STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT Del I

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del I 0

2 Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens ersättares översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

4 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens ersättares översikt Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat kommunernas utgifter. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter att vara hög. Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. 3

6 Utvecklingen i Jakobstad har varit måttlig. Arbetslösheten vid årsskiftet var 11,4 % mot 10,2 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,8 %. Befolkningen i staden minskade med 40 personer under år 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommuninvånare vid årsskiftet var Staden Jakobstads bokslut för år 2014 visade ett överskott på 80,9 miljoner euro. Investeringarna under året har varit totalt 14,8 miljoner, av vilka 9,55 miljoner euro hör till affärsverken. Jakobstads Hamn har bolagiserats och hamnverksamheten bedrivs sedan av Jakobstads Hamn Ab. Fjärrvärme- och elhandelsverksamheten samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och till Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för en köpesumma om 69,55 miljoner euro. Stadens aktieinnehav i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Oy Katternö Kärnkraft Ab överläts till det av staden helägda bolaget Jakobstads Energi Ab inledde Fastighets Ab Ebba sin verksamhet. Bolaget bildades genom en fusion av 17 av stadens bostads- och fastighetsbolag. Jakobstads Företagsfastigheter köpte alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger den s.k. Maria Malm-tomten, Tomten används tillsvidare som parkeringsplats. Under året beviljades bygglov för byggande av H.A.B.-huset vid torget och en torgparkeringsanläggning under torget. Den ändrade detaljplanen för tomten och torget godkändes av fullmäktige och beslutet blev föremål för ett besvär, som senare återtogs. Andra större ärenden under året har varit en kommunstrukturutredning med grannkommunerna och strategiarbete. Muddringen av farleden till hamnen har fortsatt under år Stängningen av förlossningsavdelningen vid Malmska sjukhuset skedde också under Milla Kallioinen valdes till stadssekreterare i Jakobstad. Stadsdirektör Mikael Jakobsson sade upp sin tjänst Anne Ekstrand stadsdirektörens ersättare 4

7 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Carola Sundqvist I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Eero Luomala PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT Platser Parti SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den svaga ekonomiska utvecklingen fortsatte under år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 0,1 procent år Det var tredje året i följd som bruttonationalprodukten minskade. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,2 procent medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,2 procent. Investeringarna minskade med 5,1 procent. Exportvolymen minskade med 0,4 procent medan importvolymen minskade med 1,4 procent. 5

8 Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna år 2014 ett resultat som är nästan på samma nivå som år Då har inte beaktats intäkter av engångskaraktär som uppstått på grund av bolagisering av kommunala affärsverk. Enligt bokslutsprognoserna var kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat 1,86 miljarder euro. Av den summan stod bolagiseringen av affärsverk på basen av EU-direktiv för uppskattningsvis 1,4 miljarder euro. Totalt 14 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2013 var årsbidraget negativt i 28 kommuner. På basis av prognoserna för år 2014 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 373 euro. Året innan var motsvarande siffra 380 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 101 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 72 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2014 till 16,6 miljarder euro. Lånestocken ökade med 7 procent, det vill säga med 1,1 miljarder euro jämfört med året innan Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49,874 personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med 31 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ, -40 personer Jakobstads befolkning per den uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19,593 personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -17 personer, samt även ett underskott på -178 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med 155 personer. 6

9 Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2014/2015 var enligt NTM-centralen 7,3 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 7,0 %. Andelen arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 13,9 % den , då den vid föregående årsskifte låg på 12,6 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 11,4 % i slutet av år 2014, när den i slutet av år 2013 låg på 10,2 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st) och av det totala antalet arbetslösa i december var 34,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2015 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 11,0 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 130,8 %, vilket är bland de högsta i landet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen. 7

10 2.2.5 Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från Antal årsverken sektorvis under åren : Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Centralen för tekniska tjänster Övriga Årsverken totalt Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand-, ansvars- och avbrottsförsäkringar). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,0 milj. euro Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år

11 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket har gjort riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. 9

12 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal 10

13 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 312,9 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 116,3 milj. euro eller 37,2 %. Milj andel 2013 förändring Verksamhetens intäkter 195,3 62,4 % 114,2 71,0 % Skatteinkomster 79,0 25,2 % 76,5 3,2 % Statsandelar 37,3 11,9 % 37,7-1,1 % Finansiella intäkter 1,4 0,4 % 1,8-23,8 % TOTALT 312,9 100,0 % 230,2 35,9 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2013 förändring Försäljningsintäkter 91,0 46,6 % 93,2-2,4 % Avgiftsintäkter 12,1 6,2 % 12,2-1,1 % Understöd o bidrag 3,6 1,8 % 3,7-4,1 % Övriga verksamhetsintäkter 88,6 45,4 % 5,0 1680,9 % TOTALT 195,3 100,0 % 114,2 71,0 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 195,3 miljoner euro, vilket innebär en kraftig ökning (71,0 %). Den största orsaken är försäljningsvinster av engångskaraktär från bolagiseringen av Jakobstads Energiverk. De största posterna är alltså övriga verksamhetsintäkter 88,6 miljoner euro och försäljningsintäkter 91,0 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel % 2013 förändring Kommunalskatt 68,1 86,3 % 66,7 2,1 % Samfundsskatt 5,3 6,8 % 4,7 14,4 % Fastighetsskatt 5,5 6,9 % 5,1 6,8 % TOTALT 79,0 100,0 % 76,5 3,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 3,2 % (2,5 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,1 % (1,4 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var 1,3 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,3 % från 2012 till Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2012 till 2013 var 3,1 %, när ökningen i hela landet var 2,5 %. Samfundsskatten ökade med 14,4 % (0,6 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 6,8 % (0,4 milj.). 11

14 Statsandelar Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 38,7 39,2-1,3 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,3-18,6 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,8-0,9 15,5 % TOTALT 37,3 37,7-1,1 % Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2014 andel % 2013 förändring Personalkostnader 112,9 51,2 % 115,1-1,9 % Köp av tjänster 59,3 26,9 % 57,9 2,3 % Material och förnödenheter 28,9 13,1 % 30,7-5,7 % Understöd 8,3 3,8 % 8,5-2,6 % Övriga verksamhetskostnader 11,2 5,1 % 10,6 4,8 % TOTALT 220,6 100,0 % 222,8-1,0 % Verksamhetskostnaderna minskade totalt med 1,0 % (-2,2 milj. euro). Den euromässigt största minskningen skedde inom personalkostnader (-2,1 milj. euro) Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 23,5 milj. euro, d.v.s. en minskning med 83,2 milj. euro i jämförelse med föregående år. De finansiella nettokostnaderna ökade med 1,3 milj. euro. Orsaken till att finansieringskostnaderna ökade är nedskrivningar av placeringar och minskade dividendintäkter Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2014 ligger på 91,7 milj. euro, när det år 2013 låg på 7,7 milj. euro. De faktiska nettoinvesteringarna år 2014 låg på 14,8 milj. euro och avskrivningarna på 10,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,9 milj.euro. 12

15 2.4.6 Finansiering av verksamheten 13

16 Skuldbördan uppgår i slutet av 2014 till 82,1 milj. euro. Stadsfullmäktige beslöt att under år 2015 göra en extra amortering om 25 milj. euro. 14

17 2.5. Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 15

18 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 106 milj. euro och placeringar som uppgår till 88,4 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 15,7 milj. euro, och kassa och bank, 58,9 milj. euro, de största posterna. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 144,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 1,7 milj. euro och årets överskott till 80,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Avsättningar på totalt 0,5 milj. euro gjordes på basen av derivatavtal. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 120,3 milj. euro. Soliditeten ligger nu på 52,3 % (28,5 % 2013). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 82,6 milj. euro (4216 /inv). Lånefordringarna uppgår till 11,3 milj. euro. Stadens skuldbörda sjunker till 82,1 milj. euro eller 4192 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2014 på 2733 euro per invånare. 16

19 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 17

20 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,0 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,5 % Jakobstads Energi Ab 100,0 % Malmska fastigheters sk 67,7 % Jakobstads Hamn Ab 100,0 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,5 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,0 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,7 % J:stads Gamla Hamn Ab - P:saaren Vanha Satama Oy 51,6 % Optima samkommun 35,9 % Jakobstads Ishall Ab 68,0 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,7 % Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,0 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,5 % Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 4,5 % Österbottens förbund 12,3 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab, 40,3 % (via Jakobstads Energi Ab) Ekorosk Ab - Oy, 15,4 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral-concordia-pietarsaaren seudun elinkeinokeskus 41,0 % Oy Timberpak Ab 24,6 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,5 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,4 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,1 % Baltic Boat Yard Ab 62,5 % 18

