7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen... 7 inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET UPPNÅENDE AV MÅLEN UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall

2 3.2.4 Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTAD HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). ets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. skalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). 1

4 Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommun-koncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2010 var ett år präglat av återhämtning. Året innan (2009) upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år Ekonomin återhämtade sig snabbt under BNP ökade enligt preliminära uppgifter med 3,1% under Skäl att minnas är att djupdykningen år 2009 var av den kalibern att industriproduktionen i många branscher ännu är på 2006 års nivå. Som helhet är världsekonomin stadd på en bana av tillväxt även om det finns mörka moln på horisonten, framförallt inom EU och euroområdet. Riskerna för en ny recession i Europa är uppenbara. Asiens roll som världsekonomins tyngdpunkt blir för varje år allt starkare. Framförallt EU hotas av marginalisering ifall ingenting görs för att få igång en ny ekonomisk dynamik. Finland är i detta fall inget undantag. 3

6 Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt skogs-, livsmedels- och pälsbranscherna har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,6 % mot 12 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,5 % jämfört med 9 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad är på nytt inne i en tillväxtfåra och ökade under år 2010 med 30 personer så att vid utgången av år 2010 hade vi totalt invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 197 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2010 uppvisar ett överskott på 1,79 M. År 2009 uppvisade staden ett underskott på 3,13 M. Staden reviderade sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M. Med den gamla avskrivningsplanen skulle staden ha gjort ett överskott om 4,19 miljoner euro. Årsbidraget stiger till 11,1 M jämfört med 3,76 M år Det ökade årsbidraget beror främst på två faktorer. Den första faktorn är sparprogrammet. År 2010 var ett exceptionellt år med projekt 3% vars inverkan var 3,28 miljoner euro. Den andra faktorn är affärsverken. Affärsverkens överskott var 6,9 M jämfört med 2,3 M år Affärsverkens ökade resultat är den största enskilda posten som förklarar ökningen av årsbidraget. Eftersom det regionala social- och hälsovårdsverket inledde sin verksamhet under år 2010 är en direkt jämförelse av driftsinkomster och driftsutgifter svår att göra. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 M vilket är en minskning med 4,4% i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Dess rörelseöverskott ökade med 4,2 M. Men även projekt 3% hade en avgörande inverkan. Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3% blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 5,1 M medan affärsverken gör ett överskott på 6,90 M. Motsvarande siffror för år 2008 var -5,4 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 2,3 M. En ljuspunkt är att stadens underskott exklusive affärsverken förbättrades med 0,3 M till -5,1 M från att ha varit -5,4 M. Utan ändring av avskrivningstiderna skulle underskottet vara 2,7 M. Detta kan främst tillskrivas två orsaker: affärsverkens förbättrade resultat och projekt 3%. Projekt 3% hade en viktig roll i resultatet för år Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3 % blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Personalen som deltog i projekt 3 % skall ha ett varmt tack för sina insatser. Det är viktigt att minnas att exceptionella insatser som projekt 3 % inte kan förverkligas varje år. Detta gör att fokus bör fortsättningsvis vara på att få till stånd bestående strukturella ingrepp i stadens driftsekonomi. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. 4

7 De totala skatteinkomsterna år 2010 ökade med 3,0 % och ligger på 65,6 M eller 3,0 M högre än år Skäl att notera är att skattesatsen höjdes med en procentenhet, vilket gav uppskattningsvis 2,8 M så den egentliga skatteökningen blev mycket blygsam. Kommunalskatten steg med 1,2 M (+2,2 %) medan samfundsskatten var ganska konstant på 4,1 M (-0,5 %). Skatteinkomsterna år 2010 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87,3 %, samfundsskattens andel 6,3 % och fastighetsskattens andel 6,3 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 9,1 M mot 12,5 M året innan. De största investeringarna under året utgjorde Kyrkostrands-Jungmans skola och den nya brandstationen samt underhållande investeringar inom husbyggnad och kommunalteknik. Planeringen av Pietarsaaren lukios tillbyggnad fortskred under året. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 4,7 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 3,9 M. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,4 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2010 till 91,0 M eller /inv. Skuldbördan år 2009 var 4347 /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Som ett led i stabiliseringen av ekonomin har en revidering av regionala strategier och stadens egen strategi gjorts under 2010 och en servicestrategi kommer att verkställas där riktlinjer dras för framtidens serviceproduktion. Dessutom ger bildandet av ett samarbetsområde för social-, hälso- och sjukvården från den med Jakobstad som värdkommun möjligheter till betydande effektivitetsvinster. Under år 2011 utarbetas en strategi samt en konsekvensbedömning för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården år 2013 befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. Statens ämbetshus har just färdigställts och campus Allegros första del har tagits i bruk. Köpcentret Maria Malm och ett antal affärsprojekt befinner sig i skrivande stund i startgroparna. Dessa projekt kombinerat med Strengbergs renovering gör att Jakobstads centrum sjuder av aktivitet för tillfället. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätta under år 2011 med ibruktagande av Nyåkerns bostadsområde. Även nya industriområden öppnas, såsom Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. 5

