Socialförsäkring Social insurance

Transkript

1 Socialförsäkring Social insurance

2 Socialförsäkring Statistisk årsbok Socialförsäkring Social insurance Sida Page 18.1 Utgifter för det sociala skyddet Expenses for social security 18.2 Socialförsäkring Social insurance 18.3 Ohälsotal antal sjukdagar per person efter kön och kommun Number of sick-days per person, by sex and municipality 18.4 Allmän sjukförsäkring; antal ersatta sjukpenningdagar Sickness insurance, days of sickness 18.5 Sjukskrivna (pågående fall) i december Number of ongoing sickness periods 18.6 Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc Föräldraförsäkring, antal dagar Parental insurance, number of days 18.8 Antal personer med sjukersättning/ aktivitetsersättning i december Number of persons with sickness compensation/activity compensation in December Sida Page 18.9 Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor Social insurance expenditures, SEK m Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2009, miljoner kronor Social insurance income and expenditures, SEK m Antal pensionstagare med ålderspension och äldreförsörjningsstöd i december Number of persons with old age pension and maintenance support for the elderly in December Antal pensionstagare med efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i december Number of persons with survivor s pension and surviving children s allowance in December Antal personer med bostadstillägg i december Number of persons with housing supplements in December 424 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Utgifter för det sociala skyddet Expenses for social security Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka under I förhållande till BNP ökade också den procentuella andelen efter att ha sjunkit de tidigare fyra åren. År 2008 kom det sociala skyddet att uppgå till 943 miljarder kronor vilket motsvarar 29,4 procent av BNP. Socialförsäkring Varje år under perioden har utgifterna för det sociala skyddet ökat mätt i löpande priser. Utgifterna har under den perioden ökat med 355 miljarder kronor (från 588 till 943), vilket motsvarar en ökning med 60,4 procent. Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt för att därefter öka under tre år. Från år 2004 minskade andelen ända till 2008 då andelen åter ökade. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 37,4 procent 1993 till 29,4 procent Utgifterna för funktionshinder ökade med 4,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,0 procent. Utgifterna för arbetslöshet sjönk med 6,2 miljarder kronor, dvs. med 18,4 procent. Bidragen från arbetslöshetskassorna sjönk med hela 30,6 procent. Utgifterna för barn och familj ökade med 5,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,6 procent. Utgifter för barnomsorg till förskolebarn stod för den största delen av ökningen på 2,9 miljarder kronor eller 10 procent. Utgifter för sociala förmåner uppdelade på funktion, procent Funktion Sjukdom/Hälso- och sjukvård 21,8 27,0 26,0 Funktionshinder 11,9 13,2 15,1 Ålderdom 35,4 37,0 39,9 Efterlevande 2,3 2,2 1,9 Familj/Barn 11,4 9,0 10,4 Arbetslöshet 10,9 7,1 3,0 Boende 3,3 2,1 1,6 Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,1 Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 Fortsatt minskad långtidssjukfrånvaro 2008 Mellan 2007 och 2008 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 33,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,7 procent. De utgifter som väger tyngst är de för ålderdom samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgör de 65,9 procent av de sociala förmånerna år Utgifterna för boende och övrig social utsatthet väger minst, sammanlagt 3,7 procent. Utgifterna för ålderdom ökade med 21,9 miljarder kronor, motsvarande 6,3 procent mellan år 2007 och Dessa består till största delen av pensioner vilka ökade med 6,4 procent. Kostnaden för äldreomsorgen steg med 5,9 procent. Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård med 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent. Kontantförmånerna minskade sammanlagt med 8,5 procent och av dessa sjönk utgifterna för betald sjukpenning med 16,5 procent. Detta tyder på att minskningen av långtidssjukfrånvaron fortsätter. Utgifterna för sjukvård ökade däremot med 6,2 procent. Finansiering av det sociala skyddet Det sociala skyddet finansieras med hjälp av skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter från egenföretagare och anställda samt kapitalinkomster från AP-fonderna. Andelen kapitalinkomster i förhållande till totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent år 1993 till 3,1 procent år Två procentenheter av sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. Andelen sociala avgifter i förhållande till totala inkomster har ökat under hela perioden ( ), från 40,0 till 47,4 procent. Det har också skett en successiv förskjutning inom de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva avgifter till egenavgifter från egenföretagare och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna 5,0 procent av de totala avgifterna och år ,6 procent. Skatterna finansierar ungefär hälften av det sociala skyddet, 2008 utgjorde de 49,5 procent. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1001 ( Statistiska centralbyrån 425

4 Socialförsäkring Statistisk årsbok Socialförsäkring Social insurance Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än mammorna. Av alla sådana dagar tog männen ut en femtedel (22 procent). Papporna var dock bättre på att vara hemma med sina sjuka barn drygt en tredjedel (35 procent) av samtliga VAB-dagar svarade männen för. Föräldrapenning får man med anledning av ett barns födelse eller adoption under sammanlagt dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av det totala antalet dagar. En förälder kan dock överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 60 2 dagar, de så kallade pappa-/mammamånaderna. ut av män, 30,6 procent av samtliga dagar. I andra änden på en sådan tabell finns Överkalix kommun, i Norrbottens län där bara 13,5 procent av dagarna togs ut av män. Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. minst andel dagar uttagna av män 2009 Kommun med störst andel Kommun med minst andel Kommun Andel Kommun Andel Bräcke 30,6 Överkalix 13,5 Robertsfors 27,7 Mellerud 14,4 Umeå 27,6 Eda 14,4 Knivsta 27,5 Vansbro 14,8 Vaxholm 27,1 Storfors 15,8 Malå 26,8 Haparanda 15,8 Tibro 26,8 Munkfors 16,6 Vallentuna 26,6 Torsby 16,7 Ydre 26,4 Färgelanda 16,8 Lomma 25,9 Strömstad 17,4 Männen tar i genomsnitt ut betydligt färre dagar än kvinnorna. Av alla utbetalda dagar med föräldrapenning under 2009 ( ) svarade männen för 22 procent. En låg andel men ändå betydligt bättre än i början av talet, då bara 7 procent av dagarna togs ut av män. Under 2009 var andelen dagar som togs ut av män högst i Västerbottens län (26 procent) och lägst i Skåne län (20 procent). Det förekommer stora variationer mellan kommuner. I Bräcke kommun i Jämtlands län togs störst andel dagar 1) 450 dagar för barn födda tidigare än ) 30 dagar för barn födda tidigare än Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok procent av VAB-dagarna togs ut av män En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete för att vårda sjukt barn är berättigad till tillfällig föräldrapenning. Det gäller om barnet är under 12 år. Av totala antalet ersatta dagar under 2009 ( ) använde männen 35 procent. Männens andel sjönk under perioden från 35 till 31 procent, men steg därefter fram till 2006 till 37 procent. Socialförsäkring ersättningsdagar i samband med barns födelse/ adoption. Samtidigt minskade även andelen nyblivna pappor som använde sina 10 dagar. År 1999 var den siffran nere i 73 procent. Därefter har en liten årlig ökning kunnat noteras, som dock bröts 2005 då andelen sjönk till 75 procent från 79 procent året innan. År 2007 ökade återigen andelen pappor som tog tillvara på sina ersättningsdagar och det höll i sig under År 2009 var dock andelen nere i 73 procent igen. Nära tre pappor av fyra tog ut sina pappadagar I samband med ett barns födelse eller adoption har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per barn. Dagarna får tas ut till och med den sextionde dagen efter den dag då barnet har kommit hem eller den dag adoptivföräldern har fått barnet i sin vård. Antalet födda barn och antalet fäder med ersättningsdagar i samband med barns födelse/ adoption, så kallade pappadagar, var som högst år Då utnyttjade också 86 procent av papporna sina dagar. Men eftersom det successivt under hela 1990-talet föddes allt färre barn, sjönk också antalet pappor som tog ut Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Källa: Försäkringskassan, Statistikenheten ( Statistiska centralbyrån 427

