INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

Transkript

1 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET UPPNÅENDE AV MÅLEN UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS RESULTATBILDNING UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 2

4 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 3

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2013 kan karakteriseras som ännu ett år av återhämtning från finanskrisen Under finanskrisen upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. För denna turbulenta historiska tidsperiod finns ännu ingen lösning i sikte, vilket också kan utläsas i det faktum att Finlands BNP minskade enligt preliminära uppgifter med 1,4 % under Samtidigt som världsekonomin, och i viss mån också EU, börjar visa tecken på återhämtning så uppvisar Finland fortfarande ingen ekonomisk tillväxt. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år Industriproduktionens nominella värde i Finland har ännu inte nått upp till 4

6 nivån före finanskrisen. ekonomiska läget. Detta är bra att hålla i minnet när man analyserar det Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Denna återhämtning accentueras av att näringsstrukturen i Jakobstad av hävd är förcyklisk, dvs. upp- och nedgångar i den ekonomiska konjunkturen syns vanligtvis först i Jakobstadregionen i landet. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,4 % mot 9,1 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 7,0 % jämfört med 6,0 % året innan. Sysselsättningen i Jakobstadsregionen är en av landets bästa. Befolkningsmängden i Jakobstad uppvisade år 2013 en minskning på 68 invånare och vid utgången av år 2013 hade vi totalt invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 52 personer och vid utgången av år 2013 hade regionen totalt invånare. Utvecklingen i Jakobstadsregionen börjar få metropoldrag med en överrepresentation av seniorer och invandrare i centralorten och med framförallt barnfamiljer i aktiv ålder i kranskommunerna. Staden Jakobstads bokslut för år 2013 uppvisar ett underskott på 1,9 M. År 2012 uppvisade Staden ett underskott på 2,9 M. Staden reviderade 2010 sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M jämfört med tidigare, vilket bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Årsbidraget stiger till 7,7 M jämfört med 5,2 M år Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 106,7 M vilket är en ökning med 5,0 % (5,1 M ) i jämförelse med föregående år. Verksamhetskostnaderna ökar med 3,8 % och intäkterna med 2,8 %. Största kostnadsökningen finns inom social- och hälsovården (inkl. Vasa sjukvårdsdistrikt) med 4,1 M eller 6,4 %. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 4,5 M medan affärsverken gör ett överskott på 2,5 M. Motsvarande siffror för år 2012 var -7,4 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 4,5 M. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2013 ökade med 10,2 % och ligger på 76,5 M eller 7 M högre än år Kommunalskatten steg med 5,8 M (+9,6 %) medan samfundsskatten steg med 1,1 M (+22 %). Skatteinkomsterna år 2013 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87,2 %, samfundsskattens andel 6,1 % och fastighetsskattens andel 6,7 %. Det är skäl att minnas att den goda skatteutvecklingen delvis beror på en förhöjning av skattesatsen. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten 5

7 i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 14,3 M mot 12,8 M året innan. De största investeringarna under året var förutom de underhållande investeringarna fördjupningen av farleden till Jakobstads hamn och påbörjandet av renoveringen av Länsinummi skola. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 8,25 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 5,45 M. Av affärsverkens investeringar fördelade sig 0,5 M på Jakobstads Hamn, 3,4 M på Energiverket och 1,5 M på Jakobstads Vatten. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,6 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2013 till 111 M eller /inv. Skuldbördan år 2012 var /inv. År 2013 gjordes avsättningar på 4,3 M p.g.a. beslut från Energimyndigheten. Under år 2013 stävjades tillväxten i skuldbördan, men den långsiktiga investeringsnivån är fortsättningsvis i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå, eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. I detta arbete är den under 2013 initierade strategiprocessen i en nyckelställning. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden, om tillväxttakten inte kan stävjas. Arbetet med att öppna nya bostads- och industriområden kommer att fortsätta under år 2014 med ibruktagande av nya bostads- och industriområden. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under nästa tioårsperiod. Stadsfullmäktige kommer att ange marschordningen i fråga om ibruktagandet av nya bostads- och industriområden. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Kommunstrukturreformen och översynen av social- och hälsovårdsstrukturerna som regeringen har initierat utgör både klara möjligheter och hot för regionen beroende på regionens förmåga till ett strategiskt helhetstänkande. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. I detta arbete är det färdigställda Campus Allegro en viktig hörnsten. I både staden och regionen finns för tillfället ett stort antal investeringsprojekt inom industri och handel som klart visar att regionen har en framtidstro. Av dessa projekt kan speciellt ett affärscentrum vid torget vid det s.k. HAB-huset nämnas. 6

8 I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Stadens industriella verksamheter bör uppspjälkas i en egen helhet. Den kommande bolagiseringen av kommunala affärsverk är en utmaning för år I det här arbetet spelar strategiplanen, som stadsfullmäktige godkände , en viktig roll. När det gäller skatteintäkter befinner sig Jakobstad liksom många andra gamla skogsindustristäder i en situation, där den egna utgiftsstrukturen måste anpassas till minskade skatteintäkter från nämnda bransch. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare att i framtiden klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Carola Sundqvist I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Eero Luomala PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT Platser Parti SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna

9 Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den svaga ekonomiska utvecklingen fortsatte under år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,4 procent år Det var andra året i följd som bruttonationalprodukten minskade. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,8 procent medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,8 procent. Investeringarna minskade med 3,4 procent. Exportvolymen ökade med 0,3 procent medan importvolymen minskade med 1,8 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna ett bättre resultat år 2013 jämfört med år Kommunernas sammanlagda resultat var cirka 300 milj. euro positivt 2013, vilket är en förbättring med 600 milj. euro jämfört med Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. Totalt 36 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2012 var årsbidraget negativt i 73 kommuner. På basis av prognoserna för år 2013 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 371 euro. Året innan var motsvarande siffra 248 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 99 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 52 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2013 till 15,6 miljarder euro. Lånestocken ökade med 13 procent, det vill säga med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med 52 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ, -68 personer Jakobstads befolkning per den uppgår, enligt preliminära uppgifter, till personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -32 personer, samt även ett underskott på -173 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med 137 personer. 8

10 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa syntyneet födda 800 kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2013/2014 var enligt NTM-centralen 7,0 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 6,0 %. Antalet arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 12,6 % den , då den vid föregående årsskifte låg på 10,7 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 10,2 % i slutet av år 2013, när den i slutet av år 2012 låg på 9,1 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 36,4 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2014 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,4 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 %, vilket är bland de högsta i landet. 9

11 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från

12 Antal årsverken sektorvis under åren Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Centralen för tekniska tjänster Övriga Årsverken totalt Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,0 milj. euro. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen, vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år

13 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny, enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. 12

14 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,24 % 51,74 % Årsbidrag/avskrivningar % 79,86 % 55,42 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare

15 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 230,2 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 114,2 milj. euro eller 49,6 %. Milj andel 2012 förändring Verksamhetens intäkter 114,2 49,6 % 111,1 2,8 % Skatteinkomster 76,5 33,2 % 69,5 10,2 % Statsandelar 37,7 16,4 % 37,6 0,4 % Finansiella intäkter 1,8 0,8 % 1,8-1,1 % TOTALT 230,2 100,0 % 219,9 4,7 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2012 förändring Försäljningsintäkter 93,2 81,6 % 90,7 2,7 % Avgiftsintäkter 12,2 10,7 % 12,5-1,7 % Understöd o bidrag 3,7 3,3 % 3,4 10,1 % Övriga verksamhetsintäkter 5,0 4,4 % 4,5 11,2 % TOTALT 114,2 100,0 % 111,1 2,8 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 114,2 miljoner euro vilket innebär en ökning (2,8 %). De största posterna är försäljningsintäkter 93,2 miljoner euro och avgiftsintäkter 12,2 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter 2013 andel% 2012 förändring Skatteinkomster milj. Kommunalskatt 66,7 87,2 % 60,9 9,6 % Samfundsskatt 4,7 6,1 % 3,6 28,7 % Fastighetsskatt 5,1 6,7 % 4,9 4,0 % TOTALT 76,5 100,0 % 69,5 10,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 10,2 % (7,0 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 9,6 % (5,8 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var 6,7 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 1,9 % från 2011 till Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2011 till 2012 var 3,9 %, när ökningen i hela landet var 4,8 %. Samfundsskatten ökade med 28,7 % (1,1 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 4,0 % (0,2 milj.). 14

16 På grund av förnyelse av skatteredovisningssystemet är redovisningarna 2013 inte direkt jämförbara med föregående år. Första raten från kommunalskattens restskatt redovisades till kommunerna redan i december 2013 istället för januari 2014 och samfundens skatteåterbäringar återkrävdes av kommunerna redan i december 2013 istället för januari Statsandelar Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 39,2 38,9 0,7 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,3-0,4-12,9 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,9-0,8 21,5 % TOTALT 37,7 37,6 0,4 % Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2013 andel% 2012 förändring Personalkostnader 115,1 51,6 % 110,2 4,4 % Köp av tjänster 57,9 26,0 % 56,9 1,8 % Material och förnödenheter 30,7 13,8 % 29,6 3,8 % Understöd 8,5 3,8 % 8,1 4,4 % Övriga verksamhetskostnader 10,6 4,8 % 9,8 8,1 % TOTALT 222,8 100,0 % 214,6 3,8 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 3,8 % (8,2 milj. euro). Den euromässigt största ökningen skedde inom personalkostnader (4,8 milj. euro) Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 106,7 milj. euro, en ökning med 5,0 % (5,1 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 93 %. De finansiella nettokostnaderna minskade med 0,4 milj. euro. Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget samt en ökning av dividendinkomsterna. 15

17 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2013 ligger på 7,7 milj. euro när det år 2012 låg på 5,2 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2013 låg på 14,3 milj. euro och avskrivningarna på 9,7 milj. euro. Årsbidraget täckte 79,9 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på -1,9 milj.euro Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Extraordinära intäkter Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Förändring

18 Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar Investeringsutgifterna uppgick till 15,9 milj. euro och finansieringsandelarna uppgick till 0,6 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,0 milj. euro. De internt tillförda medlen uppgick till 6,6 milj. euro, vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel till 50 %. De totala kapitalutgifterna finansierades till 27 %. Som en följd av den höga investeringsnivån stiger skuldbördan med 2,0 milj. euro och uppgår i slutet av 2013 till 111 milj. euro Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 17

19 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder Överskott från tidigare IV räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över/underskott II Materiella tillgångar V 1 Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och 3 anordningar C AVSÄTTNINGAR Maskiner och inventarier Avsättningar för pensioner Övriga materiella tillgångar Energiverket Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL III Placeringar Statens uppdrag Aktier och andelar Donationsfonders kapital Övriga lånefordringar Övrigt förvaltat kapital Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL B FÖRVALTADE MEDEL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Statens uppdrag 0 0 Donationsfondernas särskilda 2 täckning Lån från offentliga samfund Övriga förvaltade medel Övriga skulder Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar II Kortfristigt Material och förnödenheter Masskuldebrevslån Förskottsbetalningar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund II Fordringar Lån från övriga kreditgivare 0 0 Långfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfodringar Skulder till leverantörer Lånefordringar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Nyckeltal Lånefordringar Övriga fordringar Soliditet 28,50 % 32,04 % 4 Resultatregleringar Relativ skuldsättningsgrad 66,69 % 66,64 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock 1000 euro IV Kassa och bank Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 145 milj. euro och placeringar som uppgår till 39,2 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 16,1 milj. euro, och kassa och bank, 19,2 milj. euro, de största posterna. 18

