7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen... 7 inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALLET UPPNÅENDE AV MÅLEN UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Driftsekonomidelens utfall STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall

2 3.2.4 Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTAD HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

3 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). ets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. skalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). 1

4 Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan 2

5 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommun-koncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2010 var ett år präglat av återhämtning. Året innan (2009) upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år Ekonomin återhämtade sig snabbt under BNP ökade enligt preliminära uppgifter med 3,1% under Skäl att minnas är att djupdykningen år 2009 var av den kalibern att industriproduktionen i många branscher ännu är på 2006 års nivå. Som helhet är världsekonomin stadd på en bana av tillväxt även om det finns mörka moln på horisonten, framförallt inom EU och euroområdet. Riskerna för en ny recession i Europa är uppenbara. Asiens roll som världsekonomins tyngdpunkt blir för varje år allt starkare. Framförallt EU hotas av marginalisering ifall ingenting görs för att få igång en ny ekonomisk dynamik. Finland är i detta fall inget undantag. 3

6 Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt skogs-, livsmedels- och pälsbranscherna har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,6 % mot 12 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,5 % jämfört med 9 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad är på nytt inne i en tillväxtfåra och ökade under år 2010 med 30 personer så att vid utgången av år 2010 hade vi totalt invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 197 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2010 uppvisar ett överskott på 1,79 M. År 2009 uppvisade staden ett underskott på 3,13 M. Staden reviderade sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M. Med den gamla avskrivningsplanen skulle staden ha gjort ett överskott om 4,19 miljoner euro. Årsbidraget stiger till 11,1 M jämfört med 3,76 M år Det ökade årsbidraget beror främst på två faktorer. Den första faktorn är sparprogrammet. År 2010 var ett exceptionellt år med projekt 3% vars inverkan var 3,28 miljoner euro. Den andra faktorn är affärsverken. Affärsverkens överskott var 6,9 M jämfört med 2,3 M år Affärsverkens ökade resultat är den största enskilda posten som förklarar ökningen av årsbidraget. Eftersom det regionala social- och hälsovårdsverket inledde sin verksamhet under år 2010 är en direkt jämförelse av driftsinkomster och driftsutgifter svår att göra. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 M vilket är en minskning med 4,4% i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Dess rörelseöverskott ökade med 4,2 M. Men även projekt 3% hade en avgörande inverkan. Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3% blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 5,1 M medan affärsverken gör ett överskott på 6,90 M. Motsvarande siffror för år 2008 var -5,4 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 2,3 M. En ljuspunkt är att stadens underskott exklusive affärsverken förbättrades med 0,3 M till -5,1 M från att ha varit -5,4 M. Utan ändring av avskrivningstiderna skulle underskottet vara 2,7 M. Detta kan främst tillskrivas två orsaker: affärsverkens förbättrade resultat och projekt 3%. Projekt 3% hade en viktig roll i resultatet för år Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3 % blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Personalen som deltog i projekt 3 % skall ha ett varmt tack för sina insatser. Det är viktigt att minnas att exceptionella insatser som projekt 3 % inte kan förverkligas varje år. Detta gör att fokus bör fortsättningsvis vara på att få till stånd bestående strukturella ingrepp i stadens driftsekonomi. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. 4

7 De totala skatteinkomsterna år 2010 ökade med 3,0 % och ligger på 65,6 M eller 3,0 M högre än år Skäl att notera är att skattesatsen höjdes med en procentenhet, vilket gav uppskattningsvis 2,8 M så den egentliga skatteökningen blev mycket blygsam. Kommunalskatten steg med 1,2 M (+2,2 %) medan samfundsskatten var ganska konstant på 4,1 M (-0,5 %). Skatteinkomsterna år 2010 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87,3 %, samfundsskattens andel 6,3 % och fastighetsskattens andel 6,3 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 9,1 M mot 12,5 M året innan. De största investeringarna under året utgjorde Kyrkostrands-Jungmans skola och den nya brandstationen samt underhållande investeringar inom husbyggnad och kommunalteknik. Planeringen av Pietarsaaren lukios tillbyggnad fortskred under året. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 4,7 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 3,9 M. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,4 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2010 till 91,0 M eller /inv. Skuldbördan år 2009 var 4347 /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Som ett led i stabiliseringen av ekonomin har en revidering av regionala strategier och stadens egen strategi gjorts under 2010 och en servicestrategi kommer att verkställas där riktlinjer dras för framtidens serviceproduktion. Dessutom ger bildandet av ett samarbetsområde för social-, hälso- och sjukvården från den med Jakobstad som värdkommun möjligheter till betydande effektivitetsvinster. Under år 2011 utarbetas en strategi samt en konsekvensbedömning för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården år 2013 befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. Statens ämbetshus har just färdigställts och campus Allegros första del har tagits i bruk. Köpcentret Maria Malm och ett antal affärsprojekt befinner sig i skrivande stund i startgroparna. Dessa projekt kombinerat med Strengbergs renovering gör att Jakobstads centrum sjuder av aktivitet för tillfället. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätta under år 2011 med ibruktagande av Nyåkerns bostadsområde. Även nya industriområden öppnas, såsom Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. 5

