INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BUDGETUTFALLET... 24

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN...25 CENTRALVALNÄMNDEN...44 REVISIONSNÄMNDEN...45 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD...47 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK...52 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN...55 SOCIALNÄMNDEN...59 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN...78 KULTURNÄMNDEN...97

2 IDROTTSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT JAKOBSTADS VATTEN JAKOBSTADS HAMN JAKOBSTADS ENERGIVERK UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). ets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. skalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Pricipen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). 1

4 Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den ekonomiska aktiviteten under 2008 kan sammanfattas i att en rekordlång tillväxtperiod i nationalekonomin tog slut och att världsekonomin gick in i sin mest allvarliga recession sedan 1930-talet. Längden och följdverkningarna av denna recession är ännu långt höljda i dunkel. Uppskattningarna av världsekonomins utsikter varierar. Den ekonomiska nedgången, som i värsta fall kan fördjupas och bli en långvarig depression, uppskattas pågå åtminstone under detta år. Troligen blir världshandelns tillväxt rätt anspråkslös också nästa år. I vilket fall som helst kan man utgå ifrån att nationalproduktens tillväxt inom euroområdet, som är viktigt för den finska exporten, avtar i år och nästa år. Svårigheterna inom exporten kan väntas fortsätta också under nästa år. De mest pessimistiska prognoserna talar om att läget vänder först år Uppenbart är att läget är synnerligen allvarligt både för den finländska nationalekonomin som helhet och för den kommunala ekonomin. I skrivande stund har två tredjedelar av landets kommuner beslutat att riva upp år 2009 års budget, bland dem staden Jakobstad. Utvecklingen i Jakobstadsregionen har under den senaste tiden också i ett historiskt perspektiv varit exceptionell. Under slutet av år 2008 sköljde en våg av samarbetsförhandlingar över regionen. Av regionens 6700 industriella arbetsplatser har ca 3500 varit föremål för samarbetsförhandlingar. Arbetslösheten vid årsskiftet var 8,3 % mot 7,7 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 5,9 %. Den störa mängden permitteringar och den ekonomiska recessionen kommer dock med stor sannolikhet att utmynna i en kraftigt ökad arbetslöshet under år

6 Befolkningen ökade under året i Jakobstad så att vid utgången av år 2008 hade vi 93 fler kommuninvånare än föregående år, totalt invånare. Detta är den största befolkningsökning som Jakobstad upplevt sedan 1970-talet. Regionen som helhet visar en befolkningsökning på 297 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2008 uppvisar ett underskott på 0,317 milj. euro. I den ursprungliga korrigerade budgeten beräknades resultatet bli ett underskott på -2,74 milj. euro. År 2007 uppvisade staden ett underskott på 0,23 milj. euro. Årsbidraget stiger från 6,1 milj. euro år 2007 till 6,24 milj. euro år Verksamhetsintäkterna steg med 9,8 % och verksamhetskostnaderna med 8,9 % jämfört med bokslutet Bland verksamhetskostnaderna ökade Material och förnödenheter mest eller med 23,2 % (3,2 milj. euro). Av denna ökning stod energiverket för 2,6 milj. euro genom framförallt dyrare elinköp. En väsentlig orsak till ökningen av så väl personalkostnader som köp av tjänster utgör de avtalsenliga löneförhöjningarna. När det gäller köp av tjänster inom hälso- och sjukvården ökade de med 2 milj. euro eller 6,1 % och inom socialväsendet ökade de med 1 milj. euro eller 11,1 % Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 7,573 milj. euro medan affärsverken gör ett överskott på 7,215 milj. euro. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. På sikt måste stadens egen ekonomi exklusive affärsverken fås i balans. De totala skatteinkomsterna år 2008 ligger på 64,6 milj. euro eller 3,9 milj. euro högre än år Kommunalskatten steg med 3,5 milj. euro medan samfundsskatten steg med 0,2 milj. euro. Skatteinkomsterna år 2008 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 86,5 %, samfundsskattens andel 8,4 % och fastighetsskattens andel 5,0 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad är lägre än landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna under året uppgick till 14,6 milj. euro mot budgeterade 17,4 milj. euro. Avvikelsen förklaras med periodiseringen av investeringar som avviker från verksamhetsåret. De största investeringarna under året utgjorde Vestersundsby daghem, Västra Ringvägen, investeringar i industri- och affärstomter, underhållsinvesteringar i stadens fastigheter samt investeringar i kommunalteknik. Affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 9,1 milj. euro och den största enskilda investeringen här utgjorde förlängningen av Laukko-kajen. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2008 till 75,1 milj. euro eller euro/inv. Skuldbördan år 2007 var euro/inv. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgiftsökningarna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Som ett led i stabiliseringen av ekonomin har en revidering regionala strategier och stadens egen strategi inletts och en servicestrategi kommer att implementeras där riktlinjer dras för framtidens serviceproduktion. Dessutom ger bildandet av ett samarbetsområde för social-, hälso- och sjukvården från den med Jakobstad som värdkommun möjligheter till betydande effektivitetsvinster. 4

7 Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta.. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätter under år 2009 med intentionen att staden har full beredskap att plocka tillväxtens frukter när konjunkturen vänder. I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Lasse Björklund I viceordförande fr.o.m.2008 Kerstin Ström II viceordförande Markus Karlsson År Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna KD PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp TOTALT

8 Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 2, Vf 1, PRO 2, Kristdemokraterna 1 Ordförande Anna-Maja Henriksson Stadsdirektör Mikael Jakobsson Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 0,9 procent år Ökningen var den långsammaste sedan depressionen i början av 1990-talet. Ökningen av produktionen var helt beroende av konsumtion och investeringar. Konsumtionsvolymen ökade med 1,9 procent och investeringarna med en procent. Exportvolymen minskade däremot med 1,1 procent och importvolymen med 1,3 procent. Hushållens realinkomster ökade med i genomsnitt 2,7 procent. Löneinkomsterna ökade nominellt med mer än 7 procent och de sociala förmånerna med något under 4 procent, men företagarinkomsterna minskade med över 5 procent. I takt med att kreditkrisen förvärrats har världsekonomins tillväxt blivit mycket långsammare. Ännu i fjol växte världshandeln med drygt tre procent, men uppskattningen för detta år är en minskning på mer än fyra procent. Den finska exportmarknaden måste nu möta en kraftigt krympande världsmarknad. Exporten, som haft en andel på omkring en fjärdedel av den totala efterfrågan, förutspås krympa med cirka tio procent i år. Uppskattningarna av världsekonomins utsikter varierar. Den ekonomiska nedgången, som i värsta fall kan fördjupas och bli en långvarig depression, uppskattas pågå åtminstone under detta år. Troligen blir världshandelns tillväxt rätt anspråkslös också nästa år. I vilket fall som helst kan man utgå ifrån att nationalproduktens tillväxt inom euroområdet, som är viktigt för den finska exporten, avtar i år och nästa år. Svårigheterna inom exporten kan väntas fortsätta också under nästa år. Kommunernas och samkommunernas totala årsbidrag sjönk redan i fjol. Verksamhetsutgifterna ökade med ungefär 7 procent jämfört med året innan. Orsaker till de ökade verksamhetsutgifterna var en rätt dyr löneuppgörelse, en ökad efterfrågan på service och de effektiverade åtgärder som bland annat vårdgarantin förutsatte. Skatteintäkterna ökade överallt i landet, men det förekom stora skillnader i kommunernas ekonomi: i 44 fastlandskommuner var årsbidraget negativt, vilket innebär att inkomsterna inte räckte till för att täcka verksamhets- och finansieringsutgifterna, än mindre kapitalkostnaderna. Kommunerna skuldsatte sig i allt högre grad. 6

9 I kommunerna sjönk räkenskapsperiodens resultat nu för andra året i rad. År 2006 var det sammanräknade resultatet ännu 1,02 miljarder euro, men i fjol hade det går ner till 0,63 miljarder euro. Utan tilläggsfinansiering från staten blir resultatet i år negativt Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2008/2009, vilket är en ökning med +297 personer under år Samtliga kommuner i regionen uppvisade en växande befolkning. Befolkningsökningen i Jakobstad uppgick till +93 personer - den största ökningen sedan mitten på 1970-talet. Detta är femte året i rad som Jakobstads befolkning växer. Jakobstads befolkning per den uppgår till personer (preliminära uppgifter) Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Födelseöverskottet i Jakobstad som sedan år 1999 varit nästan obefintligt har under de senast åren återigen vuxit. År 2008 uppgick födelseöverskottet till +21 personer. Stadens totala flyttningsnetto gällande både den nationella (-32) och internationella (+104) flyttningen är positiv på grund av en kraftigt ökad inflyttning från utlandet. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Bostadsbyggandet i staden har fortsättningsvis varit omfattande under större delen av år

10 Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2008/2009 var 5,9 % arbetssökande arbetslösa i regionen vilket är en ökning med 0,7 procentenheter under år Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 8,8 % den när motsvarande siffra år 2007 var 8,4 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 8,3 % i slutet av år 2008 när den i slutet på år 2007 låg på 7,7 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 40,4 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I februari 2009 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 8,9 %. 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, , Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2008 infördes det s.k. Jakobstadstillägget på 150 euro per månad för barn under 2 år förutsatt att övriga syskon inte är i dagvård. Tillägget infördes på prov under två år. Utbetalningen av tillägget påbörjades i mars 2008 och den totala kostnaden under de tio månader som tillägget utbetalades uppgick till 0,233 milj. euro. Under året ombildades Karvikshallen och Strengbergsfastigheten till skilda ömsesidiga fastighetsbolag. Dessa fastighetsbolag såldes sedan till holdingbolaget Jakobstads Företagsfastigheter Ab som ägs till 100% av staden. Den största förändringen i verksamheten i den närmaste framtiden utgör omorganiseringen av social- och hälsovården inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun bildar ett samarbetsområde för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvård samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för social- och hälsovårdsnämnden. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m

11 2.2.5 Kommunens personal (Separat personalbokslut uppgörs) Fr.o.m överfördes de anställda vid Räddningsverket till Karleby stads tjänst. Fr.o.m överfördes dagvården från socialväsendet till dagvårds- och utbildningsväsendet En del av de anställda på Yrkeshögskolan Novia (7,93 årsverken) övergick i stadens tjänst i enlighet med stadsstyrelsens beslut , 264. Antal årsverken sektorvis under åren Centralförvaltningen Socialväsendet Dagvård- och Utbildningsväsendet Tekniska verket Övriga Årsverken totalt Sysselsättningsanställda ingår inte Antalet anställda: I antalet anställda ingår alla anställda fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Löner totalt Arvoden totalt Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Under detta år och de närmast kommande åren kommer den pågående nedgången i ekonomin att innebära stora utmaningar för staden. Stadens ekonomi är i kraftig obalans. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Stadens bokslut, där affärsverken endast syns i form av deras avkastning på grundkapitalet, visar ett underskott på 7,59 milj. euro. Det är därför av största vikt att skapa ett effektivt resursutnyttjande och höja effektiviteten och produktiviteten i serviceproduktionen. En speciell uppmärksamhet bör fästas vid att få vårdkedjorna i skick. En ytterligare riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år

12 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Instruktioner för hur den interna tillsynen inom staden ska ordnas är under arbete. Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ytterst ringa. De rättelseyrkanden och besvär som gjorts har ofta gällt personval i samband med besättande av tjänster. Bestämmelser, föreskrifter och beslut iakttas följaktligen i vederbörlig ordning. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostandsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts sedan 1989, men förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 10

13 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro Förändring VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % Tillverkning för eget bruk ,9 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % VERKSAMHETSBIDRAG ,2 % Skatteinkomster ,5 % Statsandelar ,1 % Finansiella intäkter o kostnader ,9 % Ränteintäkter ,2 % Övriga finansiella intäkter ,1 % Räntekostnader ,1 % Övriga finansiella kostnader ,3 % ÅRSBIDRAG ,3 % Avskrivningar på anläggn.tillg ,7 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder 0-21 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 31,60 % 31,35 % Årsbidrag/avskrivningar % 94,58 % 96,76 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare Resultaträkningens intäkter Resultaträkningen intäkter uppgick sammanlagt till 134,6 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter+statsandelar) uppgick till sammanlagt 93,3 milj. euro eller 69,3%. 11

14 milj. andel Verksamhetens intäkter 40,2 29,9 % Skatteinkomster 64,6 48,0 % Statsandelar 28,7 21,3 % Finansiella intäkter 1,1 0,8 % TOTALT 134,6 100,0 % Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna uppgick till 40,2 miljoner euro, vilket är en ökning med 3,6 miljoner eller 9,8 %. De största posterna är försäljningsintäkter 31,1 miljoner euro och avgiftsintäkter 4,3 milj. euro. Den största ökningen av försäljningsintäkterna står affärsverken för eller 3,3 miljoner euro (12,5 %). Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel% 2007 förändring Kommunalskatt 55,9 86,5 % 52,4 6,7 % Samfundsskatt 5,4 8,4 % 5,2 4,4 % Fastighetsskatt 3,3 5,0 % 3,1 6,2 % TOTALT 64,6 100,0 % 60,7 6,5 % De totala skatteintäkterna ökade med 6,5 % (3,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 6,7 % (3,5 milj. euro). Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 5,2 % från 2006 till 2007 när ökningen i hela landet var 7,2 %. Ökningen av den beskattningsbara inkomsten har för stadens del under en lång följd av år legat ca 2 % under utvecklingen i hela landet. Skattesatsen under år 2008 låg på 19,25 %. Samfundsskatten ökade med 4,4 % (0,2 milj. euro) vilket ligger lite högre än hela landet där ökningen låg på 4,1 %. Fastighetsskatten ökade med 6,2 % (0,2 milj. euro). Skattesatserna för fastighetsskatten var följande: allmän 0,90 %, stadigvarande bostad 0,27 %, annan bostad 0,87 %, kraftverk 2,50 % och obebyggda byggplatser 3,00 %. Statsandelar Statsandelar ökade med 16,1 % jämfört med År 2008 är det första året sedan år 2000 när indexjusteringen av statsandelarna skett fullt ut. Statsandelen ökade också på grund av att höjningen av förvärvsinkomst- och pensionsinkomstavdraget i beskattningen kompenserades kommunerna genom höjning av statsandelen för social- och hälsovårdsväsendet. I skatteutjämning, som är en del av statsandelarna, betalade staden 1,5 milj. euro. Statsandelar milj förändring Allmän statsandel 0,2 0,3-9,6 % Social- och hälsovårdsväsendet 22,3 18,7 19,3 % Utbildnings och kulturväsendet 6,2 5,8 6,7 % TOTALT 28,7 24,7 16,1 % 12

15 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Bland verksamhetskostnaderna ökade Material och förnödenheter mest eller med 23,2 % (3,2 milj. euro). Av denna ökning stod energiverket för 2,6 milj. euro genom framförallt dyrare elinköp. En väsentlig orsak till ökningen av så väl personalkostnader som köp av tjänster utgör de avtalsenliga löneförhöjningarna. När det gäller köp av tjänster inom hälso- och sjukvården ökade de med 2 milj. euro eller 6,1 % och inom socialväsendet ökade de med 1 milj. euro eller 11,1 %. Externa verksamhetskostnader 2008 milj andel% 2007 milj förändring Personalkostnader 50,2 39,5 % 46,8 7,4 % Köp av tjänster 53,1 41,7 % 49,8 6,7 % Material och förnödenheter 17,0 13,4 % 13,8 23,2 % Understöd 5,3 4,2 % 4,8 10,5 % Övriga verksamhetskostnader 1,6 1,3 % 1,7-6,6 % TOTALT 127,3 100,0 % 116,8 8,9 % Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 85,1 milj. euro, dvs. en ökning med 9,2 % (7,2 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 91,2 %. När det gäller de finansiella kostnaderna ökade de med 21 % (0,5 milj. euro). Orsaken till detta är främst den ökade skuldbördan men också att ränteläget under en del av år 2008 låg förhållandevis högt Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2008 ligger på 6,2 milj. euro när det år 2007 låg på 6,1 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2008 låg på 14,6 milj. euro vilket innebär att skuldbördan fortsatte att växa. Avskrivningar ökade med 0,3 milj. euro i jämförelse med år 2007 som en följd av de stora investeringarna. Årsbidraget täckte endast 94,6 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 0,36 milj.euro. I den ursprungliga budgeten för år 2008 uppgick underskottet till 0,8 milj. euro. 13

16 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter ( Försäljningsvinsterpå anläggningstillgångar) Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0 Korrektivposter (Avsättningar för pensioner) Korrektivposter (Avsättningar för avstjälpningsplats) INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0 0 * Förändringar i omsättningstillgångar 9 20 * Förändringar i långsiktiga fordringar * Förändringar i kortsiktiga fordringar * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Förändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 39,67 % 37,37 % Intern finansiering av kapitalutgifter 26,80 % 27,00 % Låneskötselbidrag 0,87 0,98 Kassadagar

17 Investeringsutgifterna uppgick till 16,3 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 0,6 milj. euro. Årsbidraget uppgick till 6,2 milj. euro vilket innebar att 39,7 % av investeringarna kunde finansieras med egna medel. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,1 milj. euro. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit milj. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit Eftersom investeringstakten fortsatte att vara hög ökade lånebeståndet med 11,9 milj. euro och uppgår vid årsslutet till 75,1 milj. euro. Ränteläget växlade under året, i januari låg 6 månaders euribor på 4,5 %, i december på 3,4 % och som högst låg den i juli då medeltalet låg på 5,2 %. Kassamedlen ökade under året med 0,85 milj. euro till 8,7 milj. euro och antalet kassadagar som beskriver stadens likviditet uppgick till 21 dagar. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 15

18 1000 euro Staden 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder II Materiella tillgångar V Räkenskapsperiodens underskott Mark- och vattenområden Byggnader C AVSÄTTNINGAR Fasta konstruktioner och anordningar Avsättningar för pensioner Maskiner och inventarier Avsättningar för avstjälpningsplatsen Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag III Placeringar Donationsfonders kapital Aktier och andelar Massskuldebrevsfordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL Övriga lånefordringar Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter B FÖRVALTADE MEDEL Lån från offentliga samfund Statens uppdrag Övriga skulder Donationsfondernas särskilda täckning Kortfristigt Masskuldebrevslån C RÖRLIGA AKTIVA Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter I Omsättningstillgångar Lån från offentliga samfund Material och förnödenheter Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott 0 0 II Fordringar Skulder till leverantörer Långfristiga fordringar Övriga skulder Kundfodringar Resultatregleringar Lånefordringar Övriga fordringar Nyckeltal 1000 euro Kortfristiga fordringar Soliditet 42,44 % 45,40 % Kundfordringar Finansieringsförmögenhet euro/inv Lånefordringar Relativ skuldsättningsgrad 74,32 % 71,28 % Övriga fordringar Ackumulerat över/underskott Resultatregleringar Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock III Finansiella värdepapper Lån euro/inv Lånefordringar IV Kassa och bank Antal invånare På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 122,4 milj euro och placeringar som uppgår till 35,7 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 9,7 milj. euro. Kassa och bank uppgår till 8,7 milj. euro. 16

19 På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 76 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 14,3 milj. euro och årets underskott till 0,4 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 100,5 milj. euro. Soliditeten ligger 42,4 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Stadens skuldbörda stiger till 75,1 milj. euro eller euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 74,3 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 14,3 milj. euro (727 /inv) och är i stort sätt på samma nivå som Lånefordringarna steg med 2,6 milj. euro till 3,9 milj. euro beroende på ökad utlåning till dotterbolagen (Fastighets Ab Karvikshallen och Fastighets Ab Strengberg). Som tidigare framkom steg skuldbördan med 11,9 milj. euro och uppgår nu till 75,1 milj. euro eller per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Ränteutgifter Ränteintäkter 89 Finansieringsutgifter 640 Övriga finansieringsintäkter 971 Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -273 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0 Korrektivposter (Avsättningar ) -461 Investeringar Investeringar Investeringar i anläggningstillg Finansieringsandelar för anläggningstillg 615 Finansieringsverksamhet Försäljningsinkomster anläggningstillgångar Ökning utgivna lån Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån Minskning av utgivna lån 11 Minskning av kortfristiga lån Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Totalinkomster Totalutgifter

20 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Följande dotterbolag, samkommuner och intressebolag ingår i stadens koncernbokslut DOTTERBOLAG 1 Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % SAMKOMMUNER dotterbolag till Jakobstads Företagsfastigheter Ab är * Fastighets Ab Karvikshallen 1 Vasa sjukvårdsdistrikt 4,80 % * Fastighets Ab Strengberg 2 Malmska hälso- och sjukvårdsområde sk 67,69 % 2 Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % 3 Kårkulla kf för spec.omsorger 36,11 % 3 Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % 4 Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 4,48 % 4 Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % 5 Optima samkommun 36,10 % 5 Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % 6 Keski-Pohjanmaan kolutusyhtymä 13,23 % 6 Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % 7 Kronoby Folkhögskola 9,52 % 7 Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % 8 Svenska Österbottens Förbund för bildning och kultur 4,71 % 8 Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Kiinteistö Oy, 100,00 % 9 Österbottens Förbund 12,35 % 9 Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % 10 Bostads Ab Skatahem Asunto Oy, 100,00 % INTRESSEBOLAG 11 Fast. Ab Lappnäsvägen ,00 % 12 Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % 13 Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % 1 Katternö Ab 40,32 % 14 Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % 2 Ekorosk Ab - Oy, 172 aktier - osaketta 16,78 % 15 Bostadsandelslaget Masken, 96,00 % 3 Näringscentral för Jakobstadsregionen 47,32 % 16 Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % 4 Oy Timberpak Ab 300 aktier-osaketta 33,33 % 17 Bost. Ab Rivipietari Asunto Oy, 100,00 % 5 Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 50,00 % 18 Bostads Ab Tunvägen 100,00 % 6 Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,47 % 19 Asunto OY Fregatten Bostads AB 100,00 % 7 Stiftelsen för Aspegrens trädgård 40,00 % 20 J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,62 % P:saaren Vanha Satama Oy, 1384 aktier 21 Baltic Boat Yard Ab 62,50 % Dessa dotterbolag, samkommuner, samt intressebolag och stiftelser har sammanställts i stadens koncernbokslut i enlighet med deras bokslut för år 2008 förutom gällande Katternö Ab där bokslutet för år 2007 sammanställts Styrning av koncernens verksamhet I budgeten för år 2008 hade inga egentliga mål uppställts för koncernbolagen. I januari 2009 inrättades en sektion inom stadsstyrelsen, ekonomi-, utvecklings-, och koncernsektionen, som skall handha koncernstyrningsfrågor. 18

21 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Under år 2008 bildade staden två ömsesidiga fastighetsbolag nämligen Fast. Ab Karvikshallen och Fast. Ab Strengberg. Dessa bolag såldes till det av staden ägda bolaget. Jakobstads Företagsfastigheter Ab. Staden beviljade under året i lån åt Fast. Ab Strengberg 1,8 milj. euro, åt Fast. Ab Karvikshallen 0,75 milj. euro och åt Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 0,12 milj. euro. Staden beviljade Ab Baltic Boat Yards en borgensförbindelse på 3 milj. euro. och Fast. Ab Strengberg en borgensförbindelse på 8 milj. euro. Renoveringen av Fast. Ab Strengberg framskred med god fart under Koncernbokslutet med nyckeltal Resultaträkning Koncern 1000 euro 2008 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Andel i intressesamfundens vinst och förlust VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader * Ränteintäkter 146 * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Nedskrivningar -137 Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader -213 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT sdispositioner -428 Minoritetsandelar -26 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,2 % Årsbidrag/avskrivningar % 129,8 % Årsbidrag euro/invånare 612 Antal innevånare

22 Koncernbalans 1000 euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank

23 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Andel av ökning av samkommunernas eget kapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens over-/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt Kortfristigtfristigt räntebelagt främmande 1 kapital Kortfristigtfristigt räntefritt främmande kapital Relationstal 1000 euro Soliditet 39,10 % 41,98 % Finansieringsförmögenhet euro/inv Ackumulerat över/underskott Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock Lån euro/inv Antal invånare

24 Finansieringskalkyl Koncern 1000 euro 2008 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringsutgifter Finansieringsandelar för anläggningstillg 709 Försäljningsinkomster tillgångar bestående aktiva INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning Förändringar i lånebestånd Förändringar i eget kapital 5 Övriga förändringar av likviditeten 809 * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -25 * Förändringar i omsättningstillgångar -105 * Förändringar i långsiktiga fordringar * Förändringar i kortsiktiga fordringar -203 * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder -366 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Förändring

25 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,07 Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 23

26 3 BUDGETUTFALLET 3.1 Uppnående av målen Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall Utfallet av anslag och beräknade inkomster Under året beviljade stadsfullmäktige 1,915 milj. euro i tilläggsanslag till driftsbudgeten fördelade så att dagvårds- och utbildningsnämnden fick 0,745 milj. euro, socialnämnden 0,755 milj. euro och tekniska nämnden 0,415 milj. euro. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). I förhållande till den korrigerade budgeten finns de största avvikelserna på hälso- och sjukvård som överskrider anslaget med 0,9 milj. euro och finansieringens nettokostnader som överskrids med 0,4 milj. euro. Alla tre affärsverkens nettoresultat är betydligt bättre än budgeterat och när det gäller energiverket är resultatet 1,46 milj. euro bättre än budgeterat. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 0,8 milj. euro och statsandelarna med 0,576 milj. euro. 24

27 3.2.1 Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och förverkligande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Arkivfunktion Konsumentrådgivning Personalärenden IT-strategi Bostadsärenden Intressebevakningstjänster Utvecklingsenheten Stadssekreterare Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, bistår stadsdirektören, handhar registrering av ärenden, sammanställning av föredragningslistor, protokollföring, översättning, tryckning och arkivering i ärenden som hör till stadskansliet, socialverket, dagvårds- och utbildningsverket och tekniska verket samt vid behov för andra enheter. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, centralarkivet, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Allmänna intressebevakningen, skuldrådgivningen, konsumentrådgivningen och socialombudsmannens verksamhet har även varit knutna till stadskansliet. FÖRÄNDRING I VERKSAMHETSMILJÖN Centralarkivet övergick från årsskiftet 2008/2009 till museet, medan allmänna intressebevakningen och konsumentrådgivningen samtidigt förstatligades. 25

28 Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Ärendehantering av hög Inkommet ärende registreras kvalitet, som är snabb, och vidarebefordras på den flexibel och 1:a dagen, bereds och förs kostnadseffektiv till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Utvärdering () Under år 2008 har i KommunOffice registrerade ärenden inkommit enligt följande: 330 till stadens centralförvaltning, 129 till socialcentralen, 278 till dagvårds- och utbildningsverket och 244 till tekniska verket. Dessa har inregistrerats och vidarebefordrats på den 1:a dagen (förutom under juli månad då de flesta kanslier har semesterstängt). 425 ärenden har tagits upp till behandling i stadsstyrelsen och så gott som samtliga har förts till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline). 99 av dessa ärenden har förts till stadsfullmäktige för beslut och av dem har samtliga behandlats inom 1 år med undantag av några få motioner. 171 ärenden har tagits upp till behandling i socialnämnden, 408 i dagvårds- och utbildningsnämnden (inklusive dess fyra sektioner samt direktionen för svenska och finska arbetarinstituten) och 308 i tekniska nämnden. 26