20 På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 64,1 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 4,0 milj. euro och årets underskott till 1,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Avsättningar på totalt 4,3 milj. euro gjordes på basen av beslut från Energimyndigheten. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet, som uppgår till 152,6 milj. euro. Soliditeten ligger på 28,5 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 74,5 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 4,0 milj. euro (204 /inv). Lånefordringarna uppgår till 3,2 milj. euro. Stadens skuldbörda stiger till 111 milj. euro eller euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2013 på euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Ränteutgifter Ränteintäkter 38 Finansieringsutgifter 198 Övriga finansieringsintäkter Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) Extraordinära intäkter Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -992 Investeringar Korrektivposter (Avsättningar ) -144 Investeringar i anläggningstillg Investeringar Finansieringsverksamhet Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 Ökning utgivna lån 60 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar Minskning av långfristiga lån Finansieringsverksamhet Minskning av kortfristiga lån Minskning av utgivna lån 163 Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån 0 Totalinkomster Totalutgifter

21 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,97 % Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % Keski-Pohjanmaan kuolutusyhtymä 13,67 % Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Svenska Österbottens Förbund för bildning Kiinteistö Oy, 100,00 % och kultur 4,47 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Österbottens Förbund 12,35 % Fast. Ab Skatahem Kiint. Oy, 100,00 % Fast. Ab Lappnäsvägen 35 Kiint. Oy 100,00 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % Oy Katternö Ab, 40,30 % Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % Ekorosk Ab - Oy, 16,80 % Fastighets Ab Masken Kiinteistö Oy, 96,00 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral- Concordia-Pietarsaaren seudun elinkeinokeskus 47,30 % Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % Oy Timberpak Ab 33,30 % Fast. Ab Rivipietari Kiint. Oy, 100,00 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,50 % Bostads Ab Tunvägen 100,00 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,40 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,10 % J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,60 % P:saaren Vanha Satama Oy, 1384 aktier Stiftelsen Aspegrens Trädgård 40,00 % Baltic Boat Yard Ab 62,50 % 20

22 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012 finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget Väsentliga händelser som gäller koncernen Aktierna i Asunto Oy Fregatten Bostads Ab såldes under av stadens fastighetsbolag fusionerades vid årsskiftet 2013/ Koncernbokslutet med nyckeltal Resultaträkning Koncern 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Andel i intressesamfundens vinst och förlust VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader * Ränteintäkter * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bokslutsdispositioner 2-1 Minoritetsandelar 6 71 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 58,7% 59,60 % Årsbidrag/avskrivningar % 92,6% 78,00 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare

23 Finansieringskalkyl Koncern 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringsutgifter Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster tillgångar bestående aktiva INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning Förändringar i lånebestånd Förändringar i eget kapital 16 0 Övriga förändringar av likviditeten * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital * Förändringar i omsättningstillgångar * Förändringar i långsiktiga fordringar * Förändringar i kortsiktiga fordringar * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Förändring

24 Koncernbalans 1000 euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank

25 Koncernbalans 1000 euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Andel av ökning av samkommunernas eget kapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt Kortfristigtfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigtfristigt räntefritt främmande kapital Relationstal 1000 euro Soliditet 29,33 % 31,60 % Relativ skuldsättningsgrad 78,1 % 79,8 % Ackumulerat över/underskott Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock Lån euro/inv Antal invånare

26 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,04 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 25

27 3 BUDGETUTFALLET 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden : o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2013 uppgår till 2,1 milj. (inklusive 2013 års underskott) o Initieras ett effektiveringsprogram med målsättning att få till stånd en strategisk anpassning av stadens ekonomi. Det strategiska underskottet halveras under planeperioden. Strategisk anpassning innebär att staden finansierar sina investeringar med egna medel. Årsbidraget 2013 var 7,7 milj. euro (2012 5,2) och nettoinvesteringarna 14,3 milj. euro ( ,0). Årsbidrag/avskrivningar var 79,9 % ( ,42 %). o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 52,5 milj. euro. Enligt Institutet för hälsa och välfärd låg Jakobstad år euro/invånare över landsmedeltalet, d.v.s. ca euro för hela social och hälsovården. I detta ingår också barndagvården (man får inte "ren" statistik över kostnaderna via Sotkanet). Kommunförbundets data över kostnaderna för barndagvården 2012 visar att Jakobstad ligger 10 euro/invånare över här. Enligt detta låg alltså kostnaderna för social - och hälsovården, exklusive barndagvården, i Jakobstad 2 euro under landsmedeltalet år 2012, d.v.s. ca euro. o Under 2013 bör fortsatt vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen. I budgetoch ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,7 milj. euro intagits för år 2014 och en minskning med 2 milj. euro år

28 Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris skilt för varje arbetsplats. Det finns två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. o För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras och ett kontinuerligt, rullande, genomskinligt och jämförbart uppföljningssystem utarbetas med målsättningen att 30 årsverken ska förbli obesatta efter naturliga avgångar år Uppföljningssystemet skall täcka minst en tioårsperiod. Under år 2013 minskade antalet årsverken med 36 st. jämfört med år o Under år 2013 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion Under året fortsatte arbetet med servicestrategin och arbetet slutförs under år o Under år 2013 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2014 och framåt. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2013 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via kvalitetsprogrammet SHQS. Personalen utbildades i metoder för kvalitetsförbättring. Under året har självbedömningar gjorts på alla enheter inom social- och hälsovårdsverket. Via självbedömningarna har enheterna gjort utvecklingsplaner för en konkret styrning av utvecklingsarbetet. Värden och målsättningar för verksamheten har utvärderats, och speciell fokus har lagts på en utveckling av serviceprocesserna. Kvaliteten på inskolningen av nyanställda och vikarier har utvärderats via en enkät. o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft. Antalet övertidstimmar steg med 2,7 % jämfört med år Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall

29 3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten; åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,9 milj. euro, åt tekniska nämnden 0,4 milj. euro och åt bildningsnämnden 0,23 milj. euro. Totalt beviljades 4,53 milj. euro i tilläggsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd, varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Totalt användes 99,9 % av den korrigerade budgeten (exklusive affärsverken). Som en följd av det låga ränteläget och ökade dividendinkomster underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 2,2 milj. euro. Av affärsverken är Energiverkets resultat 0,8 milj. sämre än budgeterat, Jakobstads Vattens resultat enligt budget och Jakobstads Hamns resultat 0,4 milj. sämre än budgeten. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 1,1 milj. euro, medan statsandelarna underskred budgeten med 0,3 milj. euro. 28

30 3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall 29

31 Specifikation av skatteinkomster Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår , ,89 Skatteår ,25 Specifikation av statsandelar Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Affärsverken Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten Ränta på grundkapital 12 % Energiverket Hamnverket Totalt

32 3.2.3 Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 5,1 milj. euro i tilläggsanslag. För renoveringen av Länsinummi skola beviljades 3,4 milj. euro, för kommunalteknikens byggande av gator 0,6 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 1,2 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 65 %. De totala investeringarna uppgår till 14,3 milj. euro eller 729 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 7,7 milj. euro, socialoch hälsovårdsverkets till 0,6 milj. euro och affärsverkens investeringar till 5,45 milj. euro. 31

33 32

34 33

35 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN: Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,22 milj. euro per år. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna ingår bl.a. en ambulans, befolkningsskyddsalarmutrustning och grundrenovering av oljeskyddsfartyg. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,3 M. Totalt användes 1,347 M för fastighetsunderhållets investeringar. Staffansnäs depå skede 1 förverkligades under året och togs emot vid årsskiftet 2013/2014. Budgeten för skede 1 var 1,7 M och förverkligades till 1,58 M. Länsinummi skolas renovering på grund av inomhusluftproblem startade under Kostnaderna som förverkligades under året uppgår till 3,4 M (=budget 3,4 M för 2013). Projektet beviljades statsbidrag 0,58 M för Länsinummiprojektet blir färdigt till sommaren Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 161,000 för saneringar i Östermalm, för Östanpåvägen och för Södermalmsgatan. För saneringar användes totalt under För färdigställandet av nya gator och för asfalteringar användes I nybyggnad av gator investerades och för denna summa byggdes: Sandåkersvägen, Nikulavägen, Christoffersvägen och Bockholmsvägen. Arbetet med Sandåkersvägens fortsätter

36 Depån bytte en hjullastare, för vilken den första raten betalades. Två paketbilar och en terrängbil köptes som begagnade samt införskaffades en kippkärra och en liten asfaltblandare (totalt ). Underhållsenheten för idrottsanläggningar bytte en snöskoter och byggde staket till Centralplan (totalt ). Parkenheten reparerade trädgårdens ventilation, förnyade lekredskap (parkgungor), och bytte två gräsklippare (totalt ). Av särskilda investeringar användes största delen, , till byggande, asfaltering och slutarbeten på Västra Ringvägen (mellan Högbergsvägen och Markusgränd). För byggandet av Hällvägen (mellan Västra Ringvägen och Törnrosvägen) användes För byggandet av Vägmästarvägen användes Beläggningsarbeten gjordes på norra delen av Kråkholmsvägen för För särskilda investeringar användes Den betydande skillnaden jämfört med budgeten ( ) beror på beslutet att konkurrensutsätta Västerleden först följande år och på att en del av Hällvägens arbeten flyttades till Västra Ringvägens arbeten blev billigare än budgeten. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till euro, vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under ,543 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under ,499 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under ,408 milj. euro 35

37 3.2.4 Finansieringsdelens utfall FINANSIERINGSKALKYL 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Extraordinära intäkter Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Förändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar

38 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster 37

39 4 BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Försäljningsintäkter , ,91 Avgiftsintäkter , ,94 Understöd o bidrag , ,59 Övriga verksamhetsintäkter , ,30 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,74 Tillverkning för eget bruk , ,71 Personalkostnader , ,15 * Löner och arvoden , ,08 * Lönebikostnader , ,07 ** Pensionskostnader , ,87 ** Övriga lönebikostnader , ,20 Köp av tjänster , ,90 Material o förnödenheter , ,21 Understöd , ,05 Övriga verksamhetskostnader , ,28 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,59 VERKSAMHETSBIDRAG , ,14 Skatteinkomster , ,70 Statsandelar , ,96 Finansiella intäkter o kostnader , ,64 * Ränteintäkter , ,21 * Övriga finansiella intäkter , ,69 * Räntekostnader , ,16 * Övriga finansiella kostnader , ,38 ÅRSBIDRAG , ,88 Avskrivningar på anläggn.tillg , ,03 Extraordinära intäkter 0, ,29 Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,86 Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT , ,86 Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,24 % 51,74 % Årsbidrag/avskrivningar % 79,86 % 55,42 % Årsbidrag euro/invånare Antal invånare

40 Finansieringskalkyl DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag , ,88 Extraordinära intäkter 0, ,29 Korrektivposter ( Försäljningsvinster på anläggningstillgångar) , ,73 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0,00 0,00 Korrektivposter (Avsättningar för pensioner) , ,00 Korrektivposter (Avsättningar för avstjälpningsplats) 0,00 0,00 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL , ,44 Investeringar i anläggningstillgångar , ,23 Finansieringsandelar för anläggningstillg , ,00 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar , ,86 INVESTERINGAR NETTO , ,37 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA , ,93 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning , ,00 * Minskning av utlåning , ,00 * Ökning av utlåning , ,00 Förändringar i lånebestånd , ,82 * Ökning långfristiga lån , ,00 * Minskning av långfristiga lån , ,51 * Förändring kortfristigt lån , ,33 Övriga förändringar av likviditeten , ,98 * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 4 722, ,38 * Förändringar i omsättningstillgångar , ,75 * Förändringar i långsiktiga fordringar , ,00 * Förändringar i kortsiktiga fordringar , ,50 * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder , ,11 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE , ,84 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL , ,09 Kassamedel , ,33 Kassamedel , ,24 Förändring , ,09 Relationstal Intern finansiering av investeringsutgifter 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar

41 40