8 I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör den reviderade strategiplanen Jakobstad- en livskraftig och välmående stad en viktig hörnsten. Stadens nya förvaltningsstadga samt nya verksamhetsstadgor för olika nämnder är ett led i detta arbete. Stadsfullmäktiges beslut om att de åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården skall ner till landets medeltal år 2013 utgör en hörnsten i det strategiarbete som pågår inom social- och hälsovården för tillfället. Likalydande beslut gällande kostnadsnivån har tagits i samtliga samarbetsområdets fullmäktigeförsamlingar. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 6

9 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp TOTALT Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands ekonomi har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 procent år Produktionen låg förra året på ungefär samma nivå som år Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 procent och den privata konsumtionen med 2,6 procent. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,4 procent. Hushållens realinkomster ökade i genomsnitt med 2,9 procent. 7

10 Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visade kommunernas sammanräknade resultat år 2010 ett överskott på 1,5 miljarder euro. Av överskottet utgör dock 0,95 miljarder en bokföringsmässig försäljningsvinst som uppstod i samband med att kommunerna i Helsingforsregionen bildade en samkommun för miljötjänster. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol vilket till stor del berodde på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Kommunerna fortsatte också att effektivera sin verksamhet samtidigt som den allmänna återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster. Också de åtgärder som staten vidtog i slutet av år 2009 har haft stor betydelse. Trots det oväntade goda resultatet räcker kommunernas inkomster inte till att täcka kostnaderna för investeringarna vilket leder till en ökad skuldbörda. De preliminära bokslutssiffrorna visar att kommunernas skuldbörda låg på euro per invånare år 2010 då den året innan låg på euro per invånare. Enligt de preliminära uppgifterna har 8 kommuner negativt årsbidrag år 2010 då motsvarande antal år 2009 var Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till personer vid årsskiftet 2010/2011, vilket är en ökning med +197 personer under år Samtliga kommuner i regionen uppvisade en växande befolkning. Befolkningsförändringen i Jakobstad uppgick till + 23 personer, vilket är en fortsättning på den tillväxt staden upplevt sedan år 2004 med undantag för år Jakobstads befolkning per den uppgår enligt preliminära uppgifter - till personer Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring 8

11 Födelseöverskott i Jakobstad uppgick till +28 personer år 2010 ett överskott som sedan slutet av 90-talet har varit rätt obetydligt. Inrikesinflyttningen till Jakobstad steg kraftigt år efter en svacka år och uppgick till +745 personer, men nådde inte samma nivå som åren före den djupa recessionen. Inrikesutflyttningen steg likaså rätt kraftigt år 2010 till +870 personer - varför inrikesflyttningsnettot landade på minus 125 personer år Stadens totala flyttningsnetto år omfattande både den nationella (-125) och internationella (+120) flyttningen landade alltså något på minus (-5 personer), trots ett fortsatt positivt inflyttningsnetto från utlandet. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2010/2011 var 6,5 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 9 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,3 % den d.v.s. samma nivå som föregående årsskifte. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 9,6 % i slutet av år 2010 när den i slutet på år 2009 låg på 12 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 41,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2011 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,2 %. 14,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 12,0 10,0 8, ,0 4,0 2, ,