8 I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör den reviderade strategiplanen Jakobstad- en livskraftig och välmående stad en viktig hörnsten. Stadens nya förvaltningsstadga samt nya verksamhetsstadgor för olika nämnder är ett led i detta arbete. Stadsfullmäktiges beslut om att de åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården skall ner till landets medeltal år 2013 utgör en hörnsten i det strategiarbete som pågår inom social- och hälsovården för tillfället. Likalydande beslut gällande kostnadsnivån har tagits i samtliga samarbetsområdets fullmäktigeförsamlingar. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 6

9 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp TOTALT Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands ekonomi har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 procent år Produktionen låg förra året på ungefär samma nivå som år Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 procent och den privata konsumtionen med 2,6 procent. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,4 procent. Hushållens realinkomster ökade i genomsnitt med 2,9 procent. 7

10 Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visade kommunernas sammanräknade resultat år 2010 ett överskott på 1,5 miljarder euro. Av överskottet utgör dock 0,95 miljarder en bokföringsmässig försäljningsvinst som uppstod i samband med att kommunerna i Helsingforsregionen bildade en samkommun för miljötjänster. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol vilket till stor del berodde på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Kommunerna fortsatte också att effektivera sin verksamhet samtidigt som den allmänna återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster. Också de åtgärder som staten vidtog i slutet av år 2009 har haft stor betydelse. Trots det oväntade goda resultatet räcker kommunernas inkomster inte till att täcka kostnaderna för investeringarna vilket leder till en ökad skuldbörda. De preliminära bokslutssiffrorna visar att kommunernas skuldbörda låg på euro per invånare år 2010 då den året innan låg på euro per invånare. Enligt de preliminära uppgifterna har 8 kommuner negativt årsbidrag år 2010 då motsvarande antal år 2009 var Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2010/2011, vilket är en ökning med +197 personer under år Samtliga kommuner i regionen uppvisade en växande befolkning. Befolkningsförändringen i Jakobstad uppgick till + 23 personer, vilket är en fortsättning på den tillväxt staden upplevt sedan år 2004 med undantag för år Jakobstads befolkning per den uppgår enligt preliminära uppgifter - till personer Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring 8

11 Födelseöverskott i Jakobstad uppgick till +28 personer år 2010 ett överskott som sedan slutet av 90-talet har varit rätt obetydligt. Inrikesinflyttningen till Jakobstad steg kraftigt år efter en svacka år och uppgick till +745 personer, men nådde inte samma nivå som åren före den djupa recessionen. Inrikesutflyttningen steg likaså rätt kraftigt år 2010 till +870 personer - varför inrikesflyttningsnettot landade på minus 125 personer år Stadens totala flyttningsnetto år omfattande både den nationella (-125) och internationella (+120) flyttningen landade alltså något på minus (-5 personer), trots ett fortsatt positivt inflyttningsnetto från utlandet. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2010/2011 var 6,5 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 9 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,3 % den d.v.s. samma nivå som föregående årsskifte. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 9,6 % i slutet av år 2010 när den i slutet på år 2009 låg på 12 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 41,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2011 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,2 %. 14,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 12,0 10,0 8, ,0 4,0 2, ,