6 Socialförsäkring Statistisk årsbok Ohälsotal antal sjukdagar per person efter kön och kommun 2010 Number of sick-days per person, by sex and municipality Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( 428 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Socialförsäkring Allmän sjukförsäkring; antal ersatta sjukpenningdagar Sickness insurance, days of sickness År 2009 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar till 44 miljoner vilket motsvarar 6 dagar per försäkrad. (Antalet försäkrade var ) Under de drygt femtio år diagrammet spänner över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar årligen överstiger 100 miljoner. Det är perioderna , och Åren 1976 och 1977 uppgick sjukpenningdagarna till 17 dagar per försäkrad. Källa: Försäkringskassan ( Sjukskrivna (pågående fall) i december Number of ongoing sickness periods Drygt var sjukskrivna på nyårsaftonen Nyårsaftonen 2002 var antalet sjukskrivna fler, dvs. nära nog Källa: Försäkringskassan ( Två procent av de försäkrade kvinnorna och lite drygt en procent av de försäkrade männen var sjukskrivna på nyårsafton År 2002 var motsvarande andelar 7 respektive 4 procent. Källa: Försäkringskassan ( Statistiska centralbyrån 429

8 Socialförsäkring Statistisk årsbok Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc Ersatta sjukpenningdagar 1, tal Days of sickness cash benefit Män Men Kvinnor Women Sjuktal 1 Sick rate 1 18,0 15,5 14,0 12,3 10,2 8,0 Män 12,9 11,2 10,1 8,9 7,5 6,1 Kvinnor 23,3 20,1 18,1 15,8 13,1 10,1 Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 Number of ongoing sickness periods in December Män Kvinnor Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per försäkrade Number of ongoing cases of sickness cash benefit in December per insured persons 45,9 39,6 36,2 30,3 24,3 19,8 Män 32,6 28,2 25,9 21,9 18,2 15,1 Kvinnor 59,9 51,6 46,9 39,0 30,7 24,7 Avslutade sjukfall 1, tal Number of terminated sickness periods during the year Män Kvinnor ) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. Se Tabellanmärkningar. Källa: Försäkringskassan ( Föräldraförsäkring, antal dagar Parental insurance, number of days Förmån/Kön Benefits/Sex Föräldrapenning 1 Parental benefit Män Men Kvinnor Women Tillfällig föräldrapenning 1 Temporary parental benefits Män Kvinnor Vård av barn 1 Care of sick child Män Kvinnor Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption 1, 2 In connection with childbirth or adoption 1, Män Kvinnor Kontaktdagar, , 3 Contact days, , Män Kvinnor Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 4 Contact days, for children covered by LSS 1, Män Kvinnor Havandeskapspenning 1 Pregnancy benefit ) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born or adopted (earlier called "paternity days"). 3) Kontaktdagar, för barn mellan 6 11 år, infördes i juli 2001 och upphörde fr.o.m. juli Contact days for children aged 6 11 years were introduced in July 2001 and abolished in July ) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0 16 år, som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4 12 år. Contact days for children covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0-16 years who are entitled to support under the LSS Act on support and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4-12 were included. Källa: Försäkringskassan ( 430 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Socialförsäkring Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december Number of persons with sickness compensation/activity compensation in December Kön och ålder Sex and age Samtliga All Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1 Size of sickness compensation/activity compensation 1 Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes ) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness compensation/activity compensation in ) Inkl ett fåtal 65-åringar. Incl. 65 years. Källa: Försäkringskassan ( Statistiska centralbyrån 431

