Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen

Transkript

1 Socialförsäkringen Övergripande information om socialförsäkringen

2 Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

3 Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren ger en kortfattad introduktion till den svenska socialförsäkringen. Socialförsäkringens grundsten vilar på idén att människor hjälper varandra via ett slags socialt skyddsnät som gäller från födelse till pension. Försäkringskassans roll är att administrera socialförsäkringen och se till att du får de ersättningar och bidrag du har rätt till. För att omfattas av eller ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste du i regel antingen vara bosatt i Sverige eller arbeta här. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag. Arbetar du i Sverige är du försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Hit hör bland annat sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Planerar du att flytta utomlands finns information i broschyren Boende i utlandet. Som du märker är socialförsäkringen en källa till trygghet för de flesta. Idag kanske du inte vet när eller hur du kommer i kontakt med den. Men det kan vara bra att känna till att den finns var än i livet du befinner dig. 3 Vill du veta mer? Mer detaljerad information om specifika förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på Se hänvisning längst bak i broschyren. Har du inte tillgång till internet kan du alltid kontakta Försäkringskassan. Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte.

4 Innehåll 4 Trygghet för alla 6 Varför har vi en socialförsäkring? 6 Hur kom socialförsäkringen till? 6 Socialförsäkringens utveckling 7 Om du blir sjuk 8 Så här fungerar sjukförsäkringen 8 Smittbärare 9 Vård av närstående 11 Aktivitetsersättning 11 Sjukersättning 11 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning 12 Rehabilitering 12 Tandvård 13 Om du blir sjuk utomlands 13 Övergripande information 13 Om du väntar barn 14 Adoptionsbidrag 14 Rättigheter som gravid 14 Havandeskapspenning 14 För barnfamiljer 16 Föräldrapenning 16 Tillfällig föräldrapenning 16 Pappadagar 17 Barnbidrag och flerbarnstillägg 17 Vårdbidrag 17 Underhållsstöd 18 Om du har funktionshinder 19 Handikappersättning 19 Assistansersättning 19 Bilstöd 19

5 Om pension 20 Ålderspension 20 Född mellan Född 1937 eller tidigare 22 Efterlevandepension 23 Barnpension och efterlevandestöd till barn 24 Tillägg till pension 24 Om du skadar dig i arbetet 25 Arbetsskadeförsäkring 25 Livränta 25 Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program 25 Aktivitetsstöd 25 Hjälp till bostadskostnad 26 Bostadsbidrag 26 Om du är arbetsgivare 27 Högkostnadsskydd för mindre företag 27 Försäkring mot sjuklönekostnader 27 Allmänna regler 28 Missnöjd med beslutet? 28 Skatt och deklaration 28 Prisbasbelopp 28 Socialförsäkringen i praktiken 28 Från förslag till ny lag eller lagändring 28 Vem administrerar socialförsäkringen? 29 Fördjupad information 29 Faktablad 29 5

6 Trygghet för alla Varför har vi en socialförsäkring? Avsikten med socialförsäkringen är att ge ekonomisk trygghet under livets alla skeden. Därför ger försäkringen främst stöd till sjuka, funktionshindrade, föräldrar och pensionärer. 6 Hur kom socialförsäkringen till? Förr i tiden, när samhället bedrev socialpolitik, kallades den fattigvård och skulle huvudsakligen motverka massfattigdom och massdöd. I mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I takt med den framväxande industrin lämnade folk det gamla hantverksoch bondesamhället för anställning i fabriker. Bostadsförhållandena var mycket dåliga, industriarbetet tungt och smutsigt, arbetarskyddet obefintligt. Samtidigt som medborgarna blev mer beroende av inkomst i form av pengar och inte av varor, ökade den ekonomiska sårbarheten vid ohälsa, olycksfall i arbetet och hög ålder. Kravet på sociala reformer växte. Och mot bakgrund av att vanliga människor fick en mer utsatt situation i samhället än tidigare, började vår tids socialförsäkring växa fram. Men det tog tid - över ett hundra år. I slutet av 1800-talet började människor slå sig samman och bildade föreningar, så kallade Sjukhjelpskassor, för att få stöd när nöden stod för dörren.

7 Socialförsäkringens utveckling Först 1931 blev föreningarna godkända av staten och fick kallas Sjukkassor och fick erhålla statligt stöd för sin verksamhet ser dagens försäkringskassa ljuset för första gången. Något frivilligt medlemskap som i den gamla sjukkassan finns inte. Sedan dess har mycket hänt inom området och idag omfattas alla som bor eller arbetar i Sverige av socialförsäkringen. En försäkring som präglas av tanken på att skyldigheten att betala avgifter och skatter ger rättigheten att få del av sociala välfärden när vi är i behov av den. Huvudsyftet är att garantera landets medborgare en viss trygghet i tillvaron. Under hela 1900-talet har reformer stegvis genomförts och förbättringarna varit många. Nedan ser du några av de viktigaste förändringarna. Milstolpar under 1900-talet 1901 Lag om ersättning vid olycksfall i arbetet 1914 Lag om folkpension 1948 Barnbidrag 1955 Allmän sjukförsäkring med inkomstrelaterad sjukersättning och subventionerad sjukvård 1955 Yrkesskadeförsäkring 1960 ATP, Allmän tilläggspension 1974 Föräldraförsäkring 1977 Arbetsskadeförsäkring 1992 Rehabiliteringspenning 1999 Nytt pensionssystem 2001 Socialförsäkringen regleras och omfattar från och med nu alla som bor eller arbetar i Sverige 7

8 Om du blir sjuk Så här fungerar sjukförsäkringen Sjuklön Om du är anställd ska du sjukanmäla dig hos arbetsgivaren. Du som anställs för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna i din sjukperiod. Den första dagen betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag. Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar gör din arbetsgivare en sjukanmälan till Försäkringskassan. När du blivit frisk ska du lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att du varit sjuk och i vilken omfattning du varit frånvarande. 8 Sjukpenning Du som inte har rätt till sjuklön kan få sjukpenning från Försäkringskassan. I dessa fall ska du själv anmäla till Försäkringskassan att du är sjuk. Du kan också få sjukpenning när du varit sjuk i 14 dagar och inte längre får sjuklön från arbetsgivaren. Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning. Sjuk en längre tid Om du är sjuk mer än sju dagar måste du som regel visa läkarintyg för att få fortsatt sjukpenning. Om du blir arbetslös Om du blir arbetslös är det viktigt att du inom tre månader, från den dag du blev arbetslös, anmäler dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Anledningen är att när du inte längre har arbetsinkomst gäller som huvudregel att tidigare fastställd, sjukpenninggrundande inkomst, SGI, slutar gälla. I vissa situationer finns dock möjlighet att behålla SGI:n trots att du inte arbetar. Det gäller bland annat då du är arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning I vissa fall kan du få reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om arbetsgivaren eller Försäkringskassan bedömer att du kan arbeta men inte kan ta dig till arbetet på vanligt sätt. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan betalar då skälig ersättning för dina merutgifter för resor till och från arbetet.

9 Helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. Försäkringskassan prövar din rätt till sjukpenning och bedömer om du har möjlighet att helt eller delvis utföra ditt arbete trots din sjukdom. Försäkringskassan bedömer också om du kan återgå till ditt ordinarie arbete efter din sjukskrivning. Om du kan det ska din arbetsförmåga prövas i förhållande till ditt ordinarie arbete. Om du inte kan återgå ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till ett annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda. Har din arbetsgivare inget annat arbete att erbjuda eller krävs det en alltför långvarig rehabilitering, prövas din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Om du har eget företag som du inte är anställd i Är du egen företagare ska du själv betala in avgiften till din sjukförsäkring tillsammans med skatten. Du kan välja att ha 3 eller 30 karensdagar (när du inte får någon sjukpenning). Din avgift blir lägre om du har längre karenstid. Om du studerar För dig som studerar gäller en del olika regler för om du kan få sjukpenning. Ta därför kontakt med Försäkringskassan som kan berätta vad som gäller för just dig, eller läs mer i broschyren Sjuk som finns hos Försäkringskassan eller på 9 Frivillig sjukpenningförsäkring Saknar du inkomst eller har låg inkomst kan du teckna en frivillig sjukpenningförsäkring hos Försäkringskassan. Ersättningen från den frivilliga sjukpenningförsäkringen är skattefri. Smittbärare Om du har eller antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat arbetsförmågan eller om du smittar eller misstänks föra smitta utan att vara sjuk kan du få ersättning från Försäkringskassan i form av smittbärarpenning. Du har även rätt till smittbärarpenning om du måste avstå från arbete på grund av beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen.

10 10

11 Vård av närstående Om du avstår från arbete för att ta hand om en närstående person som är svårt sjuk, kan du få närståendepenning från Försäkringskassan och har rätt att vara ledig från arbetet. Aktivitetsersättning Du som är mellan 19 och 29 år kan få aktivitetsersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid (minst ett år) med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning. Det beror på vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom ett arbete. Förlängd skolgång på grund av funktionshinder Har du ett funktionshinder som innebär att du måste förlänga din skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har du rätt till aktivitetsersättning under den tid skolgången, varar utan att arbetsförmågan prövas. 11 Aktiviteter Under tiden du har aktivitetsersättning finns det möjlighet att delta i aktiviteter som har till syfte att ge förutsättningar att förbättra din arbetsförmåga. En förutsättning är att aktiviteterna kan antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att din arbetsförmåga är nedsatt. Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Är din arbetsförmåga nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan du få tidsbegränsad sjukersättning. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Det beror på vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom ett arbete.

12 Sjuk- och aktivitetsersättningens storlek Sjuk- eller aktivitetsersättning betalas dels ut som inkomstrelaterad ersättning och dels som garantiersättning. Båda gäller under förutsättning att du uppfyller vissa krav när det gäller arbete eller bosättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är baserad på din arbetsinkomst. Garantiersättningen får du om du har haft låg eller ingen inkomst. Garantiersättningen ska ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Storleken beror på hur många år du har bott i Sverige. 12 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning har möjlighet att arbeta utan att förlora rätten till ersättningen. Det kallas vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. När du har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning i minst ett år och vill pröva om du klarar av att arbeta kan du ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt. Om arbetsförsöket fungerar kan du ansöka om att få din ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning kan sammanlagt pågå under högst 24 kalendermånader eller under den återstående tid som du beviljats ersättning. Rehabilitering Har du blivit sjuk eller skadat dig så kan du få hjälp att komma tillbaka till arbetet. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för allt som behöver göras för att du som blivit sjuk eller skadad ska kunna börja arbeta igen. Vem ansvarar för rehabiliteringen? Försäkringskassan samordnar samhällets olika insatser för din rehabilitering. Men det är i första hand din arbetsgivare och du själv som har ansvaret för att din rehabilitering kommer igång när det behövs. Är du arbetslös delar du själv, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på ansvaret för rehabiliteringen. Deltar du i en arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel arbetsträning eller utbildning kan det vara bra att veta att du också kan ha rätt till rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.

13 Tandvård Alla som bor eller arbetar i Sverige omfattas av tandvårdsstöd på ett eller annat sätt. I korthet fungerar det så här: Till och med det år du fyller 19 får du avgiftsfri tandvård och tandvården finansieras av landstingen. Från det år du fyller 20 år omfattas du av tandvårdsförsäkring. Det innebär att du själv inte behöver betala hela kostnaden för din tandvård. Du betalar en patientavgift och Försäkringskassan ersätter den återstående delen direkt till tandläkaren. Kom ihåg att det är fri prissättning inom tandvården och att tandläkaren själv bestämmer priset på behandlingen. Priserna varierar mycket mellan olika tandläkare, så det kan löna sig att jämföra. Fråga därför alltid tandläkaren vad behandlingen kommer att kosta dig innan den påbörjas. Om du blir sjuk utomlands Övergripande information Om du reser utomlands för en kortare tid kan du i vissa länder ha rätt till sjukvård. Vilka länder det gäller beror på de avtal Sverige har ingått med respektive land. 13 Inom EU och EES-länder och Schweiz Om du är försäkrad i Sverige har du rätt till nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz. Du har rätt till vård på samma ekonomiska villkor som andra försäkrade i det land där du söker vård. När det förekommer patientavgifter betalar du alltså lika mycket som landets egna invånare. Förutsättningen är att du vänder dig till en vårdinrättning som är ansluten till det allmänna sjukvårdssystemet. Glöm inte att ta med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet när du reser! Utanför EU/EES-området Även i länder utanför EU/EES-området kan du ha rätt till sjukvårdsförmåner. Det gäller i länder som Sverige har avtal med. Kontakta alltid Försäkringskassan i god tid före avresan och begär att få de intyg du behöver.

14 Bra att tänka på! Det kan vara bra att komplettera det grundskydd som socialförsäkringen ger med ett reseskydd i din hemförsäkring eller med en privat reseförsäkring. Om du väntar barn Adoptionsbidrag Ska du adoptera ett utländskt barn kan du ansöka om adoptionsbidrag hos Försäkringskassan. Du har rätt till bidrag för de adoptioner som en svensk domstol givit tillstånd till samt för de adoptioner som NIA (Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor) har godkänt. Med svensk domstol jämställs ett beslut från utlandet om adoption som gäller här i landet med stöd av Haagkonventionen. 14 Rättigheter som gravid Är du gravid har du rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter om du har ett fysiskt påfrestande arbete som du inte kan fortsätta med på grund av graviditeten eller har avstängts från ditt arbete enligt arbetsmiljölagen. Havandeskapspenning Kan arbetsgivaren inte omplacera dig kan du få havandeskapspenning om din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av graviditeten och du har ett fysiskt påfrestande arbete du har ett arbete som du inte får utföra på grund av risker i arbets miljön. Om du har ett fysiskt påfrestande arbete kan du högst få havandeskapspenning i 50 dagar och tidigast 60 dagar före beräknad förlossning. Om du blivit förbjuden att fortsätta ditt arbete med stöd av arbetsmiljölagen kan du få havandeskapspenning för varje dag som förbudet gäller. De 10 sista dagarna före beräknad förlossning kan du inte få havandeskapspenning. Om du har sådana arbetsuppgifter att du kan arbeta en del av dagen kan du ansöka om tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels havandeskapspenning.

15 15

16 Läs mer om vilka regler som gäller för blivande föräldrar i broschyren Blivande förälder som finns hos Försäkringskassan eller på: 16 För barnfamiljer Föräldrapenning Har du barn har du också rätt till föräldrapenning om du avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet. Föräldrapenning kan betalas ut i 480 dagar för barn födda från och med 2002 och i 450 dagar för barn födda före Föräldrapenningdagarna delas alltid lika mellan bägge föräldrarna. En förälder kan avstå från rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 30 dagar för barn födda före 2002 och 60 dagar för barn födda från och med Du som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga dagar själv. Du som är blivande mamma kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar före beräknad förlossning. Båda föräldrarna kan ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildning. Föräldrapenning får tas ut tills dess barnet har fyllt 8 år eller när barnet slutar första skolåret. Du kan välja att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning Om du måste stanna hemma från arbetet för att vårda ett sjukt barn som inte fyllt 12 år, kan du ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Det gäller också om den som brukar ha hand om barnet blir sjuk. Föräldrar har tillsammans rätt till tillfällig föräldrapenning i 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ytterligare 60 dagar tas ut. Men observera att dessa extradagar inte kan tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. I samband med besök hos läkare eller barnavårdscentral med barnet kan du också få tillfällig föräldrapenning. Särskilt behov av vård och tillsyn Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning även för barn som fyllt 12 men inte 16 år. Det kan gälla om barnet, när det är sjukt, har ett särskilt behov av vård och tillsyn. Utlåtande från läkare om att barnet har ett särskilt behov av vård och tillsyn krävs. För barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

17 gäller särskilda regler. Läs mer i broschyren Funktionshindrad som finns hos Försäkringskassan eller på Utbetalning Ersättning kan betalas ut för en hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag beroende på hur mycket du behöver avstå från ditt arbete. Observera att det inte går att få tillfällig föräldrapenning för arbetsfria dagar. Pappadagar Du som är nybliven pappa har rätt till tio dagars ledighet med tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse. Du får ta ut dagarna inom 60 dagar från det att barnet kommit hem från sjukhuset. Som adoptivföräldrar har ni rätt till fem dagar var om ni inte kommit överens om annan fördelning. Ni kan ta ut dagarna inom 60 dagar från det att ni fått barnet i er vård. Barnbidrag och flerbarnstillägg Har du barn under 16 år får du barnbidrag om barnet bor i Sverige. När ditt barn har fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget och ersätts av förlängt barnbidrag om barnet fortfarande går i grundskolan. Förlängt barnbidrag betalas ut till och med den månad barnet slutar grundskolan. Har du tre barn eller fler kan du få flerbarnstillägg. Även de barn som efter 16 års ålder fortsätter att studera utan avbrott ger familjen rätt till flerbarnstillägg. 17 Vårdbidrag Är du förälder och vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn, kan du få vårdbidrag. Ett villkor är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionshinder. Så här fungerar det Du kan få vårdbidrag redan när barnet är nyfött. Det betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Därefter kan själv få handikappersättning. Om ditt barn vårdas på sjukhus eller annan institution kan du få behålla vårdbidraget under högst sex månader. Observera att du också kan få behålla vårdbidraget i ytterligare sex månader om ditt barn är svårt sjukt.

18 18 Underhållsstöd En förälder som inte bor tillsammans med barnet ska bidra till barnets försörjning genom att betala underhåll. Den föräldern som ska betala kallas bidragsskyldig. Som föräldrar kan ni själva komma överens om barnets underhåll eller om det inte går kan ärendet avgöras i domstol. Om den bidragsskyldige föräldern inte betalar underhåll eller betalar ett lågt underhåll kan Försäkringskassan betala ut underhållsstöd till den förälder som barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos. Den föräldern måste även vara vårdnadshavare för barnet och bosatt i Sverige. Underhållsstöd betalas ut i förskott varje månad. När Försäkringskassan betalar ut fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern helt eller delvis betala tillbaka samhällets kostnader för underhållsstödet. Hur mycket som ska betalas tillbaka beror bland annat på den bidragsskyldiges inkomst. Underhållsstöd kan också betalas ut som uyfyllnadsbidrag om den bidragsskyldige betalar underhåll direkt till den andra föräldern. Underhållsstöd kan även betalas ut till ett barn som är bosatt och folkbokfört hos en eller två särskilt utsedda vårdnadshavare samt till ett barn som är adopterat av endast en person. Hur länge? Underhållsstöd kan betalas ut längst tills barnet fyller 18 år. Förlängt underhållsstöd kan betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 20 år (om barnet fortfarande går i gymnasiet eller grundskolan) och studierna berättigar till antingen förlängt barnbidrag eller studiehjälp). Barnet måste vara bosatt och folkbokfört hos någon av sina föräldrar eller någon som var vårdnadshavare för barnet innan det fyllde 18 år. Anmäl förändringar till Försäkringskassan Det är viktigt att du anmäler om det sker några förändringar som kan påverka rätten till underhållsstöd. Det kan till exempel vara att barnet flyttar till den bidragsskyldige föräldern eller att barnet flyttar utomlands under längre tid än sex månader. Läs mer om vilka regler som barnfamiljer omfattas av i broschyren Barnfamilj som finns hos Försäkringskassan och på:

19 Om du har funktionshinder Handikappersättning Du kan få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år om du blivit funktionshindrad före 65 års ålder. För att få ersättning krävs att du behöver mera tidskrävande hjälp av en person för att klara din dagliga livsföring, ditt arbete, dina studier eller att du i annat fall har betydande merkostnader på grund av ditt funktionshinder. Dessutom måste du ha stödbehov under minst ett år. I vissa fall kan du också få ersättningen efter fyllda 65 år. Assistansersättning Assistansersättning är en rättighet för dig som har svåra funktionshinder och behöver personlig assistans för din dagliga livsföring. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Det finns inte någon nedre åldersgräns för rätten till assistansersättning men du får inte vara över 65 år när ersättningen beviljas. Du måste behöva personlig assistans med grundläggande behov (till exempel personlig hygien, klä på och av dig, äta, meddela dig med andra) i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. 19 Bilstöd Bidrag till bil kan du få om du på grund av varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Föräldrar som har ett funktionshindrat barn kan också i vissa fall ha rätt till bilstöd om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet. Bilstödet kan även avse bidrag till annat transportmedel, som moped eller motorcykel. Läs mer om hjälp till funktionshindrade i broschyren Funktionshinder som finns hos Försäkringskassan och på:

20 20 Om pension Ålderspension Den allmänna pensionen för födda 1938 och senare Pensionen består av inkomst-/tilläggspension, premiepension och garantipension och administreras av Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten, PPM. Pensionen grundas på de inkomster du haft under hela livet (från 16 års ålder t.o.m. år 1998). Om du arbetat länge och tjänat mycket får du en högre pension. På motsvarande sätt får du en lägre pension om du haft en låg inkomst. 18,5% av din inkomst betalas in till pensionssystemet, 16% till inkomstpensionen och 2,5% till premiepensionen. Dessa avgifter registreras som pensionsrätt. Du får även pensionsrätt för sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- och aktivitetsersättning. Du får extra pensionsrätt för år med små barn, studier med studiemedel och plikttjänst. Taket för pensionsgrundande inkomster är 7,5 inkomstbasbelopp. För inkomster över taket betalar du själv inga avgifter och får heller inte någon pensionsrätt. Du kan ta ut pension tidigast från 61 års ålder. Ju längre du väntar och fortsätter tjäna in pensionsrätter desto högre blir din pension. Du kan också välja att ta ut hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension. Likaså kan du ta ut olika andelar av inkomstpension och premiepension. Så länge du har en inkomst fortsätter du att tjäna in pensionsrätter oavsett om du tar ut pension eller ej. Ålderspensionen är skattepliktig. Inkomstpension Den största delen av de pensionsrätter du tjänat in går till din inkomstpension. Pensionsrätten förräntas i takt med inkomstutvecklingen i Sverige. När du går i pension bestäms pensionen av summan av de pensionsrätter du tjänat in under hela livet och den förväntade livsländen för din åldersgrupp. För födda är tilläggspension en del av inkomstpensionen. Ju äldre du är, desto större del av inkomstpensionen får du som tilläggspension. Premiepension 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst går till din premiepension. Är du född mellan 1938 och 1953 gäller ett lägre belopp.

21 21

22 Du får själv placera ditt pensionskapital i olika fonder som finns registrerade hos PPM. Om du inte gör något val placeras pengarna i Premiesparfonden, som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Gifta registrerade partners kan överföra premiepensionsrätter till varandra. Vid pensioneringen beräknas pensionen på i princip samma sätt som inkomstpensionen. Premiepensionen sköts av PPM. Garantipension Om du har haft låg eller ingen inkomst under livet kan du få garantipension. För rätt till garantipension gäller att du har minst tre år med bosättningstid i Sverige och för att få full garantipension krävs att man varit bosatt i Sverige 40 år. Undantag kan också göras för flyktingar. Garantipensionen betalas tidigast ut från 65 års ålder. 22 Född mellan Om du är född mellan 1938 och 1953 är du garanterad minst den pension du skulle fått enligt ATP-systemet baserat på hur mycket du tjänat in till ATP-systemet till och med Skulle den allmänna pensionen ge dig mindre i pension får du en utfyllnad. Den utfyllnaden kallas garantitillägg och beräknas automatiskt och betalas tidigast ut från 65 års ålder. Född 1937 eller tidigare Från årsskiftet 2002/2003 får alla sin pension genom det reformerade pensionssystemet. Detta innebär att allmän ålderspension betalas ut i form av tilläggspension och eller/garantipension. Pensionen är, liksom all annan inkomst, skattepliktig. Reglerna om folkpension, pensionstillskott och ATP upphör alltså att gälla och det särskilda grundavdraget vid beskattning (SGA) försvinner. Tilläggspension Du som tjänat in pensionspoäng för minst tre år har rätt till tilläggspension. Du som endast har ett eller två år med pensionspoäng i Sverige kan få tillgodoräkna dig försäkringstid i andra länder inom EU/EES eller i länder som Sverige har konvention med. Tilläggspensionen ersätter ATP och arbetsbaserad folkpension, och består därför av två delar:

23 En del motsvarar din allmänna tilläggspension (ATP) enligt regler som gällde före januari En del motsvarar folkpension grundad på antal år med pensions poäng. För dig som t.ex. har 20 år med pensionspoäng ingår 20/30-delar av den tidigare folkpensionen i tilläggspensionen. Hur stor tilläggspension du får beror alltså på hur många år du arbetat och hur mycket du tjänat varje år. Garantipension Om du har låg eller ingen tilläggspension alls kan du få garantipension. Garantipensionen kan också betalas ut till dig med en högre tilläggspension som kompensation för en tidigare bosättningsbaserad folkpension. Garantipension ersätter den bosättningsbaserade folkpensionen, pensionstillskottet samt det särskilda grundavdraget (SGA) vid beskattning. Efterlevandepension Som anhörig till en avliden person kan du få ersättning från socialförsäkringen. Dessa ersättningar är barnpension, omställningspension och änkepension. Du kan också få arbetsskadelivränta till efterlevande och begravningshjälp om dödsfallet beror på arbetsskada eller olycksfall på väg till eller från arbetet. Till barnpension kan efterlevandestöd till barn betalas ut och till omställningspension och änkepension kan garantipension betalas ut. 23 Omställningspension och garantipension Du kan få omställningspension och garantipension om din make/ maka/ registrerad partner avlidit. Omställningspension betalas ut under 10 månader till både män och kvinnor som inte har fyllt 65 år. Bor du tillsammans med barn under 18 år kan pensionen betalas ut under ytterligare 12 månader så kallad förlängd omställningspension. Denna betalas alltid ut till och med den månad det yngsta barnet fyller 12 år. Änkepension och garantipension Du kan få änkepension och garantipension om din make avlidit. Vissa villkor måste vara uppfyllda och ni måste ha varit gifta vid utgången av 1989 och vid tiden för dödsfallet. Olika regler gäller för kvinnor födda 1944 eller tidigare och födda 1945 eller senare. Kvinnor födda 1945 eller senare får till exempel inte garantipension.

24 Barnpension och efterlevandestöd till barn Om en eller båda föräldrarna har avlidit har barn under 18 år rätt till barnpension. Barnpension kan betalas ut till barn som fyllt 18 år om barnet studerar på grundskola, gymnasieskola eller liknande som berättigar till förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Barnpensionen kan då betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Mer om efterlevandepension kan du läsa i broschyren Efterlevande som finns hos Försäkringskassan och på Tillägg till pension Bostadstillägg till pensionärer Som pensionär kan du få bostadstillägg, som är ett inkomstprövat tillägg. Med det menas att din bostadskostnad och inkomst påverkar bostadstilläggets storlek. 24 Äldreförsörjningsstöd Om du har en låg pension exempelvis på grund av kort bosättningstid i Sverige kan du få äldreförsörjningsstöd. Din bostadskostnad och inkomst påverkar äldreförsörjningsstödets storlek. Särskilt pensionstillägg Om du avstått från att arbeta för att vårda ett sjukt eller handikappat barn under minst 6 år, kan du få särskilt pensionstillägg. Barnet ska ha haft hel förtidspension/sjukbidrag samt handikappersättning eller likvärdiga förmåner. Lägst sex och högst femton vårdår från år 1964 räknas. För tiden före den 1 juli 1992 fordras lägst tio vårdår för att du ska kunna få pensionstillägg. Om du inte har rätt till full folkpension minskas även tilläggen till pension på samma sätt som folkpensionen. Läs mer om olika pensionsformer i broschyrerna Snart pensionär och Pensionär som finns hos Försäkringskassan eller på

25 Om du skadar dig i arbetet Arbetsskadeförsäkring Om du skadas i arbetet eller på väg till eller från arbetet, kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringen gäller också för så kallade arbetssjukdomar, till exempel hudbesvär efter kontakt med vissa ämnen eller ryggbesvär på grund av en olämplig arbetsställning. En del smittsamma sjukdomar som exempelvis sjukhussjuka och gulsot kan också betraktas som arbetsskada. Om du skadar dig i arbetet ska du genast meddela din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska i sin tur anmäla skadan till Försäkringskassan. Livränta Om du blir skadad och inte kan arbeta mer eller på grund av skadan får en lägre arbetsinkomst, kan du få livränta. Livräntan är en ersättning för den inkomst du förlorar på grund av arbetsskadan. Om du också beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning samordnas ersättningen med livräntan. Dödsfall Om en person avlider av en arbetsskada har den efterlevande maken och barn under 18 år rätt att få livränta efter den avlidne. Hur stor livräntan blir beror på den avlidnes arbetsinkomst. Livräntan samordnas med efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. De efterlevande har också rätt att få hjälp med att betala begravningen. 25 Om du deltar du i ett arbetsmarknadspolitiskt program Aktivitetsstöd Om du deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, verksamhet på datortek, start av näringsverksamhet eller ungdomsgaranti kan du få aktivitetsstöd.

26 Så här fungerar det Aktivitetsstödet är i regel lika stort som det belopp du skulle ha fått i dagpenning från din arbetslöshetskassa under arbetslöshet. Du får ersättning för fem dagar i veckan. Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen anvisar till de arbetsmarknadspolitiska program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet som är skattepliktigt. Lär mer om aktivitetsstöd i broschyren Nystart som finns hos Försäkringskassan och på 26 Hjälp till bostadskostnad Bostadsbidrag Barnfamiljer kan få bostadsbidrag. Ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år kan också få bostadsbidrag även om de inte har barn. En förutsättning för att kunna få bostadsbidrag är att du bor och är folkbokförd i Sverige. I regel ska du också vara folkbokförd i den bostad du söker bidrag för. Bostadsbidrag består av två delar, dels ett bidrag för boendekostnaden och dels ett särskilt bidrag för de barn som bor hemma. Barnfamiljer kan få bidrag för bostadskostnader och det särskilda bidraget för barn. Ungdomar utan barn, som fyllt 18 men inte 29 år, kan få bidrag för bostadskostnaden. Så här fungerar det Hur stort bidrag du kan få beror bland annat på hur många personer ditt hushåll består av, inkomsten, bostadskostnaden och bostadens storlek. Bostadsbidraget är preliminärt och bestäms efter den inkomst som du uppskattar att du får under hela kalenderåret. Ditt slutliga bidrag beräknas på bland annat uppgifter från taxeringen. Det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när inkomsttaxeringen för året är klar. Då jämförs det preliminära bidraget med det slutliga. Om du har fått för lågt preliminärt bidrag kan du få du en tilläggsutbetalning med ränta. Har du fått för högt preliminärt bidrag kan du bli tvungen att betala tillbaka det belopp du inte haft rätt till och dessutom en avgift.

27 Om du är arbetsgivare Högkostnadsskydd för mindre företag Ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader gäller från och med 1 mars 2004 men ersättning kan betalas ut för sjuklöneperioder från och med 1 juli Med högkostnadsskyddet kan du som är arbetsgivare få tillbaka delar av de sjuklönekostnader som ditt företag har haft. För att ett företag ska ha rätt till ersättning måste två villkor vara uppfyllda: Lönekostnaden i ditt företag får inte överstiga 160 prisbasbelopp. Företagets sjuklönekostnader måste också överstiga den s.k. själv risken som gäller för högkostnadsskyddet. Självrisken fastställs för varje år. För 2003 motsvarar den 1,35 procent av dina lönekostnader. Försäkring mot sjuklönekostnader Tidigare har arbetsgivare kunnat försäkra sig mot kostnader för sjuklön. Sedan man beslutade att införa högkostnadsskyddet kan man inte längre teckna den här försäkringen. Däremot kan de som redan har försäkringen fortfarande ansöka om ersättning. Fortfarande kan du som arbetsgivare försäkra dig mot vissa semesterlönekostnader. För att få försäkra sig mot vissa semesterlönekostnader krävs att företagets lönekostnad inte överstiger 90 prisbasbelopp. 27 Informera uppsagd personal! Om du säger upp personal eller om anställda får avgångsvederlag är det viktigt att du informerar dem om att han eller hon ska anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Det har stor betydelse för eventuell framtida ersättning från socialförsäkringen.

28 Allmänna regler Missnöjd med beslutet? Om du är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att Försäkringskassan ska ompröva beslutet eller överklaga beslutettill Länsrätten. Tycker du att även länsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga till Kammarrätten. Anser du att kammarrättens beslut är felaktigt kan du överklaga till den högsta instansen som är Regeringsrätten. Regeringsrätten prövar bara frågor som är av principiell betydelse. Skatt och deklaration De flesta ersättningar från Försäkringskassan är skattepliktiga och många är även pensionsgrundande. I januari varje år får du en kontrolluppgift från Försäkringskassan för deklarationen. På kontrolluppgiften anges hur mycket pengar du har fått från Försäkringskassan under föregående år och hur mycket skatt som har dragits. 28 Prisbasbelopp Prisbasbeloppet är ett belopp som fastställs av regeringen för ett år i taget efter en beräkning av statistiska centralbyrån. Prisbasbeloppet fastställs varje år. När Försäkringskassan räknar ut hur stora till exempel pensioner, sjukpenning och bidrag ska vara, använder man sig av prisbasbeloppet. Socialförsäkringen i praktiken Från förslag till ny lag eller lagändring Regeringen föreslår flera gånger om året nya lagar och lagändringar som rör socialförsäkringen. Dessa förslag beslutar sedan riksdagen om.

29 Vem administrerar socialförsäkringen? Försäkringskassan administrerar socialförsäkringen tillsammans med Riksförsäkringsverket. Socialförsäkringen är nationellt enhetlig och finansieringen statligt reglerad. Staten styr därför verksamheten genom bland annat att tillsätta styrelse. Riksförsäkringsverket har av regeringen ålagts normgivning och tillsyn. Från och med 2005 blir Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan en och samma myndighet. Fördjupad information Faktablad Här nedan följer en lista över hänvisningar till fördjupad information som du hittar på i form av faktablad för utskrift. Har du inte tillgång till Internet och skrivare hemma eller på arbetet kan du alltid vända dig till Försäkringskassan för hjälp. Se även sidhänvisning, bakom varje faktablad, för förmåner i den här broschyren. Adoptionsbidrag sid 14 Aktivitetsersättning sid 11 Aktivitetsstöd stöd till start av näringsverksamhet sid 25 Arbetsskadeförsäkring sid 25 Assistansersättning sid 19 Barn som omfattas av LSS sid 16 Barnbidrag och flerbarnstillägg sid 17 Bilstöd sid 19 Bostadsbidrag sid 26 Bostadstillägg för pensionärer sid 24 Frivillig sjukpenningförsäkring sid 9 Föräldrapenning sid 16 Garantipension sid 23 Handikappersättning sid 19 Havandeskapspenning sid 14 Högkostnadsskydd (Småföretagarförsäkring) sid 27 Inkomstpension sid 20 29

30 30 Närståendepenning sid 11 Pappadagar sid 17 Premiepension sid 20 Rehabilitering sid 12 Sjukersättning sid 11 SGI sid 8 Sjuk vid bosättningutomlands sid 13 Sjuk utomlands vid tillfällig vistelse sid 13 Sjuklön sid 8 Sjukpenning sid 8 Smittbärarpenning sid 9 Tillfällig föräldrapenning sid 16 Underhållsstöd sid 18 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning sid 12 Vårdbidrag sid 17 Ålderspension sid 20 Äldreförsörjningsstöd sid 24

31 Anteckningar 31

32 32

33 Skyldigheter Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Det är brottsligt att fuska På Försäkringskassan ser vi allvarligt på fusk. Med fusk menar vi att någon medvetet försöker kringgå reglerna för att få en ersättning. Vad händer då om man fuskar, till exempel genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden? Jo, den som fuskar blir alltid återbetalningsskyldig, och riskerar dessutom att bli straffad med böter eller fängelse. Anmäl förändringar till Försäkringskassan! Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning.

34 Socialförsäkringen Myndighetsguide Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor. På finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag. Arbetsförmedlingen och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden. är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns. Har du frågor om skatt kan du gå in på På socialstyrelsens sida kan du läsa mer om underhållsbidrag. Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på eller ring servicetelefon Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon Ljudfiler finns också på Internet.