21 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen, som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012, finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget Väsentliga händelser som gäller koncernen Affärsverket Jakobstads Hamn bolagiserades Jakobstads Hamn Ab fortsätter att driva affärsverksamheten. Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy började sin verksamhet efter att 17 av stadens fastighetsbolag fusionerats vid årsskiftet 2013/2014. Bolaget har inlett förverkligandet av nybyggnadsprojekt på Permo 32 och av KEVA-Paja i Kivilös. Båda dessa projekt är av social natur och har överförts från Centralen för tekniska tjänster till Fastighets Ab Ebba. Jakobstads Företagsfastigheter Ab köpte under året alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger Maria Malm-tomten. 19

22 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal 20

23 21

24 22

25 23

26 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,882,478,19 euro. Överskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 24

27 3 BUDGETUTFALL 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden : o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2014 uppgår till 82,6 milj. (inklusive 2014 års överskott). o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Årsbidraget 2014 var 91,7 milj. euro (2013 7,7) och nettoinvesteringarna 14,8 milj. euro ( ,3). Utöver nämnda nettoinvesteringar ökade stadens aktieinnehav via apport med 51,2 mil. euro i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro i Jakobstads Hamn Ab. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för år 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år I de av stadsfullmäktige fastslagna budgetramarna för 2015 ingick ett effektiveringskrav som uppgick till 2,0 milj. euro och i ekonomiplanen för 2016 ingår ett effektiveringsmål på 3,0 milj. euro. o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 51,9 milj. euro. Enligt uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistikcentralen låg Jakobstad år 2012 på landets medeltal gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 2968 euro/invånare låg Jakobstad 12 % över landets medeltal och ,6 % över landsmedeltalet gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 3502 euro/invånare. Enligt THL (Institutet för hälsa och välfärd) låg Jakobstad 4 % över landets medeltal år 2011 och 5 % under landsmedeltalet år 2012 gällande de behovsindexjusterade kostnaderna för vården. THL: s uträkningar för år 2013 kommer hösten

28 Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o Effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. o Effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. En del av planeringen köps, såsom behövliga beräkningar för maskinstyrning och säkerhetsplaner. Genom automation sparas arbets- och materialkostnader. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris och byggnadsmaterial skilt för varje arbetsplats. Som eget arbete sanerades 61 %. Som entreprenad sanerades 490 m gator och byggdes nya gator 380 m. Det finns en till två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o En systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs. Under året fortsatte arbetet med servicestrategin och arbetet fortgår o En intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning, t.ex. via läroavtal. Under arbete. o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar. Under år 2014 minskade antalet årsverken med 36 stycken jämfört med år o Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2014 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via kvalitetsprogrammet SHQS. Personalen utbildades i metoder för kvalitetsförbättring. Under året har självbedömningar gjorts på alla enheter inom social- och hälsovårdsverket. Via självbedömningarna har enheterna gjort utvecklingsplaner för en konkret styrning av utvecklingsarbetet. Värden och målsättningar för verksamheten har utvärderats, och speciell fokus har lagts på en utveckling av serviceprocesserna. Kvaliteten på inskolningen av nyanställda och vikarier har utvärderats via en enkät. o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Antalet övertidstimmar minskade med 12,1 % jämfört med år Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall

29 3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten: åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,7 milj. euro, åt bildningsnämnden 0,21 milj. euro och åt miljö- och byggnadsnämnden 0,05 milj. euro. Totalt beviljades 3,96 milj. euro i tilläggsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd, varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 0,5 milj. euro. Av affärsverkena är Energiverkets resultat enligt budget, Jakobstads Vattens 0,2 milj. euro sämre än budget och Jakobstads Hamns resultat 0,6 milj. sämre än budgeten. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 1,6 milj. euro, medan statsandelarna underskred budgeten med 0,3 milj. euro. 27

30 3.2.1 Resultaträkningsdelens utfall 28

31 Specifikation av skatteinkomster Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår , ,89 Skatteår , ,28 Skatteår ,25 Specifikation av statsandelar Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl. utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Affärsverken Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten Ränta på grundkapital 12 % Energiverket Hamnverket Totalt

32 3.2.2 Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,75 milj. euro i tilläggsanslag. För markköp beviljades ett tilläggsanslag om 0,35 milj. euro, för kommunalteknikens byggande av gator 0,16 milj. euro, för inventarier till skolor 0,04 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 1,2 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 99 %. De totala investeringarna uppgår till 14,8 milj. euro eller 751 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 4,8 milj. euro, social- och hälsovårdsverkets till 0,4 milj. euro och affärsverkens investeringar till 9,55 milj. euro. Utöver ovannämnda investeringar innebar bolagiseringen av Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn att stadens aktieinnehav ökade med 51,2 milj. euro för aktier i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro för aktier i Jakobstads Hamn Ab. 30

33 INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADSSTYRELSEN - KAUPUNGINHALLITUS Kostandsberäkn. Kust.arvio BU-ändring Bokslut TA-muutos Tilinpäätös BU-TA BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Avvikelse Poikkeama Utg/Menot Övriga värdepapper - Muut arvopaperit Ink/Tulot Försäljning av aktier - Osakkeiden myynti Utg/Menot Centralsjukhuset - Keskussairaala RÄDDNINGSNÄMNDEN - PELASTUSLAUTAKUNTA Utg/Menot Lösegendom - Irtaimisto Ink/Tulot BILDNINGSNÄMNDEN - SIVISTYSLAUTAKUNTA Utg/Menot Inventarier skolor - Kalusteet, koulut Utg/Menot Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön kehittäminen Utg/Menot Övriga samkommuner Bildning - Muut kuntayhtymät; Koulutus Utg/Me not Kva rne n Utg/Me not Förbä ttr. a v friluftsomr./le de r - Ulk.a lue ide n/-re ittie n kunnostus TEKNISKA NÄMNDEN - TEKNINEN LAUTAKUNTA Husavdelningens investeringar tot. - Talo-osaston investoinnit yht Nybyggnad och Tillbyggnad -Uudis- ja lisärakentaminen Lä nsinummi skola va tte nska de och inne rluft - Utg/Me not Länsinummen koulu, vesivahinko ja sisäilma Ink/Tulot Utg/Menot Staffansnäs skede 2 - Tapaninniemi, vaihe Nybyggnad och tillbyggnad, totalt - Uudis- ja lisärakentaminen, yht Utg/Me not Unde rhå lla nde inve ste ringa r - Kunnossa pitoinve stoinnit Ink/Tulot Utg/Menot Björkbacka köksrenovering-koivurinteen keittiöremontti Underhållande investeringar totalt -Kunnossapitoinvestoinnit yhteensä Utg/Menot Städtjänster - Siivouspalvelut Mätning och markanvändning - Mittaus ja maankäyttö, netto Mätning och markanv. Mark köp o försäljning Ink/Tulot Mittaus ja maankäyttö: maan osto ja myynti Utg/Menot Mätutrustning - Mittauskalusto Utg/Menot Byggande av tomter - tonttien rakentaminen Kommunalteknik - Kunnallistekniikka Utg/Me not Löpa nde inve ste ringa r- Juokse va t inve stoinnit Särskilda Investeringar - Erillisinvestoinnit Hällvä ge n me lla n Vä stra Ringv o T örnrosa v - Hälla ntie Utg/Menot välillä Läntinen rengastie - Villiruusuntie Utg/Menot Vä stra Ringvä ge n, Vä ste rå ke rsv-kisorvä ge n-hällvä ge n - Läntinen rengastie, Länsipellontie -Kisorintie -Hällanintie Utg/Menot Vä ste rle de n me lla n Lä nsinummi skola och Fogde v + 2 st trummor - Lä nsivä ylä vä lillä Lä nsinumme n koulu ja Voudintie + 2 kpl rumpuja Utg/Menot Botte nviksvä ge n/skolga ta n -Östra ringvä ge n - Pohjanlahdentie -Koulukatu - Itäinen rengastie Utg/Menot Hamnvägen - Satamatie Utg/Menot Söde rma lmsga ta n - Ete lä numme nka tu

34 BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADEN - KAUPUNKI UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN - SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA Utg/Me not Socia l- och hä lsovå rdsve rke t - Sosia a li- ja te rve ysvira sto AFFÄRSVERK - LIIKELAITOKSET JAKOBSTADS VATTEN - PIETARSAAREN VESI ENERGIVERKSSTYRELSEN - ENERGIALAITOKSEN HALLITUS HAMNSTYRELSEN - SATAMAHALLITUS Utg/Menot Underhållsinvesteringar mm. - Kunnossapitoinvestoinnit yms Utg/Menot Muddring 11 m - Ruoppaus 4 milj Ink/Tulot Inkomster - T ulot AFFÄRSVERKEN TOTALT -LIIKELAITOKSET YHTEENSÄ UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O TOTALT STADEN + SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN + AFFÄRSVERKEN - YHTEENSÄ KAUPUNKI + SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA + LIIKELAITOKSET BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A SUMMA INVESTERINGAR(externa) - INVESTOINNIT YHTEENSÄ(ulkoiset) Summa utgifte r - Me not yhte e nsä Summa inkomster - T ulot yhteensä Netto utgifter - Nettomenot Nettoinvesteringar/inv - Nettoinvestoinnit/asukas

35 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 9 år. Kostnaderna för dessa är totalt 25,8 milj. euro och stadens andel var 0,16 milj. euro år RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna ingår bl.a. en ambulans, brandskyddsutrustning och oljeskyddslager. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,1 M. Totalt användes 1,1 M för fastighetsunderhållets investeringar. På Staffansnäs depåområde påbörjades byggandet av en lagerhall. Budgeten för ändamålet var 0,1 M och 0,108 M användes. För renoveringen av köket vid Björkbacka användes 0,17 M. Länsinummi skolas renovering slutfördes sommaren De förverkligade kostnaderna under året uppgår till 2,2 M (budget 2,3 M ). Projektets totalkostnad (statsbidrag inte beaktat) blev 5,6 M (budget 5,7 M ). Projektet beviljades statsbidrag sammanlagt 0,961 M. Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5 10 år. Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 68 % för saneringar av gator. De största saneringarna var Bottenviksvägen och Sofiedahlsgatan i Östanpå, totalt , och Östanpåvägen för Som sanering räknades också flyttningen av Permovägen, som gjordes på entreprenad för För nybyggnad av gator användes mindre än 7 % av helhetsanslagen. För detta byggdes Sandåkersvägen för Av 2015 års projekt, Sundbergsvägen och Sundåkersvägen, gjordes för flyttningar av ledningar som extra arbeten innan marken frös. Depån bytte en hjullastare 2013, för vilken den andra raten, ca , betalades. Nya maskininvesteringar var en snöslunga och en slyröjningsmaskin, totalt Anskaffningar av maskiner utgjorde ca 9 % av anslagen. Underhållsenheten för idrottsanläggningar införskaffade en maskin för luftning av gräsmattor och byggde staket till Centralplan, totalt , vilket motsvarar 1 % av anslagen. 33

36 För parkenhetens del renoverades trädgårdens arbetsutrymmen för ca (ca 12 % av anslagen). Byggnadens andra del, d.v.s. socialutrymmen och arbetsrum, renoveras Av särskilda investeringar användes största delen till Västerleden, , till Hällvägen och till Västra Ringvägen Byggandet av Västra Ringvägen beslutade man att färdigställa som en större helhet under Färdigställandet av Södermalmsgatan gjordes ännu före vintern för SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till euro, vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under ,870 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under ,902 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under ,775 milj. euro 34

37 3.2.4 Finansieringsdelens utfall 35

38 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster 36

39 4 BOKSLUTSKALKYLER 37

40 38

41 39

42 40

43 KONCERN 41

44 42

45 43

46 44

47 5 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för staden Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Koncernbokslutet omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för kommunkoncernen Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. 45

48 46

49 47

50 48

51 49

52 50

53 51

54 52

55 53

56 54

57 55

58 56

59 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var liksom året innan sällsynt varmt i hela landet. Enligt Finlands Meteorologiska institut var året det näst varmaste i Finlands mätningshistoria. Medeltemperaturen var bara 0,15 grader lägre än rekordåret I västra Finland regnade det lite mera än föregående år. Råvattnets kvalitet var förhållandevis dålig. Detta förorsakade dock inga stora problem vid framställningen av hushållsvatten. Det exceptionellt varma slutet på året syntes i avloppsreningsverkets verksamhet. Årets största dygnsoch månadsflöde (vårflöde!) inträffade i november. I det allmänna ekonomiska läget inträffade ingen vändning till det bättre. Världsekonomin växte inte även om man kunde se mindre tecken på en tillväxt i USA. Euro-områdets situation fortsatte som mycket dålig. Rysslands ekonomi fortsatte sin nedgång. Allt detta syntes fortsättningsvis även i Finland både inom den privata och den offentliga sektorn. Statsekonomins anpassningsåtgärder har även påverkat bidragen för investeringar inom vattentjänsterna. Trots detta fick vi på våren ett positivt meddelande om beviljat statsbidrag för vårt regionala projekt gällande förbindelsevattenledningar och överföringsavlopp och kunde därmed starta upp projektet. Ändringar i lagen om vattentjänster trädde i kraft Lagen är den centrala reglerande lagen inom vattentjänsterna. Revideringen av den hade påbörjats redan år Samtidigt trädde även de nya stadgandena i markanvändnings- och bygglagen om dagvattenhanteringen i kraft. I och med dem flyttades huvudansvaret för dagvattenhanteringen från vattentjänstverken till kommunerna. Kommunen och vattentjänstverket kan dock avtala om att vattentjänstverket även i 57

60 fortsättningen har hand om avledande av dagvattnet. Även samtidigt med de tidigare nämnda trädde revideringarna i Social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning i kraft. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Vattnets kvalitet Avbrott i vattenlev. Störning i avloppets funktion Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000) Positiv utveckling Positiv utveckling Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Registrering av kundrespons, nätverksingenjör Kraven och rekommendationerna uppfylldes förutom ett par mindre avvikelser Utveckling mot rätt håll Utveckling mot rätt håll SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Ambitionsnivå 2014 Mätare min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Produktionskostnader för servicen Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % beträffande båda Vattentjänstverkens nyckeltal, vvy:s rapport Vattentjänstverkens avgifter, vvy:s jämförelse Utvärdering kan inte fås ännu Jämförelsepriser: -vattenverksavgifter. 15,0 % högre - avloppsverksavgifter. 14,3 % lägre -avgifter sammanlagt 3,3 % lägre RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Investeringarnas inkomstfinansiering Större än 100 % under ett 10 års perspektiv Bokslut, vd. Medeltal är 117,6 % 58

61 VERKSAMHET OCH EKONOMI Organisation och personal I slutet av verksamhetsåret var antalet ordinarie anställda 29 personer. Av dessa anställda var 22 månadsavlönade och sju timavlönade. Antalet timavlönade ökade med en person då Mika Hillberg anställdes som montör i stället för Reijo Viinikka. En arbetstagare av de månadsavlönade och en av de timavlönade var deltidsanställd. Antalet tillfälliga anställda (vikarier m.m.) var under året fyra personer. Antalet årsverken var sammanlagt 28,7. Personalen deltog i olika skolningstillfällen rätt aktivt. Minst 1-3 skolningsdagar uppnåddes av cirka 66 % av personalen. Kunder och försäljning De totala fakturerade vatten- och avloppsvattenmängderna ökade år 2014 en aning från föregående år. Den fakturerade vattenmängden var m 3, då den 2013 var m 3 (skillnad 0,8 %). Den fakturerade avloppsvattenmängden var m 3, då den 2013 var m 3 (skillnad 1,4 %). Fakturerat vatten ökade närmast på eget verksamhetsområde. Gällande avloppsvatten förekom ökning förutom på eget område även i mängderna som fakturerades av grannverken. I slutet av år 2014 var antalet fakturerade förbrukningsplatser 4 979, då antalet platser i slutet av föregående år var Vattenanskaffning Vattenanskaffningen skedde fortsättningsvis huvudsakligen från Esse å. Under året pumpades råvatten från ån till Åminne vattenverks reningsprocess sammanlagt m 3 ( m 3 år 2013), dvs m3/d (6 831 m 3 /d). Renat hushållsvatten pumpades i ledningsnätet m 3 ( m 3 ), dvs m 3 /d (5 450 m 3 /d). Mellanskillnaden m 3 eller 20,3 % ( m 3 eller 20,2 %) av råvattenmängden användes för vattenverkets interna behov, såsom spolning av flotationsenheter samt sand- och kolfilter. 59

62 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Vattenmängder (milj.m3) råvatten fakturerat vatten fakturerat av andra verk i nätet pumpat vatten vattenverkets interna bruk köpt av andra verk Esse ås råvattenkvalitet under år 2014 var lite bättre än året innan. Medelvärdet för vår viktigaste parameter, kaliumpermanganattal, som beskriver halten organiska ämnen i vattnet, var 69,4 mg/l. Värdet var 7,5 % lägre än föregående års medelvärde, 75,0 mg/l. Laboratorieproven visade att hushållsvattnet uppfyllde de i förordningen ställda kvalitetskraven. En avvikelse av enterokock konstaterades även om klorhalten i provet var normal. Orsaken till avvikelsen har inte kunnat spåras. I den förnyade provtagningen var resultaten normala. Två gånger konstaterades avvikelser från de rekommenderade värdena på järn och mangan. Orsaken var troligen vattenapparaturen samt låg vattenförbrukning i fastigheten där proven togs. Myndighetsövervakningen har omfattat i begränsad kontroll 27 provtagningar, sammanlagt 549 st. analyser och i utvidgad kontroll 5 provtagningar, 376 st. analyser. Dessutom har hälsoinspektionens råvattenkontroll omfattat 4 st. provtagningar med 87 st. analyser. Själva har vi utfört driftskontroll av råvatten med 367 prov (3426 st. analyser), renvatten med 367 prov (2571 st.), ledningsnät med 19 prov (210 st. analyser), lågvattenreservoarens inkommande vatten med 27 prov (30 st. analyser) och utgående vatten med 27 prov (196 st. analyser). Utöver detta har det gjorts interna kontroller och analyser från flotation, sandfilter, mellanpumpning, kolfilter, desinficering osv. 60

63 Rengöring av flotations- och mellanbassänger utfördes 2 gånger under året. Nya grumlighetsmätare installerades för vatten efter flotation och sandfilter samt för utgående vatten. Utöver dessa utfördes service- och underhållsarbeten på ozonanläggningen, kompressorer och många andra apparater; bl.a. byte av kemikaliepumpar, provtagningspumpar, tryckgivare för nivåmätningar osv. I slutet av året upprustades reningsverksbyggnadens driftcentrals-, kontors-, sociala m.m. utrymmen, varav vissa fick nya målade ytor, nya golvmattor eller belysningsarmaturer. Under hela året köptes en liten mängd vatten (8 331 m 3 ) från Kovjoki Vatten Ab:s grundvattenverk via förbindelseledningen från Nykarlebyhållet (krisvattenledningen). Avsikten var att hålla krisvattensystemet funktionsklart. Reservkraftverket vid Åminne vattenverk togs i bruk i februari. Sedan dess har det automatiskt startat vid strömavbrott eller startats manuellt vid väderlek som hotat orsaka strömavbrott sammanlagt nio gånger, varvid verket har gått sammanlagt 13,5 h. Vattentornets sanering var vårt viktigaste investeringsprojekt. Saneringen blev färdig huvudsakligen i slutet av året. Kvar blev mindre efterarbeten. Tornet var ur bruk från mitten av juni resten av året. Detta medförde i viss mån utmaningar vid Peders lågreservoar för upprätthållande av trycknivån i ledningsnätet. Till årets slut har saneringen kostat sammanlagt Den byggnadstekniska saneringen planerades av IdeaStruktura Oy:s Jukka Huttunen. Byggnadstekniska arbeten utfördes av Rakennusliike Antti Salonen Oy. Som kontrollant fungerade Owe Sjölund från Aaro Kohonen Oy. Förnyandet av röranläggningar utfördes av Caverion Industria Ab och el- och värmetekniska arbeten av Caverion Finland Ab. Ledningsnät Enheten ledningsnäten inledde året 2014 med flyttning från de gamla utrymmena på Storgatan 4 till nya fina utrymmen på depåområdet i Staffansnäs. Några större egna ledningsprojekt utfördes inte på entreprenad. Vi deltog dock med den övriga tekniska sektorn i några samprojekt, bl.a. på Bottenviksvägen, Permovägen och Östanpåvägen. I samband med de två förstnämnda projekten byggdes även vid sidan av saneringen av de gamla ledningarna delar av det regionala tryckavloppet. Det enda nybyggnadsprojekt som utfördes under år 2014 var vatten- och avloppsledningar som betjänar fyra industritomter i Penviken. Mot slutet av året påbörjades även arbeten för det stora regionala projektet på avsnittet Åminne vattenverk Spituholmsvägen, Åminne vattenverk Edsevö samt Lepplax Norrby. Vattentornets sanering var ett mycket välkommet projekt. Under den tid tornet var ur bruk kunde vi konstatera dess betydelse för utjämnandet av tryckvariationer i ledningsnätet. Detta framgår även ur stapeldiagrammet nedan. Då vattentornet var ur bruk den senare halvan av året ökade antalet ledningsbrott från föregående års 32 st. ända upp till 59 st. 61

64 År 2014 noterades endast 14 stycken avloppsstockningar varav ett par kan tillskrivas yttre ofog. Överlag förekom endast få större störningsmoment, även om avloppsnätets kondition på sina ställen har kunnat konstateras vara svag. Av investeringsanslaget användes för sanering av ledningsnäten. De största objekten var Bottenviksvägens ledningar med angränsande ledningar ( ), Permovägen ( ) och Östanpåvägen ( ). Endast av anslaget användes för nybyggnad av vattenoch avloppsledningar, bl.a. i Penviken ( ). Det interkommunala vattenlednings- och avloppsprojektet inleddes med att i samband med saneringsarbeten bygga delar av tryckavlopp i Bottenviksvägen och Permovägen ( ). Under verksamhetsåret byggdes sammanlagt 61 m nya vattenledningar (föregående år 463 m), 60 m (521 m) avloppsledningar och 0 m (85 m) dagvattenledningar. I samband med saneringsarbeten byggdes nya vattenledningar eller infodrades gamla vattenledningar sammanlagt 524 m (2 768 m) och avloppsledningar m (1 080 m) samt byggdes nya dagvattenledningar 171 m (315 m). Avloppsvattenrening År 2014 behandlades vid Alheda reningsverk sammanlagt m 3 avloppsvatten. År 2013 var mängden m 3. Ökningen var 6,6 %. Dygnsflödet till reningsverket var i medeltal m 3 och det största dygnsflödet uppmättes i november till m 3. Fakturerad avloppsvattenmängd på vårt eget område var m 3. Av övriga kommuner/verk fakturerades avloppsvatten m 3 samt dekompositionsslam m ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Behandlat avloppsvatten sammanlagt och från övriga verk (milj. m3) Behandlat avloppsvatten sammanlagt Från övriga verk 62

65 Avloppsvatten från övriga verk (m3) Nykarleby Pedersöre Larsmo UPM Dekomp.slam mm. Avloppsvattenmängderna från övriga verk har ökat något under de senaste tio åren. Avloppsvatten från UPM Kymmene Ab:s fabriker har dock minskat. Mängden mottaget dekompositions- mm. slam har hållit sig på samma nivå som tidigare, fastän avsikten är att styra tömningarna till Österbottens Biogasverk i Karleby. Den inkommande organiska belastningen år 2014 var 724 ton, då föregående års belastning var 791 ton, och fosforbelastningen 25,9 ton, då föregående års belastning var 27,5 ton. Alheda reningsprocess fungerade relativt bra. Reningskraven som fastställts genom nya tillståndsbestämmelser ( ) uppfylldes förutom gränsvärdet och reduktionskravet för BOD 7 under årets första kvartal, samt gränsvärdet för fastsubstans och BOD 7 och reduktionskravet för BOD 7, COD Cr och fosfor för årets sista kvartal. Alla avvikelser var av mindre art Inkommande BOD7 ton/år Utgående BOD7 ton/år Inkommande fosfor ton/år Utgående fosfor ton/år Under året transporterades ton avvattnat slam till Österbottens Biogasverk i Karleby för vidare behandling. År 2013 var mängden ton. Torrsubstanshalten för slammet var 20,3 %. Analyserna visade igen att slammet är av god kvalitet, tungmetallhalterna är låga. Slammet lämpar sig väl som jordförbättringsmaterial för jordbruket samt grönarbeten. 63

66 De viktigaste sanerings- och effektiveringsåtgärderna vid Alheda var anskaffning av en ny renspress till det första rensgallret, förnyande av luftningstallrikar i det biologiska reningssteget samt ersättande av sandsäckar med ett flak på räls. I december 2013 gav Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sitt beslut om nytt miljötillstånd för reningsverket. Beslutet förpliktigade verket att inom år 2014 uppgöra en plan för renovering och effektivering av reningsverket samt en riskhanteringsplan. Översiktsplan för renoveringen och effektiveringen samt riskhanteringsplanen färdigställdes av Ramboll Oy. Den mera detaljerade planeringen fortsätter under år Djurgårdens dagvattenpumpstations reservkraftverk togs i bruk på sensommaren. Ännu återstår återställningsarbeten. EKONOMI OCH BOKSLUT Omsättningen år 2014 var , vilket är (0,8 %) större än föregående års omsättning men dock (5,1 %) mindre än den budgeterade omsättningen. Verksamhetens kostnader var (8,1 %) större än föregående år men (0,2 %) mindre än de budgeterade. Avskrivningarna var , eller större än föregående år. Finansieringsintäkterna och -kostnaderna var eller 665 mindre än föregående år. Rörelseöverskottet var , vilket är (18,9 %) mindre än föregående år. Räkenskapsperiodens överskott var eller (31,8 %) mindre än föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgick till Inga investeringsandelar fanns att bokföra. Som försäljningsintäkt från anläggningstillgångar bokfördes Nettoinvesteringarna var , vilket är mera än föregående år. Årets investeringstak överskreds med , en synnerligen sällsynt händelse i vårt affärsverks historia. Omsättningen för år 2014 räckte inte riktigt till för finansiering av årets investeringar efter verksamhetskostnader, avskrivningar, amortering av lån och avkastning på grundkapitalet till ägaren. Den interna finansieringen av investeringar var för 2014 års del dock rätt rimlig, 95,2 %. Ur ett tioårsperspektiv steg den ända upp till 117,6 %. Kassamedlen var i slutet av året Något behov till låneupptagning fanns inte. På basen av bokslutet kan konstateras att Jakobstads Vatten, med beaktande av omständigheterna, rätt väl har uppnått de målsättningar som ställts på verket i budgeten och ekonomiplanen för år I enlighet med de tidigare boksluten bokförs överskottet på på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet. 64

