INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BUDGETUTFALLET... 25

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN IDROTTSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN

2 3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT JAKOBSTADS VATTEN JAKOBSTADS HAMN JAKOBSTADS ENERGIVERK UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). ets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. skalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Pricipen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). 1

4 Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Under år 2009 upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9% jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan Inte ens under krigsåren på talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år Till skillnad från 1990-talets depression där orsakerna långt var självförsakade i Finland är denna recession global. Kombinerat med att i och med eurons ibruktagande finns inget devalveringsvapen att ta till så drabbade recessionen denna gång Jakobstadsregionens industri hårdare än på 1990-talet. Skogsindustrins situation har varit prekär under större delen av 2000-talet men nu drabbades också i stort sett alla andra industriella branscher förutom livsmedelsindustrin. Uppskattningarna av världsekonomins utsikter varierar. Det närmaste halvåret kommer att utvisa ifall den tillväxt som har kommit igång under senare halvan av 2009 är hållbar. De sk BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) har under 2009 uppvisat helt andra tillväxtsiffror än EU. Kina och Sydostasien håller snabbt på att bli världens nya ekonomiska centrum. Framförallt EU hotas av marginalisering ifall ingenting görs för att få igång en ny ekonomisk dynamik. Finland är i detta fall inget undantag. Uppenbart är att läget är synnerligen allvarligt både för den finländska nationalekonomin som helhet och för den kommunala ekonomin. 3

6 Utvecklingen i Jakobstadsregionen har under den senaste tiden också i ett historiskt perspektiv varit exceptionell. Under slutet av år 2008 sköljde en våg av samarbetsförhandlingar över regionen. Av regionens 6700 industriella arbetsplatser har ca 3500 varit föremål för samarbetsförhandlingar sedan oktober Arbetslösheten vid årsskiftet var 12 % mot 8,3 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 9 % jämfört med 5,9 % året innan. Det historiskt exceptionella ekonomiska läget hade även en inverkan på befolkningsmängden. Befolkningen minskade under året i Jakobstad med 47 personer så att vid utgången av år 2008 hade vi totalt invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 105 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2009 uppvisar ett underskott på 3,013 M. År 2008 uppvisade staden ett underskott på 0,36 M. Årsbidraget sjunker till 3,76 M år 2009 från 6,24 M år Affärsverkens minskade resultat är den största enskilda posten som förklarar minskningen av årsbidraget. Med hänsyn till det exceptionella markandsläget kan ändå affärsverkens resultat karakteriseras som tillfredställande. Verksamhetsintäkterna steg med 5,3 % och verksamhetskostnaderna med 6,4 % jämfört med bokslutet Bland verksamhetskostnaderna ökade material och förnödenheter mest eller med 19,4 % (3,2 M ). Av denna ökning stod energiverket för 3,6 milj. vilket innebär att övriga materialinköp minskade. En väsentlig orsak till ökningen av så väl personalkostnader som köp av tjänster utgör de avtalsenliga löneförhöjningarna. När det gäller köp av tjänster inom hälso- och sjukvården ökade de med 1,8 M eller 5,3 % och inom socialväsendet ökade de med 0,7 M eller 6,5 % Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 5,4 M medan affärsverken gör ett överskott på 2,3 M. Motsvarande siffror för år 2008 var -7,573 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 7,215 M. En ljuspunkt är att stadens underskott exklusive affärsverken förbättrades med 2,2 M till -5,4 M från att ha varit -7,6 M. Skäl att notera är att resultatet borde vara kring noll för att det skall vara ekonomiskt hållbar på sikt. Även om detta är ett steg i rätt riktning är läget långt ifrån tillfredställande. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2009 minskade led 1,42% och ligger på 63,7 M eller 0,9 M lägre än år Kommunalskatten steg med 0,2 M (+0,30%) medan samfundsskatten sjönk med 1,2 M (-22,85%). Skäl att notera är att samfundsskatteintäkterna sjönk kraftigt trots att kommunernas andel av samfundsskatten steg från 22% till 32%. Skatteinkomsterna år 2009 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 88,04 %, samfundsskattens andel 6,54 % och fastighetsskattens andel 5,42 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad är lägre än landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. 4

7 Investeringarna (netto) under året uppgick till 12,5 M mot 14,6 M året innan. De största investeringarna under året utgjorde Vestersundsby daghem, Baltics kajkonstruktion samt underhållande investeringar inom husbyggnad och kommunalteknik. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 5,1 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 7,5 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2009 till 85,3 M eller /inv. Skuldbördan år 2008 var /inv. Investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Som ett led i stabiliseringen av ekonomin har en revidering av regionala strategier och stadens egen strategi inletts och en servicestrategi kommer att verkställas där riktlinjer dras för framtidens serviceproduktion. Dessutom ger bildandet av ett samarbetsområde för social-, hälso- och sjukvården från den med Jakobstad som värdkommun möjligheter till betydande effektivitetsvinster. Under år 2010 utarbetas en strategi för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården år 2013 befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut från december I skrivande stund förverkligas två av de största byggnadsprojekten i centrums historia; Campus och polis- och rättshuset medan ett tredje megaprojekt, köpcentret Maria Malm, befinner sig i startgroparna. Dessa projekt kombinerat med Strengbergs renovering gör att Jakobstads centrum sjuder av aktivitet för tillfället. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätta under år 2010 med intentionen att staden har full beredskap att plocka tillväxtens frukter när konjunkturen vänder. I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 5

8 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp TOTALT Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 7,8 procent år Det var den största minskningen av produktionen under ett enskilt år sedan åren 1917 och Mest minskade efterfrågan i fjol på grund av att exportvolymen gick ned med 24 procent. Investeringarna minskade med över 13 procent, den privata konsumtionen med 2,1 procent och importen med 22 procent.. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,7 procent. Trots recessionen ökade hushållens disponibla inkomst ytterligare i fjol, nominellt med 1,9 procent och reellt med en procent. Hushållens löneinkomster minskade med en procent, men de sociala förmånerna ökade och beskattningen blev lindrigare. 6

9 Världsekonomin anses nu ha passerat den djupaste recessionen och den ekonomiska aktiviteten håller på att återhämta sig. Tillväxttakten förväntas dock bli måttlig under de kommande åren. Även i Finland anses konjunkturbotten vara nådd men tillväxten i år förväntas även här bli måttlig. Sysselsättningsläget i landet förväntas bli ytterligare sämre under året och inflationen bli låg. Statsskulden beräknas uppgå till knappa 80 miljarder euro i slutet av år 2010 betyder att skuldförhållandet jämfört med bruttonationalprodukten stiger till ca 44 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visade kommunernas sammanräknade resultat år 2009 ett underskott på 60 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökade med cirka 5 %. Orsaken till kommunsektorns ökade verksamhetsutgifter ifjol var en dyr löneuppgörelse, ökad serviceefterfrågan och utökade skyldigheter för kommunerna. Skatteinkomsterna totalt sett i kommunerna steg 2009 med 0,4 % och statsandelarna med 7,4 %. Enligt förhandsuppgifterna var årsbidraget negativt i 25. I genomsnitt låg årsbidraget på 275 euro per invånare. Lånestocken har vuxit i kommuner av alla storlekar och låg i snitt på euro per invånare Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2009/2010, vilket är en ökning med +105 personer under år Samtliga kommuner i regionen förutom Jakobstad - uppvisade en växande befolkning. Befolkningsförändringen i Jakobstad uppgick till - 47 personer, vilket är ett trendbrott efter fem års tillväxt. Jakobstads befolkning per den uppgår enligt preliminära uppgifter - till personer Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring 7

10 Trots ett positivt födelseöverskott i Jakobstad på +44 personer år 2009 ett överskott som sedan slutet av 90-talet varit mer eller mindre obefintligt - har den snabbt påkommande och djupa recessionen medfört att inrikesinflyttningen till Jakobstad sjunkit kraftigt från 805 personer år 2008 personer till 635 personer år Därför har stadens totala flyttningsnetto år omfattande både den nationella (-143) och internationella (+52) flyttningen - trots en fortsatt positiv inflyttningsnetto från utlandet blivit negativ (-91 personer). Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2009/2010 var 9 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 5,9 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,3 % den när motsvarande siffra år 2008 var 8,8 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 12 % i slutet av år 2009 när den i slutet på år 2008 låg på 8,3 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 37,4 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I februari 2010 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 11,1 %. 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, ,

11 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Som en följd av recessionen minskade samfundsskatten kraftigt i kommunerna. För Jakobstads del var minskningen 23 % eller 1,3 milj. euro. Detta trots att staten beslöt att temporärt höja den kommunala andelen av samfundsskatten med 10 procentenheter till 32 %. De totala skatterna minskade i Jakobstad med 1,4 % eller 0,9 milj. euro från år 2008 till år På grund av de minskande skatteinkomsterna beslöt stadsfullmäktige i maj korrigera driftsbudgeten genom en minskning av anslagen med 0,75 % av bruttoanslagen för alla verksamhetsområden förutom affärsverken. Detta innebar en sänkning av anslagen med 0,95 milj. euro. Staten sänkte folkpensionsavgiften med 0,8 % fr.o.m vilket innebar en minskning av utgifterna med 0,21 milj. euro. Totalt minskades nettoanslagen med 1,158 milj. euro. Dessutom skärptes rekryteringsförfarande vid naturlig avgång. Under året startade även arbetet med uppgörandet av en servicestrategi som skall resultera i effektivering av verksamheten och höjande av produktiviteten. Även arbetet med uppdaterande av stadens strategi samt förvaltningsstadgan igångsattes under året. Den största förändringen i verksamheten i den närmaste framtiden utgör omorganiseringen av social- och hälsovården inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun bildar ett samarbetsområde för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvård samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för social- och hälsovårdsnämnden. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m Kommunens personal (Separat personalbokslut uppgörs) Fr.o.m överfördes de anställda vid Räddningsverket till Karleby stads tjänst. Fr.o.m överfördes dagvården från socialväsendet till dagvårds- och utbildningsväsendet Antal årsverken sektorvis under åren Centralförvaltningen, Socialväsendet Dagvård- och Utbildningsväsendet, Tekniska verket, Övriga, Årsverken totalt Sysselsättningsanställda ingår inte 9

12 Antalet anställda: I antalet anställda ingår alla anställda fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet Löner totalt Arvoden totalt Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,04 milj. euro. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Av den reservering som gjordes under åren 2001 och 2002, på 1,6 milj. euro, för iordningställande av avstjälpningsplatsen återstår endast ca euro. De uppskattade kostnaderna för slutförande av arbetet uppgår till 1,75 milj. euro varav staden andel utgör 1,44 milj. euro fördelade på fyra år med början år Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Instruktioner för hur den interna tillsynen inom staden ska ordnas är under arbete. 10

13 Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ytterst ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En förnyad kartläggning av de kritiska framgångsfaktorerna har gjorts i samband med revideringen av stadens strategiplan Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Under år 2009 har inga ärenden förts till Marknadsdomstolen. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 11

14 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro Förändring VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % Tillverkning för eget bruk ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % VERKSAMHETSBIDRAG ,0 % Skatteinkomster ,4 % Statsandelar ,7 % Finansiella intäkter o kostnader ,4 % ÅRSBIDRAG ,8 % Avskrivningar på anläggn.tillg ,3 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder 0 0 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetenskostnader % 31,27 % 31,60 % Årsbidrag/avskrivningar % 54,55 % 94,58 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare Resultaträkningens intäkter Resultaträkningen intäkter uppgick sammanlagt till 139,5 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter+statsandelar) uppgick till sammanlagt 96 milj. euro eller 68,8%. 12

15 milj. andel Verksamhetens intäkter 42,4 30,4 % Skatteinkomster 63,7 45,7 % Statsandelar 32,3 23,2 % Finansiella intäkter 1,1 0,8 % TOTALT 139,5 100,0 % Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna uppgick till 42,4 miljoner euro en ökning med 3,6 miljoner eller 5,3%. De största posterna är försäljningsintäkter 32,6 miljoner euro och avgiftsintäkter 4,3 milj. euro. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel% 2008 förändring Kommunalskatt 56,1 88,0 % 55,9 0,3 % Samfundsskatt 4,2 6,5 % 5,4-22,9 % Fastighetsskatt 3,4 5,4 % 3,3 4,5 % TOTALT 63,7 100,0 % 64,6-1,4 % De totala skatteintäkterna minskade med 1,4 % (0,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 0,3 % (0,2 milj. euro). Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,7 % från 2007 till 2008 när ökningen i hela landet var 6,5 %. Ökningen av den beskattningsbara inkomsten har för stadens del under en lång följd av år legat ca 2 % under utvecklingen i hela landet. Skattesatsen under år 2009 låg på 19,25 %. Samfundsskatten minskade med 22,9 % (1,2 milj. euro). Detta trots att staten höjde kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procentenheter från 22 % till 32 %. Fastighetsskatten ökade med 4,5 % (0,1 milj. euro). Skattesatserna för fastighetsskatten var följande: allmän 0,90 %, stadigvarande bostad 0,27 %, annan bostad 0,87 %, kraftverk 2,50 % och obebyggda byggplatser 3,00 %. Statsandelar Statsandelar ökade med 12,6 % jämfört med Statsandelen ökade bl.a. på grund av att höjningen av förvärvsinkomst- och pensionsinkomstavdraget i beskattningen kompenserades kommunerna genom höjning av statsandelen för social- och hälsovårdsväsendet. I skatteutjämning, som är en del av statsandelarna, betalade staden 1,1 milj. euro. 13

16 Statsandelar milj förändring Allmän statsandel 0,1 0,2-44,0 % Social- och hälsovårdsväsendet 25,2 22,3 12,9 % Utbildnings och kulturväsendet 7,0 6,2 13,4 % TOTALT 32,3 28,7 12,6 % Resultaträkningens verksamhetskostnader Bland verksamhetskostnaderna ökade Material och förnödenheter mest eller med 19,4 % (3,3 milj. euro). Av denna ökning stod energiverket för 3,6 milj. euro vilket innebär att övriga materialinköp minskade. En väsentlig orsak till ökningen av så väl personalkostnader som köp av tjänster utgör de avtalsenliga löneförhöjningarna. När det gäller köp av tjänster inom hälso- och sjukvården ökade de med 1,8 milj. euro eller 5,3 % och inom socialväsendet ökade de med 0,7 milj. euro eller 6,5 %. Externa verksamhetskostnader 2009 milj andel% 2008 milj förändring Personalkostnader 52,2 38,5 % 50,2 3,9 % Köp av tjänster 56,1 41,4 % 53,1 5,6 % Material och förnödenheter 20,3 15,0 % 17,0 19,4 % Understöd 5,3 3,9 % 5,3-0,8 % Övriga verksamhetskostnader 1,6 1,2 % 1,6-0,4 % TOTALT 135,4 100,0 % 127,3 6,4 % Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 91,1 milj. euro en ökning med 7 % (5,9 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 94,8 %. När det gäller de finansiella kostnaderna minskade de med 38,4 % (0,7 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det låga ränteläget Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2009 ligger på 3,8 milj. euro när det år 2008 låg på 6,2 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2009 låg på 12,5 milj. euro vilket innebär att skuldbördan fortsatte att växa. Avskrivningar ökade med 0,3 milj. euro i jämförelse med år Årsbidraget täckte endast 54,6 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 3,1 milj.euro. I den ursprungliga budgeten för år 2009 uppgick underskottet till 2,9 milj. euro. 14

17 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning 1 11 * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Färändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 27,11 % 39,67 % Intern finansiering av kapitalutgifter 15,46 % 26,80 % Låneskötselbidrag 0,46 0,87 Kassadagar

18 Investeringsutgifterna uppgick till 14,2 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 0,4 milj. euro. Årsbidraget uppgick till 3,8 milj. euro vilket innebar att 27,1 % av investeringarna kunde finansieras med egna medel. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,3 milj. euro. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit milj. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit Eftersom investeringstakten fortsatte att vara hög ökade lånebeståndet med 10,2 milj. euro och uppgår vid årsslutet till 85,3 milj. euro. Ränteläget var lågt under i stort sätt hela året. Kassamedlen ökade under året med 0,83 milj. euro till 9,5 milj. euro och antalet kassadagar som beskriver stadens likviditet uppgick till 22 dagar. 16

19 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen euro Staden 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder II Materiella tillgångar V Räkenskapsperiodens underskott Mark- och vattenområden Byggnader C AVSÄTTNINGAR Fasta konstruktioner och anordningar Avsättningar för pensioner Maskiner och inventarier Avsättningar för avstjälpningsplatsen Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag III Placeringar Donationsfonders kapital Aktier och andelar Massskuldebrevsfordringar E FRÄMMANDE KAPITAL Övriga lånefordringar 0 0 Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter B FÖRVALTADE MEDEL Lån från offentliga samfund Statens uppdrag Övriga skulder Donationsfondernas särskilda täckning Kortfristigt Masskuldebrevslån C RÖRLIGA AKTIVA Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter I Omsättningstillgångar Lån från offentliga samfund Material och förnödenheter Lån från övriga kreditgivare Förskottsbetalningar 53 Erhållna förskott 1 0 Skulder till leverantörer II Fordringar Övriga skulder Långfristiga fordringar Resultatregleringar Kundfodringar Lånefordringar Nyckeltal 1000 euro Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Soliditet 39,0 % 42,4 % Kundfordringar Relativ skuldsättningsgrad 80,5 % 74,3 % Lånefordringar Ackumulerat över/underskott Övriga fordringar Ackumulerat över/underskott /inv Resultatregleringar Lånestock Lån euro/inv III Finansiella värdepapper Lånefordringar IV Kassa och bank Antal invånare

20 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 128,2 milj euro och placeringar som uppgår till 36,8 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 9,0 milj. euro. Kassa och bank uppgår till 9,5 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 72,9 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 13,9 milj. euro och årets underskott till 3,1 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 111,3 milj. euro. Soliditeten ligger 39 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Stadens skuldbörda stiger till 85,3 milj. euro eller euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 80,5 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 13,9 milj. euro (711 /inv). Lånefordringarna steg med 0,25 milj. euro till 4,1 milj. euro beroende på ökad utlåning till dotterbolaget Fast. Ab Jakolosa. Som tidigare framkom steg skuldbördan med 10,2 milj. euro och uppgår nu till 85,3 milj. euro eller per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Ränteutgifter Ränteintäkter 70 Finansieringsutgifter 307 Övriga finansieringsintäkter Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0 Korrektivposter (Avsättningar ) -355 Investeringar Investeringar Investeringar i anläggningstillg Finansieringsandelar för anläggningstillg 392 Finansieringsverksamhet Försäljningsinkomster anläggningstillgångar Ökning utgivna lån 250 Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån Minskning av utgivna lån 1 Minskning av kortfristiga lån Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Totalinkomster Totalutgifter