12 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Den största förändringen under 2010 i stadens verksamhet var bildandet av samarbetsområdet för social- och hälsovården där förutom Jakobstad även Larsmo, Nykarleby och Pedersöres social- och hälsovård ingår. Staden fungerar som administrativ värdkommun för samarbetet. Upprätthållaransvaret övergick den Den svåra recessionen i slutet av år 2008 och år 2009 innebar att stadsfullmäktige i samband med budgeten för år 2010 beslöt att kostnaderna skulle minskas med 3 milj. euro genom olika personalarrangemang. Den förverkligade inbesparing blev 3,28 milj. euro när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 milj. euro Inför år 2010 höjdes inkomstskattesatsen med 1 %-enhet till 20,25 % och även fastighetsskattesatserna höjdes. Trots höjningen av inkomstskattesatsen ökad inkomstskatterna endast med 1,2 milj. euro. Fastighetsskatten ökade med 0,7 milj. från år 2009 till år En ny avskrivningsplan, med förkortade avskrivningstider, godkändes i stadsfullmäktige i mars 2011 och tillämpas från och med bokslutet Den reviderade strategiplanen för staden, Jakobstad en livskraftig och välmående stad, för åren godkändes i stadsfullmäktige Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från Antal årsverken sektorvis under åren Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Tekniska verket Övriga Årsverken totalt, sysselsättningsanställda ingår inte Totalantalet anställda vid årsskiftet (31.12) Löner totalt Arvoden förtroendevalda

13 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,04 milj. euro. År 2010 konkurrensutsattes stadens försäkringar och i samband med detta gjorde stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå även en kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Arbetet med att utarbeta instruktioner för hur den interna tillsynen inom staden ska ordnas fördröjs av de förändringsprocesser som värdkommunskapet medför. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. Bestämmelser, föreskrifter och beslut iakttas följaktligen i vederbörlig ordning. För stadens social- och hälsovård har fataljetider för omfattande utlåtanden till Valvira gällande patientklagomål varit svåra att hålla p.g.a. stort antal ärenden. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. 11

14 En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. En kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd har under år 2010 gjorts av stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå i samband med en genomgång av stadens försäkringar. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal På grund av att social och hälsovårdsverket fr.o.m ingår i stadens bokslut är jämförelser med år 2009 gällande verksamhetsintäkter och kostnader omöjliga att göra men däremot fr.o.m. verksamhetsbidraget är siffrorna jämförbara. En ny avskrivningsplan har även använts fr.o.m. bokslutet för år 2010 vilket avsevärt höjt avskrivningarna. 12

15 RESULTATRÄKNING 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder 0 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 55,33 % 31,27 % Årsbidrag/avskrivningar % 119,25 % 54,55 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare Resultaträkningens intäkter Resultaträkningen intäkter uppgick sammanlagt till 210,1 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 99 milj. euro eller 47 % milj. andel Verksamhetens intäkter 109,9 52,3 % Skatteinkomster 65,6 31,2 % Statsandelar 33,5 16,0 % Finansiella intäkter 1,0 0,5 % TOTALT 210,1 100,0 % 13

16 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna uppgick till 109,9 miljoner euro vilket innebär en kraftig ökning (159 %) som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till våra grannkommuner. De största posterna är försäljningsintäkter 91,7 miljoner euro och avgiftsintäkter 11,5 milj. euro. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel% 2009 förändring Kommunalskatt 57,3 87,3 % 56,1 2,2 % Samfundsskatt 4,1 6,3 % 4,2-0,5 % Fastighetsskatt 4,2 6,4 % 3,4 21,0 % TOTALT 65,6 100,0 % 63,7 3,0 % De totala skatteintäkterna ökade med 3 % (1,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,2 % (1,2 milj. euro). Inkomstskattesatsen höjdes med 1 %-enhet till 20,25 % vilket med oförändrad beskattningsbar inkomst borde ha inneburit en ökning av kommunalskatten med 2,8 milj. euro. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) minskade i Jakobstad med 1 % från 2008 till 2009 när ökningen i hela landet var 0,9 %. Kommunalskatten minskade under samma tid med 2,3 % i Jakobstad då minskningen i hela landet var 0,2 %. Samfundsskatten minskade med 0,5 % (0,02 milj. euro). trots att kommunernas andel av samfundsskatten fortfarande låg på 32 %. Fastighetsskatten ökade med 21 % (0,7 milj. euro) som en följ av att skattesatserna höjdes till år Skattesatserna för fastighetsskatten var följande: allmän 1 % (2009 0,90 %), stadigvarande bostad 0,37 % (2009 0,27 %), annan bostad 0,97 % (2009 0,87 %), kraftverk 2,85 % (2009 2,50 %) och obebyggda byggplatser 3,00 %. Statsandelar Statsandelssystemet ändrade från och med 2010 varför jämförelse görs endast för den totala statsandelen. Den totala statsandelen ökade med 3,7 % eller 1,2 milj. euro. Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 35,5 Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,9 Utjämning på basen av systemändring -0,2 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,9 TOTALT 33,5 32,3 3,7 % 14

17 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Även gällande verksamhetskostnaderna är en jämförelse med år 2009 omöjlig på grund av att social och hälsovårdsverket ingår fr.o.m Externa verksamhetskostnader 2010 andel% 2009 förändring Personalkostnader 102,1 51,4 % 52,2 95,7 % Köp av tjänster 49,7 25,0 % 56,1-11,5 % Material och förnödenheter 30,9 15,5 % 20,3 52,0 % Understöd 6,7 3,4 % 5,3 27,4 % Övriga verksamhetskostnader 9,3 4,7 % 1,6 485,4 % TOTALT 198,7 100,0 % 135,4 46,7 % Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 milj. euro en minskning med 4,4 % (4 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Deras rörelseöverskott ökade med 4,2 milj. euro. Men även projekt 3 % hade an avgörande inverkan. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 87,8 %. När det gäller de finansiella kostnaderna minskade de med 15,7 % (0,2 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2010 ligger på 11,1 milj. euro när det år 2009 låg på 3,8 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2010 låg på 9,1 milj. euro vilket innebär att investeringarna finansierades med årsbidraget. Avskrivningar ökade med 2,4 milj. euro i jämförelse med år 2009 som en följd av den reviderade avskrivningsplanen. Årsbidraget täckte 119 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 1,79 milj.euro. I den ursprungliga budgeten för år 2010 uppgick underskottet till 2,65 milj. euro. 15

18 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning 33 1 * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Färändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 113,72 % 27,11 % Intern finansiering av kapitalutgifter 54,96 % 15,46 % Låneskötselbidrag 1,05 0,46 Kassadagar

19 Investeringsutgifterna uppgick till 10,9 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 1,2 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 0,7 milj. euro. Årsbidraget uppgick till 11,1 milj. euro vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel. Däremot kunde endast 55 % av totala kapitalutgifterna finansieras med egna medel. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit netto Trots att staden finansierade investeringarna med egna medel ökade lånebeståndet med 5,7 milj. euro och uppgår vid årsslutet till 91 milj. euro. Kassamedlen ökade under året med 1,9 milj. euro till 11,4 milj. euro och antalet kassadagar som beskriver stadens likviditet uppgick till 19 dagar. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 17

20 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder II Materiella tillgångar V Räkenskapsperiodens över/underskott Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar C AVSÄTTNINGAR Maskiner och inventarier Avsättningar för pensioner Övriga materiella tillgångar Avsättningar för avstjälpningsplatsen Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL III Placeringar Statens uppdrag Aktier och andelar Donationsfonders kapital Övriga lånefordringar Övrigt förvaltat kapital Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL B FÖRVALTADE MEDEL I Långfristigt Lån från finansiella institut och 1 Statens uppdrag försäkringsanstalter Donationsfondernas särskilda täckning Lån från offentliga samfund Övriga förvaltade medel Övriga skulder Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar II Kortfristigt Material och förnödenheter Masskuldebrevslån Förskottsbetalningar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund II Fordringar Lån från övriga kreditgivare Långfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfodringar Skulder till leverantörer Lånefordringar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Nyckeltal Lånefordringar Övriga fordringar Soliditet 36,95 % 39,02 % 4 Resultatregleringar 7 30 Relativ skuldsättningsgrad 59,13 % 80,47 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock 1000 euro IV Kassa och bank Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 128,1 milj euro och placeringar som uppgår till 37 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 20,9 milj. euro. Fordringarna steg kraftigt som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till grannkommunerna. Kassa och bank uppgår till 11,4 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 74,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 10,8 milj. euro och årets överskott till 1,8 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 123,7 milj. euro. 18

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 2 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 4 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 4 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 4 2.2.1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 2.1 Allmän ekonomisk översikt 3 2.1.1. Allmänt 3 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet 3 2.1.3 Utvecklingen i kommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del I

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del I STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del I 0 Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin...

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 Stadsfullmäktige 43 04.06.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 105 1 (3) 6.3.2012 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 1 Begäran om utlåtande Ordföranden i revisionsnämnden i stad X har bett bokföringsnämndens

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping 1(8) Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Falköping 1 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Falköping 1 får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 1/8 Nyckeltal för 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 % Omsättning, milj.euro 431,5 384,9 12,1 1 550,6 Rörelsevinst, milj.euro 45,9 37,6 22,1 89,0 Rörelsemarginal,% 10,6 9,8 5,7 Vinst före skatt 48,2

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer