STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT Del I

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT Del I"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del I 0

2 Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Uppskattning av koncernens sannolika kommande utveckling Redogörelse för hur koncernövervakningen är ordnad Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden KONCERNBOLAG UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas. Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar. Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sju olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering - Bruttoprincipen 1

4 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande. Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen ska det ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen ska det också ingå uppgifter om sådana väsentliga omständigheter som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi och som inte framgår av kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Till sådana omständigheter hör åtminstone en uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen samt uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2017 innebar för staden Jakobstad blandade budskap. Nationellt ser ekonomins utveckling nu ut att ta en positiv vändning. BNP ökade med 2,6 % år 2017, och företagen i Jakobstadsregionen klarar sig fortfarande väl. Vid årsskiftet var arbetslösheten i det fasta Finland lägst i Österbotten (7,8 %), i Jakobstadsregionen 5,6 % och för Jakobstads del 8,2 % (10,9 % 2016). Stadens befolkning ökade och uppgick till personer. Skatteintäkterna ökade med 0,2 %. Situationen förutsätter av staden en balansgång mellan en stram ekonomi och satsningar som stöder företagsamhet, inflyttning och befolkningens välbefinnande. En anpassning av utgifterna har varit en målsättning under många år, och år 2017 syns en minskning av verksamhetskostnaderna med -1,7 %. För den största sektorn, social- och hälsovården, var minskningen -2,3 %, vilket speglar resultatet av effektiveringssträvandena inom vården. Årsbidraget blev 4,3 milj. euro, vilket är en förbättring med 2,4 milj. från Trots en knapp ökning i skatteintäkterna, en marginell ökning av statsandelarna och en minskning i verksamhetskostnaderna blev resultatet 2017 negativt. Resultatet visar ett underskott på -2,93 milj. euro. Ett led i minskandet av verksamhetskostnaderna är en återhållsam rekrytering. Stadens personal minskade år 2017 med 250 årsverken, varav 249 årsverken berodde på överflyttningen av personalen inom tekniska stödtjänster till det nybildade bolaget Alerte Ab Oy. Sedan 2013 har personalstyrkan minskat med 433 årsverken. Stadens personalkostnader höll sig inom budgeten, men detta innebär också att den kvarvarande personalen delvis har fått nya uppgifter och behövt fortbildning. Det är viktigt att personalen också framöver får stöd i förändringsprocesserna, som i och med landskapsreformen år 2020 kommer att vara omfattande. Förberedelserna för landskapsreformen märktes redan under 2017 i stadens organisation, särskilt inom social- och hälsovården. Tiotals av stadens anställda deltog under året i arbetsgrupper och beredningsarbete, vid sidan om sina vanliga arbetsuppgifter. 3

6 Stadsfullmäktige fattade i juni 2017 beslut om att staden går med i det under bildning varande aktiebolaget Mico Botnia fr.o.m Bolagets verksamhet är att producera ekonomi- och personalförvaltningstjänster. Utgångspunkten är att det under bildning varande bolaget kommer att ha ett verksamhetsställe eller verksamhet också i Jakobstad. Ett slutligt beslut om att överföra ekonomi- och personalförvaltningstjänster till bolaget har staden ännu inte fattat. Staden investerade under 2017 i egna projekt. De största investeringarna gjordes i infrastrukturprojekt och renoveringen av avdelning 3 på Björkbacka. Nettoinvesteringarna utgjorde sammanlagt 9,7 milj. euro. Stadens lånestock ökade kraftigt, från 43,7 milj. euro år 2016 till 60,4 milj. euro Skuldbördan är därmed euro/invånare, då genomsnittet i landets kommuner är euro/invånare. Den 9 april 2017 hölls kommunalval. Kommunalvalet var det första som förrättades enligt 15 i den nya kommunallagen (410/2015). Mandattiden för fullmäktigeledamöterna som utsågs i valet inleddes och varar till utgången av maj I stadsfullmäktige invaldes 43 ledamöter, av vilka 16 var nya. För förtroendevalda ordnades omfattande och välbesökta utbildningar under hösten. De nya fullmäktigeledamöterna fick genast delta i beredningen av stadens nya strategi, som godkändes i stadsfullmäktige Den i strategin ingående visionen för staden är: Jakobstad är en trivsam och växande industristad, som vi bygger tillsammans och där alla finner sin plats. Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och valfrihetslagen samt lagen om ordnande av räddningsväsendet behandlas samtidigt i riksdagen under våren Då kan lagarna träda i kraft sommaren Avsikten är att det första landskapsvalet ska förrättas i oktober Vi lever i en tid som präglas av osäkerhet inför de stora förändringar landskapsreformen, inklusive social- och hälsovårdsreformen, innebär. Samtidigt ger de många satsningarna som gjorts i regionens infrastruktur, de positiva budskapen från näringslivet, och det mångsidiga utvecklingsarbetet i stadens egen organisation och olika nätverk i staden en god grund för att utveckla staden Jakobstad, centrum i en av de konkurrenskraftigaste regionerna i Finland. Kristina Stenman stadsdirektör 4

7 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2017 Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Richard Sjölund t.o.m II viceordförande Markus Karlsson t.o.m Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Jacob Storbjörk från II viceordförande Annica Haldin från III viceordförande Jarmo Ittonen från Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp obundna De Gröna KD PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 - TOTALT Stadsstyrelsen År 2017 T.o.m ledamöter: SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, KD 1 Fr.o.m ledamöter: SFP 6, SDP 3, Vf 1, KD 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Kristina Stenman Organisationsschema som bilaga 5

8 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 2,6 procent år Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 1,6 procent och den offentliga konsumtionen ökade med 1,3 procent. År 2017 ökade investeringarna med +6,3 procent. Volymen av byggnadsinvesteringar steg med +4,6 procent. Exportvolymen ökade med 7,8 procent och importvolymen ökade med 3,5 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna år 2017 ett resultat som är 1,18 miljarder euro var motsvarande siffra 0,62 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat 1,3 miljarder euro. Räkenskapsperiodens resultat för 2017 förbättrades enligt bokslutsuppgifterna med cirka 200 miljoner euro, men blev ändå 500 miljoner euro mindre än vad som uppskattades i kommunekonomiprogrammet i höstas. Totalt 60 kommuner och 53 samkommuner uppskattar att kommunens resultat 2017 blir negativt. Enligt uppgifterna om bokslutsprognoser år 2017 var det sammanräknade årsbidraget för kommunerna i fasta Finland 0,5 miljarder euro större än i bokslutet året innan. Årsbidraget förstärktes särskilt på grund av att verksamhetskostnaderna minskade med 1 procent och skatteinkomsterna ökade med 2,0 procent. År 2016 var årsbidraget negativt i 14 kommuner och enligt prognosen för år 2017 var motsvarande siffra 7. På basis av prognoserna för år 2017 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 585 euro. Året innan var motsvarande siffra 492 euro. Årsbidraget i kommunerna på fastlandet täcker enligt prognosen 150 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 117 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte år 2017 med sammanlagt cirka 160 miljoner euro, dvs. 0,9 procent. Kommunernas lånestock minskade visserligen med 100 miljoner euro, men samtidigt ökade samkommunernas lånestock med 260 miljoner till följd av stora sjukhusinvesteringar. Lånestocken minskade i kommuner med över eller färre än invånare. I de övriga kommunerna fortsatte skuldsättningen att öka. För närvarande uppgår kommunernas och samkommunernas lånestock till 18,3 miljarder euro. Överförandet av administrationen och utbetalandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på verksamhetsutgifterna med ca 660 miljoner euro. Enligt finansministeriet minskade konkurrenskraftsavtalet kommunsektorns verksamhetsutgifter med 447 miljoner euro år Bland annat sänkningen av arbetsgivaravgifter minskade kostnaderna med -277 miljoner euro och nedskärningen av semesterpenningar med -77 miljoner euro. Förlängningen av arbetstiden förutsattes ge en inbesparing på -93 miljoner euro, vilket enligt Kommunförbundets enkät inte förverkligades. Även kommunernas fortsatta anpassningsåtgärder minskade på verksamhetsutgifterna. Bland annat åldersstrukturens tryck, långtidsarbetslösheten som hållits på hög nivå samt förberedandet av landskapsreformen ökade trots allt på verksamhetsutgifterna. Utan överförandet av det grundläggande utkomststödet och konkurrenskraftsavtalet hade ökningen varit ca +1,5 %. Verksamhetsinkomsterna minskade med drygt en procent. Överförandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på verksamhetsinkomsterna med ca 33 miljoner euro. 6

9 De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2 % eller 450 miljoner euro, medan kommunalskatteinkomsterna ökade med endast 0,1 %. Ändringarna i skattegrunden minskade kommunalskatterna med ca 400 miljoner euro. Konkurrenskraftsavtalet minskade kommunalskattens avkastning med ca 430 miljoner euro. Endast 47 kommuner höjde och 14 kommuner sänkte sin inkomstskattesats för år Kommunernas samfundsskatteinkomster ökade med 21,5 % (ca 330 miljoner ). Ökningen berodde i huvudsak på skatteinkomster för skatteåret 2016 och merparten (ca 210 miljoner euro) berodde på ett enskilt företagsförvärv. Fastighetsskatterna ökade med 6,3 % (ca 100 miljoner euro). Fastighetsskattesatsernas nedre och övre gränser höjdes med en effekt på ca 70 miljoner euro. Statsandelarna sjönk med över 3 % eller närmare 300 miljoner euro. Konkurrenskraftsavtalets ikraftträdande minskade på statsandelarna med ca 350 miljoner euro. Överförandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på statsandelarna med ca 330 miljoner euro. Övriga statsandelsnedskärningar gjordes för 125 miljoner euro. De ändrade skattegrunderna kompenserades genom ökade statsandelar på ca 400 miljoner euro Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2017/2018, vilket är en ökning med 49 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var också positiv, +9 personer Jakobstads befolkning per den uppgår enligt preliminära uppgifter till personer. Staden Jakobstad hade under år 2017 ett födelseunderskott på -23 personer, samt ett underskott på -116 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2017 med +154 personer. 7

10 Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2017/2018 var enligt NTM-centralen 5,6 % arbetssökande arbetslösa i Jakobstadsregionen. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 7,3 %. Antalet arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 11,2 % den , då det vid föregående årsskifte låg på 13,6 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent sjönk till 8,2 % i slutet av år 2017 när den i slutet på år 2016 låg på 10,9 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st.) och av det totala antalet arbetslösa i december var 40,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2018 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 8,0 % ( ,4 %). Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är över 130 %, vilket är bland de högsta i landet. 8

11 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2017 och åren därefter är en tid av stora förändringar övergick stadens tekniska stödtjänster till Alerte Ab Oy. År 2017 blev beredningen inför landskaps- och social- och hälsovårdsreformen allt intensivare. Den nya kommunallagen trädde också i kraft i sin helhet Kommunens personal Antal årsverken sektorvis under åren : Social- och hälsovårdsverket Dagvårds- och utb.väsendet Tekniska tjänster Övriga Årsverken totalt Totala antalet anställda Vid årsskiftet 2016/2017 övergick 249 anställda från Centralen för tekniska tjänster till Alerte Ab Oy Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Under år 2017 fortgick beredningen av landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, som var avsedd att träda i kraft På grund av många osäkerhetsmoment i beredningen har tidtabellen förskjutits, och regeringen beslöt under sommaren 2017 att reformen uppskjuts till Även om omfattningen av de uppgifter som överförs från kommunen till landskapet är relativt klar, råder ännu stor oklarhet bl.a. om hanteringen av kommunernas fastighetsmassa, möjligheterna för landskapen att utnyttja kommunens tjänster bl.a. inom stödfunktioner samt den statliga finansieringen till kommunerna efter reformen. Därmed innebär reformen även betydande risker för stadskoncernen både finansieringsmässigt, organisatoriskt och operativt. Dessa risker kan hanteras genom en tät uppföljning av reformen 9

12 och en kontinuerlig förhandlingskontakt med landskapet och Vasa sjukvårdsdistrikt. Ett stort antal av stadens tjänsteinnehavare deltog under 2017 på olika fora i beredningen. Tillgången på personal är en kritisk faktor för säkerställande av stadens invånarservice och stödfunktioner. Då tjänster och befattningar lediganslogs kunde de i regel besättas, men inom vissa områden, t.ex. lärartjänster i de finska skolorna, var det delvis brist på behöriga sökande. Under år 2017 hade staden inom vissa sektorer en hög sjukfrånvaro, vilket innebär både en finansiell och operativ risk. För att stärka staden som en attraktiv arbetsplats och även minska på sjukfrånvaron har särskild vikt fästs vid utvecklande av förmansarbetet och verktyg för främjande av välbefinnande på arbetsplatsen. I budgetbeslutet för år 2018 ingår rekryteringen av en koordinator för välbefinnande i arbetet. Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand-, ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,0 milj. euro. I stadens lånestock utgör räntorna en potentiell finansiell risk. Ifall räntorna plötsligt skulle stiga markant, uppstår snabbt stora kostnader. För att säkerställa sig mot sådana risker har staden skyddande räntederivatavtal med vilka räntorna stabiliseras vid en hanterlig nivå Miljöfaktorer För stängningen av den gamla avstjälpningsplatsen finns en avsättning på euro i balansen. Enligt miljötillståndet ska avstjälpningsplatsens tät- och dräneringsskikt vara klart i slutet på Den slutliga fyllningen ska vara klar senast i slutet på Ett separat miljöbokslut uppgörs enligt planerna år Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Den interna kontrollen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Anvisningarna för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna är en fortlöpande process. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkets direktör ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. I en omfattande enkätundersökning ombads stadens ledande tjänstemän och dotterbolagens direktörer att utvärdera hur den interna kontrollen och riskhanteringen fungerar i resp. enhet. Svarsprocenten var 100. Resultatet visar att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande i stadens enheter och att även riskhanteringen är under kontroll. Inga obekanta brister eller risker framkom i undersökningen. 10

13 Stadsfullmäktige godkände en uppdaterad förvaltningsstadga för staden. Under året har även koncerndirektiv godkänts. Ett nytt program för tjänstemannabeslut och protokoll (TWEB) tas i bruk och ersätter KommunOffice-programmet. Det nya programmet gör beslutsprotokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga elektroniskt, och insynen i beslutsfattandet ökar därmed. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning, liksom insynen i användningen av medel. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. Stadens nya strategi fastställdes i december 2017 och gäller perioden I samband med strategiarbetet gjordes en kartläggning av kritiska framgångsfaktorer. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts, men en helhetsmässig riskkartläggning blir småningom aktuell. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Utomstående sakkunniga anlitas vid behov för utvärdering av specifika områden. Inom social- och hälsovården används HaiProsystemet för rapportering av farliga situationer. Verksamheten på enheterna utvärderas årligen enligt SHQS-kvalitetskriterier via självbedömningar. Varje år görs även interna auditeringar med utbildade interna auditörer. SHQS-kvalitetserkännandet är i kraft i tre år och omfattar alla enheter inom förvaltningen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, socialomsorgen samt hälsoinspektionen. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. En förbättring av den interna kontrollen är att fr.o.m sker betjäningen i Stadshusets olika kundbetjäningsenheter via Front Office. Dörrarna mellan avdelningarna är låsta. 11

14 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader % 44,08 % 44,29 % Årsbidrag / Avskrivningar % 59,43 % 28,09 % Årsbidrag euro / invånare Antal invånare

15 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 207,7 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 117,4 milj. euro eller 56,5 %. Totala intäkter Milj andel 2016 förändring Verksamhetens intäkter 89,4 43,0 % 91,2-2,0 % Skatteinkomster 77,7 37,4 % 77,5 0,2 % Statsandelar 39,7 19,1 % 39,2 1,2 % Finansiella intäkter 0,91 0,4 % 0,7 32,0 % TOTALT 207,7 100,0 % 208,6-0,4 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2016 förändring Försäljningsintäkter 68,4 76,5 % 69,0-0,9 % Avgiftsintäkter 12,9 14,4 % 13,2-2,4 % Understöd o bidrag 2,8 3,1 % 3,9-29,2 % Övriga verksamhetsintäkter 5,3 5,9 % 5,1 5,2 % TOTALT 89,4 100,0 % 91,2-2,0 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 89,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning om -2,0 %. Den största posten 2017 är försäljningsintäkterna, 68,4 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Milj andel 2016 förändring Kommunalskatt 66,7 85,8 % 67,7-1,5 % Samfundsskatt 5,9 7,6 % 5,1 15,2 % Fastighetsskatt 5,1 6,6 % 4,7 9,4 % TOTALT 77,7 100,0 % 77,5 0,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 0,2 % (+0,2 milj. euro). Kommunalskatten minskade med -1,5 % (-1,0 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var +0,1 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) minskade i Jakobstad med -0,5 % från 2016 till 2017 enligt preliminära siffror. Samfundsskatten ökade med 15,2 % (+0,8 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 9,4 % (+0,4 milj. euro). 13

16 Statsandelar Milj andel 2016 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan 36,1 90,9 % 36,9-2,3 % utjämningar) Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. 2,6 6,6 % 2,0 30,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet 1,0 2,6 % 0,3 240,0 % TOTALT 39,7 100,0 % 39,2 1,2 % Statsandelarna ökade totalt med +1,2 % (0,5 milj. euro). I beloppet Övriga statsandelar för undervisning och kultur ingår en summa på 0,332 milj. euro gällande Summan är en korrigerande tilläggsbetalning för förberedande undervisning för invandrare Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader Milj andel 2016 förändring Personalkostnader 94,7 46,6 % 107,2-11,7 % Köp av tjänster 78,9 38,8 % 65,9 19,7 % Material och förnödenheter 12,1 6,0 % 13,6-10,8 % Understöd 6,2 3,1 % 9,0-31,3 % Övriga verksamhetskostnader 11,3 5,6 % 11,0 3,2 % TOTALT 203,2 100,0 % 206,7-1,7 % Verksamhetskostnaderna minskade totalt med -1,7 % (3,5 milj. euro) Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 113,4 milj. euro (114,7 milj. euro 2016). De finansiella nettokostnaderna minskade med 0,4 milj. euro Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2017 ligger på 4,3 milj. euro, när det år 2016 låg på 1,9 milj. euro. Nettoinvesteringarna år 2017 låg på 9,7 milj. euro och avskrivningarna på 7,2 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på -2,9 milj. euro. 14

17 2.4.6 Finansiering av verksamheten FINANSIERINGSKALKYL 1000 euro VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för bestående aktiva Försäljningsinkomster bestående aktiva VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåning * Minskning av utlåning 3 3 * Ökning av utlåning Förändringar i lånestocken * Minskning av långfristiga lån * Förändring i kortfristiga lån Förändring i eget kapital -254 Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I LIKVIDA MEDEL Likvida medel Likvida medel Relationstal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 43,45 % 25,13 % Låneskötselbidrag 0,64 0,30 Kassadagar

18 Skuldbördan uppgår i slutet av 2017 till 60,4 milj. euro ( ,7 milj. euro). 16

19 2.5. Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL Grundkapital Materiella tillgångar Övriga egna fonder Överskott från tidigare 1 Mark- och vattenområden räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över/underskott Byggnader Fasta konstruktioner och 3 anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar C AVSÄTTNINGAR Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Avsättningar för pensioner Avstjälpningsplatsen Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar D FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfonders kapital B FÖRVALTADE MEDEL Övrigt förvaltat kapital Donationsfondernas medel E FRÄMMANDE KAPITAL C RÖRLIGA AKTIVA I Långfristigt Lån från finansiella institut I Omsättningstillgångar och försäkringsanstalter Material och förnödenheter Övriga skulder Förskottsbetalningar 2 0 II Kortfristigt II Fordringar Masskuldebrevslån Långfristiga fordringar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Övriga fordringar Lån från offentliga samfund Kortfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfordringar Skulder till leverantörer Övriga fordringar Övriga skulder Resultatregleringar Resultatregleringar V Kassa och bank Nyckeltal Soliditetsgrad % 58,42 % 62,64 % Relativ skuldsättningsgrad % 43,36 % 36,46 % Ackumulerat överskott, 1000 euro Ackumulerat överskott / inv Lånestock 1000 euro Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare

20 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 112,5 milj. euro och placeringar som uppgår till 97,3 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 11,3 milj. euro, och kassa och bank, 5,0 milj. euro, de största posterna. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 136,6 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 77,5 milj. euro och årets underskott till ,32 euro. I överskott från tidigare år ingår en korrigerande minskning på ,82 euro för semesterlöneperiodiseringar vid bolagiseringen av tekniska stödtjänster I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Det främmande kapitalet uppgår till 89,9 milj. euro. Soliditeten ligger nu på 58,4 % (62,6 % 2016). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 74,6 milj. euro (3 846 /inv). Lånefodringarna uppgår till 16,6 milj. euro. Stadens skuldbörda ökar till 60,4 milj. euro eller euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg år 2017 preliminärt på euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -368 Statsandelar Räntekostnader 511 Ränteintäkter 181 Övriga finansiella kostnader 87 Övriga finansiella intäkter 732 Förändring i avsättningar -324 Extraordinära intäkter Korrektivposter (Försäljningsvinst på bestående aktiva) -155 Investeringar Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 644 Finansieringsverksamhet Försäljningsinkomster bestående aktiva 193 Ökning utgivna lån Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån Minskning av utlåningen 3 Minskning av eget kapital 254 Ökning av kortfristiga lån Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

21 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Jakobstads Energi Ab 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Jakobstads Hamn Ab 100,00 % Kårkulla kf för specialomsorger 4,48 % Alerte Ab Oy 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Ab Bodgärdet Oy 100,00 % Optima samkommun 35,91 % Jakobstads Gamla Hamn Ab 51,62 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,67 % Jakobstads Ishall Ab 68,02 % Kvarnens sk (Kronoby folhögsskola) 9,52 % Svenska Österbottens Förbund för Utbildning och Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,00 % Kultur 4,48 % Österbottens Förbund 12,35 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab (via Jakobstads Energi Ab) 40,32 % Ab Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia 41,00 % Oy Timberpak Ab (via Jakobstads Hamn Ab) 24,59 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 49,50 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 30,00 % Österbottens Biogas Ab 31,10 % Baltic Boat Yard Oy 62,50 % Styrning av koncernens verksamhet Stadsfullmäktige har den godkänt koncerndirektiv för staden Jakobstad och stadens dotterbolag, samkommuner och intressesamfund. Koncerndirektiven har godkänts eller kommer att godkännas vid dotterbolagens bolagsstämmor. Det koncerndirektiv som godkänts i kommunkoncernen iakttas i koncernens dottersammanslutningar om inget annat följer av tvingande lagstiftning som gäller dem, av bolagsordning, avtal eller stadgor. I sin ägarstyrning ska kommunen beakta de principer om jämbördigt bemötande av sammanslutningens ägare som ingår i lagstiftningen för respektive sammanslutning. Ägarstyrningen får inte skötas så att beslut eller åtgärder av sammanslutningen är ägnade att ge en enskild ägare eller någon annan obefogad fördel på bekostnad av sammanslutningen eller andra ägare (likställighetsprincipen). Fullmäktige sätter i budgeten upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. Målen har härletts ur kommunens strategi med tillhörande ägarpolitik och ur sammanslutningens affärsverksamhet. Koncernledningen ska förhandla med dottersammanslutningarna om de mål som sätts upp, innan målen slutligt godkänns. Med de mål som uppställts som ett resultat av samarbete strävar man till att säkerställa att dottersammanslutningarnas verksamhet främjar kommunkoncernens intresse som helhet. 19

22 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Jakobstads Hamn Ab:s totala investeringar uppgår till 1,15 milj. euro varav nästan hälften gäller L3-kajens lagerplan. Alerte Ab Oy inledde sin verksamhet En av de större utmaningarna har varit uppstarten av Cook & Chill-tekniken inom kosthållet. Den största investeringen är uppförande av en verkstadsbyggnad i Staffansnäs. Åsa Björkman har valts till ny VD för Fastighets Ab Ebba från Fastigheten på Korpvägen 13 har sålts 2017 och Jakolosa C-delen har rivits. Rivningslov för våningshuset Masken har erhållits och rivningen ska enligt planerna utföras Ett servicehem för handikappade har byggts på Radiovägen 17 och ett 10- årigt hyresavtal har tecknats med social- och hälsovårdsverket. Fastighets Ab Ebba har köpt fastigheten De Gamlas Hem av Svenska fruntimmersföreningen i Jakobstad. Ab Bodgärdet Oy har beviljats rivningslov och -bidrag (70 %) från ARA för Sockenvägen 5. Bolaget har även erhållit rivningsackord från Statskontoret för Sockenvägen Uppskattning av koncernens sannolika kommande utveckling Omfattningen av verksamheten i Alerte Ab Oy är beroende av huruvida bolaget kommer att få sälja tjänster till landskapet Den största satsningen under kommande år är uppförandet av en större daghemsbyggnad på Sockenvägen 5. Projektet sköts av Fastighets Ab Ebba. Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som är ett dotterbolag till Jakobstads Företagsfastigheter Ab, bör i samråd med kommunaltekniska avdelningen vid centralen för tekniska tjänster ta ställning till tidpunkten för försäljning av Maria Malm-tomten, som idag fungerar som parkeringsområde Redogörelse för hur koncernövervakningen är ordnad Enligt koncerndirektivet ska stadens dottersammanslutningar och samkommuner ge stadsstyrelsen de uppgifter som behövs för bedömning av kommunkoncernens ekonomiska ställning och för beräkning av resultatet av dess verksamhet. Koncernledningen följer regelbundet upp resultatet av dottersammanslutningarnas verksamhet. Dottersammanslutningarna ska för uppföljningen halvårsvis ge kommunen en rapport om hur de mål som uppställts för sammanslutningen uppnåtts, om hur verksamheten och ekonomin utvecklats samt en bedömning av riskerna i anslutning till dem. Dottersammanslutningarna bör för ändamålet ha tillräckliga system för uppföljning och mätning av ekonomin och verksamheten samt av sammanslutningens styrelse godkända handlingsdirektiv för intern kontroll och riskhantering. Risker som sannolikt kommer att realiseras ska omedelbart rapporteras till koncernledningen. En enkätundersökning om intern kontroll och riskhantering har under våren 2018 genomförts i dottersamfunden. Av undersökningen framgick inga obekanta risker beträffande den interna 20

23 kontrollen och riskhanteringen i dottersamfunden. Dottersamfundens ledning känner till stadens regler för intern kontroll och riskhantering. Vid behov ger ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen eller stadsstyrelsen anvisningar till stadens representanter i dottersamfundens ledning Koncernbokslutet med nyckeltal RESULTATRÄKNING koncern 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändring av produktlager -15 * Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Andel av intressesamfundens vinst/förlust VERKSAMHETSBIDRAG Skatter Statsandelar FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER * Ränteintäkter * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Minoritetsandelar Latenta skatter 199 Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT Relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 52,5 % 54,6 % Årsbidrag/avskrivningar % 89,7 % 122,2 % Årsbidrag euro/invånare Antal invånare

24 FINANSIERINGSKALKYL koncern 1000 euro Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Förändringar i lånestocken Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten * Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital * Förändring av omsättningstillgångar * Förändring av fordringar * Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel * Likvida medel * Likvida medel

25 BALANSRÄKNING koncern 1000 euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vatten Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Placeringar Andel i intressesamfund Övriga aktier o andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar 61 FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Lånfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT

26 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Minoritetsandelar Avskrivningsdifferens och reserver Avsättningar Avsättning för pension Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA TOTALT Relationstal Soliditet 50,0 % 51,1 % Relativ skuldsättningsgrad 62,1 % 52,0 % Ackumulerat över/underskott, 1000 euro Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock, 1000 euro Lån euro/inv Antal invånare

27 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,32 euro. Underskottet förs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot räkenskapsperiodens överskott/underskott. 25

28 3 BUDGETUTFALL 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplanen : o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Årsbidraget 2017 var 4,3 milj. euro (2016 1,9 milj. euro) och nettoinvesteringarna var 9,7 milj. euro (2016 9,8 milj. euro). o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,0 milj. euro intagits för 2018 och en minskning med 2,0 milj. euro år I den av stadsfullmäktige fastslagna budgeten för 2018 ingår ett effektiveringskrav som motsvarar 1 milj. euro. o Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 52,4 milj. euro ( ,9 milj. euro). De behovsindexjusterade kostnaderna för social- och hälsovården i Jakobstad, liksom för hela Österbotten, var enligt THL (Social- och hälsovårdsministeriets Institut för hälsa och välfärd) 6 % över landsmedeltalet THL:s behovsindexjustering sker utgående från åldersstruktur, könsfördelning, sjuklighetsindex och sociala förhållanden. Nettokostnaderna per invånare utan behovsindexjustering år 2016 var i Jakobstad euro, 12 % över landsmedeltalet euro. Nettokostnaderna per invånare för social- och hälsovården ökade med 1 % i hela landet och 0,4 % i Jakobstad mellan år 2015 och Under de senaste åren har social- och hälsovårdsverket genomgått en omfattande strukturförändring med ökad satsning på öppenvård och förebyggande åtgärder och minskning av antalet platser för dygnet runt-vård. Under 2017 har en avdelning, avdelningen för kirurgi och allmänmedicin, avslutats, därmed avslutades också dygnet runt-kirurgin på Malmska och operationsverksamheten övergick till dagkirurgi. Det sektoröverskridande samarbetet inom social- och hälsovårdsverket är numera en naturlig del av verksamheten, bl.a. har ledningsgrupperna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg slagits ihop och en ny ledningsgrupp har startat för att koordinera samarbetet mellan dem som jobbar med barn, unga och familjer. 26

29 o Stadsfullmäktige har dessutom uppmanat social- och hälsovårdsnämnden att uppgöra ett åtgärdsprogram som möjliggör en anpassning av social- och hälsovårdens struktur och kostnader inför social- och hälsovårdsreformen Verksamhetsplaneringen inom social- och hälsovårdsverket utgår från att en social- och hälsovårdsreform sannolikt är på kommande. Tjänstemännen deltar aktivt i planeringen på landskapsnivå, och förändringar i verksamheten planeras utifrån att en kommande överflyttning av verksamheten till landskapsnivå ska kunna ske så smidigt som möjligt. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o effektivering av interna tjänster genom att dimensioneringar revideras och uppdateras Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna kosthåll, städtjänster, gatuunderhåll och depåverksamhet, underhåll av parker och grönområden, fastighetsskötsel och byggande samt underhåll av idrottsområden överfördes till det nybildade bolaget Alerte Ab. Dimensioneringarna uppdateras kontinuerligt på de enheter där verksamheten baserar sig på dimensionering. Beträffande de tekniska stödtjänsterna beaktas effektiveringssträvandena i beställningarna från Alerte Ab. o effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen Kommunaltekniska avdelningens arbetsprocesser effektiveras genom mer koordinerad resursanvändning via beställningarna från Alerte Ab. Processerna utvecklas i fråga om elektroniska tjänster. o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs. Arbetet fortgår o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. En HR-referensgrupp har bildats för att koordinera förhållningssättet i personalärenden och hitta gemensamma lösningar i utrymmesfrågor och strategiska personalärenden. En arbetsvälmåendekoordinator har rekryterats. o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar Den naturliga minskningen av personalen har förverkligats i enlighet med planerna. Antalet årsverken har sedan 2013 minskat med 433. o under år 2017 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar 27

30 Systematisk förmansutbildning har hållits under året. Planering pågår för att erbjuda möjlighet för förmän att avlägga förmanspass. En uppdatering av personalstrategin planeras till Social- och hälsovårdsverket fick 2016 externt kvalitetserkännande enligt SHQS. Planenlig underhållsauditering gjordes i maj 2017 inom områdena hemvård och barn, unga och familjer. Det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter utifrån SHQS kriterier. o beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Verkställs enligt planen. 3.2 Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året tilläggsanslag inom driftsbudgeten: för social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 2,5 milj. euro och åt bildningsnämnden 0,321 milj. euro. Totalt beviljades milj. euro i tilläggsanslag. De finansiella nettokostnaderna blev 0,314 milj. euro tack vare det gynnsamma ränteläget och dividendinkomster från ett dotterbolag. Stadens enda affärsverks, Jakobstads Vattens, resultat är positivt + 0,791 milj. euro. Skatteintäkterna 2017 är 0,234 milj. euro mera än budgeterat och statsandelarna är 0,833 milj. euro mera. I statsandelarna ingår en korrigerande intäkt på 0,332 milj. euro för förberedande undervisning för invandrare

31 3.2.1 Resultaträkningsdelens utfall RESULTATRÄKNING TULOSLASKELMA Affärsverken endast i form av avkastningen - Liikelaitoksista merkitään ainoastaan tuotto Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall 2017 Avvikelse Utfall 2016 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG SKATTEINKOMSTER Totalt STATSANDELAR Totalt Ränteintäkter från övriga Ränteintäkter från affärsverken Övriga finansiella intäkter från övriga Ersättning för grundkapital från affärsverken Räntekostnader övriga Räntekostnader till affärsverken Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt ÅRSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERS

32 Specifikation av skatteinkomster Budget 2017 Förverkligat 2017 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår , ,89 Skatteår , ,28 Skatteår , ,00 Skatteår , ,45 Skatteår , ,2 Skatteår , ,5 Specifikation av statsandelar Budget 2017 Förverkligat 2017 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl. utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Budget 2017 Förverkligat 2017 Avvikelse Affärsverken Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten Totalt

33 3.2.2 Investeringsdelens utfall Under året har 1,9 milj. euro beviljats i tilläggsanslag, inkluderande omdisponerade anslag. Tidigarelagda anslag gällde bl.a. Borgmästargrundsvägens byggande, 0,75 milj. euro. Tilläggsanslag beviljades för bl.a. Ådö fiskehamn, 0,247 milj. euro, byggande av oljebekämpningsförråd, 0,17 milj. euro, och en matta till allaktivitetshallen, 0,09 milj. euro. De totala investeringarna uppgår till 9,7 milj. euro eller 500 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 7,9 milj. euro och affärsverkets investeringar till 1,7 milj. euro. 31

34 INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A BU efter Bokslut Avvikelse BU-TA förändring Tilinpäätös Poikkeama BU-ändring TA TA-muutos muutoksen jälkeen STADSSTYRELSEN - KAUPUNGINHALLITUS Utg/Menot Övriga värdepapper - Muut arvopaperit Utg/Menot Rådhusets AV-teknik - Raatihuoneen AV-tekniikka RÄDDNINGSNÄMNDEN - PELASTUSLAUTAKUNTA Utg/Menot Lösegendom - Irtaimisto Ink/Tulot BILDNINGSNÄMNDEN - SIVISTYSLAUTAKUNTA Utg/Menot Utvecklande av IT undervisning - Tieto- ja viestintätekniikan op Utg/Me not Alla ktivite tsha lle n: re dska p och ma te ria l - Monitoimiha lli: välineet ja tarvikkeet Utg/Me not Rådmans skolas tekniska byggnads utrustning - Rådmanin koulun teknisen rakennuksen laitteet Utg/Me not Förbä ttr. a v friluftsomr./le de r - Ulk.a lue ide n/-re ittie n kunnostus TEKNISKA NÄMNDEN - TEKNINEN LAUTAKUNTA Husavdelningens investeringar tot. - Talo-osaston investoinn Utg/Menot Björkbacka avdelning 3-Koivurinne osasto Utg/Menot Ristikari skolas renovering - Ristikarin koulun remontti Utg/Menot BI-fastigheten - BI-kiinteistö Utg/Me not Ete lä nummi gå rdspla n och lä ra rrum - Ete lä numme n koulupiha ja opettajien huone Utg/Menot Ådö fiskehamn - Ådön kalasatama Ink/T ulot Ådö fiskehamn - Ådön kalasatama Utg/Menot OBM-förråd - OBM-varasto Nybyggnad och tillbyggnad, totalt - Uudis- ja lisärakentaminen, yht Utg/Menot Underhållande investeringar - Kunnossapitoinvestoinnit Underhållande investeringar totalt -Kunnossapitoinvestoinnit yhteensä Mätning och markanvändning - Mittaus ja maankäyttö, netto Utg/Menot Mätning och markanv. Mark köp o försäljning Ink/Tulot Mittaus ja maankäyttö: maan osto ja myynti Utg/Menot Mätutrustning - Mittauskalusto Utg/Menot Byggande av tomter - tonttien rakentaminen T ekniska verket: Gatubyggnad - T ekninen virasto: kadunrakennus Kommuna lte knik; dispositionsa nsla g - Utg/Me not Kunna lliste kniikka ; kä yttösuunnite lma Sä rskilda Inve ste ringa r - Erillisinve stoinnit Vä ste rle de n me lla n Fogde v o Fa llv +ronde ll - Lä nsivä ylä Utg/Menot välillä Voudintie - Ahotie + liikenneympyrä Utg/Menot Del a v Fa llvä ge n/ba ggholmsvä ge n/skriva re vä ge n - Osa Ahotie stä /Oina nsa a re ntie stä /Kirjurintie stä Utg/Menot Stationsvägen-Fabriksgatan (underfart mm) - Asematie - T ehtaankatu (alikulku ym) Utg/Menot Borgmä sta rgrundsvä ge n (La ukkovä ge n) - Pormestarinsaarentie (Laukontie ) Ink/Tulot Borgmä sta rgrundsvä ge n (La ukkovä ge n) - Pormestarinsaarentie (Laukontie ) Utg/Menot Förbä ttring och utve ckling a v Ce ntrummiljön/t orge ts yta - Ke skusta ympä ristön pa ra nnus ja ke hittä mine n/t orin pinta Utg/Menot Sa ne ring a v ga tube lysninga r - Ka tuva la istukse n sa ne e ra ukse t Utg/Menot Botte nviksvä ge ns å te rstä llningsa rbe te n frå n 2016 / Pohjanlahdentien viimeistelytyöt vuodesta Utg/Menot Nyponvägens förlängning - Ruusunmarjantien jatke Utg/Menot Pirilö industriområ de, Del 1 Skjutba ne vä ge n, 410 m - Pirilön teollisuusalue, Osa 1 Ampumaradantie 410 m

35 INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADEN - KAUPUNKI BU-ändring Bokslut TA-muutos Tilinpäätös BU-TA BU efter förändring TA muutoksen Avvikelse Poikkeama UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN - SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA Utg/Me not Socia l- och hä lsovå rdsve rke t - Sosia a li- ja te rve ysvira sto AFFÄRSVERK - LIIKELAITOKSET JAKOBSTADS VATTEN - PIETARSAAREN VESI UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O TOTALT STADEN + SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN + AFFÄRSVERKEN - YHTEENSÄ KAUPUNKI + SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA + LIIKELAITOKSET Ekonomiplan - Taloussuunnitelma INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter Bokslut förändring Tilinpäätös TA muutoksen jälkeen Avvikelse Poikkeama SUMMA INVESTERINGAR(externa) - INVESTOINNIT YHTEENSÄ(ulkoiset) Summa utgifte r - Me not yhte e nsä Summa inkomster - T ulot yhteensä Netto utgifter - Nettomenot Nettoinvesteringar/inv - Nettoinvestoinnit/asukas

36 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Övriga värdepapper: Staden satsade 0,113 milj. euro i aktier i Centria Ammattikorkeakoulu Oy och 0,009 milj. euro i aktier i Mico Botnia Ab. RÄDDNINGSNÄMNDEN I nettoinvesteringarna på 0,235 M euro ingår bl.a. bilar, snöskotrar och brandskyddsutrustning. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. BILDNINGSNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden. För utvecklande av IT-undervisning inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Jakobstad användes 0,1M euro Redskap och material till allaktivitetshallen utgjorde totalt 0,138 M euro. Utrustning till Rådmans skolas tekniska byggnad anskaffades för 0,042 M euro. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,3 M. Av det beviljade anslaget användes 1,309 M. Anslaget överskreds med 0,7 %. Användningen av anslaget förverkligades enligt följande: Undervisningsbyggnader 0,973 M Vårdbyggnader 0,144 M Musei-, idrotts- och samlingsbyggnader 0,024 M Kontorsbyggnader 0,168 M Separata anslag beviljades och användes enligt följande: Förverkligat Budget Renovering av Björkbacka avd. 3 0,964 M 1,000 M Ristikaris renovering 0,226 M 3,500 M Barnträdgårdslärarinstitutsfastigheten 0,073 M 0,100 M Etelänummis gårdsplan och utrymmen 0,203 M 0,200 M Ådö fiskehamn 0,118 M 0,247 M Oljebekämpningsförråd 0,145 M 0,170 M 34

37 Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut ska försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5 10 år. Markförsäljningen inbringade För inköp av fast egendom användes Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 0,596 M för sanering av gator. De största saneringarna gjordes på Kråkholmsvägen och Östermalmsgatan. Saneringarna år 2017 var samprojekt med Jakobstads Vatten och andra berörda parter. För nya gator användes av löpande investeringar 0,181 M. För denna summa byggdes Östra och Västra Norrskogsvägen. Under nybyggnad byggdes också Nyponvägens förlängning (0,125 M ) som finansierades som särskild investering. Anslagen för underhåll av idrottsanläggningar utgjorde 0,093 M av de löpande investeringsanslagen. Centralplanens restaurering, en ishockeyrink och utvidgningen av parkeringen i Fäboda bekostades med dessa medel. Under året byggde vi även den första hinderfria naturstigen i Fäboda tillsammans med UPM, stadens snickeri och Alerte. Projektet finansierades av stadsstyrelsen. En hundpark i Gamla Hamn byggdes för totalt och öppnades under hösten. För asfalteringar av grusgator användes 0,262 M av de löpande anslagen. För anslagen asfalterades bl.a. bostadsgator i södra Killingholmen och i Bonäs. En korsning (stensatta övergångsstället) i centrum asfalterades om. För planering av kommande investeringsprojekt i fråga om bl.a. Skolgatan och Västra Fårholmens bostadsområde, som våra ramavtalskonsulter har jobbat med, så användes från våra löpande investeringar. En översiktsplan för Stationsvägen-Fabriksgatan innehållande en järnvägsbro samt underfart till Sikören har gjorts med budgetmedel från särskilda investeringar ( ). Planeringen fortsätter under år Av särskilda investeringar användes största delen för Borgmästargrundsprojektet (1,098 M ), Västerleden (0,690 M ) och Fallvägen (0,2 M ) samt förbättrandet av Centrummiljön (0,238 M ). Projektet att sanera gatubelysningen fortsatte, och för det ändamålet användes Det ekonomiska resultatet av investeringarna visar på en underskridning av den korrigerade budgeten med euro vad gäller summan för löpande investeringar och en underskridning på euro i fråga om särskilda investeringar. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämnden gjorde inga investeringar

38 När det gäller affärsverkens investeringar beslutar stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner själva beslutar om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringarna var 2,159 M euro brutto och 1,722 M euro netto. 36

39 3.2.3 Finansieringsdelens utfall Finansieringskalkyl 1000 euro VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillg VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåning * Minskning av utlåning 3 3 * Ökning av utlåning Förändringar i lånestocken * Minskning av långfristiga lån * Förändring i kortfristiga lån Förändring i eget kapital -254 Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I LIKVIDA MEDEL Likvida medel Likvida medel Relationstal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 43,45 % 25,13 % Låneskötselbidrag 0,64 0,30 Kassadagar

40 3.2.4 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster NÄMNDNIVÅ LAUTAKUNTATASO UTGIFTER O INKOMSTER BS BS Ursprunglig BU Korr EURO BU ä ndring BU BS Avvike lse BS/BU MENOT JA TULOT T P T P Poikkema 2017 Alkuperäinen T A Korj. T P T P/T A TA muutos TA STADSSTYRELSEN INK - TULOT KAUPUNGINHALLITUS UT G - M EN OT N ET T O ,36 % CENTRALVALNÄMNDEN IN K - T ULOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,85 % REVISORER INK - TULOT TILINTARKASTAJAT UT G - M EN OT N ET T O ,93 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER INK - TULOT SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUT UT G - M EN OT N ET T O ,27 % MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UT G - M EN OT ALUEEN PELASTUSLAITOS N ET T O ,85 % BILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT SIVISTYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,00 % Svenska Yrkeshögskolan Novia INK - TULOT UT G - M EN OT N ET T O ,00 % MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTUT G - M EN OT N ET T O ,88 % TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT TEKNINEN LAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,49 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN INK - TULOT SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,40 % AVFALLSNÄMNDEN INK - TULOT JÄTELAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,00 % TOTALT INK - TULOT YHTEENSÄ UT G - M EN OT N ET T O ,21 % 38

41 4 BOKSLUTSKALKYLER Staden RESULTATRÄKNING Försäljningsintäkter , ,64 Avgiftsintäkter , ,46 Understöd o bidrag , ,59 Övriga verksamhetsintäkter , ,47 VERKSAMHETSINTÄKTER , ,16 Tillverkning för eget bruk , ,81 Personalkostnader , ,43 * Löner och arvoden , ,30 * Lönebikostnader , ,13 ** Pensionskostnader , ,02 ** Övriga lönebikostnader , ,11 Köp av tjänster , ,07 Material o förnödenheter , ,22 Understöd och bidrag , ,78 Övriga verksamhetskostnader , ,96 VERKSAMHETSKOSTNADER , ,46 VERKSAMHETSBIDRAG , ,49 Skatteinkomster , ,35 Statsandelar , ,72 Finansiella intäkter o kostnader , ,76 * Ränteintäkter , ,99 * Övriga finansiella intäkter , ,64 * Räntekostnader , ,72 * Övriga finansiella kostnader , ,67 ÅRSBIDRAG , ,82 Avskrivningar , ,73 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,91 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT , ,91 Resultaträkningens relationstal Verksamhetsintäkterna / Verksamhetskostnaderna % 44,08 % 44,29 % Årsbidrag / Avskrivningar % 59,43 % 28,09 % Årsbidrag euro/invånare Antal invånare

42 FINANSIERINGSKALKYL VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag , ,82 Extra ordinära poster 0,00 0,00 Korrektivposter ( Försäljningsvinster på bestående aktiva) , ,92 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på bestående aktiva) 1 677, ,43 Korrektivposter (Avsättningar för pensioner) , ,00 Korrektivposter (Avsättningar för avstjälpningsplatsen) ,78 0,00 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter , ,38 Finansieringsandelar för investeringar , ,08 Försäljningsinkomster från bestående aktiva , ,90 INVESTERINGAR NETTO , ,40 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE , ,07 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen , ,00 * Minskning av utlåningen 3 250, ,00 * Ökning av utlåningen , ,00 Förändringar i lånestocken , ,00 * Minskning av långfristiga lån , ,00 * Förändring i kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital ,82 0 Övriga förändringar i likviditeten , ,93 * Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital 626, ,42 * Förändring i omsättningstillgångar , ,41 * Förändring i långfristiga fordringar , ,39 * Förändringar i kortfristiga fordringar , ,98 * Förändringar av räntefria skulder , ,13 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE , ,93 FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL , ,00 Likvida medel , ,25 Likvida medel , ,25 Relationstal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar % 43,45 % 25,13 % Låneskötselbidrag 0,64 0,30 Likviditet, kassadagar

43 41

44 42

45 RESULTATRÄKNING koncern euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändring av produktlager * Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Andel av intressesamfundens vinst/förlust VERKSAMHETSBIDRAG Skatter Statsandelar FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER * Ränteintäkter * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Minoritetsandelar Latenta skatter Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT Relationstal Verksamhetens intäkter/ verksamhetens kostnader % 52,5 % 54,6 % Årsbidrag/avskrivningar % 89,7 % 122,2 % Årsbidrag euro/invånare Antal invånare

46 FINANSIERINGSANALYS koncern euro Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Räkenskapsperiodens skatter Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Förändringar i lånestocken Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten * Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital * Förändring av omsättningstillgångar * Förändring av fordringar * Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel * Likvida medel * Likvida medel

47 BALANSRÄKNING koncern euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesammanslutningar Övriga aktier o andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT

48 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott MINORITETSANDELAR Avskrivningsdifferens och reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt Långfristigt räntefritt Kortfristigt räntebelagt Kortfristigt räntefritt PASSIVA TOTALT Relationstal Soliditet 50,0 % 51,1 % Relativ skuldsättningsgrad 62,1 % 52,0 % Ackumulerat över/ underskott Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock Lån euro/inv Antal invånare

49 5 NOTER TILL BOKSLUTET 1.1 Noter angående upprättandet av bokslutet Periodiseringsprinciper Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Skatteintäkter har dock bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga. Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Derivatavtalen har inte bokförts enligt gängse värde Kassaflöden som orsakas av räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts som finansiella intäkter och kostnader. Information om hur länge stadens avtal är i kraft ges i noterna för respektive avtal. Hantering av understöd Finansiella understöd för anskaffning av materiella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits som minskningar av anskaffningsutgiften för ifrågavarande tillgång. 1.2 Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut Ändring av sättet att redovisa resultaträkningen Inga förändringar har skett i sättet att redovisa resultaträkningen. Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Uppgifterna för den föregående räkenskapsperioden är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut. Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder I beloppet Övriga statsandelar för undervisning och kultur ingår en summa på 0,332 milj. euro gällande Summan är en korrigerande tilläggsinbetalning för förberedande undervisning för invandrare. I överskott från tidigare år ingår en korrigerande minskning på ,82 euro för semesterlöneperiodiseringar vid bolagiseringen av tekniska stödtjänster Noter angående upprättandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. 47

50 Interna transaktioner och interbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Avskrivningsdifferens och reserver I koncernens balansräkning har frivilliga och skattebaserade reserver samt avskrivningsdifferensen fördelats på fritt eget kapital och latent skatteskuld. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersammanslutningars samt samkommunernas interna innehav har eliminerats. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av avskrivningar enligt plan Olika avskrivningsplaner som används inom kommunkoncernen behöver inte förenhetligas om dottersammanslutningen i sin egen bokföring kostnadsför anskaffningsutgiften för en tillgång som avskrivning under dess verkningstid enligt den på förhand fastställda avskrivningsplanen, och avskrivningsplanen motsvarar tillgångens ekonomiska livslängd och de framtida inkomstförväntningarna. Fastighetsdottersamfunden följer egna på förhand fastställda avskrivningsplaner. Ägarintressesammanslutningar Ägarintressesammanslutningarna har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Värderings- och periodiseringsprinciper och -metoder Vid upprättandet av koncernbokslutet har man följt samma värderings- och periodiseringsprinciper som vid upprättandet av bokslutet för kommunen. Avvikande räkenskapsperioder För Jakobstads Ishall Ab:s del har ett mellanbokslut per använts som bokslutsinformation. För Optima samkommunen ingår preliminära bokslutsuppgifter. Nya koncernbolag Under räkenskapsperioden har inga nya koncernbolag förvärvats. Strukturomvandlingar Inga strukturomvandlingar har skett under räkenskapsperioden. 48

51 2 Noter till resultaträkningen 2.1 Verksamhetsintäkter per uppgiftsområde Verksamhetsintäkter per uppgiftsområde ( ) Koncern Kommun Stadsstyrelsen Social- och hälsovårdstjänster (staden) Bildningsnämnden Tekniska nämnden Övriga Social- och hälsovårdsnämnden Österbottens avfallsnämnd Jakobstads Vatten Övriga inkomster Totalt Specifikation av skatteinkomster Skatteinkomster ( ) Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster sammanlagt Specifikation av statsandelar Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice Därav: Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelar totalt Specifikation av köpta tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Kommunens köp av tjänster totalt Kommun Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska användningstiden. 49

52 Uppskattade avskrivningstider och avskrivningsmetoder: AVSKRIVNINGSPLAN FÖR STADEN JAKOBSTAD (gäller stadens inrättningar och verk) Godkänd i stadsfullmäktige (gäller fr.o.m. bokslutet 2010) FORM År Bostadsbyggn, sten Lineär 40 Bostadsbyggn, trä Lineär 30 Vårdbyggnader, sten Lineär 40 Vårdbyggnader, trä Lineär 30 Kontors- o förv.byggn, sten Lineär 40 Kontors- o förv.byggn, trä Lineär 30 Idrotts- o saml.lokaler, sten Lineär 30 Idrotts- o saml.lokaler, trä Lineär 20 Undervisningsbyggn, sten Lineär 35 Undervisningsbyggn, trä Lineär 25 Jord o skogsbrukslägenheter, trä Lineär 15 Övriga byggn förvaltning, sten Lineär 40 Övriga byggn förvaltning, trä Lineär 30 Övriga byggn fabriks, sten Lineär 25 Övriga byggn fabriks, trä Lineär 20 Övriga byggn ekonomi, sten Lineär 15 Övriga byggn ekonomi, trä Lineär 10 Övriga byggn fritids, sten Lineär 25 Övriga byggn fritids, trä Lineär 20 Ekonomibyggnader, sten Lineär 15 Ekonomibyggnader, trä Lineär 15 Byggn för el, vatten o annan prod.verks, sten Lineär 30 Byggn för el, vatten o annan prod.verks, trä Lineär 15 Gator, vägar, torg, parker o.dyl. Lineär 15 Järnväg (hamnområdet) Lineär 15 Vattenområden och farleder Lineär 20 Broar o Kajer Lineär 30 Småbåtshamnar Lineär 20 Trafikregleringsanordningar Lineär 10 Gatubelysning Lineär 15 Telefonnät, central Lineär 11 Vattendistributions-, avlopps- och dagvattennät Lineär 35 Maskineri vid vatten-, avlopps-, el- o.dyl. verk Lineär 15 Fasta maskiner, anordning och konstruktioner Lineär 10 Fjärrvärmenät Lineär 25 Elledningar, transformatorer m.m. Lineär 15 Fjärrvärmeanläggningar, pannor, nät m.m. Lineär 25 Övriga rör och kabelnät Lineär 20 Råvattenbassäng Lineär 30 Idrottsanläggningar Lineär 20 Fartyg av järn Lineär 15 Övriga transportmedel Lineär 5 Övriga rörliga arbetsmaskiner Lineär 7 Övriga tunga maskiner Lineär 10 Övriga lätta maskiner Lineär 5 Adb-utrustning Lineär 3 Övriga anordningar och utrustningar Lineär 5 50

53 Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro, har i kommunen bokförts som årskostnader. 2.6 Förändringar i avsättningar ( ) Pensionsansvar 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Pensionsansvar Koncern Kommun Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats Övriga avsättningar 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Övriga avsättningar Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva ( ) Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark- och vattenområden Vinst från försäljning av byggnader Övriga försäljningsvinster Övriga försäljningsvinster Koncern Kommun Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av fastighet Försäljningsförluster totalt Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital Dividendintäkter från sammanslutning inom samma koncern Dividendintäkter från andra sammanslutningar Ränta på grundkapital från samkommuner Totalt

54 3. Noter till balansräkningen 3.1 Noter till balansräkningens aktiva Immateriella och materiella tillgångar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Immateriella tillgångar Utgifter med lång verkningstid 0 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Materiella tillgångar Fasta konstruktioner och anordningar Övriga materiella tillgångar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Totalt Ökningar under räkenskapsperioden Finansieringsandelar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Överföringar mellan poster Avskrivning under räkenskapsperioden Nedskrivningar och deras återföringar Aktiverade ränteutgifter 0 Oavskriven anskaffningsutgift Uppskrivningar 0 Bokföringsvärde Väsentliga tilläggsavskrivningar Spec. av väsentliga tilläggsavsrkivningar 52

55 3.1.3 Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar Låne- och övriga fordringar Anskaffningsavgift 1.1 Aktier dotterbolag Aktier övriga Totalt Aktier intressebolag Samkommunsandelar Lånefordringar dotterbolag Lånefordringar övriga Totalt Totalt Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Bokföringsvärde

56 3.1.4 Innehav i andra sammanslutningar Dottersammanslutningar, samkommunsandelar samt ägarintressesammanslutningar Kommunkoncernens andel ( ) Namn Hemort Kommunens ägarandel Koncernens ägarandel av eget kapital av främmande kapital Dottersammanslutningar Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Fastighets Ab Ebba Jakobstads Alerte Ab Jakobstads Energi Ab Jakobstads Företagsfastigheter Ab Jakobstads Gamla Hamn Ab Jakobstads Hamn Ab Jakobstads Ishall Ab J.stad J.stad J.stad J.stad J.stad J.stad J.stad J.stad 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 51,62 % 100 % 68,02% 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 51,62 % 100 % 68,02% Totalt av räkenskapsperiodens vinst/förlust Samkommuner ESKOON sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä Kvarnen sk (Kronoby Folkhögskola) Kårkulla sk för specialomsorger Malmska fastigheter sk Optima samkommun Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur SÖFUK Vasa sjukvårdsdistrikt Österbottens förbund Seinäjoki Karleby Kronoby Pargas Jakobstad Jakobstad Vasa Vasa Vasa 2,73 % 13,67 % 9,52 % 4,48 % 67,69% 35,91 % 4,48 % 5,50 % 12,25 % 2,73 % 13,67 % 9,52 % 4,48 % 67,69% 35,91 % 4,48 % 5,50 % 12,25 % Totalt Ägarintressesammanslutningar Baltic Boat Yard Oy Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab Ab Jakobstadsregionens näringscentral Concordia Oy Katternö Ab (via Jakobstads Energi Ab) Kronoby Flyghangar Fastighets Ab Oy Timberpak Ab (via Jakobstads Hamn Ab) Österbottens Biogas Ab Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Kronoby Jakobstad Karleby 62,50 % 49,50 % 41,00 % 0 % 30,00 % 0 % 31,10 % 62,50 % 49,50 % 41,00 % 40,32 % 30,00 % 24,59 % 35,89 % Totalt

57 3.1.5 Fordringar på dottersammanslutningar och samkommuner där kommunen är medlem Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersammanslutningar Kundfordringar Totalt Fordringar på samkommuner Kundfordringar Totalt Fordringar på samarbetskommuner Kundfordringar Totalt Totala fordringar Resultatregleringar Koncern Kommun Långfristiga resultatregleringar Utgiftsförskott Långfristiga resultatregleringar totalt Kortfristiga resultatregleringar Utgiftsförskott Kortfristiga resultatregleringar totalt

58 3.2 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Koncern Kommun Grundkapital 1.1 Ökningar Minskningar Grundkapital Uppskrivningsfond 1.1 Ökningar Minskningar Uppskrivningsfond Övriga egna fonder 1.1 Överföringar till fonder Överföringar från fonder Övriga egna fonder totalt Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 Överföring av över-/underskott Överskott från tidigare räkenskapsperioder Korrigering av resultat från tidigare år Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt Långfristigt främmande kapital (förfaller till betalning senare än efter fem år) Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Avsättningar Koncern Kommun Övriga avsättningar Pensionsansvar Avstjälpningsplatsen Övriga avsättningar Övriga avsättningar totalt

59 3.2.4 Specifikation på lång- och kortfristiga skulder till dottersammanslutningar, samkommuner samt samarbetskommuner Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Skulder till dottersammanslutningar Leverantörsskulder Övriga skulder Totalt Skulder till samkommuner Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Totalt Skulder till samarbetskommuner Övriga skulder Totalt Skulder till intresse- och andra ägarintressesammanslutningar Totalt Främmande kapital totalt Checkräkningslimit Limit för checkräkning med limit outnyttjat belopp av limiten Specifikation av övriga skulder Koncern Kommun Övriga skulder Anslutningsavgifter Vårdtagarens medel (ingår inte i stadens balansräkning) Övriga skulder Övriga skulder totalt

60 3.2.7 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Koncern Kommun Långfristiga resultatregleringar Långfristiga resultatregleringar totalt Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott Obetalda utgifter Semesterlöneperiodisering Övriga periodiseringar av löner och lönebikostnader Ränteperiodiseringar Övriga resultatregleringar Kortfristiga resultatregleringar totalt Resultatregleringar totalt Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte tagits med i balansräkningen 4.1 Det sammanlagda beloppet av återstående hyror enligt hyresavtal Hyresansvar ( ) Koncern Kommun Hyresansvar social- och hälsovårdsnämnden andel som ska betalas nästa räkenskapsperiod Hyresansvar övriga staden Hyresansvar totalt, ansvaren är i kraft t.o.m andel som ska betalas nästa räkenskapsperiod Leasingansvar totalt andel som ska betalas nästa räkenskapsperiod Leasingavtalen innehåller inga väsentliga ansvar som skulle hänföra sig till uppsägnings- och inlösningsvillkor. 4.2 Ansvarsförbindelser givna av kommunen till förmån för sammanslutningar i samma koncern Ansvarsförbindelser ( ) Koncern Kommun Borgen för sammanslutningar inom samma koncern Ursprungligt kapital Återstående kapital Borgen för andra Ursprungligt kapital Återstående kapital Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar ( ) Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar Kommunens eventuella ansvarstäckande andel av garanticentralens fond

61 4.4 Övriga arrangemang utanför balansräkningen Syftet med arrangemangen Koncern Kommun Samarbets- och partnerskapsavtal Ansvar gällande återbetalning av mervärdesskatt Anhängiga rättegångar Miljöansvar

62 Syftet med arrangemangen Koncern Kommun Ränteswapavtal 1 (Nordea / ) Syftet med avtalet är att skydda låneportföljen mot räntefluktuationer. Avtalet är en spegelbild av ränteswapavtal 2 hos OP-Pohjola. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 2 (OP-Pohjola ) Syftet med avtalet är att kompensera ränteswapavtal 1 hos Nordea som är en spegelbild av avtalet. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 3 (Nordea / ) Syftet med avtalet är att skydda låneportföljen mot räntefluktuationer. Avtalet är en spegelbild av ränteswapavtal 4 hos OP-Pohjola. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 4 (OP-Pohjola ) Syftet med avtalet är att kompensera ränteswapavtal 3 hos Nordea som är en spegelbild av avtalet. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 5 (Nordea / ) Syftet med avtalet är att skydda sig mot ränterisken för de lån staden har efter år 2030 eftersom man byter rörlig Euriborränta mot fast ränta. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 6 (Nordea / ) Syftet med avtalet är att skydda sig mot ränterisken för de lån staden har efter år 2030 eftersom man byter rörlig Euriborränta mot fast ränta. Förfallodag Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal 7, OP-Pohjola Jakobstad 1 Syftet med avtalet är att skydda sig mot ränterisken när det gäller de lån som staden har efter år 2020, syftet är att få fast ränta på kommande lån. Förfallodag Nominellt belopp Nominellt belopp Nominellt belopp Gängse värde Övriga ränteswapavtal, nominellt belopp

63 5 Noter angående personalen, revisorns arvoden och transaktioner med intressenter Antalet anställda Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utbildningsväsendet Centralen för tekniska tjänster Övriga Totalt I antalet anställda har inräknats stadens anställda i bisyssla och sysselsatta personer. Personalkostnader Personalkostnader enligt resultaträkningen Personalkostnader som aktiverats ibland immateriella och materiella tillgångar Personalkostnader totalt Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Centerpartiet De gröna i Jakobstad Jakobstads sv. Arbetarförening KD Pedersöre lokal avd. Kokoomuksen Keski-Pohjanmaan Aluejärjestö Kristliga Förbundet Pietarsaaren kokoomus ry Pietarsaaren sos.dem. työväenyhdistys Pro Pietarsaari SFP SFP Nykarleby SKDL Suomen kristillinen liitto Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda totalt Arvoden till revisorn Revisionssamfund KPMG Offentliga Tjänster Ab Revisionsarvoden Revisorsutlåtanden Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden totalt Revisionssamfund BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Revisorsutlåtanden Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden totalt Revisionssamfund Ernst & Young Revisionsarvoden Revisorsutlåtanden Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden totalt Arvoden sammanlagt

64 6 Kommunens transaktioner med intressenter Av dotterbolaget Alerte Ab Oy har staden köpt varor och tjänster för sammanlagt ,17 euro. Inköpen från Alerte har inte konkurrensutsatts på grund av in-house-förhållande. Staden har sålt olika varor och tjänster till Alerte Ab Oy för ,90 euro. Staden har hyrt olika verksamhetsutrymmen av dotterbolaget Jakobstads Företagsfastigheter Ab och betalat ,95 euro i hyror. Staden har sålt tjänster till Jakobstads Företagsfastigheter Ab för 9 708,23 euro. Staden har gett dotterbolaget Jakobstads Hamn Ab ett lån om euro. Lånet utbetalades den inom ramen för stadsfullmäktiges beslut Lånet löper amorteringsfritt de fem första åren. Därefter avtalas om en amorteringsplan. Av Jakobstads Hamn Ab har staden erhållit ,65 euro, främst i arrendeavgift, låneräntor och borgensprovision. Från Oy Herrfors Ab, som ingår i Katternögruppen, har staden köpt energi för ,78 euro under år Staden har enligt aktieägaravtalet gett Jakobstads Torgparkering Ab ett kapitallån om euro, som utbetalats den Dessutom har staden betalat sin andel av utgrävningarna för torgparkeringen, ,12 euro den Till föreningen Jakobstads Åldringsvänner r.f. har staden betalat ,78 euro för serviceboende som HötorgCentret erbjuder. Platserna köps med betalningsförbindelse som är individuell för varje klient. Till Pedersörenejdens Kyrkliga Samfällighet har staden betalat ,20 euro, främst för eftisverksamhet. Av Stiftelsen för Åbo Akademi har Jakobstadsnejdens Musikinstitut hyrt utrymmen och staden har för detta betalat ,24 i hyror under år Med stadsdirektören har staden ingått ett direktörsavtal enligt kommunallagen. I avtalet har man kommit överens om ett avgångsvederlag på euro. 62

65 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT 63

66 64

67 65

68 66

69 67

70 68

71 69

72 70

73 71

74 72

75 73

76 74

77 75

78 76

79 77

80 78

81 79

82 80

83 81

84 82

85 83

86 84

87 85

88 86

89 87

90 88

91 89

92 90

93 6.1 Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden 91

94 7 KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa på en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnens kunder och hamnens serviceproducenter Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En svag period inom den världsomspännande ekonomin med flera år av en negativ trend beträffande ekonomis tillväxt har naturligtvis återspeglat sig i de varumängder som hanteras i hamnarna. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, som nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Målsättningar : Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads hamn i större utsträckning än hittills Att få nya kunder som kan dra nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment Att skapa linjetrafik med en fast tidtabell till centrala destinationer i Europa. Att saluföra Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016), per järnväg (elektrifiering av järnvägen ner till hamnen 2017) och per flyg. Att öka varumängden kumulativt årligen med 12 % 2017, 14 % 2018 och 15 % 2019 jämfört med Förverkligat 2017: Hamnen har aktivt marknadsförts i samarbete med hamnoperatör Euroports och vi har fått nya kunder. Som exempel kan nämnas att sågvaruexporten har ökat med 7 % jämfört med föregående år och tillväxten förväntas fortsätta även under innevarande år. Fördjupandet av farleden var viktigt för utvecklandet av hamnen, och fartyg som drar nytta av den nya fördjupade farleden besöker hamnen 92

95 regelbundet. Varutrafiken bibehölls på samma nivå 2017 som den var 2016, men jämfört med år 2015 är tillväxten i varutrafiken 6 % och tillväxten vad gäller antalet fartyg som besökt hamnen 8 %. Väsentliga investeringar och deras finansiering : År 2017 Muddring av farled Laukkobanans elektrifiering Trävaruhall H L3-kajens lagerplan A Maskiner och små investeringar TOTALA investeringar Lån från Staden Lån från Banken Inkomstfinansiering TOTAL finansiering Åren Endast små investeringar är budgeterade vilka finansieras genom inkomstfinansiering. 93

96 Bolag: Alerte Ab Oy Verksamhetsidé: Att effektivt och konkurrenskraftigt utföra tjänsteproduktion inom följande områden: - Städtjänster inom stadens publika byggnader, skolor, daghem, social- och hälsovårdsverk (även i viss mån i grannkommunerna), samt för vissa av stadens övriga dotterbolag. - Kosthåll för daghem, skolor och vårdinrättningar - Fastighetsskötsel av stadens publika byggnader, skolor, daghem, samt för vissa av stadens övriga dotterbolag. Renoverings- och byggprojekt inom stadens fastigheter. - Underhåll av stadens gator och vägar samt småbåtshamnar. Service för fordonsparken. - Skötsel av stadens grönområden, parker och parkskogar samt underhåll av lekparker. - Skötsel och underhåll av stadens idrottsanläggningar, spelplaner, skidspår, vandrings- och friluftsleder samt simstränder. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamheten startade i bolagsform Ledningsfunktionerna har byggts upp och personalen har introducerats i nya målsättningar. Flexibiliteten har ökat, vilket lett till att resurserna kunnat fördelas mellan avdelningarna och detta har lett till förbättrad och snabbare tjänsteproduktion. Uppstarten av Cook & Chill-tekniken inom kosthållet var inledningsvis utmanande, men har utvecklats positivt under året. Riktade investeringar har effektiverat tjänsteproduktionen främst inom fastighetsskötseln. Gatuunderhållet står inför stora ekonomiska utmaningar bl.a. p.g.a. sparkraven inom den tekniska sektorn, men även p.g.a. utmanande väderleksförhållanden och en allmänt snäv budget. Trivseln på arbetsplatserna har ökat, vilket direkt syns i nedåtgående sjukfrånvarotal. Målsättningar : Effektiverad serviceproduktion genom nya processer och motiverad personal. Tydligt definierade och prissatta tjänster. Bolagets anställda upplever livskvalitet och trivs i sin arbetsmiljö, som präglas av öppenhet, inbördes kommunikation, samarbete och flexibilitet. Personalen är motiverad, kunnig, känner delaktighet och arbetar effektivt för att nå uppställda mål. Utbildning av ledning, arbetsledning och personal för att skapa kompetens att nå helheten via enskilda delmål. 94

97 Väsentliga investeringar och deras finansiering : Verkstadsbyggnad i Staffansnäs för service av maskinparken, fordon, småmaskiner och städmaskiner. Uppskattningsvis Årliga investeringar i maskinparken, uppskattningsvis 0,2 0,25 milj. euro/år. Övriga investeringar i fastigheter och större maskiner görs i den takt och omfång som verksamheten kräver och tillåter. Investeringar kan finansieras via lån av Staden eller lån av kreditinstitut. En del investeringar även via leasingavtal (ex. Kuntahankinta). 95

98 Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändring i verksamhetsförutsättningarna: Avtal om lägenhetsuthyrning och disponentservice Realia, med staden Jakobstad för tiden Serviceavtal om bokföringstjänster Realia, med staden Jakobstad för tiden Ny VD Åsa Björkman från Ny logo, webbsida öppnad, satsning på marknadsföring. Anställning av två byggnadsarbetare med lönestöd 04 12/2017. Fastighetsskötsel för radhusfastigheter konkurrensutsattes Med Alerte Oy Ab har ingåtts avtal för tiden Korpvägen 13 såld Jakolosa C revs Rivningslov har ansökts för Masken 2017, lovet har erhållits. Heltäckande strategidokument har utarbetats adressvis för fastighetsmassan. Nybyggnad: servicehem för handikappade på Radiovägen 17. Ett servicehem för handikappade (7+1 platser) har byggts på Radiovägen 17 och färdigställts Ett 10-årigt hyresavtal har tecknats med social- och hälsovårdsverket. Planering av fasadrenovering på Jakobs Källa. I takvåningarna ska enligt planerna byggas 8 bostäder till. Ett intentionsavtal har ingåtts med My Capital Oy Ab om Irjala-kvarteret för 2 våningar med seniorbostäder. Intentionsavtal med Jakobstads Åldringsvänner r.f. om servicehelheten i Irjala-kvarteret. Ahlströmsgatan 9: planering av bruksvattenrörsanering. Fastigheten De Gamlas Hem har inköpts av Svenska Fruntimmersföreningen i Jakobstad. På tomten finns ett servicehem för äldre byggt på 1960-talet, ca m 2. Tomten har en areal på m 2. Målsättningar : Att fortsätta utvecklingen och optimeringen av organisationen, t.ex. via långvariga partner och aktörer. 96

99 Svara på behovet av olika typer av hyresbostäder med balanserad hyresnivå. Bidra till och höja Jakobstads attraktionskraft som boendeort, underlätta flytt till Jakobstad. Tillgodose tillgången på anpassade och tillgängliga seniorbostäder i centrum. Medverka till samhällsutvecklingen genom att svara på fastighetsbehoven inom samhällsservice. Utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Aktivt och proaktivt underhåll för att hålla fastigheterna i gott skick. Anställning av två byggnadsarbetare med lönestöd. Konkurrensutsättning av hyresförmedling och disponentservice Tecknas nytt avtal för ett år (+ ett optionsår). Starta egen hyresförmedling och disponentservice Stabil ekonomi och långsiktigt hållbar utveckling. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Ifall Ab Bodgärdet Oy:s ekonomiska saneringsåtgärder kan förverkligas och Ab Bodgärdet Oy avvecklas enligt plan är Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy, enligt styrelsens principbeslut, berett att överta byggnader på och arrendekontrakt för Sockenvägen 3 och tomten på Sockenvägen 5 av staden Jakobstad och på Sockenvägen 5 planera och uppföra en daghemsbyggnad som hyrs till staden Jakobstad. Finansiering via lån. Planering och grundförbättring av gårdsplan Jakolosa Planerad tomtdelning och nyförhandling om arrendeavtal. Finansiering via egna medel. Fasadsanering och byggande av tilläggsbostäder totalt 8 st. på takvåningarna av Jakobs Källa Finansiering via lån. Bruksvattenrörsanering Ahlströmsgatan Finansiering via egna medel. Rivning av Masken Finansiering via egna medel. Köp av aktier i Irjala-kvarteret Finansiering via lån. 97

100 Bolag: Ab Bodgärdet Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3-5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Ekonomin är mycket ansträngd och skuldsaneringsprogrammet har inte kunnat följas. Den huvudsakliga orsaken till bolagets ekonomiska svårigheter är den höga skuldsättningsgraden, den årligen försämrade beläggningen och stora renoveringsbehov. På grund av Ab Bodgärdet Oy:s ytterst ansträngda ekonomi har bolaget ansökt om rivningslov och rivningsbidrag från ARA samt rivningsackord från Statskontoret för Sockenvägen 5. Rivningslov och rivningsbidrag (70 %) har beviljats Beslut gällande rivningsackord fås våren Målsättningar : Beviljat rivningsackord från Statskontoret för Sockenvägen Ifall de ekonomiska saneringsåtgärderna kan förverkligas och Ab Bodgärdet Oy avvecklas enligt plan är Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy, enligt styrelsens principbeslut, berett att överta byggnader på och arrendekontrakt för Sockenvägen 3 och tomten på Sockenvägen 5 av staden Jakobstad och på Sockenvägen 5 planera och uppföra en daghemsbyggnad som hyrs till staden Jakobstad. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga investeringar har planerats för perioden. 98

101 Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar : I enlighet med verksamhetsidén. Förverkligat 2017: Bolaget visar vinst för år Väsentliga investeringar och deras finansiering 2018: Investeringar i Perhonjoki och Katternö Kraft: euro 2018 Finansiering med dividend- och andra intäkter och vid behov beviljad checkkredit i bank. 99

102 Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt att hyra ut, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malm-tomten, som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, är utarrenderad till staden för att användas som parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Målsättningar : Parkeringen på tomten beräknas fortsätta år Efter detta torde tomten kunna säljas. Förverkligat 2017: Parkeringen på Maria Malm-tomten används av sådana som arbetar i centrum och kompletterar de andra parkeringarna i staden. Parkeringsplatser med parkeringsskiva är numera till stor del entimmesplatser. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga väsentliga investeringar. 100

103 8 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 101

104 102