21 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Följande dotterbolag, samkommuner och intressebolag ingår i stadens koncernbokslut DOTTERBOLAG 1 Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % SAMKOMMUNER dotterbolag till Jakobstads Företagsfastigheter Ab är * Fastighets Ab Karvikshallen 1 Vasa sjukvårdsdistrikt 4,80% * Fastighets Ab Strengberg 2 Malmska hälso- och sjukvårdsområde sk 67,69 % 2 Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % 3 Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % 3 Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % 4 Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % 4 Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % 5 Optima samkommun 36,06 % 5 Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % 6 Keski-Pohjanmaan kolutusyhtymä 13,05 % 6 Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % 7 Kronoby Folkhögskola 9,52 % 7 Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % 8 Svenska Österbottens Förbund för bildning och kultur 4,47 % 8 Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Kiinteistö Oy, 100,00 % 9 Österbottens Förbund 12,35 % 9 Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % 10 Bostads Ab Skatahem Asunto Oy, 100,00 % INTRESSEBOLAG 11 Fast. Ab Lappnäsvägen ,00 % 12 Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % 13 Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % 1 Katternö Ab 40,32 % 14 Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % 2 Ekorosk Ab - Oy, 172 aktier - osaketta 16,78 % 15 Bostadsandelslaget Masken, 96,00 % 3 Näringscentral för Jakobstadsregionen 40,00 % 16 Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % 4 Oy Timberpak Ab 300 aktier-osaketta 33,33 % 17 Bost. Ab Rivipietari Asunto Oy, 100,00 % 5 Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,5 % 18 Bostads Ab Tunvägen 100,00 % 6 Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,47 % 19 Asunto OY Fregatten Bostads AB 100,00 % 7 Österbotten Biogas Ab 33,33 % 20 J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,62 % P:saaren Vanha Satama Oy 8 Stiftelsen för Aspegrens trädgård 40,00 % 21 Baltic Boat Yard Ab 62,50 % Dessa dotterbolag, samkommuner, samt intressebolag och stiftelser har sammanställts i stadens koncernbokslut i enlighet med deras bokslut för år I koncernbokslutet för år 2008 sammanställdes Oy Katternö Ab:s bokslut för år 2007 vilket gör att balanserna inte är direkt jämförbara Styrning av koncernens verksamhet I budgeten för år 2009 hade inga egentliga mål uppställts för koncernbolagen. I januari 2009 inrättades en sektion inom stadsstyrelsen, ekonomi-, utvecklings-, och koncernsektionen, som skall handha koncernstyrningsfrågor. 19

22 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Arbetet med grundrenoveringen av Strengbergs tobaksfabrik vid Skolgatan pågick hela året och den första hyresgästen flyttade in i mitten av december Under våren 2010 har flera hyresgäster flyttat in och i nuläget har hyresavtal eller föravtal uppgjorts för ca hälften av fastigheten. Under året har staden beviljat ett lån på 0,25 milj. euro åt Fastighets Ab Jakolosa och det egna kapitalet har höjts med euro i Fastighets Ab Castrensgatan 55 och med euro i Fastighets Ab Kalapuro. I koncernbokslutet ingår ett nytt intressebolag, Österbottens Biogas Ab i vilket staden via Jakobstads Vatten äger 33,3 % Koncernbokslutet med nyckeltal Resultaträkning Koncern 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Andel i intressesamfundens vinst och förlust VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader * Ränteintäkter * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Nedskrivningar Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT sdispositioner Minoritetsandelar 3-26 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 54,2 % 51,2 % Årsbidrag/avskrivningar % 82,3 % 129,8 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare

23 21

24 Koncernbalans 1000 euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank

25 Koncernbalans 1000 euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Andel av ökning av samkommunernas eget kapital 16 0 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt Kortfristigtfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigtfristigt räntefritt främmande kapital Relationstal 1000 euro Soliditet 36,41 % 39,10 % Relativ skuldsättningsgrad 75,6 % 74,9 % Ackumulerat över/underskott Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock Lån euro/inv Antal invånare

26 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,20 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 24

27 3 BUDGETUTFALLET 3.1 Uppnående av målen Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall Utfallet av anslag och beräknade inkomster Stadsfullmäktige beslöt i maj korrigera driftsbudgeten genom en minskning av anslagen med 0,75 % av bruttoanslagen för alla verksamhetsområden förutom affärsverken. Detta innebar en sänkning av anslagen med 0,95 milj. euro. Staten sänkte folkpensionsavgiften med 0,8 % fr.o.m vilket innebar en minskning av utgifterna med 0,21 milj. euro. Totalt minskades nettoanslagen med 1,158 milj. euro. Dessutom skärptes rekryteringsförfarande vid naturlig avgång. Förutom den negativa tilläggsbudgeten beviljade stadsfullmäktige under året 0,17 milj. tilläggsanslag till driftsbudgeten fördelade så att dagvårds- och utbildningsnämnden fick 0,09 milj. euro, socialnämnden 0,08 milj. euro. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). I förhållande till den korrigerade budgeten finns den största avvikelsen på hälso- och sjukvård som överskrider anslaget med 0,6 milj. euro. De flesta övriga nämnder underskrider den korrigerade budgeten. Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella kostnaderna budgeten med 0,7 milj. euro. Av affärsverken är Energiverkets resultat 0,4 milj. bättre än budgeterat, Jakobstads Vattens resultat 0,2 milj. under budgeten och Hamnens resultat 0,65 milj. under budgeten. Skatteinkomsterna underskrider de budgeterade med 3,2 milj. euro och statsandelarna överskrider budgeten med 0,5 milj. euro. 25

28 3.2.1 Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och förverkligande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Arkivfunktion Konsumentrådgivning Personalärenden IT-strategi Bostadsärenden Intressebevakningstjänster Utvecklingsenheten Stadssekreterare Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, bistår stadsdirektören, bistår stadens förvaltningsenheter med juridiska tjänster, handhar registrering av ärenden, sammanställning av föredragningslistor, protokollföring, översättning och tryckning i ärenden som hör till stadskansliet, socialcentralen, dagvårds- och utbildningsverket och tekniska verket samt vid behov för andra enheter. Telefonväxeln, ekonomi- och skuldrådgivningen samt socialombudsmannen är även knutna till stadskansliet. FÖRÄNDRING I VERKSAMHETSMILJÖN I och med att den staden från årsskiftet 2009/2010 fungerar som värdkommun för socialoch hälsovården sköter social- och hälsovårdsverket helt sin egen ärendehantering medan MHSO:s telefonväxel kommer att samordnas med stadens växel 26

29 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning Inkommet ärende registreras är att handha en och vidarebefordras på den ärendehantering av hög 1:a dagen, att det bereds och kvalitet, som är snabb, förs till behandling i flexibel och stadsstyrelsen inom 1 månad kostnadseffektiv. (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Utvärdering () Under år 2009 har i KommunOffice registrerade ärenden inkommit: 311 (330 år 2008) till stadens centralförvaltning, 96 (129 år 2008) till socialcentralen, 179 (278 år 2008) till dagvårds- och utbildningsverket och 204 (244 år 2008) till tekniska verket. Dessa har inregistrerats och vidarebefordrats på den 1:a dagen (förutom under juli månad då de flesta kanslier har semesterstängt). 468 (425 år 2008) ärenden har tagits upp till behandling i stadsstyrelsen och så gott som samtliga har förts till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline). 132 (99 år 2008) av dessa ärenden har förts till stadsfullmäktige för beslut och av dem har samtliga behandlats inom 1 år med undantag av några få motioner. 134 (171 år 2008) ärenden har tagits upp till behandling i socialnämnden, 283 (408 år 2008) i dagvårds- och utbildningsnämnden (inklusive dess två sektioner samt direktionen för svenska och finska arbetarinstituten) och 255 (308 år 2008) i tekniska nämnden. 27