12 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Den största förändringen under 2010 i stadens verksamhet var bildandet av samarbetsområdet för social- och hälsovården där förutom Jakobstad även Larsmo, Nykarleby och Pedersöres social- och hälsovård ingår. Staden fungerar som administrativ värdkommun för samarbetet. Upprätthållaransvaret övergick den Den svåra recessionen i slutet av år 2008 och år 2009 innebar att stadsfullmäktige i samband med budgeten för år 2010 beslöt att kostnaderna skulle minskas med 3 milj. euro genom olika personalarrangemang. Den förverkligade inbesparing blev 3,28 milj. euro när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 milj. euro Inför år 2010 höjdes inkomstskattesatsen med 1 %-enhet till 20,25 % och även fastighetsskattesatserna höjdes. Trots höjningen av inkomstskattesatsen ökad inkomstskatterna endast med 1,2 milj. euro. Fastighetsskatten ökade med 0,7 milj. från år 2009 till år En ny avskrivningsplan, med förkortade avskrivningstider, godkändes i stadsfullmäktige i mars 2011 och tillämpas från och med bokslutet Den reviderade strategiplanen för staden, Jakobstad en livskraftig och välmående stad, för åren godkändes i stadsfullmäktige Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från Antal årsverken sektorvis under åren Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Tekniska verket Övriga Årsverken totalt, sysselsättningsanställda ingår inte Totalantalet anställda vid årsskiftet (31.12) Löner totalt Arvoden förtroendevalda

13 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,04 milj. euro. År 2010 konkurrensutsattes stadens försäkringar och i samband med detta gjorde stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå även en kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Arbetet med att utarbeta instruktioner för hur den interna tillsynen inom staden ska ordnas fördröjs av de förändringsprocesser som värdkommunskapet medför. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. Bestämmelser, föreskrifter och beslut iakttas följaktligen i vederbörlig ordning. För stadens social- och hälsovård har fataljetider för omfattande utlåtanden till Valvira gällande patientklagomål varit svåra att hålla p.g.a. stort antal ärenden. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. 11

14 En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. En kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd har under år 2010 gjorts av stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå i samband med en genomgång av stadens försäkringar. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal På grund av att social och hälsovårdsverket fr.o.m ingår i stadens bokslut är jämförelser med år 2009 gällande verksamhetsintäkter och kostnader omöjliga att göra men däremot fr.o.m. verksamhetsbidraget är siffrorna jämförbara. En ny avskrivningsplan har även använts fr.o.m. bokslutet för år 2010 vilket avsevärt höjt avskrivningarna. 12

15 RESULTATRÄKNING 1000 euro VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder 0 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT Resultaträkningens relationstal Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 55,33 % 31,27 % Årsbidrag/avskrivningar % 119,25 % 54,55 % Årsbidrag euro/invånare Antal innevånare Resultaträkningens intäkter Resultaträkningen intäkter uppgick sammanlagt till 210,1 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 99 milj. euro eller 47 % milj. andel Verksamhetens intäkter 109,9 52,3 % Skatteinkomster 65,6 31,2 % Statsandelar 33,5 16,0 % Finansiella intäkter 1,0 0,5 % TOTALT 210,1 100,0 % 13

16 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna uppgick till 109,9 miljoner euro vilket innebär en kraftig ökning (159 %) som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till våra grannkommuner. De största posterna är försäljningsintäkter 91,7 miljoner euro och avgiftsintäkter 11,5 milj. euro. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel% 2009 förändring Kommunalskatt 57,3 87,3 % 56,1 2,2 % Samfundsskatt 4,1 6,3 % 4,2-0,5 % Fastighetsskatt 4,2 6,4 % 3,4 21,0 % TOTALT 65,6 100,0 % 63,7 3,0 % De totala skatteintäkterna ökade med 3 % (1,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,2 % (1,2 milj. euro). Inkomstskattesatsen höjdes med 1 %-enhet till 20,25 % vilket med oförändrad beskattningsbar inkomst borde ha inneburit en ökning av kommunalskatten med 2,8 milj. euro. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) minskade i Jakobstad med 1 % från 2008 till 2009 när ökningen i hela landet var 0,9 %. Kommunalskatten minskade under samma tid med 2,3 % i Jakobstad då minskningen i hela landet var 0,2 %. Samfundsskatten minskade med 0,5 % (0,02 milj. euro). trots att kommunernas andel av samfundsskatten fortfarande låg på 32 %. Fastighetsskatten ökade med 21 % (0,7 milj. euro) som en följ av att skattesatserna höjdes till år Skattesatserna för fastighetsskatten var följande: allmän 1 % (2009 0,90 %), stadigvarande bostad 0,37 % (2009 0,27 %), annan bostad 0,97 % (2009 0,87 %), kraftverk 2,85 % (2009 2,50 %) och obebyggda byggplatser 3,00 %. Statsandelar Statsandelssystemet ändrade från och med 2010 varför jämförelse görs endast för den totala statsandelen. Den totala statsandelen ökade med 3,7 % eller 1,2 milj. euro. Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 35,5 Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,9 Utjämning på basen av systemändring -0,2 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,9 TOTALT 33,5 32,3 3,7 % 14

17 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Även gällande verksamhetskostnaderna är en jämförelse med år 2009 omöjlig på grund av att social och hälsovårdsverket ingår fr.o.m Externa verksamhetskostnader 2010 andel% 2009 förändring Personalkostnader 102,1 51,4 % 52,2 95,7 % Köp av tjänster 49,7 25,0 % 56,1-11,5 % Material och förnödenheter 30,9 15,5 % 20,3 52,0 % Understöd 6,7 3,4 % 5,3 27,4 % Övriga verksamhetskostnader 9,3 4,7 % 1,6 485,4 % TOTALT 198,7 100,0 % 135,4 46,7 % Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 milj. euro en minskning med 4,4 % (4 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Deras rörelseöverskott ökade med 4,2 milj. euro. Men även projekt 3 % hade an avgörande inverkan. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 87,8 %. När det gäller de finansiella kostnaderna minskade de med 15,7 % (0,2 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2010 ligger på 11,1 milj. euro när det år 2009 låg på 3,8 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2010 låg på 9,1 milj. euro vilket innebär att investeringarna finansierades med årsbidraget. Avskrivningar ökade med 2,4 milj. euro i jämförelse med år 2009 som en följd av den reviderade avskrivningsplanen. Årsbidraget täckte 119 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 1,79 milj.euro. I den ursprungliga budgeten för år 2010 uppgick underskottet till 2,65 milj. euro. 15

18 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning 33 1 * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Kassamedel Kassamedel Färändring Relationstal Investeringars inkomstfinansiering 113,72 % 27,11 % Intern finansiering av kapitalutgifter 54,96 % 15,46 % Låneskötselbidrag 1,05 0,46 Kassadagar

19 Investeringsutgifterna uppgick till 10,9 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 1,2 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 0,7 milj. euro. Årsbidraget uppgick till 11,1 milj. euro vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel. Däremot kunde endast 55 % av totala kapitalutgifterna finansieras med egna medel. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit netto Trots att staden finansierade investeringarna med egna medel ökade lånebeståndet med 5,7 milj. euro och uppgår vid årsslutet till 91 milj. euro. Kassamedlen ökade under året med 1,9 milj. euro till 11,4 milj. euro och antalet kassadagar som beskriver stadens likviditet uppgick till 19 dagar. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 17

20 1000 euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder II Materiella tillgångar V Räkenskapsperiodens över/underskott Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar C AVSÄTTNINGAR Maskiner och inventarier Avsättningar för pensioner Övriga materiella tillgångar Avsättningar för avstjälpningsplatsen Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL III Placeringar Statens uppdrag Aktier och andelar Donationsfonders kapital Övriga lånefordringar Övrigt förvaltat kapital Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL B FÖRVALTADE MEDEL I Långfristigt Lån från finansiella institut och 1 Statens uppdrag försäkringsanstalter Donationsfondernas särskilda täckning Lån från offentliga samfund Övriga förvaltade medel Övriga skulder Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar II Kortfristigt Material och förnödenheter Masskuldebrevslån Förskottsbetalningar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund II Fordringar Lån från övriga kreditgivare Långfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfodringar Skulder till leverantörer Lånefordringar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Nyckeltal Lånefordringar Övriga fordringar Soliditet 36,95 % 39,02 % 4 Resultatregleringar 7 30 Relativ skuldsättningsgrad 59,13 % 80,47 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock 1000 euro IV Kassa och bank Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 128,1 milj euro och placeringar som uppgår till 37 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 20,9 milj. euro. Fordringarna steg kraftigt som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till grannkommunerna. Kassa och bank uppgår till 11,4 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 74,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 10,8 milj. euro och årets överskott till 1,8 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 123,7 milj. euro. 18

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 2.1 Allmän ekonomisk översikt 3 2.1.1. Allmänt 3 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet 3 2.1.3 Utvecklingen i kommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 1/8 Nyckeltal för 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 % Omsättning, milj.euro 431,5 384,9 12,1 1 550,6 Rörelsevinst, milj.euro 45,9 37,6 22,1 89,0 Rörelsemarginal,% 10,6 9,8 5,7 Vinst före skatt 48,2

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Omsättning 240,3 miljoner euro (234,8 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 19,7 miljoner euro (21,2 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 7,8 miljoner euro

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer