INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET UPPNÅENDE AV MÅLEN UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS RESULTATBILDNING UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

2 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

3 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

4 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för en affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2012 kan karakteriseras vara ännu ett år av återhämtning från finanskrisen Under finanskrisen upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. För denna turbulenta historiska tidsperiod finns ännu ingen lösning i sikte, vilket också kan utläsas i det faktum att Finlands BNP minskade enligt preliminära uppgifter med 0,2 % under I skrivande stund har ett hjälppaket till Cypern just blivit klart medan Slovenien anses vara nästa oroshärd. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk 3

5 industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år Industriproduktionens nominella värde i Finland har ännu inte nått upp till nivån före finanskrisen. Detta är bra att hålla i minnet när man analyserar det ekonomiska läget. Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Denna återhämtning accentueras av att näringsstrukturen i Jakobstad av hävd är förcyklisk, dvs. upp- och nedgångar i den ekonomiska konjunkturen syns vanligtvis först i Jakobstadregionen i landet. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt livsmedels- och pälsbranscherna i regionen har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,1 % mot 8,8 % vid föregående årsskifte. Denna ökning är jämfört med utvecklingen i hela landet synnerligen moderat. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,0 % jämfört med 5,7 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad uppvisade år 2012 en ökning på 56 invånare och vid utgången av år 2012 hade vi totalt invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 118 personer och vid utgången av år 2012 hade regionen totalt invånare. Staden Jakobstads bokslut för år 2012 uppvisar ett underskott på 2,9 M. År 2011 uppvisade Staden ett underskott på 1,35 M. Staden reviderade 2010 sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M jämfört med tidigare, vilket bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Årsbidraget sjunker till 5,2 M jämfört med 7,7 M år Det försämrade årsbidraget beror främst affärsverkens försämrade resultat. Man bör dock komma ihåg att år 2012 var ett exceptionellt dåligt år för affärsverken. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 101 M vilket är en ökning med 6,4% (6 M ) i jämförelse med föregående år. Kostnaderna ökar med 3% och intäkterna med 0,15 % beroende på Energiverkets omsättning minskar med 2,9 M och hamnens med 0,6 M. Största kostnadsökningen finns inom social- och hälsovården (inkl. Vasa sjukvårdsdistrikt) med 4 M eller 6,6%. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 7,4 M medan affärsverken gör ett överskott på 4,5 M. Motsvarande siffror för år 2011 var -5,37 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 4,02 M. 4

6 Samtliga förvaltningsgrenar inom Staden höll sig inom givna budgetramar förutom social- och hälsovården. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2012 ökade med 1,4 % och ligger på 69,5 M eller 1 M högre än år Kommunalskatten steg med 1,2 M (+1,4 %) medan samfundsskatten sjönk med 1,05 M (-22 %). Skatteinkomsterna år 2011 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 88 %, samfundsskattens andel 5 % och fastighetsskattens andel 7 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 12,8 M mot 19,8 M året innan. De största investeringarna under året var förutom de underhållande investeringarna fördjupningen av farleden till Jakobstads hamn samt påbörjandet av renoveringen av Länsinummi skola samt färdigställandet av Sveden daghem. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 5,2 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 7,1 M. Av affärsverkens investeringar fördelade sig 2,3 M på Jakobstads Hamn, 2,9 M på Energiverket och 1,9 M på Jakobstads Vatten. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,5 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2012 till 109 M eller /inv. Skuldbördan år 2011 var /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Under år 2012 har utarbetats en strategi för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. 5

7 Arbetet med att öppna nya bostads- och industriområden kommer att fortsätta under år 2013 med ibruktagande av Björnviken 4 bostadsområde och av Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Kommunstrukturreformen och översynen av social- och hälsovårdsstrukturerna som regeringen har initierat utgör både klara möjligheter och hot för regionen beroende på regionens förmåga till ett strategiskt helhetstänkande. Den kommande statsandelsreformens effekter på Staden Jakobstads ekonomi är i skrivande stund höljt i dunkel. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. I detta arbete är det färdigställda Campus Allegro en viktig hörnsten. I både staden och regionen finns för tillfället ett storts antal investeringsprojekt inom industri och handel som klart visar att regionen har en framtidstro. Av dessa projekt kan speciellt ett affärscentrum vid torget vid det s.k. HAB-huset nämnas. I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Stadens industriella verksamheter bör uppspjälkas i en egen helhet. Den kommande bolagiseringen av kommunala affärsverk är en utmaning för år Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör strategiplanen Jakobstaden livskraftig och välmående stad en viktig hörnsten. Strategin skall under år 2013 revideras av det nya fullmäktige och en servicestrategi skall utarbetas. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 6

8 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Anna-Maja Henriksson, befriad , Pia Rosengård-Andersson fr.o.m I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp TOTALT Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 7

9 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Tillväxt inom världsekonomin avtog mot slutet av år 2011 och den svaga utvecklingen fortsatte under år 2012 vilket hade en betydande inverkan på Finlands ekonomi. Även under det kommande åren förväntas en svag utveckling inom världshandeln. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 0,2 procent år Den privata och den offentliga konsumtionen ökade volymmässigt med 1,6 procent resp. 0,8 procent. Investeringarna minskade däremot med 2,9 procent. Exportvolymen minskade med 1,4 procent och importvolymen med 3,7 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna ett betydligt sämre resultat år 2012 jämfört med år Totalt 63 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2011 var årsbidraget negativt i 36 kommuner. På basis av prognoserna för år 2012 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 238 euro. Året innan var motsvarande siffra 382 euro. Årsbidraget i kommunerna täckte bara 69,6 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 33,6 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftigast under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg till närmare 14 miljarder euro. Lånestocken ökade med 13 procent, det vill säga med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2012/2013, vilket är en ökning med +118 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var också positiv med en ökning med +56 personer. Jakobstads befolkning per den uppgår, enligt preliminära uppgifter, till personer. 8

10 Staden Jakobstad hade under år 2012 ett födelseunderskott på -5 personer, samt även ett underskott på -192 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2012 med personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2012/2013 var 6 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 5,7 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,7 % den då den vid föregående årsskifte låg på 9,7 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 9,1 % i slutet av år 2012 när den i slutet på år 2011 låg på 8,8 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 40,6 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2013 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,1 %. 9

11 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från Antal årsverken sektorsvis under åren Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Tekniska verket Övriga Årsverken totalt,

12 Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,03 milj. euro. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. 11

13 En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiProsystemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. Drätselkontoret ansvarar för ordnandet av testningen av interna kontroller. Stadsdirektören kommer att årligen rapportera till stadsstyrelsen angående avvikelser från anvisningarna och utvecklingsåtgärder för intern kontroll 12

14 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,74 % 53,23 % Årsbidrag/avskrivningar % 55,42 % 85,11 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare

15 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 220 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 107 milj. euro eller 48,6 % Milj andel 2011 förändring Verksamhetens intäkter 111,1 50,5 % 110,9 0,1 % Skatteinkomster 69,5 31,6 % 68,6 1,3 % Statsandelar 37,6 17,1 % 35,6 5,4 % Finansiella intäkter 1,8 0,8 % 1,6 17,3 % TOTALT 219,9 100,0 % 216,7 1,5 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2011 förändring Försäljningsintäkter 90,7 81,7 % 92,0-1,4 % Avgiftsintäkter 12,5 11,2 % 11,7 6,2 % Understöd o bidrag 3,4 3,1 % 3,0 15,0 % Övriga verksamhetsintäkter 4,5 4,0 % 4,2 5,3 % TOTALT 111,1 100,0 % 110,9 0,1 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 111,1 miljoner euro vilket innebär en ökning (0,1 %). Orsaken till att verksamhetsintäkternas ökning inte är större är att energiverkets omsättning minskar med 2,9 milj. euro. De största posterna är försäljningsintäkter 90,7 miljoner euro och avgiftsintäkter 12,5 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel% 2011 förändring Kommunalskatt 60,9 87,7 % 59,7 2,0 % Samfundsskatt 3,6 5,2 % 4,7-22,0 % Fastighetsskatt 4,9 7,1 % 4,2 16,6 % TOTALT 69,5 100,0 % 68,6 1,3 % De totala skatteintäkterna ökade med 1,3 % (0,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2 % (1,2 milj. euro) i Jakobstad då ökningen i hela landet var 3,8 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,1 % från 2010 till 2011 när ökningen i hela landet var 4,4 %. Samfundsskatten minskade med 22 % (1 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 16,6 % (0,7 milj.). 14

16 Statsandelar Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 38,9 36,9 5,6 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,4-19,3 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,4 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,8-0,6 37,3 % TOTALT 37,6 35,6 5,4 % Under år 2012 indexjusterades statsandelarna med 3,7 %. Dessutom erhölls full kompensation för de ändringar som skedde i skattegrunderna för kommunalskatten Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2012 andel% 2011 förändring Personalkostnader 110,2 51,3 % 107,3 2,7 % Köp av tjänster 56,9 26,5 % 53,1 7,1 % Material och förnödenheter 29,6 13,8 % 31,4-5,8 % Understöd 8,1 3,8 % 7,2 13,1 % Övriga verksamhetskostnader 9,8 4,6 % 9,5 4,1 % TOTALT 214,6 100,0 % 208,4 3,0 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 3 % (6,2 milj. euro). Den euromässigt största ökningen skedde inom Köp av tjänster (3,8 milj. euro). Här finns de största ökningarna inom social- och hälsovårdsverket (2,2 milj. euro) samt stadens köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt (1,2 milj. euro). Personalkostnaderna ökade med 2,9 milj. euro. Minskningen av materialinköpen hänför sig till energiverket vars inköp minskade med 2,3 milj. euro Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 101,6 milj. euro en ökning med 6,4 % (6,1 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 95 %. När det gäller de finansiella nettokostnaderna minskade de med 72,8 % (0,7 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget samt en ökning av dividendinkomsterna. 15

17 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2012 ligger på 5,2 milj. euro när det år 2011 låg på 7,8 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska netto-investeringarna år 2012 låg på 12,8 milj. euro och avskrivningarna på 9,3 milj. euro. Årsbidraget täckte 55,4 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Som extra ordinära intäkter har bokförts den dividend som energiverket erhöll då Pohjolan Voima sålde sina Fingrid aktier. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på -2,91 milj.euro. 16

18 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Extra ordinära intäkter Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning * Ökning av utlåning -63 Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Färändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 37,85 % 39,63 % Intern finansiering av kapitalutgifter 20,02 % 23,93 % Låneskötselbidrag 0,50 0,66 Kassadagar

19 Investeringsutgifterna uppgick till 14,01 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 0,35 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 0,88 milj. euro. De internt tillförda medlen uppgick till 5,8 milj. euro vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel till endast 38 %. De totala kapitalutgifterna finansierades endast till 20 %. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit netto Som en följd av en exceptionellt höga investeringsnivån stiger skuldbördan med 7,9 milj. euro. och uppgår i slutet av år 2012 till 109 milj. euro. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen 18

20 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder II Materiella tillgångar V Räkenskapsperiodens över/underskott Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar C AVSÄTTNINGAR Maskiner och inventarier Avsättningar för pensioner Övriga materiella tillgångar Avsättningar för avstjälpningsplatsen 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL III Placeringar Statens uppdrag Aktier och andelar Donationsfonders kapital Övriga lånefordringar Övrigt förvaltat kapital Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL B FÖRVALTADE MEDEL I Långfristigt Lån från finansiella institut och 1 Statens uppdrag 0 18 försäkringsanstalter Donationsfondernas särskilda täckning Lån från offentliga samfund Övriga förvaltade medel Övriga skulder Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar II Kortfristigt Material och förnödenheter Masskuldebrevslån Förskottsbetalningar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund II Fordringar Lån från övriga kreditgivare 0 0 Långfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfodringar Skulder till leverantörer Lånefordringar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Nyckeltal Lånefordringar Övriga fordringar Soliditet 32,04 % 33,81 % 4 Resultatregleringar Relativ skuldsättningsgrad 66,64 % 64,90 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock 1000 euro IV Kassa och bank Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare

21 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 140,3 milj euro och placeringar som uppgår till 38,5 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 20,1 milj. euro.. Kassa och bank uppgår till 15,6 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 70,4 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 11,3 milj. euro och årets underskott till 2,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 145,4 milj. euro. Soliditeten ligger 32 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 67 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 11,3 milj. euro (572 /inv). Lånefordringarna uppgår till 3,3 milj. euro. Stadens skuldbörda stiger till 109 milj. euro eller euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2012 på euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 20

22 Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Ränteutgifter Ränteintäkter 137 Finansieringsutgifter 267 Övriga finansieringsintäkter Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) Extraordinära intäkter Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -621 Investeringar Korrektivposter (Avsättningar ) -40 Investeringar i anläggningstillg Investeringar Finansieringsverksamhet 63 Finansieringsandelar för anläggningstillg 350 Ökning utgivna lån Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 888 Minskning av långfristiga lån Finansieringsverksamhet Minskning av kortfristiga lån Minskning av utgivna lån 120 Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Totalinkomster Totalutgifter

23 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Följande dotterbolag, samkommuner och intressebolag ingår i stadens koncernbokslut. DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,97 % Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % Keski-Pohjanmaan kolutusyhtymä 13,67 % Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Kiinteistö Svenska Österbottens Förbund för bildning och Oy, 100,00 % kultur 4,47 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Österbottens Förbund 12,35 % Bostads Ab Skatahem Asunto Oy, 100,00 % Fast. Ab Lappnäsvägen ,00 % INTRESSEBOLAG Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % Stadens andel Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % Oy Katternö Ab, 40,30 % Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % Ekorosk Ab - Oy, 16,80 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral- 47,30 % Bostadsandelslaget Masken, 96,00 % Concordia-Pietarsaarenseudeun elinkeinokeskus Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % Oy Timberpak Ab 33,30 % Bost. Ab Rivipietari Asunto Oy, 100,00 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,50 % Bostads Ab Tunvägen 100,00 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,40 % Asunto Oy Fregatten Bostads AB 100,00 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,10 % J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,60 % P:saaren Vanha Satama Oy, 1384 aktier Stiftelsen Aspegrens Trädgård 40,00 % Baltic Boat Yard Ab 62,50 % Dessa dotterbolag, samkommuner, samt intressebolag och stiftelser har sammanställts i stadens koncernbokslut i enlighet med deras bokslut för år

24 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012 finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget Väsentliga händelser som gäller koncernen I samband med godkännandet av det bostadspolitiska programmet godkände stadsstyrelsen ett åtgärdsförslag gällande fusionering av stadens bostadsbolag samt i en del fall avyttring. Denna process har startat under hösten 2012 då Fastighets Ab Ahströmsgatan 9 sålde fastigheten Castrensgatan 14. Under året beviljades i driftsunderstöd till bostadsbolagen. 23

25 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal 24

26 25

27 26

28 27

29 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,86 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 28

30 3 BUDGETUTFALLET 3.1. Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden : o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012 Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2012 uppgår till 8,4 milj. (inklusive 2012 års underskott) o Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket bör ligga på en nivå som är 1 milj. euro lägre, d.v.s. totalt 47,5 milj. euro, än de som social- och hälsovårdsnämnden beslutit om för år Denna minskning av kostnaderna skall uppnås genom en effektivering av verksamheten bl.a. inom specialsjukvården. Stadens kostnader för tjänster producerade av social och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 49,99 milj. euro. o Beslutet om att de åldersstandardiserade kostnaderna skall ner till en nivå som högst motsvarar landets medelnivå kvartstår. Denna målsättning skall vara uppnådd senast år För att uppnå detta, bör arbete med strategiprocessen fortsätta för att skapa underlag för den förändring av verksamheten som behövs för att uppnå målet. Den nationella statistiken släpar efter men år 2010 låg Jakobstad 5 % över landets medelnivå. Social- och hälsovårdsverket har satsat på utveckling av vårdkedjor och intergering av primärhälsovård och specialsjukvård, t.ex diabetsmottagningen. Rekryteringen av läkare har lyckats bättre än förr och vi har kunnat minska på jourköptjänster. o Under 2012 bör speciell vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro intagits för åren 2013 och Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris skilt för varje arbetsplats. 29

31 Det finns två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. Centralen för interna stödtjänsters verksamhet har utvecklats kraftigt. Inom utrymmesförvaltningen har man satsat på utbildning av personalen och på ibruktagande av dimensionering inom fastighetsskötseln. Genomgången och planeringen av flytten av tekniska sektorns depå-, verkstads-, och lagerfunktioner från Karvikshallen och lagertomten på Bottenviksvägen till det av staden införskaffade depåområdet i Staffansnäs, samt processerna som hör ihop med dessa fortgick under hela året. o För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras. Under år 2012 minskade antalet årsverken med 33 st. jämfört med år o Under år 2012 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion Under året fortsatte arbetet med en servicestrategin och arbetet slutförs under år o Under år 2012 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltnings-grenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2013 och framåt. Under år 2012 inleddes det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via SHQS. inom Social- och hälsovårdsverket. En verksamhetshandbok för hela verket har färdigställts och tagits i bruk. Personalen har utbildats i metoder för kvalitetsförbättring. Under 2013 kommer självbedömningar att göras på alla enheter inom Social- och hälsovårdsverket. Fokus för utvecklingsarbetet år 2013 ligger på värden och målsättningar samt serviceprocesser Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall

32 3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten; åt social och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,91 milj. euro, åt stadsstyrelsen 0,25 milj. euro och tekniska nämnden 0,2 milj. euro. Totalt beviljades 4,36 milj. euro i tillägsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Totalt användes 99,4 % av den korrigerade budgeten (exklusive affärsverken). Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 2,4 milj. euro. Av affärsverken är Energiverkets resultat 1,7 milj. bättre än budgeterat, Jakobstads Vattens resultat var 0,4 milj. euro bättre än budgeterat och Jakobstads Hamns resultat 0,25 milj. sämre än budgeten. Som extra ordinära intäkter har bokförts den dividend som energiverket erhöll då Pohjolan Voima sålde sina Fingrid aktier. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 0,8 milj. euro och statsandelarna överskred budgeten med 0,5 milj. euro. 31

33 3.2.2.Resultaträkningsdelens utfall RESULTATRÄKNINGSDEL INKLUSIVE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Affärsverken endast i form av avkastningen - Liikelaitoksista merkitään ainoastaan tuotto Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall 2012 Avvikelse Utfall 2011 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG SKATTEINKOMSTER Totalt STATSANDELAR Totalt Ränteintäkter från övriga Ränteintäkter från affärsverken Övriga finansiella intäkter från övriga Ersättning för grundkapital från affärsverken Räntekostnader övriga Räntekostnader till affärsverken Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt ÅRSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT

34 Specifikation av skatteinkomster Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Beskattningsbar Skatteprocent inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår ,25 Specifikation av statsandelar Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet

35 Affärsverken Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Ränta på grundkapital 5% Jakobstads Vatten Ränta på grundkapital 12% Energiverket Hamnverket Totalt Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,2 milj. euro i tilläggsanslag. För anskaffande av en ambulans beviljades Räddningsverket 0,1 milj. euro för husavdelningens investeringar beviljades 0,42 milj. euro, för markköp beviljades 0,3 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 0,34 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 78 %. De totala nettoinvesteringarna uppgår till 12,8 milj. euro eller 649 euro/inv. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel 5,2 milj. euro, Socialoch hälsovårdsverkets till 0,5 milj. euro och affärsverkens investeringar till 7,1 milj. euro. 34

36 35

37 36

38 37

39 38

40 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Övriga värdepapper: Aktier i Kuntien Tiera Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,22 milj. euro per år. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden Under året beviljade stadsfullmäktige ett tilläggsanslag för inköp av en ambulans. Larsmo kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är eftersatt. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag om 900,000. Utrymmesförvaltningen fick under året tilläggsanslag 360,000 för renoveringar p.g.a. dålig inomhusluft i gamla KAC byggnaden, Länsinummi skola, Pursisalmi skola, Nordmans daghem och Marjala daghem. Totalt användes 1.294,000 för fastighetsunderhållets investeringar. Renoveringen av Sveden daghem slutfördes under året för 597,000. Under året avyttrades följande fastigheter: Bambi daghem( ) Ridstallet ( ) Dagcentret Kvarnbacken ( ) I understöd för brandstationen erhölls i efterskott

41 Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. För markinköp beviljade stadsfullmäktige ett tilläggsanslag på 0,3 milj. euro. Kommunalteknik Ett anslag för löpande investeringar om 1,5 milj. euro fanns intaget för Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. 1,590,000 användes av dispositionsplanens anslag. Överskridning skedde främst i fråga om saneringar. Det användes 631,000 för saneringar i Östermalm. Asfalteringarnas andel av denna summa var 136,000. För färdigställandet av nya gator och för asfalteringar användes ytterligare 126,000. I nybyggnad av gator investerades 455,000 och för denna summa byggdes Borgarmalmsstigen, Bränntomtsvägen, Sandåkersvägen, Solringen, Bruksgatan och Ungdomshusbacken. Den andra delbetalningen av en ny lastbil gjordes, två traktorer byttes till nya och en mindre snöplog köptes. För ytbeläggningen av centralplanens löpbanor användes 71,000. För 22,000 byggdes Björnholmsparken och förnyades blomställningarna på gågatan. Av särskilda investeringar användes en stor del, 241,000 till asfaltering och slutarbeten på Västra ringvägen. Laukkovägens planering köptes för 34,000 och asfalteringar gjordes också på Företagarevägen och Pedersvägen. Trafikljusen till Kållbyvägen-Kottvägen byggdes inte. I stället installerade staten skiftande hastighetsbegränsningar vid korsningsområdet. För särskilda investeringar användes totalt 483,000. Den betydande skillnaden jämfört med budget (1,240,000 ) beror på beslut om att konkurrensutsätta byggandet av Västerleden först

42 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till euro vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under ,879 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under ,305 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under ,937 milj. euro 41

43 3.2.4 Finansieringsdelens utfall 42

44 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster Nämndnivå UTGIFTER O INKOMSTER BS Korr. BU BS 2012 Förändr EURO Avvikelse BS/BU MENOT JA TULOT T P Korj T A T P Poikkema T P/T A Muutos STADSSTYRELSEN INK - TULOT ,15 % KAUPUNGINHALLITUS UT G - M EN OT ,51 % N ET T O ,89 % 20,60 % CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,64 % REVISORER INK - TULOT ,95 % TILINTARKASTAJAT UT G - M EN OT ,73 % N ET T O ,48 % 14,44 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER INK - TULOT ,96 % SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUT UT G - M EN OT ,36 % N ET T O ,61 % 6,57 % MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT ,68 % KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UT G - M EN OT ,36 % ALUEEN PELASTUSLAITOS N ET T O ,15 % 12,58 % BILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT ,17 % SIVISTYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT ,81 % N ET T O ,81 % 1,20 % Svenska Yrkeshögskolan Novia INK - TULOT ,55 % UT G - M EN OT ,55 % N ET T O MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT ,74 % YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT ,68 % N ET T O ,18 % -1,03 % TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT ,18 % TEKNINEN LAUTAKUNTA UT G - M EN OT ,47 % N ET T O ,16 % 18,38 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN INK - TULOT ,06 % SSOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT ,92 % N ET T O ,66 % 135,04 % AVFALLSNÄMNDEN JÄTELAUTAKUNTA TOTALT INK - TULOT ,86 % YHTEENSÄ UT G - M EN OT ,98 % N ET T O ,43 % 5,17 % 43

45 4 BOKSLUTSKALKYLER 44

46 45

47 46

48 47

49 48

50 49

51 50

52 51

53 5 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för staden Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Koncernbokslutet Koncernbokslutet omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för kommunkoncernen Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncern-samfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. För Katternö Ab har använts 2011 års bokslutsuppgifter. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. 52

54 53

55 54

56 55

57 56

58 57

59 58

60 59

61 60