Socialförsäkring. Social insurance. Socialförsäkring Statistisk årsbok Sida Page

Transkript

1

2 Socialförsäkring Statistisk årsbok 2008 Sida Page Socialförsäkring Social insurance Utgifter för det sociala skyddet Expenses for social security Socialförsäkring Social insurance Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar Sickness insurance, days of sickness Sjukskrivna (pågående fall) i december Number of ongoing sickness periods Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc Föräldraförsäkring, antal dagar Parental insurance, amount of days Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december Number of persons with sickness compensation/activity compensation in December Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor Social insurance expenditures, SEK m Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2006, miljoner kronor Social insurance income and expenditures, SEK m Antal pensionstagare med ålderspension och äldreförsörjningsstöd i december Number of persons with old age pension and maintenance support for the elderly in December Antal pensionstagare med efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i december Number of persons with survivor s pension and survivng children s allowance in December Antal personer med bostadstilllägg i december Number of persons with housing supplements in December 488 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Utgifter för det sociala skyddet Expenses for social security Under perioden ökade utgifterna för det sociala skyddet varje år mätt i löpande priser. År 2005 kom de samlade utgifterna att uppgå till 856 miljarder kronor, vilket var 265 miljarder kronor mer än år Det motsvarar en ökning med 45 procent. Socialförsäkring Men som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet minskat till och med år År 1993 var andelen 37,9 procent och år 2000 var den 30,7 procent. Efter denna period ökade andelen fram till och med 2003 för att därefter åter sjunka. År 2004 uppgick andelen till 32,7 procent och år 2005 var den 32,0 procent. De tre största utgiftsposterna svarar för 80 procent Utgifterna för de sociala förmånerna inom Ålderdom, vilka väger tyngst, utgjorde 38 procent av samtliga sociala förmåner år Som andel av BNP utgjorde dessa förmåner 11,8 procent. Utgifterna för ålderdom kom att uppgå till 316 mdkr år 2005, vilket var en ökning med drygt 8 mdkr (2,7 procent) jämfört med De kontanta förmånerna, som framför allt utgörs av pensioner, ökade med 3 procent och naturaförmånerna, dvs. vård och omsorg för de äldre, ökade med 1,6 procent. Utgifterna för de sociala förmånerna inom Sjukdom/Hälso- och sjukvård uppgick år 2005 till 200 mdkr. Det var en liten minskning med 2 mdkr (1 procent) jämfört med året innan. Naturaförmånerna, dvs. sjukvårdstjänsterna, ökade med 2,6 procent medan kontantförmånerna, som innefattar såväl arbetsgivarnas som statens utgifter för betald sjukledighet, minskade med nära 10 procent (5,9 mdkr. Den 1 januari 2005 ändrades reglerna för arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön från tre veckor till två, vilket förklarar en minskning med 2,4 mdkr. Dessutom minskade utgifterna för betald sjukpenning med 3,5 mdkr, vilket tyder på en fortsatt minskad sjukfrånvaro. Förmånerna för hälso- och sjukvård utgjorde nära nog 25 procent av de totala förmånerna år Som andel av BNP utgjorde de 7,5 procent. Utgifterna för de sociala förmånerna rörande Funktionshinder utgjorde 15 procent av de totala förmånerna år Utgifterna ökade med 5,6 procent mellan åren 2004 och 2005 och kom att uppgå till 127 mdkr. Utgifterna för funktionshinder utgjorde knappt 5 procent av BNP. Utgifter för sociala förmåner uppdelade på funktion, procent Funktion Sjukdom/Hälsooch sjukvård 22,0 27,0 24,3 Funktionshinder 12,2 12,8 15,4 Ålderdom 35,1 37,2 38,3 Efterlevande 2,3 2,2 2,2 Familj/Barn 11,4 9,3 9,8 Arbetslöshet 10,8 7,1 6,2 Boende 3,3 2,1 1,8 Övrig social utsatthet 2,9 2,4 2,0 Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 Finansiering av det sociala skyddet Det sociala skyddet finansieras med hjälp av skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter från egenföretagare och anställda samt kapitalinkomster från AP-fonderna. Andelen kapitalinkomster i förhållande till totala inkomster har sjunkit från 9 procent år 1993 till drygt 2 procent år Två till tre procent av sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. Såväl andelen sociala avgifterna som andelen skatter i förhållande till totala inkomster har ökat under perioden med 8 9 procent. Det har också skett en successiv förskjutning inom de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva avgifter till egenavgifter från egenföretagare och anställda. Sålunda ökade egenavgifternas andel av de sociala avgifterna från 5 procent år 1993 till 20 procent år Därefter har andelen legat på 17 och 18 procent. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NR 15 ( Statistiska centralbyrån 489