67 Prestationer/ Nyckeltal VATTENVERKET Pumpat vatten, m 3 - från eget verk - från andra verk Fakturerat vatten, m 3 - eget område - övriga verk Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Vattenledn.nätets längd, m Reparerade läckor, st. - i allmänna ledningar - i privata ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet AVLOPPSVERKET Behandlat avloppsvatten, m 3 Fakturerat avloppsvatten, m 3 - från eget område - av övriga verk - dekompositionsslam m.m. Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Avloppsnätets längd, m Avloppsstockningar, st. - i allmänna ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet Bokslut ,3 0,330 0,030 0, ,65 1,31 2,11 1, ,9 0,339 0,040 0, Bokslut ,4 0,400 0,036 0, ,72 1,38 2,23 1, ,1 0,349 0,041 0, Bokslut ,2 0,489 0,040 0, ,72 1,40 2,23 1, ,0 0,040 0,037 Bokslut ,2 0,540 0,043 0, ,85 1,46 2,38 2, ,6 0,356 0,045 0, Budget Bokslut ,5 0,532 0,039 0, ,92 1,51 2,45 2, ,0 0,304 0,045 0, ,89 2,03 2,46 2,56 1,93 2,14 2,54 2,74 1,93 2,21 2,54 2,78 2,01 2,35 2,66 2,96 2,10 2,51 2,75 3,21 Årsverken 28,5 28,8 29,5 27,8 30,0 28,

68 66

69 67

70 68

71 69

72 70

73 71

74 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN Hamndirektör: Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Hamn utgör ett viktigt näringspolitiskt instrument för Staden Jakobstad och en infrastrukturell tillgång för Jakobstadsregionens näringsliv. Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn: 1) Verksamheten baserar sig på marknadens (kundernas) transportbehov och efterfrågan på sjötransporter. 2) Hamnens roll som ett näringspolitiskt instrument ska utvecklas för att bidra till företagsetableringar och utveckling av stadens näringsstruktur. 3) Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. 4) Veksamheten ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. 5) Verksamheten utvecklas bäst via samverkan mellan serviceproducenter, kunder och hamnen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var trafikmässigt ett av de svåraste åren under affärsverkets existens. Finlands utrikeshandel minskade även detta år. Skogsindustrin och särskit cellulosatillverkningen gick i alla fall relativt bra och höll en hygglig volymnivå via hamnen i Jakobstad. Vissa logistiklösningar i transportkedjan till kunderna i Europa ledde dock till att en del av cellulosan som lagras i Jakobstads Hamn skeppades ut från Raumo, vilket innebar att varuavgifter inte blev i Jakobstad. På sågvarumarknaden upplöstes likaså försäljningskanaler som hade Jakobstad med i transportkedjan. Nämnas kan att Jakobstads Hamn anses vara en av landets effektivaste sågvaruhamnar. Trots detta valde sågvaruströmmarna av orsaker som hamnen inte kunde påverka en annan transportrutt. Cement- och lutimporten löpte däremot väl och enligt prognoserna. Det som förorsakade mest bekymmer var att energiproduktionen låg nere långa tidsperioder vid Alholmens Kraft. Importen av biobränsle och kol minskade jämfört med tidigare år. Likaså minskade importen av råvirke för cellulosaproduktionen vid UPM. Den inhemska marknaden försåg Jakobstadsfabrikerna med barrvirke. Investeringar Muddringen av hamnbassängen kunde slutföras under I oktober hölls det avslutande mötet. Trots en utdragen projekttidtabell och en svårberäknad kostnadsbild höll budgeten. Under 2015 blir trafikverkets projekt klart, vilket innebär att hamnen i Jakobstad hoppeligen kan ta i bruk farleden med 11 meters seglingsdjup på hösten

75 Framtidsutsikter Den stora förändringen på marknaden innebär att vi inte kan räkna med att vår basvolym av importerat energibränsle eller råvirke för cellulosatillverkningen i Jakobstad mera ska nå upp till våra toppnivåer i mitten av 2010-talet. Därför är det prioritet nummer ett att kunna erbjuda nya logistiklösningar via Jakobstads hamn för ett större antal företag som idkar utrikeshandel. Det positiva i det hela är att vi senast från och med 2016 kan ta i bruk de investeringar i vår konkurrenskraft som vi satsat på under de senaste åren. Vi har nu en ypperlig djupkaj och Bottenvikens nästdjupaste farled med ett seglingsdjup på 11 meter. Jakobstads Hamn inleder planenligt sin verksamhet i aktiebolagsform

76 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Underhålla och förbättra hamnens Minska reklamationer gällande infrastruktur. infrastruktur med 1/5. Effektivt varuflöde. Sätt att förverkliga Ansvarig Asfaltering, nya lagerområden, förverkligande av trafikplanen. Hamndirektören/ Tekniska direktören Utvärdering (Bokslut) Asfaltering av slitna ytor, lagerområde färdigställt för beläggning Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen utgör ett näringspolitiskt Med hamnen förknippade instrument som betjänar näringslivsprojekt. näringslivet. Hamnens inverkan på företagsetableringar och företagsutveckling. Marknadsföringsplan uppgörs under Sätt att förverkliga Ansvarig Framhålla Hamnen som en logistisk plusfaktor för näringslivet. Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 2 projekt under arbete 74

77 Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen ses som en tillgång för Min 1 internationellt projekt. stadens profil. Real 1 internationellt + 1 nationellt projekt. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 1nationellt projekt under arbete. Sparat på resurser gällande internationella projekt på grund av dåligt marknadsläge. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hamnens målsättning är att utveckla och förbättra serviceproduktionen. Årligen återkommande kvalitetsauditering. Åtgärdade reklamationer 100 %. Kvalitetssystem/ Tekn. chef/ Hamndir. Vid auditering av DNV-Gl konstaterades att hamnen klarat av nästan 100 % Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Motiverad, lojal och kunnig personal. Trafik/ personal Personalen är motiverad och tjänstvillig. Personalen tar aktivt del av nya sätt att arbeta. Kunderna upplever arbetsprestationerna som en del av hamnens konkurrenskraft. Tillräckliga resurser. Utökad skolning. Hamnens ledning Personalen fått bra bedömning vid kvalitetsauditeringen. 75

78 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnens organisation skall vara Rapporteringssystem och mätare Hamnens operativa ledning "självgående" utgående från förbättras. definierade ansvarsområden och Helhetskonceptet vägs utgående uppgiftsbeskrivningar. från samverkan mellan organisationens moduler. Oms/personal En effektiv organisation utgör en allt viktigare del av konkurrenskraften. Utvärdering (Bokslut) Organisationens moduler arbetar rätt självständigt och helheten fungerar genom en effektiv koordinering 76

79 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnen utgör en viktig del av Muddringsprojektet klart till Offentlig upphandling. stadens infrastruktur. Viktiga årets slut. Samarbete med Trafikverket. investeringar ska ses mot bakgrund av detta. Över tiden ska Tekn. chef/ Hamndir. driften ge utrymme för investeringar. Muddring av hamnbassängen till 11 meter. Utvärdering (Bokslut) Muddringsprojektet blev klart 2014 för hamnens del. Trots en utdragen byggtid och svårbedömd projektkalkyl höll budgeten. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Enligt förändringar i Bolagiseringen genomförs så att Strategigrupp ägarna kommunallagen skall hamnen står rustad för nya Hamnens ledning/ hamnverksamheten bolagiseras utmaningar Hamndirektionen inom år Utvärdering (Bokslut) Efter ett intensivt förberedande arbete bolagiserades Hamnen

80 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Omsättning ms/pers. /ant Trafik/t Trafik/pers t/ant Int./trafik /t 1,50 11, ,77 Driften/Bidrag % , Årsverken 7, , ,5 78

81 För affärsverket Jakobstads Hamns del överläts alla tillgångar och skulder samt hela verksamheten kl till Jakobstads Hamn Ab. Därmed har affärsverket inte någon officiell balansräkning. 79

82 80

83 81

84 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Tf. verkställande direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Henrik Snellman Jakobstads energiverk År 2014 präglades av ekonomisk nedgång och varmare väder än normalt. Det märktes också i elanvändningen, som minskade med en knapp procent (-0,8) från föregående år. Inom industrin minskade elanvändningen något mer (-1,2 %) än i övriga sektorer (-0,5 %). Elanvändningen gick på lågvarv nästan hela året, men i december noterades en liten uppgång när användningen ökade med 2,4 procent jämfört med motsvarande tid året innan. Ökningen hänförde sig huvudsakligen till hushåll, tjänster och jordbruk (3,8 %), men även inom industrin gick användningen upp (+0,6 %) efter att ha varit på minus alla de andra höstmånaderna. I fjol använde Finland 83,3 terawattimmar (TWh) el. Av elanvändningen täcktes 21,6 procent med nettoimport och 78,4 procent med Finlands egen produktion. Kraftvärmeproduktion (CHP) täckte 26,1 procent av elanvändningen, kärnkraft 27,2 procent, vattenkraft 15,8 procent och kol- och övrig kondenskraft 8,0 procent. Vindkraftens andel var 1,3 procent. Industrin förbrukade i fjol knappt 39,4 TWh el, vilket är 47 procent av den totala förbrukningen. Det är 8,5 TWh mindre än toppåret 2006, då industrins andel av den totala förbrukningen var drygt 53 procent. År 2014 inföll elförbrukningstoppen, megawatt (MW) den 20 januari kl Då importerades el med en effekt på knappt MW. För nettoimporten av el noterades rekordsiffran 18 TWh. Nettoimportens andel av den totala elanskaffningen ökade till 21,6 procent från fjolårets 18,7 procent, det vill säga till en dryg femtedel. En bidragande orsak till att nettoimporten låg kvar på en hög nivå var den relativt goda vattensituationen på den nordiska elmarknaden. Finland importerade största delen av elen från Sverige, som ökade sin elexport med cirka 50 procent från föregående år. Den el som producerades i Finland i fjol (65,4 TWh) var till 74 procent fri från växthusgasutsläpp, alltså kolneutral, vilket är nytt rekord. Förnybara energikällor stod för 39 procent av elproduktionen och inhemska bränslen för 45 procent. Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 8,7 miljoner ton, 20 procent mindre än föregående år. År 2013 hade utsläppen ökat, men nu föll de tillbaka till ungefär samma nivå som Orsaken till utsläppsminskningen var framför allt den ökade elimporten, som ledde till att den separata elproduktionen minskade. En liten andel i utsläppsminskningen hade också den svaga ökningen av den inhemska vattenkraftsproduktionen. 82

85 I elanskaffningspaletten för år 2014 hade vindkraften en andel på klart över en procent (1,3). Inom vindkraftsproduktionen överstegs likaså det jämna heltalet en terawattimme (1,1 TWh). Produktionen ökade med 43 procent från föregående år. Priserna på den nordiska elmarknaden låg kvar på en moderat nivå år Så här låga eller ännu lägre har marknadspriserna senast varit Priserna hölls nere av de låga priserna på utsläppsrätter och den relativt svaga efterfrågan på el till följd av det ekonomiska läget. I Finland var marknadspriset på el i medeltal 3,6 cent/kwh i fjol, drygt 12 procent lägre än medeltalet för På Nord Pool Spot låg områdespriset för Finland tidvis klart över systempriset. År 2014 var det genomsnittliga områdespriset för Finland mer än 0,6 cent/kwh högre än systempriset. Orsaken var framför allt problem i den västliga överföringskapaciteten samt kapacitetsavgifternas inverkan på elimporten från Ryssland. Energiindustrin har redan i åratal varit den industrigren i Finland som investerat mest. Så var fallet även i fjol. Då hela industrins investeringar år 2014 uppskattades till 5,3 miljarder euro enligt en investeringsförfrågan som Finlands Näringsliv EK publicerade i somras, uppskattades enbart energiinvesteringarna till 1,7 miljarder euro eller över 30 procent av hela industrins investeringar. Det låga marknadspriset på el har dock ställt många planerade produktionsinvesteringar i ett nytt ljus. Investeringsmöjligheterna dämpas framför allt av att ingen uppgång i marknadspriset verkar vara i sikte, åtminstone inte inom den närmaste framtiden. Trä och andra biobränslen fortsatte att öka kraftigt som energikällor för fjärrvärme under 2014, ökningen var nio procent. Enligt Finsk Energiindustri rf:s (ET) kalkyler ökade andelen trä, trärester och andra inhemska förnybara energikällor till 31 procent. När användningen av sekundärvärme inom industrin räknas med var den kolneutrala fjärrvärmeproduktionens andel redan uppe i 33 procent. Den ökade andelen biobränslen har också minskat koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen uppgick till 5,7 miljoner ton, vilket är fyra procent mindre än föregående år. De genomsnittliga koldioxidutsläppen var 165 g per producerad kilowattimme. Av fjärrvärmen och den kraftvärmeproducerade elen producerades 22 procent med naturgas. Andelen var fyra procent mindre än föregående år, ser man till energimängden var nedgången 16 procent. Stenkolets andel, 24 procent, var två procentenheter mindre än föregående år och den förbrukade energimängden 10 procent mindre. Användningen av torv har nu jämnat ut sig, dess andel av bränsleanvändningen var 13 procent precis som föregående år. Även om det varmare vädret gjorde att fjärrvärmeproduktionen var mindre 2014 än året innan, noterades ingen förändring i den energimängd som utvanns ur torv vid produktion av fjärrvärme och el i samband därmed. Oljans andel av de använda bränslena var tre procent, olja används huvudsakligen bara i spetsvärmecentraler. I fjol producerades 34,5 TWh fjärrvärme, varav 25,6 TWh i kombination med el. Mängden var något större än föregående år. Kraftvärmeproduktionens andel av den totala fjärrvärmeproduktionen ökade med en dryg procentenhet till drygt 74 procent. 83

86 Kraftvärmeproduktionens effekt räcker för att tillgodose värmebehovet ned till utomhustemperaturer på 0-10 C beroende på ort. Vid kallare väder används spetsvärmecentraler för att komplettera värmeproduktionen. Under 2014 var de här perioderna med sträng kyla ytterst få. Av uppvärmningsmånaderna var bara januari kallare än normalt. Medeltemperaturen för 2014 var drygt en grad högre än normalt. I samband med fjärrvärmeproduktionen producerades 12,6 TWh el. Siffran är en aning lägre än föregående år. Bränslebesparingen vid kraftvärmeproduktion är en tredjedel jämfört med separat produktion av el och värme. Utsläppen minskar i samma mån. Under fjolåret såldes 31,3 TWh fjärrvärme. Försäljningen var något mindre än Orsaken var att vädret var varmare än föregående år. Vid utgången av 2014 var antalet fjärrvärmda bostäder nästan 1,33 miljoner och 2,7 miljoner människor bor i fjärrvärmehus. Av bostadsbeståndet i hela landet omfattades 55 procent av fjärrvärmeförsäljning. De flesta offentliga byggnader värms med fjärrvärme. Nästan hälften av våra byggnaders totala behov av uppvärmningsenergi tillgodoses med fjärrvärme. I de största städerna täcker fjärrvärmen över 90 procent av byggnadernas värmebehov. Fjärrvärmeförsäljningens penningvärde uppgick till 2,35 miljarder euro. Medelpriset på fjärrvärme inklusive skatter, energi- och effektavgift var 7,5 cent per kilowattimme. Medelpriset var cirka tre procent högre än året innan. Knappt 30 procent av det genomsnittliga fjärrvärmepriset består av skatter. Prisnivån på fjärrvärme påverkas bland annat av vilka bränslen som används och punktskatterna på dem, systemets storlek och tätortens struktur, produktionsformen och produktionsanläggningarnas ålder samt kostnaderna för utsläppshandeln. Enligt ET:s statistik är fjärrvärmens leveranssäkerhet fortsättningsvis i toppklass. År 2014 var värmeleveransen till fjärrvärmekunder avbruten i medeltal 1,8 timmar, vilket innebär att leveranssäkerheten för fjärrvärme var 99,98 procent. Största delen av avbrotten är planerade och kunderna får meddelande om dem i förväg. Distributionsstörningar uppstår även när nya kunder ansluts, när planerade förbättringsarbeten utförs och när ledningar flyttas i samband med gatubyggnad. Den höga leveranssäkerheten är ett resultat av systematisk kvalitetskontroll, underhåll och förebyggande underhåll. Energiförbrukningen på Jakobstads energiverks eldistributionsområde var ,8 GWh, vilket var en minskning med 3,6 procent jämfört med året innan. Industrins elförbrukning minskade med 11,3 procent, främst beroende på att Componenta och Rettig Värme upphörde med produktionen under Hushållens förbrukning ökade med 3,8 procent. Andelsproduktionen av el var 241 GWh, en ökning med ca 4 procent jämfört med året innan. Fjärrvärmeförsäljningen minskade från föregående år med 1,8 procent och uppgick till 171,4 GWh. 84

87 Elanskaffning och användning 2014 Elanskaffning TWh Andel % Kraftvärmeproduktion(CHP) 21,7 26,1 Kärnkraft 22,7 27,2 Vattenkraft 13,2 15,8 Kondenskraft mm 6,7 8,0 Vindkraft 1,1 1,3 Nettoimport 18,0 21,6 Totalanskaffning 83,3 100,0 Elanvändning TWh Andel % Industri 39,4 47,2 Övrig användning 41,5 49,8 Förluster 2,5 3,0 Totalanvändning 83,3 100,0 85

88 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Leveranssäkerhet < 4h/ab./år Elkvalitet Uppfyller normerna Fjärrvärmekvalitet Uppfyller normerna Effektivitet, distribution Effektivitetstal > 0,9 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Utjämning av tillåtna avkastningen Enligt Energimarknadsverket, på placerat kapital, eldistribution utjämnat t.o.m Sätt att förverkliga Ansvarig Statistik, antal avbrott/ab. Mätning, EN50160 Mätning, enligt rekom. Energimarknadsverket Sätt att förverkliga Ansvarig Energimarknadsverket Utvärdering (Bokslut) Uppfylls 2,616 h/ab/år Uppfylls Uppfylls Utvärdering (Bokslut) Elpris, totalt Fjärrvärmepris, totalt Under landets medeltal Under landets medeltal Energimarknadsverket Finsk energi-industri Uppfylls Uppfylls 86

89 Nyckeltal Årsverken Antal Eldistribution- Inköp GWh Elförsäljning- Inköp GWh Fjärrvärmeförsäljning- Inköp GWh Elpris tot kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 13,77 15,41 15,11 15,24 15,17 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 10,54 11,98 12,38 12,69 12,11 Elpris tot kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 11,22 12,97 12,65 12,59 12,58 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 8,99 10,43 10,83 11,13 10,54 Fj.värmepris kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 6,30 8,30 7,50 8,09 8,31 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 6,00 6,58 7,20 7,73 7,74 Fj.värmepris kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 5,80 6,90 7,00 7,57 7,63 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 5,10 5,20 6,20 6,74 6,75 87

90 88

91 JAKOBSTADS ENERGIVERK 3. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A Not nr./ Liite nro Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , ,46 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi , ,01 Värmeförsäljning-Lämmön myynti , ,85 Övr. försäljning-muu myynti , ,53 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , ,85 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön 1) , ,91 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , ,92 Värmeinköp/bränsleinköp-Lämmön/polttoaineostot , ,83 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet , ,75 Lagerförändring-Varastojen muutos , ,45 Främmande tjänster-vieraat palvelut , ,14 Personalkostnader-Henkilöstökulut 1) Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , ,29 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , ,54 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , ,95 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , ,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , ,07 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , ,39 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader-rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta , ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , ,38 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , ,20 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER , ,57 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133, ,19 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , ,38 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 89

92 JAKOBSTADS ENERGIVERK 18. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Uppdelning enl. Energimarknadsverket 885/1995, Handels- och industriministeriet 79/2005 Jako Energiamarkkinaviraston 885/1995 mukaan, Kauppa- ja teollisuusministeriö 79/2005 R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A DISTR./SIIRTO ELFÖRS./ SÄHKÖNM. ÖVR.VERKS./ MUU T. TOT/YHT Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , ,31 0, ,23 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi 0, ,23 0, ,23 Övr. försäljning-muu myynti 0,00 0, , ,14 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , , , ,60 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön ,46 0,00 0, ,46 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , ,67 0, ,90 Elinköp, förluster-sähkön osto, häviöt ,92 0,00 0, ,92 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet ,79 0, , ,68 Lagerförändring-Varastojen muutos ,37 0,00 0, ,37 Främmande tjänster-vieraat palvelut , , , ,96 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , , , ,05 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , , , ,71 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , , , ,83 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , ,90 0, ,41 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , , , ,53 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , , ,70 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta ,00 0,00 0, ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , ,29 0, ,98 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , , , ,53 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 0, ,00 ÖVER/UNDERSKOTT FÖRE EXTRA ORD.POSTER/ , , , ,15 YLI/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 3 166, ,39 0, ,28 RÄKENSKAPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , , ,43 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 90

93 JAKOBSTADS ENERGIVERK 16. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B U D G E T U P P F Ö L J N I N G T A L O U S A R V I O S E U R A N T A BOKSLUT/ TILINPÄÄT. BUDGET/ TALOUSARV. DIFF./ERO Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , , ,77 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi , , ,77 Värmeförsäljning-Lämmön myynti , , ,77 Övr. försäljning-muu myynti , , ,78 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , , ,53 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön , , ,67 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , , ,18 Värmeinköp/bränsleinköp- Lämmön/polttoaineostot , , ,16 Material/förnödenheter- Aineet/tarvikkeet , , ,59 Lagerförändring-Varastojen muutos ,50 0, ,50 Främmande tjänster-vieraat palvelut , , ,10 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , , ,50 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , , ,86 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , , ,89 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , , ,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , , ,78 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , ,07 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta , , ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , , ,16 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , , ,65 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 0,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER , , ,88 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133, , ,28 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , ,40 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 91

94 Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Eftersom Jakobstads Energiverks verksamhet upphört är bifogade balansräkning inte officiell, utan endast en del av verksamhetsutvärderingen

95 JAKOBSTADS ENERGIVERK 4. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E AKTIVA - VASTAAVA Not nr./ Liite nro A BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT 2) , ,79 II Materiella tillgångar- Aineelliset hyödykkeet 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet , ,46 2. Byggnader-Rakennukset , ,67 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakenteet , ,79 4. Maskiner. inventarier-koneet ja kalusto , ,39 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet , ,72 III Placeringar-Sijoitukset 3) 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet , ,76 B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT , ,50 I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet , ,82 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat , ,00 II Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) , ,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset , ,20 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) , ,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0, ,86 I V Kassa o. bank-rahat ja pankki , ,62 AKTIVA tot.-vastaava yht , ,29 93

96 JAKOBSTADS ENERGIVERK 5. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E PASSIVA - VASTATTAVAA Not nr./ Liite nro A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA , ,78 I Grundkapital-Peruspääoma , ,36 I V Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder Edellisten tilikausien yli/alijäämä 7) , ,04 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä , ,38 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET , ,00 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset 8) , ,00 E FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA , ,51 I Långfristigt-Pitkäaikainen 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät 5) , ,87 II Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat , ,92 7. Övriga skulder-muut velat , ,43 8. Resultatregleringar-Siirtovelat 6) , ,29 PASSIVA tot.-vastattavaa yht , ,29 94

97 JAKOBSTADS ENERGIVERK 19. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y AKTIVA - VASTAAVAA A II BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT Materiella tillgångar-aineelliset hyödykkeet III 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet ,46 2. Byggnader-Rakennukset ,15 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakennelmat Permo elstation-permon sähköasema ,78 kwh-mätare-kwh-mittarit ,18 Transformatostationer-Muuntamot ,52 HAVA elanläggningar-hava sähkölaitteet ,24 Högspänningsfriledningar-Korkeajänniteavojohdot ,75 Lågspänningsfriledningar-Pienjänniteavojohdot ,03 Högspänningsjordkablar-Korkeajännitemaakaapelit ,23 Lågspänningsjordkablar-Pienjännitemaakaapelit ,16 Fjärrvärmeanläggn. pannor-kaukolämpöl. kattilat ,01 Fjärrvärmeanläggn. nät-kaukolämpöl. verkko ,70 4. Maskiner o. inventarier-koneet ja kalusto Maskiner o. inventarier el-koneet ja kalusto sähkö ,20 Maskiner o. inventarier fj.v.-koneet ja kalusto kaukol ,68 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Anslutningar el-sähköliittymät ,09 Anslutningar fjärrvärme-kaukolämpöliittymät ,38 Placeringar-Sijoitukset 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet Aktier telefon-osakkeet puhelin 454,11 Aktier Perhonjoki Ab-Osakkeet Perhonjoki Oy ,29 Aktier Herrfors Ab-Osakkeet Herrfors Oy ,08 Aktier Fincopower Oy-Osakkeet Fincopower Oy 3 615,73 Aktier Katternö Ab-Osakkeet Katternö Oy ,52 Aktier Katternö Kraft Ab-Osakkeet Katternö Kraft Oy ,47 Aktier Katternö Kärnkraft Ab-Osakkeet Katternö Kärnkraft Oy , , , , , , ,79 95

98 B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet II IV Elmaterial-Sähkötarvikkeet ,96 Fjärrvärmematerial-Kaukolämpötarvikkeet ,36 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat Bränsle-Polttoaine ,00 Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset ,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset Små elförbrukare-pien.sähkönkuluttajat ,25 Fjärrvärme-Kaukolämpö ,08 Stor/mån.förbrukare-Suur/kuukausikuluttajat ,91 Övriga-Muut ,76 Ansl.avg. el-liittymismaks. sähkö ,90 Ansl.avg. kaukolämpö-liittymismaks. kaukolämpö 3 550,00 2. Lånefordringar-Lainasaamiset Lånefordringar-Lainasaamiset ,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0,00 Kassa o. bank-rahat ja pankki Kassa JEV-Kassa PEL 1 734,30 AKTIA ,14 AKTIA ,91 AKTIA ,95 AB/OP ,04 AB/OP ,69 AB/OP ,51 NORDEA ,74 NORDEA ,42 NORDEA ,00 NORDEA ,79 SHB ,33 SHB ,41 SHB ,70 Kontokurant-Kuranttitili , , , , , ,00 0, ,17 AKTIVA tot.-vastaavaa yht ,74 96

