller den fysiska arbetsmiljön. Samt åtgärdar snarast i samarbete med personalansvarige. Dessa önskemål och de åtgärder de har lett till dokumenteras årligen. 7:2: Ställföreträdande prefekt ansvarar för att önskemålen behandlas skyndsamt. 8 Föräldraledighet Arbete vid institutionen och föräldraskap skall gå att kombinera för både män och kvinnor. Ingen arbetstagare eller forskarstuderande skall bli negativt särbehandlad på grund av graviditet, föräldraledighet eller föräldraskap. I vissa avseenden är idag förutsättningarna goda genom möjlighet att arbeta hemifrån och möjlighet till flexibla arbetstider. Samtidigt visade enkäten att upplevelsen hos en del kvinnor vid institutionen att arbetsplatsen inte stödjer föräldraledighet. Det finns således förhållanden som bör tryggas genom åtgärder. 8:1 Personer som har en finansieringsform som inte ger sociala förmåner, stipendium eller utbildningsbidrag, skall vid föräldraledighet få motsvarande förlängning i tid i form av utbildningsbidrag. 8:2 Minst två månader före barnledighet skall ett särskilt planeringssamtal genomföras mellan arbetstagare, handledare och ledning. Vid det samtalet skall det tas upp vad som gäller vid återkomsten från ledigheten, beträffande typ av finansiering, rumsituation etcetera. Det ska också ses till att det finns en person som har kontakt med den föräldraledige under ledigheten, så att denna får information om vad som händer i verksamheten och vid arbetsplatsen. 6

7 8:1: Ekonomi- & personalansvarig 8:2: Handledare (i förekommande fall) 9 Långtidssjukskrivningar (1 mån>) 9:1 I möjligaste mån ska långtidssjukskrivningar naturligtvis förebyggas. Om sådan dock är nödvändig, skall ett särskilt planeringssamtal genomföras mellan arbetstagare, handledare och ledning. Vid det samtalet skall det tas upp vad som gäller vid återkomsten från sjukskrivningen, beträffande typ av finansiering, rumsituation etcetera. Det ska också ses till att det finns en person, företrädesvis handledaren, som har kontakt med den sjukskrivne, så att denna får information om vad som händer i verksamheten och vid arbetsplatsen. P 9:1: Prefekt & handledare 10 Sexuella trakasserier och ovälkomna uppträdanden av sexuell karaktär Ingen arbetstagare, forskarstuderande eller student vid institutionen skall bli utsatt för sexuella trakasserier eller ovälkomna uppträdanden av sexuell karaktär, eller annan kränkande karaktär.. Om sådant sker, skall prefekten tillse att händelserna utreds. I enkäterna framkom att det förekommit fall där såväl anställda som studenter upplevt att de själva eller andra blivit kränkta genom konkreta handlingar eller uttalanden av mer generell karaktär. 10:1 Ett seminarium kring sexuella trakasserier och ovälkomna uppträdanden skall genomföras med en extern seminarieledare. På detta sätt ges möjligheten att diskutera, och få förståelse för, olika sätt att betrakta handlingar och uppföranden. 10:2 Studierektorerna skall tillsammans med prefekt vara ansvariga för att hantera och utreda eventuella fall. 10:3 Studierektorerna skall utbildas för denna uppgift. (Utgår?) 10:1-10:3: Studierektorerna. 7

8 11 Likabehandling av grundutbildningsstudenterna vid institutionen Institutionen skall arbeta för en jämnare fördelning av studenter inom grundutbildningen. Målet, som anges för universitetet, och som skall gälla för institutionen är att det ena könet skall utgöra minst 40 % av studenterna. Det skall också gälla på samtliga nivåer inom grundutbildningen. En genomgång av fördelningen visade att männen är underrepresenterade på grundutbildningen, under 2002 utgjorde de 31 procent på grundkursen och endast 11 procent på påbyggnadskursen. 11:1 En första åtgärd är att undersöka om en annan antagning, med avseende på antagningskategorier, kan främja en jämnare fördelning. 11:1: Utbildningsassistent och studierektor i samarbete med KRÄM. 12 Genus i kurslitteratur och undervisning Genusaspekten skall behandlas och utvecklas samt ingå i examinationer i kurslitteratur och undervisning. Då vi är en undervisnings- och forskningsinstitution är det rimligt och nödvändigt att vi själva utvecklar vår (och därmed studenternas) kunskap i genusfrågor. Detta kan sägas vara vårt huvudsakliga kapital i genuslandet och även om vi behöver låna en del utifrån, skall detta genomföras, diskuteras, dokumenteras och utvärderas. Vid kartläggningen framkom att flertalet kurser hade genus i kurslitteraturen och att endast två kurser saknade det i undervisningen. Det framkom också att det fanns vissa oklarheter vad ett genusperspektiv på undervisningen innefattar. 12:1 Fortsatt verka för att genusaspekters relevans beaktas vid val av ny litteratur. 12:2 Frågor om genusperspektiv ska diskuteras på en seminarieserie. Utifrån vad som framkommer där ska det sedan diskuteras hur genusperspektivet kan beaktas i kurslitteratur och undervisning. Detta arbete kan få bilda mönster för fortsatta diskussioner om andra perspektiv i utbildningen och forskningen. Det är inte fråga om att begränsa perspektiv på kriminologin, utan om att utöka! 8

9 12:1: Samtliga kursansvariga/lärare, samordnas av studierektor för grundutbildningen. 12:2: Kursansvarig för Genuskursen (primär samordnare), studierektor för grundutbildningen, KRÄM, samt ansvarig för högre seminariet 13 Avslutning Genom denna jämställdhetsplan kommer prefekten att ha huvudansvar för att jämställdhetsplanen följs. För att planen ska bli effektiv samt ha bred och djup förankring delegeras i relevanta delar även uppgifter (ej ansvar ) till: bemanningsansvarig doktorandrådet handledare för doktoranderna KRÄM kursansvarig för genuskursen personal- & ekonomiansvarige skyddsombudet studierektor för forskarutbildningen studierektor för grundutbildningen ställföreträdande prefekt utbildningsassistent övriga kursansvariga Prefekten sammankallar ovanstående aktörer för redovisning av uppgifterna en gång per termin, efter att den sk genusmånaden hållits. Kontaktperson: ställföreträdande prefekt 13.1 På beslutande IS-möte den 25 november 2009 bestämdes, utöver ovanstående, att det ska utses en person i ledningen som blir en kontaktperson då anställda, doktorander och studenter behöver dryfta problem i samband med likabehandling. 9