4 Socialförsäkring Statistisk årsbok Socialförsäkring Social insurance Tre av fyra pappor tog ut sina pappadagar i samband med barns födelse eller adoption. Drygt en tredjedel (37 procent) av VAB-dagarna togs ut av män. En femtedel (21 procent) av alla uttagna dagar med föräldrapenning togs ut av män Föräldrapenning kan man få med anledning av ett barns födelse eller adoption under sammanlagt dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av det totala antalet dagar. En förälder kan dock överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 60 2 dagar, de så kallade pappa-/mammamånaderna. Eda, där bara 12 procent av dagarna har tagits ut av män. Det föreligger således stora variationer mellan kommuner. Noterbart är dock att av de 10 kommuner med störst andel dagar uttagna av män återfinns hälften i Västerbottens län. Männen tar i genomsnitt ut betydligt färre dagar än kvinnorna. Av alla dagar med föräldrapenning under 2006 ( ) svarade männen för 20,6 procent. En låg andel men dock betydligt bättre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs ut av män. Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. minst andel dagar uttagna av män 2006 Kommun med störst andel Kommun med minst andel Kommun Andel Kommun Andel Ydre 27,2 Eda 12,3 Bjurholm 26,5 Årjäng 12,8 Umeå 26,4 Vansbro 14,1 Ekerö 26,4 Haparanda 15,1 Gnesta 25,9 Gnosjö 15,3 Emmaboda 25,7 Älvdalen 15,4 Robertsfors 25,1 Överkalix 15,4 Knivsta 24,9 Tomelilla 16,1 Vindeln 24,6 Klippan 16,1 Vännäs 24,2 Malmö 16,1 Ydre är den kommun som uppvisar störst andel dagar uttagna av män 27 procent. I andra änden på en sådan tabell återfinns 37 procent av VAB-dagarna togs ut av män En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda sjukt barn är berättigad till tillfällig föräldrapenning. Det gäller om barnet är under 12 år. Av totala antalet ersatta dagar under 2006 ( ) använde männen 37 procent. Männens andel sjönk under perioden från 35 till 31 procent, men har därefter stigit. 1) 450 dagar för barn födda tidigare än ) 30 dagar för barn födda tidigare än Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2008 Tre pappor av fyra tog ut sina pappadagar I samband med ett barns födelse eller adoption har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per barn. Dagarna får tas ut längst till och med den sextionde dagen efter den dag barnet har kommit hem eller den dag adoptivföräldern har fått barnet i sin vård Antalet födda barn och antalet fäder med pappadagar var som högst år Då utnyttjade också 86 procent av papporna sina dagar. Under hela 1990-talet sjönk antalet födda successivt och därmed också antalet pappor som tog ut sina pappadagar. Samtidigt sjönk också andelen av de nyblivna papporna som använde sina 10 dagar, så att den år 1999 var nere i 73 procent. Därefter har en liten årlig ökning kunnat noteras, som dock bröts 2005 då andelen sjönk till 75 procent från 79 procent året innan. Socialförsäkring Källa: Försäkringskassan, Statistikenheten ( Skillnad i uttag långt ifrån hälften var Enligt regeringens regleringsbrev 2004 och 2005 ska skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar minska. Det gäller när föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet. Det befintliga måttet mäns andel av uttagna föräldrapenningdagar (som redovisats på föregående sida) har därför kompletterats med ytterligare ett mått. Det kompletterande måttet beskriver den genomsnittliga skillnaden i uttag mellan föräldrar till barn där föräldrarna har gemensam vårdnad. Måttet avser att mäta en utveckling mot hälften var. Det skulle innebära att skillnaden i uttag närmar sig noll dagar, vilket skulle betyda att pappas och mammas uttag av dagar är lika stort. Med måttet skillnad i uttag är det däremot inte möjligt att säga hur det faktiska uttaget ser ut. I en familj där skillnaden mellan pappans och mammans uttag är 100 dagar kan det till exempel innebära att pappan tagit 30 dagar och mamman 130, likväl som det kan betyda att pappan inte tagit några dagar alls medan mamman tagit 100. Måttet skillnad i uttag har därför fyllts på med information angående det faktiska uttaget av föräldrapenningdagar. Av diagrammet på följande sida framgår det klart att kvinnors och mäns uttagsmönster skiljer sig åt. Vad gäller mäns uttag har den största andelen barn i denna grupp, nära nog 45 procent, en pappa som ersatts med föräldrapenning mellan en och två månader. Andel barn med mamma som ersatts med lika mycket är endast en halv procent. Omvänt har hälften av barnen i denna grupp en mamma som ersatts med föräldrapenning i mer än 390 dagar. Andel barn med pappa som ersatts med lika många dagar är mindre än en halv procent. Av rad 1 framgår att mammor i genomsnitt tagit ut 119 föräldrapenningdagar fler än pappor. Differensen mellan pappas och mammas uttag har i genomsnitt minskat från 140 dagar för barn födda 1995 till 119 dagar för barn födda Vad gäller rad 2 kan först påpekas att alla föräldrapenningdagar i praktiken kan ha utbetalats då barnet blivit två år gammalt. Vad gäller skillnaden i uttag för barn födda 2001 kan konstateras att mammor igenomsnitt ersatts med 268 dagar fler än pappor- Statistiska centralbyrån 491

6 Socialförsäkring Statistisk årsbok 2008 na. Detta var dock en skillnad som var 36 dagar mindre än vad som gällde för föräldrar till barn födda Av rad 3 kan man liksom för rad 2 konstatera att differensen mellan pappas och mammas uttag har minskat. För fyraåriga barn födda 1995 var skillnaden 307 dagar, medan den för fyraåriga barn födda 2000 var 281 dagar. Rad 4 visar på samma mönster minskad differens mellan pappors och mammors uttag. Betraktar man istället kolumnen barn födda 1995 kan man se hur differensen förändras med barnets stigande ålder. När barnen var ett halvt år var differensen 140 dagar. Differensen steg sedan till drygt 300 dagar när barnet var 2 år. Därefter sker egentligen inga förändringar utan differensen är fortfarande lite över 300 dagar då barnet blivit åtta år.. Genomsnittlig skillnad i uttag av föräldrapenning för barn födda visst år och som uppnått viss ålder Rad Genomsnittlig skillnad i uttag av föräldrapenning Barns födelseår Pappans utagna dagar minus mammans för barn som blivit ett halvt år gamla för barn som blivit två år gamla för barn som blivit fyra år gamla för barn som blivit åtta år gamla Källa: Försäkringskassan Statistik 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ( 492 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Socialförsäkring Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar Sickness insurance, days of sickness År 2006 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar till 76 miljoner vilket motsvarar 10 dagar per försäkrad. (Antalet försäkrade var ) Under de femtio år diagrammet spänner över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar årligen överstiger 100 miljoner. Det är perioderna , och Åren 1976 och 1977 uppgick sjukpenningdagarna till 17 dagar per försäkrad. Källa: Försäkringskassan ( 501 Sjukskrivna (pågående fall) i december Number of ongoing sickness periods Knappt var sjukskrivna på nyårsaftonen Nyårsaftonen 2002 var antalet sjukskrivna fler. Källa: Försäkringskassan ( Knappt 5 procent av de försäkrade kvinnorna och knappt 3 procent av de försäkrade männen var sjukskrivna på nyårsafton År 2002 var motsvarande andelar 7 respektive 4 procent. Källa: Försäkringskassan ( Statistiska centralbyrån 493

8 Socialförsäkring Statistisk årsbok Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc Ersatta sjukpenningdagar 1, tal Days of sickness cash benefit Män Men Kvinnor Women Sjuktal 1) Sickrate 1) 19,5 21,0 20,4 18,0 15,5 14,0 Män 14,2 15,3 14,7 12,9 11,2 10,1 Kvinnor 25,0 27,1 26,3 23,3 20,1 18,1 Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 Number of ongoing sickness periods in December Män Kvinnor Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per 1000 försäkrade Number of ongoing cases of sickness cash benefit in December per 1000 insured persons 56,1 56,9 52,4 45,9 39,6 36,2 Män 40,5 41,1 37,4 32,6 28,2 25,9 Kvinnor 72,3 73,4 68,2 59,9 51,6 46,9 Avslutade sjukfall 1, tal Number of terminated sickness periods during the year Män Kvinnor ) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. Se Tabellanmärkningar. 503 Föräldraförsäkring, antal dagar Parental insurance, amount of days Förmån/Kön Benefits/Sex Föräldrapenning 1 Parental benefits Män Men Kvinnor Women Tillfällig föräldrapenning 1 Temporary parental benefits Män Kvinnor Vård av barn 1 Care of sick child Män Kvinnor Pappadagar 1, 2 Paternity days 1, Män Kvinnor Kontaktdagar, , 3 Contact days, , Män Kvinnor Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 4 Contact days, for children covered by LSS 1, Män Kvinnor Havandeskapspenning 1 Pregnancy benefits ) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan, om särskilda skäl föreligger, annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras. 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten "paternity days" when the child is born or adopted. 3) Kontaktdagar, för barn mellan 6 11 år, infördes i juli 2001 och upphörde fr.o.m. juli Contact days for children aged 6 11 years were introduced in July 2001 and abolished in July ) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0 16 år, som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4 12 år. Contact days for children covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0-16 years who are entitled to support under the LSS Act on support and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4-12 were included. 494 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Socialförsäkring Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december Number of persons with sickness compensation/activity compensation in December Kön och ålder Sex and age Samtliga All Sjuk /aktivitetsersättningens omfattning 1 Size of sickness compensation/activity compensation 1 Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes ) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness compensation/activity compensation in Statistiska centralbyrån 495

10 Socialförsäkring Statistisk årsbok Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor Social insurance expenditures, SEK m Försäkringsgren/ förmån Type of insurance/benefit Ekonomisk trygghet för familjer och barn Financial security for families and children Föräldraförsäkring Parental insurance Barnbidrag Child allowance Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc Vårdbidrag för funktionshindrade barn Care allowance for disabled children Underhållsstöd Maintenance support Barnpension Child pension Efterlevandestöd till barn 1 Surviving children's allowance Inkomstgrundad barnpension 2 Incomebased child pension Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child years Bidrag till adoptioner Adoption allowance Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Financial security in sickness and disability Sjukpenning, rehabiliteringsersättning och närståendepenning Sickness allowance, rehabilitation allowance and allowance for care of close relatives Sjukvårdsförmåner m.m. Medical benefits Sjuk och aktivitetsersättning m.m. 3 Sickness/activity compensation Garantipension till sjuk och aktivitetsersättning 1 Sickness/ activity compensation: guarantee pension Inkomstgrundad sjuk och aktivitetsersättning 2 Incomebased sickness/activity compensation Statliga ålderspensionsavgifter Old age pension charges Kostnader för sysselsättning av vissa personer med sjuk och aktivitetsersättning 4 Compensation for employing certain pensioners with sickness/activity compensation Bostadstillägg till personer med sjuk eller aktivitetsersättning Housing supplement to pensioners with sickness/ activity compensation Handikappersättning Disability allowance Arbetsskadeersättning Work injury benefit Bilstöd Car allowance to the disabled Assistansersättning Attendance allowance Övrig ersättning Other benefits Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. Financial security in old age etc Ålderspension Old age pension Garantipension 1 Guarantee pension Inkomstgrundad 2 Income based Efterlevandepension Survivor s pension Garantipension Inkomstgrundad Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Delpension Partial pension Överföringar till EU och Särskilda regleringar Transfers to EU and Special regulations Övrig pension Other pensions Annan utbetalning Other payments Aktivitetsstöd Activity assistance Dagpenning till totalförsvarspliktiga m.m. Daily allowance to conscripts etc Familjebidrag till totalförsvarspliktiga Family allowance to conscripts Övrigt Other Administration Totalt Total ) : Folkpension : Basic pension. 2) : ATP : Supplementary pension. 3) : Förtidspension/sjukbidrag m.m. 4) : Sysselsättningsgaranti för förtidspensionärer. 5) : Bostadstillägg till förtidspensionärer : Housing supplement to disability pensions. 496 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Försäkringsgren Type of insurance Socialförsäkring Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2006, miljoner kronor Social insurance income and expenditures, SEK m Inkomster Income Avgifter Fees Statliga medel enl. lag Government money statustory Övrigt 2 Other Total Utgifter Expenditures Utbetalningaration Administ- Payments Överskott 1 Surplus Föräldraförsäkring Parental insurance Barnbidrag Child allowance Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. Housing allowance for families with children, etc Vårdbidrag för funktionshindrade barn Care allowance (for disabled children) Underhållsstöd Maintenance support Pensionsrätt för barnår Child rearing pension right Sjukförsäkring 2 Sickness insurance Sjukvårdsförmåner Health care benefits Handikappersättning Disability allowance Aktivitetsstöd Activity support Arbetsskador Work injury Bilstöd Car allowance Assistansersättning Attendance allowance Ålderspension Old age pension Till/från AP fonden 3 To/from the First National Pension Fund Till/från statsbudgeten To/from national budget Premiepensionssystemet 3 Premium pension scheme Efterlevandepensioner Survivor's pension Bostadstillägg, BTP Housing supplement, BTP Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Delpension Partial pension Övrig ersättning Other payments Ej fördelad administration Administration, not included above Totalt 1 Total ) Överskott: summering är ej meningsfull på grund av att inkomsterna i premiepensionssystemet utgörs av reserveringar. 2) Utbetalningar: inkl. sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, havandeskapspenning, närståendepenning samt statliga ålderspensionsavgifter. 3) Avgifter: inkl. statliga ålderspensionsavgifter. Statistiska centralbyrån 497

12 Socialförsäkring Statistisk årsbok Antal pensionstagare med ålderspension och äldreförsörjningsstöd i december Number of persons with old age pension and maintenance support for the elderly in December Ålder Age Män Men Kvinnor Women Pensionstagare All Pensioners Därav med Of which with Pensionstagare Därav med Ålderspension Old age pension Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly Ålderspension Äldreförsörjningsstöd All Ålder Samtliga Both sexes Pensionstagare Därav med Ålderspension Äldreförsörjningsstöd Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Socialförsäkring Antal pensionstagare med efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i december Number of persons with survivor s pension and surviving children s allowance in December Kön/Ålder Sex/Age Pensionstagare All pensioners Därav med Of which with Änkepension Widow s pension Omställningspension/Förlängd omställningspension Adjustment pension/extended adjustment pension Premiepension Premium pension Barnpension/Efterlevandestöd Children s pension/surviving children s allowance Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes Statistiska centralbyrån 499

14 Socialförsäkring Statistisk årsbok Kön/Ålder Sex/Age Antal personer med bostadstillägg i december Number of persons with housing supplements in December Antal personer All persons Därav med Of whom with Ålderspension Old age pension Änkepension Widow s pension Sjukersättning Sickness compensation Män Men All Kvinnor Women Samtliga Both sexes Aktivitetsersättning Activity compensation 500 Statistiska centralbyrån