99 JAKOBSTADS ENERGIVERK 21. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y PASSIVA-VASTATTAVA A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA I Grundkapital-Peruspääoma ,36 IV Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder- Edellisten tilikausien yli/alijäämä ,42 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä , ,18 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset , ,00 E I FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA Långfristigt-Pitkäaikainen II 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningar el-liittymät sähkö ,60 Anslutningar fjärrvärme-liittymät kaukolämpö ,98 Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat ,94 7. Övriga skulder-muut velat Skatteinneh.skuld-Verovelka ,92 Löner-Palkat ,78 Soc.sk.avg.skuld-Sosiaalimaksuvelka ,24 Fackavg.skuld-Liittomaksuvelka 650,63 Pens.avg.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.tag./työntek.) ,80 Arb.lösh.förs.skuld-Työttömyysmaks. (arb.tag./työntek.) 1 060,62 Sjukkassa-Sairauskassa 265,68 Pens.förs.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.giv./työnantaja) ,82 MOMS skuld-alv velka ,13 8. Resultatregleringar-Siirtovelat Löner, soc.kostn.-palkat,sos.kust ,42 Övriga-Muut 0, , , , ,42 PASSIVA tot.-vastattava yht ,74 97

100 JAKOBSTADS ENERGIVERK 6. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS FINANSIERINGSANALYS RAHOITUSLASKELMA Kassaflödet i verksamheten-toiminnan rahavirta Rörelseöverskott-Liikeylijäämä , ,39 Avskrivningar-Poistot , ,43 Finansiella intäkter och kostnader-rahoitustuotot ja -kulut , ,82 Extraordinära poster-satunnaiset erät 0,00 0,00 Inkomstskatt-Tulovero 9 133, ,19 Korrektivposter till internt tillförda medel-tulorahoituksen korjauserät 0, , , ,81 Investeringarnas kassaflöde-investointien rahavirta Investeringsutgifter-Investointimenot , ,19 Finansieringsandelar för investeringar-rahoitusosuudet investointimenoihin 0,00 0,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva- Pysyvien vastaavien hyödykkeiden luovutustulot 0,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,62 Toiminnan ja investointien rahavirta Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta Förändringar i utlåningen-antolainauksen muutokset Ökningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten lisäykset kunnalle 0, ,00 Ökningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten lisäykset muilta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten vähennykset kunnalta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten vähennykset muilta 0,00 0,00 Förändringar i lånestocken-lainakannan muutokset Ökning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen lisäys kunnalta 0,00 0,00 Ökning av långfristiga lån från övriga-pitkäaikaisten lainojen lisäys muilta 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen vähennys kunnalle 0,00 0,00 Minskning av långfristiga från övriga-pitkäaikaisten lainojen vähennys muilta 0,00 0,00 Förändring av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen muutos kunnalta 0,00 0,00 Förändring av kortfristiga lån från övriga-lyhytaikaisten lainojen muutos muilta 0,00 0,00 Förändringar i eget kapital-oman pääoman muutokset 0, ,00 Övriga förändringar i likviditeten-muut maksuvalmiuden muutokset Förändring av omsättningstillgångar-vaihto-omaisuuden muutokset 4 662, ,45 Förändring av fordringar på kommunen-saamisten muutos kunnalta 0, ,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta 0,00 0,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta , ,61 Förändring av räntefria skulder-korottomien velkojen muutos , ,17 Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta , ,99 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos , ,37 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos Likvida medel Rahavarat , ,62 Likvida medel Rahavarat , , , ,37 98

101 JAKOBSTADS ENERGIVERK 7. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 1/Liite nro Löner utbetalda-maksetut palkat , ,59 Löner , tillägg och övertider ,50 0,00 Arvoden utbetalda samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst , ,75 Maksetut palkkiot ja ansiomenetyksen korvaus Resultatreglerade löner-siirtovelat palkat , ,21 Övriga löneavdrag-muut palkkavähennykset , , , ,29 Pensionskostnader-Eläkekulut , ,54 Övriga personalkostnader-muut henkilöstökulut , ,72 Resultatreglerade soc.kostnader-siirtovelat sos.maks , , , , , ,78 Tillverkning för eget bruk- Valmistus omaan käyttöön , ,91 99

102 JAKOBSTADS ENERGIVERK 8. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 2/Liite nro Avskrivningar-Poistot Avskrivningar enl. plan-suunnitelmanmuk. poistot ,43 Markområden-Maa-alueet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,46 Ökning-Lisäys ,00 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,46 Byggnader-Rakennukset Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,67 Ökning-Lisäys ,28 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,80 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,15 Fasta konstruktioner--kiinteät rakenteet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,79 Ökning-Lisäys ,84 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,03 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,60 Maskiner/inventarier-Koneet/kalusto Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,39 Ökning-Lisäys ,49 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,88 Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,72 Ökning-Lisäys ,35 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,60 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,47 Avskrivningstiderna enligt plan-suunnitelmanmukaiset poistoajat Elnät, konstruktioner-sähköverkot, rakennelmat Fjärrvärmenät/-pannor-Kaukolämpöverkot/-kattilat Maskiner/fordon-Koneet/ajoneuvot Elstation/sähköasema Permo Byggnader/rakennukset 15 år-vuotta 25 år-vuotta 5 år-vuotta 25 år-vuotta 50 år-vuotta 100

103 JAKOBSTADS ENERGIVERK 9. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 3/Liite nro 3 Specifikation av aktier-luettelo osakkeista Aktier antal/ Bokf.värde/ Bokf.värde/ osakkeet kpl. kirjanp.arvo kirjanp.arvo Perhonjoki OY , ,60 " , ,70 " , ,16 " , ,18 " , ,80 " , ,60 " , ,99 " , ,36 " , ,72 " , ,01 " , ,97 " ,20 0,00 Tot. Perhonjoki Oy , ,09 Oy Herrfors Ab , ,08 Fincopower Oy , ,79 Fincopower Oy överlåtelseskatt 56,94 56,94 Oy Katternö Ab , ,00 Oy Katternö Ab överlåtelseskatt 5 433, ,52 Oy Katternö Kraft Ab (Kantele) , ,00 " (Tunturivoima) , ,00 " (Tunturivoima 217 st./rajakiiri 40 st) , ,00 " (Tunturivoima) , ,00 " (Rajakiiri) , ,00 " (Rajakiiri) , ,00 " (Rajakiiri) , ,01 " (Rajakiiri, Kopsa I) , ,10 " ,36 0, , ,11 101

104 Oy Katternö Kärnkraft Ab , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,13 " , ,99 " ,47 0, , ,12 Övrigt-Muu JNT ,11 454, , ,76 Not nr. 4/Liite nro 4 Lånefordringar-Lainasaamiset Kortfristiga-Lyhytaikaisia Koncernens interna fordringar-konsernin sisäiset saatavat , ,00 Långfristiga-Pitkäaikaisia Koncernens interna fordringar-konseernin sisäiset saatavat , ,00 Not nr. 5/Liite nro Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningsavgifter , ,87 Ökning el-lisäys sähkö Ökning fjv.-lisäys kaukol st. anslutningar , ,00 15 st. anslutningar , ,00 Minskning-Vähennys ,00 0,00 Anslutningsavgifter , ,87 102

105 Not nr. 6/Liite nro Resultatregleringar-Siirtovelat Semesterlöner-Lomapalkat , ,72 Löner/personalbikostnader-Palkat/henkilösivukulut , , , ,29 Not nr. 7/Liite nro 7 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä Överskott 2013/Ylijäämä , ,27 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä , ,77 Avsättning enligt EV:s beslut och Pakollinen varaus EV:n päätösten ja mukaan 0, ,00 Totalt/Yhteensä , ,04 Not nr. 8/Liite nro 8 Avsättningar/Pakolliset varaukset Avsättning enligt EV:s beslut / Pakollinen varaus EV:n päätöksen mukaan , ,00 Avsättning enligt EV:s beslut / Pakollinen varaus EV:n päätöksen mukaan , ,00 Totalt/Yhteensä , ,00 103

106 JAKOBSTADS ENERGIVERK 12. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Ekonomiska nyckeltal för åren Taloudelliset tunnusluvut vuonna Likviditet CR 10,46 8,03 8,66 8,01 12,15 Maksuvalmius Soliditet % 89,02 % 87,25 % 93,74 % 93,41 % 95,82 % Omavaraisuusaste % Självfinansieringsgrad % 99,73 % 124,29 % 205,86 % 165,55 % 342,58 % Omarahoitusaste % ROI % 3,98 % 4,94 % 6,08 % 7,84 % 12,96 % Driftsbidrag-% 17,39 % 17,81 % 19,48 % 19,60 % 27,02 % Käyttökate-% 104

107 105

108 6.1 Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden 106

109 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 107

110 108