10 Socialförsäkring Statistisk årsbok Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor Social insurance expenditures, SEK m Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit Ekonomisk trygghet för familjer och barn Financial security for families and children Föräldraförsäkring Parental insurance Barnbidrag Child allowance Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc Vårdbidrag för funktionshindrade barn Care allowance for disabled children Underhållsstöd Maintenance support Barnpension Child pension Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years Bidrag till adoptioner Adoption allowance Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 Financial security in sickness and disability Sjukpenning, rehabiliteringsersättning och närståendepenning Sickness allowance, rehabilitation allowance and allowance for care of close relatives Sjukvårdsförmåner m.m. Medical benefits Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. Sickness/activity compensation Statliga ålderspensionsavgifter Old age pension charges Kostnader för sysselsättning av vissa personer med sjukoch aktivitetsersättning Compensation for employing certain pensioners with sickness/activity compensation Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning Housing supplement to pensioners with sickness/ activity compensation Handikappersättning Disability allowance Arbetsskadeersättning Work injury benefit Bilstöd Car allowance to the disabled Assistansersättning Attendance allowance Bidrag till landsting Grants to county councils Övrig ersättning Other benefits Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. Financial security in old age etc Ålderspension Old-age pension Garantipension 2, 3 Guarantee pension Inkomstgrundad Income based Efterlevandepension Survivor s pension Garantipension Inkomstgrundad Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Delpension Partial pension Överföringar till EU och Särskilda regleringar 1 Transfers to EU and Special regulations Övrig pension Other pensions Annan utbetalning Other payments Aktivitetsstöd Activity assistance Dagpenning till totalförsvarspliktiga m.m. Daily allowance to conscripts etc Familjebidrag till totalförsvarspliktiga Family allowance to conscripts Övrigt Other Administration Totalt 1 Total ) 2007 och 2008: reviderade uppgifter and 2008: revised figures. 2) Inklusive Särskilt pensionstillägg. 3) 2008: reviderad uppgift. 2008: revised figure. Källa: Försäkringskassan ( och Pensionsmyndigheten ( 432 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Socialförsäkring Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2009, miljoner kronor Social insurance income and expenditures, SEK m Försäkringsgren Type of insurance Avgifter Fees Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/ under- Statliga medel enl. lag Government money statutory Övrigt Other Total Utbetalningar Payments Administration skott 1 Surplus/ deficit Föräldraförsäkring 2 Parental insurance Barnbidrag Child allowance Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. Housing allowance for families with children, etc Vårdbidrag för funktionshindrade barn Care allowance (for disabled children) Underhållsstöd Maintenance support Pensionsrätt för barnår Child-rearing pension right Sjukförsäkring 3 Sickness insurance Bidrag till landsting Grants to county counsils Tandvård Dental care Sjukvårdsförmåner Health care benefits Handikappersättning Disability allowance Aktivitetsstöd Activity support Arbetsskador Work injury Bilstöd Car allowance Assistansersättning Attendance allowance Ålderspension Old age pension Till/från AP-fonden To/from the First National Pension Fund Till/från statsbudgeten To/from national budget Premiepensionssystemet Premium pension scheme Efterlevandepensioner Survivor's pension Bostadstillägg, BTP Housing supplement, BTP Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Övrig ersättning Other payments Totalt 1 Total ) Över-/underskott: summering är ej meningsfull på grund av att inkomsterna i premiepensionssystemet utgörs av reserveringar. 2) Här ingår inte havandeskapspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. 3) Omfattar sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, havandeskapspenning samt närståendepenning. 4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. Källa: Försäkringskassan ( och Pensionsmyndigheten ( Statistiska centralbyrån 433

12 Socialförsäkring Statistisk årsbok Antal pensionstagare med ålderspension och äldreförsörjningsstöd i december Number of persons with old age pension and maintenance support for the elderly in December Ålder Age Män Men Kvinnor Women Pensionstagare All Pensioners Ålderspension Old age pension Därav med Of which with Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Pensionstagare Ålderspension Därav med Äldreförsörjningsstöd All Ålder Pensionstagare Samtliga Both sexes Ålderspension Därav med Äldreförsörjningsstöd Källa: Försäkringskassan ( t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten ( fr.o.m Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Kön/Ålder Sex/Age Antal pensionstagare med efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i december Number of persons with survivor s pension and surviving children s allowance in December Pensionstagare All pensioners Änkepension Widow s pension Därav med Of which with Omställningspension/Förlängd omställningspension Adjustment pension/ Extended adjustment pension Premiepension Premium pension Socialförsäkring Barnpension/ Efterlevandestöd Children s pension/surviving children s allowance Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes Källa: Försäkringskassan ( t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten ( fr.o.m Statistiska centralbyrån 435

14 Socialförsäkring Statistisk årsbok Antal personer med bostadstillägg i december Number of persons with housing supplements in December Kön/Ålder Sex/Age Antal personer All persons Därav med Of which with Ålderspension Old age pension Änkepension Widow s pension Sjukersättning Sickness compensation Aktivitetsersättning Activity compensation Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes Källa: Försäkringskassan ( t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten ( fr.o.m Statistiska centralbyrån